{"id":2492,"date":"2020-05-17T09:46:59","date_gmt":"2020-05-17T08:46:59","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=2492"},"modified":"2020-06-17T18:04:00","modified_gmt":"2020-06-17T17:04:00","slug":"2492","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2020\/05\/17\/2492\/","title":{"rendered":"Tre perspektiv p\u00e5 kvinnor och strejk"},"content":{"rendered":"

\"\"Under de senaste \u00e5ren har massiva kvinnostrejker svept \u00f6ver v\u00e4rlden. Kvinnor i bland annat Spanien, Argentina, Schweiz, Italien och Tyskland (och ett femtiotal andra l\u00e4nder) har samlats och protesterat mot fr\u00e5gor som ber\u00f6r inskr\u00e4nkt abortr\u00e4tt, v\u00e5ld mot kvinnor, nedmontering av v\u00e4lf\u00e4rden och kvinnors obetalda\/underbetalda betalda arbete. Kvinnor som strejkar, samt kvinnostrejken som s\u00e5dan – som pr\u00e4glas av att uttryckligen s\u00e4tta kvinnans specifika roll i produktion och reproduktion i centrum – \u00e4r emellertid inte n\u00e5gonting nytt. I texterna nedan m\u00f6ts tre ing\u00e5ngar till temat.<\/strong><\/p>\n

Svenska kvinnor som strejkar: ett historiskt perspektiv<\/h2>\n

Eva Schmitz diskuterar historiska fall av kvinnor som strejkar och pekar p\u00e5 hur kvinnor, trots antagandet om motsatsen, har varit synnerligen aktiva strejkare.<\/strong>
\nStrejk var ett av de viktigaste vapnen f\u00f6r det v\u00e4xande industriproletariatet i deras kamp f\u00f6r h\u00f6gre l\u00f6n, kortare arbetstid, b\u00e4ttre arbetsvillkor och r\u00e4tten att organisera sig i en fackf\u00f6rening n\u00e4r det kapitalistiska produktionss\u00e4ttet fick sitt genombrott i slutet av 1800-talet. Fackf\u00f6reningsr\u00f6relsens uppkomst var ofta ett svar p\u00e5 arbetarnas spontana strejkorganisering. \u00c5r 1928 antogs Kollektivavtalslagen som innebar att det blev f\u00f6rbjudet att strejka under en avtalsperiod. De strejkande kunde d\u00f6mas till b\u00f6ter och fackf\u00f6reningar fick inte st\u00f6dja strejkande arbetare. Med 1970-talets s\u00e5 kallade vilda strejker skulle denna strejklag sk\u00e4rpas ytterligare.<\/p>\n

De kvinnliga arbetarna utgjorde mellan 16 – 20 procent av industriproletariatet \u00e5ren 1900-1930. P\u00e5 orter d\u00e4r textilindustrin dominerade kunde de utg\u00f6ra cirka 50 procent av det totala antalet industriarbetare. Det var fr\u00e4mst ogifta kvinnor som arbetade inom industrin men m\u00e5nga av dessa var ocks\u00e5 m\u00f6drar och hade d\u00e4rmed ett f\u00f6rs\u00f6rjaransvar. Men ideologin om mannen som familjef\u00f6rs\u00f6rjare var dominerade och motiverade d\u00e4rmed kapitalet att betala l\u00e4gre l\u00f6n till de kvinnliga arbetarna. Som bryggeriarbeterskan Anna Johansson Visborg uttryckte saken: \u201d\u2026vad som irriterade oss arbeterskor mer \u00e4n n\u00e5gra sv\u00e5righeter och bekymmer, var att v\u00e5ra manliga kamrater skulle ha mer \u00e4n dubbelt s\u00e5 mycket betalt som vi, fast vi gjorde precis samma arbete. De fick 16 kr i veckan, vi fick 7:50. Det var dock lika dyrt f\u00f6r oss att leva som f\u00f6r dem\u201d.<\/p>\n

