![\"\"](\"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/Olympe_de_Gouges-225x300.png\")
Olympe de Gouges – en bortgl\u00f6md revolution\u00e4r<\/h1>\nOlympe de Gouges – en bortgl\u00f6md revolution\u00e4r<\/h1>\nM\u00e5nga kvinnor har utf\u00f6rt stord\u00e5d under m\u00e4nsklighetens utveckling, men av den patriarkala historieskrivningen bara tilldelats andraplansroller eller helt f\u00f6rtigits. En s\u00e5dan \u00e4r 1700-talets Olympe de Gouges som Christina Schmidt portr\u00e4tterar<\/p>\n
Olympe de Gouges f\u00f6rdes upp till schavotten p\u00e5 Place de la R\u00e9volution i Paris den 3 november 1793, f\u00f6r att m\u00f6ta samma \u00f6de som bland andra Marquis de Condorcet och Marie Antoinette tidigare m\u00f6tt. Genom att halshugga de Gouges, och f\u00f6rst\u00f6ra eller f\u00f6rpassa hennes b\u00f6cker, teaterpj\u00e4ser, memoarer, politiska manifest och romaner till bibliotekens skrymslen, avs\u00e5g Robespierres terrorregim att f\u00f6rtiga hennes feministiska id\u00e9er och profetiska utopier.<\/p>\n
Hon var 45 \u00e5r n\u00e4r hon giljotinerades. Utan att vackla f\u00f6rutsp\u00e5dde hon f\u00f6re dekapiteringen, med stoiskt lugn, att hennes r\u00f6st skulle g\u00f6ra sig h\u00f6rd fr\u00e5n djupet av hennes grav.<\/p>\n
Ungef\u00e4r 200 \u00e5r senare infriades hennes profetia. 1981 publicerades den f\u00f6rsta biografin \u00f6ver hennes liv. D\u00e4refter f\u00f6ljde flera biografier, och i Frankrike i dag b\u00e4r ”skolor, gator och offentliga institutioner hennes namn d\u00e4r man framh\u00e5ller henne b\u00e5de som den f\u00f6rsta verkliga franska feministen och som den f\u00f6rsta franska dramatiker som p\u00e5 allvar v\u00e5gat utmana den lukrativa slavhandelns profit\u00f6rer\u201d, skriver id\u00e9historikern Michael Azar i portr\u00e4tt 2018 (G\u00f6teborgs Posten 4\/11)<\/p>\n
Enligt Beno\u00eet Groult, som skrivit en introduktion till Olympe de Gouges verk, b\u00f6r hon i synnerhet bli ih\u00e5gkommen som den f\u00f6rsta kvinnan i Frankrike att avfatta en Deklaration om Kvinnans och Medborgarinnans R\u00e4ttigheter<\/em> (1791) som ber\u00f6r principen om j\u00e4mst\u00e4lldhet mellan k\u00f6nen. Hon var dessutom den f\u00f6rsta feminist (innan termen fanns) som f\u00f6rstod att sexism var en variant av rasism, varf\u00f6r hon gjorde uppror s\u00e5v\u00e4l mot kvinnof\u00f6rtrycket som mot slaveriet av de svarta. Hon f\u00f6rsvarade alla frihetliga r\u00e4ttigheter s\u00e5som r\u00e4tten till fritt val av \u00e4ktenskapspartner och till skilsm\u00e4ssa. Hon v\u00e4rnade om unga m\u00f6drar och o\u00e4kta barn, vars sv\u00e5ra bel\u00e4genhet hon skyllde p\u00e5 den patriarkala ordningen. Hon gav sitt liv f\u00f6r det hon trodde p\u00e5.<\/p>\n Inledningen till Deklarationen om Kvinnans och Medborgarinnans R\u00e4ttigheter<\/em> ger en bra bild av de Gouges mod och r\u00e4ttframhet. Deklarationens f\u00f6rsta paragraf lyder: \u201dKvinnan f\u00f6ds fri och f\u00f6rblir j\u00e4mst\u00e4lld mannen i fr\u00e5ga om r\u00e4ttigheter\u2026\u201d Den riktar sig direkt till mannen. Och \u00e4r ett svar p\u00e5, eller komplement till 1789 \u00e5rs Deklaration om de M\u00e4nskliga R\u00e4ttigheterna<\/em>. De Gouges fr\u00e5gar mannen om han \u00e4r kapabel att vara r\u00e4ttvis. \u201dDet \u00e4r en kvinna som st\u00e4ller fr\u00e5gan till dig\u201d, s\u00e4ger hon och till\u00e4gger \u201ddu kommer \u00e5tminstone inte att fr\u00e5nta henne den r\u00e4ttigheten\u201d.<\/p>\n \u201dS\u00e4g mig vem har givit dig den oinskr\u00e4nkta makten att f\u00f6rtrycka mitt k\u00f6n? Din styrka? Dina talanger? Betrakta skaparen i sin visdom; sk\u00e4rsk\u00e5da naturen, som du tycks vilja n\u00e4rma dig, i hela dess storhet, och ge mig, om du v\u00e5gar, exemplet p\u00e5 denna tyranniska makt. V\u00e4nd dig till djuren, r\u00e5dfr\u00e5ga naturkrafterna, studera v\u00e4xtriket, kasta en hastig blick p\u00e5 den organiserade materiens alla modifikationer, och ge efter f\u00f6r beviset n\u00e4r jag erbjuder dig m\u00f6jligheten; s\u00f6k, genomforska, och urskilj, om du kan, k\u00f6nen i naturens ordning. \u00d6verallt kommer du att finna dem sammanfl\u00e4tade. \u00d6verallt samarbetar de i en harmonisk helhet f\u00f6r detta od\u00f6dliga konstverk.<\/em> Samtidigt \u00e4r den en uppmaning till kvinnan: \u201dKvinna, vakna, f\u00f6rnuftets klocka h\u00f6rs \u00f6ver hela universum; t\u00e4nk p\u00e5 dina r\u00e4ttigheter \u2026 \u00c5h kvinnor! Kvinnor, n\u00e4r kommer ni upph\u00f6ra att vara blinda? Vilka \u00e4r f\u00f6rdelarna som