\"Alexandra

Alexandra Kollontay<\/p><\/div>\n

Trots dessa or\u00e4ttvisor s\u00e5 skapade nu f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i historien m\u00f6jligheter f\u00f6r kvinnan att bli ekonomiskt oberoende. Den ryska bolsjeviken Alexandra Kollontay skrev att det som mest bidrog till att radikalt f\u00f6r\u00e4ndra familjevanorna \u201dvar utan tvekan det allm\u00e4nna spridandet av l\u00f6nearbetet bland kvinnorna\u201d. Historikern Elisabet Fox Genovese h\u00e4vdar att \u201ddet borgerliga samh\u00e4llet erbj\u00f6d kvinnorna inte bara en ny, individualistisk modell utan ocks\u00e5 f\u00f6rut ot\u00e4nkbara m\u00f6jligheter till faktisk j\u00e4mlikhet med m\u00e4nnen\u201d, samtidigt som hon betonar att den borgerliga ideologin och de kapitalistiska samh\u00e4llsf\u00f6rh\u00e5llandena reste f\u00e5 hinder f\u00f6r kvinnornas individuella utveckling. Ist\u00e4llet samverkade en kombination av sedv\u00e4njor och modern vetenskap f\u00f6r att r\u00e4ttf\u00e4rdiga kvinnornas underordning.<\/p>\n

Strejken blev vapnet det kvinnliga industriproletariatet anv\u00e4nde sig av i kampen f\u00f6r en ekonomisk sj\u00e4lvst\u00e4ndighet. Den fackliga organiseringen bland dem var relativt l\u00e5g kring f\u00f6rra sekelskiftet och m\u00e5nga strejker utl\u00f6stes spontant utan att de f\u00e5tt godk\u00e4nt fr\u00e5n fackf\u00f6reningen. En del utl\u00f6stes av att arbetarkvinnorna gick in i de fackliga organisationerna och kr\u00e4vde av dessa att driva kvinnornas krav i avtalsf\u00f6rhandlingar. N\u00e4r arbetsgivaren inte godk\u00e4nde deras f\u00f6rslag, beslutade arbeterskorna att g\u00e5 ut i strejk. Kvinnorna strejkade b\u00e5de sj\u00e4lva och tillsammans med sina manliga arbetskamrater. I n\u00e5gra konflikter gick de ensamma ut i strejk medan de manliga arbetarna stannade kvar i fabriken.<\/p>\n

\"\"I denna klasskamp visade de kvinnliga arbetarna en militans och h\u00e4ngivenhet som kontrasterar mot m\u00e5nga av deras fackf\u00f6rbunds uppfattning om arbeterskorna som ett problem \u2013 att de \u00e4r sv\u00e5ra att organisera, att de \u00e4r ointresserade och osolidariska. Perioden fr\u00e5n 1890 till b\u00f6rjan av 1930-talet gick murarsm\u00e4ckor (kvinnliga hantlangare till murare), textilarbeterskor, bryggeriarbeterskor, tobaksarbeterskor, bokbinderiarbeterskor, chokladarbeterskor, telefonister, butiksbitr\u00e4den, gummiarbeterskor, s\u00f6mmerskor med flera ut i en omfattande klasskamp. De flesta var \u00e4nnu inte organiserade i fackf\u00f6reningar, men fann snabbt en organisatorisk f\u00f6rm\u00e5ga till att leda dessa strejker genom bildandet av ekonomiska kommitt\u00e9er, strejk- och underhandlingskommitt\u00e9er.
\nEn av de f\u00f6rsta strejkerna br\u00f6t ut bland 400-500 v\u00e4verskor vid flera textilfabriker i Norrk\u00f6ping \u00e5r 1890. \u201dVi strejka ej av lust utan av n\u00f6d. Vi kan aldrig \u00e5terv\u00e4nda till arbetet p\u00e5 andra villkor \u00e4n dem vi meddelat\u201d. Efter tre veckors strejk fick de genom kravet p\u00e5 h\u00f6gre l\u00f6n. Trakasserier fr\u00e5n f\u00f6rm\u00e4nnen gentemot de kvinnliga textilarbetarna var vanliga och kvinnorna svarade ibland med strejk f\u00f6r att bli av med denne.<\/p>\n

En strejk resulterade ofta i att de kvinnliga arbetarna b\u00f6rjade organisera sig i sin fackf\u00f6rening. Samtidigt som den ocks\u00e5 kunde bli en inspirationsk\u00e4lla f\u00f6r andra kvinnokollektiv att b\u00f6rja agera. Vid Chokladfabriken Sture i Stockholm gick 66 kvinnor \u00e5r 1907 ut i en strejk efter att direkt\u00f6ren v\u00e4grade skriva p\u00e5 det avtal som fackf\u00f6rbundet l\u00e4mnat in g\u00e4llande l\u00f6ner och arbetstid f\u00f6r de kvinnliga arbetarna. Strejken slutade i seger, trots att endast en av de manliga arbetarna ansl\u00f6t sig till strejken. De oorganiserade arbeterskorna vid Sockerbolaget f\u00f6ljde Sturekvinnornas strejk och best\u00e4mde sig f\u00f6r att g\u00e5 med i facket efter segern. Arbetsgivaren meddelade d\u00e5 att kvinnorna kunde betrakta sig som avskedade om de inte gick ur fackf\u00f6reningen. Inspirerad av chokladarbeterskornas kamp, l\u00e4mnade 72 kvinnorna p\u00e5 Sockerbolaget in ett f\u00f6rslag till avtal och gick ut i strejk. Efter tre veckor vann de r\u00e4tten att tillh\u00f6ra en fackf\u00f6rening, h\u00f6gre l\u00f6n och kortare arbetstid.<\/p>\n

Kampen f\u00f6r r\u00e4tten att organisera sig i en fackf\u00f6rening fortsatte in p\u00e5 1920-talet. \u00c5r 1922 gick 2\u00a0000 unga telefonister ut i strejk f\u00f6r r\u00e4tten att vara organiserade i Telegrafmannaf\u00f6rbundet. De h\u00f6ll dagliga strejkm\u00f6ten och organiserade strejkvakter. Efter en vecka fick de igenom sina krav. Klasskampen sk\u00e4rptes under 1920-talet n\u00e4r arbetsgivarna gick i offensiv mot arbetarna och kr\u00e4vde kraftiga l\u00f6nes\u00e4nkningar. En grupp som stack ut var s\u00f6mmerskorna som strejkade \u00e5terkommande runt om i Sverige under f\u00f6rsta delen av 1920-talet mot dessa attacker. En av de sista strejkerna bland kvinnliga arbetare under denna period var textilarbetarstrejken 1931. 34 000 textilarbetare var ute i strejk, d\u00e4rav 75 procent kvinnor, med krav p\u00e5 25 procents l\u00f6nef\u00f6rh\u00f6jning. Arbetsgivarna svarade med ett bud p\u00e5 10 procent l\u00f6nes\u00e4nkning. Efter tv\u00e5 m\u00e5naders strejk skrev Textilarbetarf\u00f6rbundet p\u00e5 ett avtal som innebar l\u00f6nes\u00e4nkningar.
\nKlasskampen bland de kvinnliga arbetarna under perioden 1890 till b\u00f6rjan av 1930-talet hade stor betydelse f\u00f6r h\u00f6jning av deras l\u00f6ner. Men behovet av kamp kvarstod och inte minst g\u00e4llde det f\u00f6r de l\u00e5gavl\u00f6nade kvinnliga arbetarna. \u00c5ter blev strejken ett viktigt vapen och det blev ASAB-st\u00e4derskorna som under mitten av 1970-talet gick i spetsen f\u00f6r dessa kvinnor f\u00f6ljt av Brasons\u00f6mmerskornas strejk. Strejkerna handlade om r\u00e4tten till en l\u00f6n att leva p\u00e5, att vara ekonomiskt oberoende och ett m\u00e4nniskov\u00e4rde. \u201dVi ska inte be v\u00e5ra m\u00e4n om vartenda \u00f6re utan kunna f\u00f6rs\u00f6rja oss sj\u00e4lva.\u201d Brasons\u00f6mmerskorna ber\u00e4ttade att m\u00e5nga av dem tvingades s\u00f6ka bidrag d\u00e5 det inte gick att leva p\u00e5 den l\u00e5ga l\u00f6nen. \u201dVilka karlar skulle acceptera denna l\u00f6n. Men det \u00e4r v\u00e4l tack vare att det \u00e4r kvinnor och vi varit tysta och inte v\u00e5gat g\u00f6ra n\u00e5got\u201d.<\/p>\n

ASAB-st\u00e4derskorna strejk var ocks\u00e5 en kamp mot byr\u00e5kratin inom fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen som s\u00e5g den p\u00e5g\u00e5ende arbetarradikaliseringen som ett hot. Denna byr\u00e5krati var inte heller beredda p\u00e5 att deras kvinnliga medlemmar skulle ta initiativ, organisera sig sj\u00e4lvst\u00e4ndigt och s\u00e4ga ifr\u00e5n. Ombudsm\u00e4nnens och f\u00f6rbundsstyrelsernas agerande visade p\u00e5 en nedl\u00e5tande kvinnosyn. Trots decennier av kamp f\u00f6r kvinnors r\u00e4ttigheter var det n\u00e4stan som tiden st\u00e5tt stilla hos deras f\u00f6rbund. Inez fr\u00e5n Borl\u00e4nge ber\u00e4ttar om m\u00f6tet med Fastighetsanst\u00e4lldas f\u00f6rbund: \u201dVi talade om hur d\u00e5ligt vi tj\u00e4nade och d\u00e5 bem\u00f6ttes vi av ett h\u00e5nskratt. Han sa att om du tycker att du tj\u00e4nar s\u00e5 d\u00e5ligt s\u00e5 tycker jag att du ska sluta. De orden gl\u00f6mmer jag aldrig \u2013 och jag t\u00e4nkte att detta ska vara facket\u201d.<\/p>\n

Kampen handlade ocks\u00e5 om strejkr\u00e4tten. SAF f\u00f6rs\u00f6kte f\u00e5 ett stopp p\u00e5 v\u00e5gen av vilda strejker och uppmanade sina medlemmar att anm\u00e4la strejkande arbetare inf\u00f6r Arbetsdomstolen. ASAB-st\u00e4derskorna i Sk\u00f6vde blev avskedade och AD slog v\u00e5ren 1975 fast att ASAB hade r\u00e4tt att avskeda dem d\u00e5 de v\u00e4grat g\u00e5 tillbaks till jobbet. Opinionen f\u00f6r de strejkande var dock s\u00e5 stark att ASAB s\u00e5g sig tvungna att \u00e5teranst\u00e4lla de strejkande. Brasonstrejken i G\u00e4llivare fick aldrig lika stor uppm\u00e4rksamhet. F\u00f6retagsledningen valde att v\u00e4nta ut domen mot st\u00e4derskorna och n\u00e4r den kom avskedades de s\u00f6mmerskor som strejkat i \u00e5tta veckor. I Bangladesh, Kambodja och andra l\u00e4nder forts\u00e4tter de l\u00e5gavl\u00f6nade textilarbeterskorna sin kamp idag. Att en strejk har betydelse, oavsett utg\u00e5ng, sammanfattas v\u00e4l med n\u00e5gra ord fr\u00e5n Ines Arnesson fr\u00e5n Borl\u00e4nge:<\/p>\n

Fast det var en vild strejk fick vi igenom v\u00e5ra krav. Men det var ocks\u00e5 en kamp f\u00f6r att visa att kvinnor, och i detta fall st\u00e4derskor, hade ett eget v\u00e4rde och kunde st\u00e4lla krav f\u00f6r b\u00e4ttre villkor. Strejken betydde mycket f\u00f6r m\u00e5nga kvinnor. Att vi klarade upp det har ocks\u00e5 sin betydelse. Detta trots att vi hade d\u00e5ligt st\u00f6d fr\u00e5n facket<\/em>. <<<\/p>\n

Artikelf\u00f6rfattare: Eva Schmitz<\/strong> \u00e4r f\u00f6re detta sociolog, telemont\u00f6r och ungdomsv\u00e5rdare. Hon har bland annat skrivit b\u00f6ckerna Kvinnor, Kamrater\u00a0\u2013 kvinnans roll i arbetarr\u00f6relsens\u00a0uppbygge\u00a0till slutet av 1930-talet samt Systerskap som politisk handling: kvinnors organisering i Sverige 1968 till 1982.<\/p>\n

De nya internationella kvinnostrejkerna \u2013 en introduktion<\/h2>\n

Evelina Johansson Wil\u00e9n skisserar konturerna av dagens kvinnostrejker.<\/strong><\/p>\n

2016 mobiliserades en stor del av den polska befolkningen i protest mot det lagf\u00f6rslag som hade som syfte att g\u00f6ra den redan v\u00e4ldigt restriktiva abortlagstiftningen i landet till en lagstiftning som kort och gott innebar en nolltolerans f\u00f6r aborter. Ett upprop p\u00e5 Facebook resulterade i en lista med 240 000 namn som skickades in till det polska parlamentet. Den tredje oktober samma \u00e5r anordnades en kvinnostrejk med \u00f6ver 150 000 deltagare. Strejken, som fick namnen \u201dBlack Monday\u201d, \u00e4gde rum i mer \u00e4r 100 st\u00e4der och var politiskt framg\u00e5ngsrik. Efter de massiva protesterna drog parlamentet tillbaka f\u00f6rslaget och i dag \u00e4r synen p\u00e5 abort i Polen radikalt f\u00f6r\u00e4ndrad. Medan endast 37 procent av den polska befolkningen var f\u00f6r en mindre restriktiv abortr\u00e4tt innan protesterna 2016, tycker nu h\u00e4lften av befolkningen att abort ska vara fri f\u00f6r kvinnor, oavsett motiven till ingreppet. Samma \u00e5r inspirerades kvinnor i Sydkorea av den polska r\u00f6relsen och protesterade mot abortlagstiftningen i landet under banderollen \u201dsvarta protester\u201d. \u00c4ven i Mexiko och Argentina initierades stora protester. Strejkerna hade emellertid ett annat fokus \u00e4n i Polen och Sydkorea, d\u00e5 de fr\u00e4mst riktade uppm\u00e4rksamhet mot de mord p\u00e5 kvinnor, som ben\u00e4mndes som feminicidio f\u00f6r att visa p\u00e5 det d\u00f6dliga v\u00e5ldets k\u00f6nade karakt\u00e4r, som dessa l\u00e4nder pl\u00e5gats av i decennier.<\/p>\n

\"\"Inspirerade av Polen, Sydamerika och Sydeuropa b\u00f6rjade kvinnor fr\u00e5n ett flertal l\u00e4nder att samarbeta och 2017 s\u00e5g den f\u00f6rsta internationella feministiska kvinnostrejken ljuset. Strejkerna presenterades som sociala strejker, vilket innebar att de strejkande kvinnorna uppmanades att avst\u00e5 fr\u00e5n att utf\u00f6ra b\u00e5de l\u00f6nearbete och hemarbete. Samtidigt \u00f6ppnade organisat\u00f6rerna upp f\u00f6r olika typer av strejkuttryck, grundat i medvetenheten om att strejk som vapen ofta \u00e4r mindre tillg\u00e4ngligt f\u00f6r kvinnor som, i betydligt h\u00f6gre utstr\u00e4ckning \u00e4n m\u00e4n, jobbar inom s\u00e5rbara sektorer som v\u00e5rd och omsorg. Kraven var \u00e4ven forts\u00e4ttningsvis delvis platsspecifika. I Schweiz handlade protester mot h\u00f6jd pensions\u00e5lder f\u00f6r kvinnor och en kritik av skattel\u00e4ttnader f\u00f6r f\u00f6retag vilket ans\u00e5gs sl\u00e5 s\u00e4rskilt h\u00e5rt mot de statliga sektorer d\u00e4r kvinnor dominerar. I Chile st\u00e4lldes alla de tidigare n\u00e4mnda kraven, men fr\u00e5gor om r\u00e4tten till utbildning, land och boende var ocks\u00e5 p\u00e5 agendan. I Italien, som fungerar om en transitplats f\u00f6r m\u00e4nniskor p\u00e5 flykt, har fr\u00e5gan om migranters situation uppm\u00e4rksammats.<\/p>\n

Men trots att r\u00f6relserna var platsspecifika s\u00e5 fanns det en gemensam problemformulering d\u00e4r den p\u00e5g\u00e5ende nedmonteringen av v\u00e4lf\u00e4rdsstaten samt de konsekvenser som detta f\u00e5r f\u00f6r fattiga kvinnor, arbetarkvinnor och immigrantkvinnor stod i centrum. Genom denna gemensamma grund har de nya kvinnostrejkerna setts som en frontalattack mot den form av nyliberala \u201dbolagsfeminism\u201d som har v\u00e4xt sig s\u00e4rskilt stark i USA och V\u00e4steuropa. Denna form av feminism beskriver feministisk kamp i termer av att \u201dkrossa glastak\u201d, att ha r\u00e4tt till samma karri\u00e4rsm\u00f6jligheter som m\u00e4n. Den nya feministiska r\u00f6relsen som uttrycks i de internationella kvinnostrejkerna vill ist\u00e4llet \u00e5teruppliva en socialistisk feminism, d\u00e4r man \u201dv\u00e4grar att krossa glastak, om det \u00e4r andra kvinnor och grupper som m\u00e5ste sopa upp splittret\u201d. Den nya kvinnor\u00f6relsen vill \u201d\u00e4ndra allt\u201d, som banderoller i Spanien deklarerade. Vi kan, skriver Aruzza, Bhattacharya och Fraser i Feminism f\u00f6r de 99 procenten, inte forts\u00e4tta verka under de \u201dj\u00e4mlika m\u00f6jligheternas herrav\u00e4lde\u201d d\u00e4r vi \u201di feminismens namn ska vara tacksamma \u00f6ver att det \u00e4r en kvinna och inte en man som underminerar v\u00e5ra fackf\u00f6reningar, d\u00f6dar medborgare i dr\u00f6narattacker eller l\u00e5ser in v\u00e5ra barn i en gr\u00e4nspostering\u201d. Ist\u00e4llet m\u00e5ste vi \u201domdefiniera j\u00e4mst\u00e4lldheten och ge den en antikapitalistisk form\u201d. <<<\/p>\n

Artikelf\u00f6rfattare: Evelina Johansson Wil\u00e9n<\/strong> \u00e4r lektor i genusvetenskap vid \u00d6rebro Universitet. Hon har skrivit en avhandling om feminism under nyliberala villkor och hon studerar nu samtida kvinnostrejker. Medlem i Socialistisk politik och ing\u00e5r i R\u00f6da rummets redaktion.<\/p>\n

Mytologiseringens kraft och risker \u2013 om politiska r\u00f6relsenarrativ i de gamla och nya kvinnostrejkerna<\/h2>\n

Valger\u00f0ur P\u00e1lmad\u00f3ttir presenterar historiska fall av symboliska kvinnostrejker och diskuterar hur samtida kvinnostrejker relaterar till de historiska f\u00f6reg\u00e5ngarna genom en form av politisk mytologisering och minnesarbete.<\/strong><\/p>\n

Den nya v\u00e5gen av en-dags kvinnostrejker som vi har sett de senaste \u00e5ren har historiska f\u00f6reg\u00e5ngare som har fungerat som inspirationsk\u00e4llor och politisk motivation f\u00f6r de samtida strejkerna. Till exempel har de kvinnostrejker som \u00e4gde rum p\u00e5 Island 1975 och i Schweiz 1991 flitigt referats till och hyllats av dagens strejkaktivister och sympatis\u00f6rer. Strejkerna (b\u00e5de f\u00f6rr och nu) har till stor del varit symboliska i och med att de begr\u00e4nsas till en dag av aktioner, deltagandet har tagit olika former och kraven str\u00e4cker sig fr\u00e5n att vara mer eller mindre abstrakta till att vara fullt ut konkreta. Deras symbolik befinner sig dock p\u00e5 flera plan, d\u00e5 den ocks\u00e5 involverar politiskt meningsskapande som str\u00e4cker sig \u00f6ver s\u00e5v\u00e4l tid som geografiska gr\u00e4nser. Inte minst valet av datum f\u00f6r dessa symboliska kvinnostrejker \u00e4r symboliskt betydelsefullt. Genom att organisera kvinnostrejker p\u00e5 den internationella kvinnodagen den 8:e mars kopplas de samtida strejkerna till den historiska kvinnokampen och dess internationella karakt\u00e4r. I de l\u00e4nder d\u00e4r kvinnostrejker har \u00e4gt rum p\u00e5 ett annat datum \u00e4n den internationella kvinnodagen, som p\u00e5 Island och i Schweiz, s\u00e5 har det \u00e4nd\u00e5 varit historiskt eller politiskt betydelsem\u00e4ttade dagar. N\u00e4r strejkerna har upprepats s\u00e5 har datumen varit de samma och aktionerna har s\u00e5ledes i viss m\u00e5n ritualiserats.<\/p>\n

\"\"N\u00e4r dagens aktivister refererar till historiska exempel av politiska endagsl\u00e5nga kvinnostrejker som f\u00e5tt brett st\u00f6d och stor medial uppm\u00e4rksamhet s\u00e5 fungerar det som en kraftig uppmuntran till handling. Samtidigt placeras de egna aktionerna i ett st\u00f6rre historiskt narrativ och sammanhang genom h\u00e4nvisningar till historien. De samtida aktionerna presenteras d\u00e5 inte som isolerade h\u00e4ndelser eller strider, utan blir en del av en st\u00f6rre kamp som str\u00e4cker sig bak\u00e5t i tiden. P\u00e5 liknande s\u00e4tt kan h\u00e4nvisningar till aktioner i andra l\u00e4nder och v\u00e4rldsdelar ge styrka \u00e5t id\u00e9n om kvinnof\u00f6rtryckets gemensamma aspekter \u00f6ver gr\u00e4nser och d\u00e4rigenom p\u00e5minna om feminismens transnationella relevans och behovet av internationell solidaritet. Vad som ofta f\u00f6ljer \u00e4r att de historiska aktionerna (eller exemplen fr\u00e5n andra l\u00e4nder) som hyllas och mytologiseras n\u00e4r deras radikalitet eller spontanitet lyfts fram \u00e4r att andra aspekter l\u00e4mnas d\u00e4rh\u00e4n. R\u00f6relsenarrativ som str\u00e4cker sig genom historien liksom \u00f6ver geografiska gr\u00e4nser \u00e4r inte ett s\u00e4rdrag f\u00f6r den feministiska r\u00f6relsen utan g\u00e4ller \u00e4ven andra former av politiska protester och sociala r\u00f6relser. R\u00f6relseforskare har s\u00e5ledes studerat hur narrativ om f\u00f6rflutna segrar och kamper upprepas och mytologiseras i form av \u201dminnesarbete\u201d f\u00f6r att skapa mening, samh\u00f6righet i nuet och inte minst en kollektiv politisk identitet. P\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt erbjuder denna mobilisering av historien i form av myter en kraft f\u00f6r r\u00f6relserna.<\/p>\n

Vad g\u00e4ller strejkvapnet s\u00e5 anses den f\u00f6r \u00f6vrigt ha en specifik mytologisk aura \u2013 en egen symbolik. Sj\u00e4lva id\u00e9n om generalstrejk \u2013 ett totalt arbetsstopp som str\u00e4cker sig \u00f6ver flera av samh\u00e4llets funktioner och produktioner \u2013 fungerar, menar filosofen Georges Sorel, som en kraftfull revolution\u00e4r myt. M\u00f6jligheten att med kollektiv organisering stoppa samh\u00e4llsproduktionen och d\u00e4rmed med en form av v\u00e5ld tvinga makthavare till att ta de strejkandes krav p\u00e5 allvar \u00e4r, enligt Sorel, socialismens sj\u00e4lva essens. Detta eftersom generalstrejken som id\u00e9 s\u00e5 starkt synligg\u00f6r samh\u00e4llets faktiska beroende av arbete och vad kollektiv organisering faktiskt kan \u00e5stadkomma. De symboliska kvinnostrejkerna har str\u00e4vat efter att visa just detta, det vill s\u00e4ga, att uppm\u00e4rksamma samh\u00e4llets faktiska beroende av kvinnors arbetskraft, b\u00e5de betald och obetald. I vardagligt spr\u00e5k s\u00e5 brukar vi uppfatta begreppet myt som n\u00e5gonting som inte \u00e4r sant eller aldrig egentligen har \u00e4gt rum, men Sorels f\u00f6rst\u00e5else av myt inneb\u00e4r inte att den skulle vara osann. Mytens falskhet eller sanning \u00e4r inte det viktiga i sammanhanget, utan egenskapen att kunna fungera som en kraftfull och enande id\u00e9 som ber\u00f6r och blir en inspiration till handling.<\/p>\n

Mytologisering har som sagt en potentiell kraft att skapa st\u00f6rre sammanhang och politisk mening, och d\u00e4rigenom ena m\u00e4nniskor i protest och inspirera till handling. Men det finns \u00e4ven negativa aspekter av mytologisering och romantisering av historiska protestr\u00f6relser och politiska aktioner. En risk \u00e4r till exempel att tidigare framg\u00e5ngar lyfts fram och firas som tradition utan tydlig koppling till dagens or\u00e4ttvisor, kamper och politiska klimat. Dessutom kan vi se hur kamper f\u00f6r j\u00e4mlikhet och r\u00e4ttvisa som g\u00e5r in i historien som lyckade ofta inkorporeras i allm\u00e4nna framstegsber\u00e4ttelser. Som del av en ber\u00e4ttelse om nationens, landets eller regionens framg\u00e5ngar kommer den att bli i allm\u00e4n \u00e4go och kan till och med anv\u00e4ndas emot dagsaktuella kamper. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan ber\u00e4ttelser av historiska kamper anv\u00e4ndas av makthavare i f\u00f6rs\u00f6ket att ge en storartad bild av nuet j\u00e4mf\u00f6rt med det f\u00f6rflutna och f\u00f6r att f\u00f6rsvara status quo.<\/p>\n

Framstegsber\u00e4ttelser anv\u00e4nds \u00e4ven som del av en marknadsf\u00f6ring av det egna landet eller regionen i internationella sammanhang. Senaste \u00e5rtionden har vi exempelvis bevittnat hur de nordiska l\u00e4nderna eller Norden som region har framst\u00e4lls som \u201dmest j\u00e4mst\u00e4llda i v\u00e4rlden\u201d med h\u00e4nvisning till olika internationella indexsiffror och historiska kamper och segrar. Internationella indexlistor fokuserar i sin tur i h\u00f6g grad p\u00e5 politisk representation och antal kvinnor i l\u00f6nearbete medan mindre fokus l\u00e4ggs p\u00e5 oj\u00e4mlikheter och olika villkor bland olika grupper av kvinnor. I Sverige har vi till exempel bevittnat hur en politisk \u00e5tg\u00e4rd som skatteavdrag f\u00f6r hush\u00e5llsn\u00e4ra tj\u00e4nster presenteras som en del av en j\u00e4mst\u00e4lldhetspolitisk \u00e5tg\u00e4rd f\u00f6r att \u00f6ka j\u00e4mst\u00e4lldheten i hemmet. Resultatet av denna politik \u00e4r dock att det oundvikliga hush\u00e5llsarbetet flyttas till en annan klass av kvinnor.<\/p>\n

Parallellt med ritualiserat firande av gamla segrar, liberalfeministisk politik och \u201dj\u00e4mst\u00e4lldhetsbranding\u201d ut\u00e5t kan makthavare och kvinnor som tillh\u00f6r de mer privilegierade samh\u00e4llsklasserna allts\u00e5 blunda f\u00f6r aktuella or\u00e4ttvisor p\u00e5 hemmaplan. R\u00f6relsenarrativ, med sin mytologisering och romantisering av f\u00f6rflutna kamper och segrar, \u00e4r en form av historiebruk som alltid befinner sig i en betydelseb\u00e4rande kontext och kan lika v\u00e4l bli del av en avpolitisering som till en politisering av nuet (eller kan politiseras i olika ideologiska riktningar). Till stor del handlar detta om de politiska perspektiv och den analys som vi v\u00e4ljer att belysa v\u00e5r v\u00e4rld med, i ett historiskt s\u00e5v\u00e4l som samtida perspektiv. <<<\/p>\n

Artikelf\u00f6rfattare: Valger\u00f0ur P\u00e1lmad\u00f3ttir<\/strong> \u00e4r doktor i id\u00e9historia vid Islands Universitet. Hennes avhandling handlar om kvinnotribunaler fr\u00e5n 1970-talet till 1990-talet. Hon arbetar nu med ett projekt om kvinnostrejker p\u00e5 Island.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Under de senaste \u00e5ren har massiva kvinnostrejker svept \u00f6ver v\u00e4rlden. Kvinnor i bland annat Spanien, Argentina, Schweiz, Italien och Tyskland (och ett femtiotal andra l\u00e4nder) har samlats och protesterat mot fr\u00e5gor som ber\u00f6r inskr\u00e4nkt abortr\u00e4tt, v\u00e5ld mot kvinnor, nedmontering av … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[1075,1067,1069,1072,1065,1071,1073,83,1070,1078,1066,1076,1077,1068,1074],"class_list":["post-2492","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-8e-mars","tag-alexandra-kollontay","tag-asab-staderskorna","tag-black-monday","tag-eva-schmitz","tag-evelina-johansson-wilen","tag-feminicidio","tag-georges-sorel","tag-ines-arnesson","tag-jamstalldhetsbranding","tag-kvinnostrejk","tag-mytologisering","tag-skatteavdrag-for-hushallsnara-tjanster","tag-textilarbetarstrejken","tag-valgerdur-palmadottir"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/sRzA9-2492","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2492","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2492"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2492\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2533,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2492\/revisions\/2533"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2492"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2492"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2492"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}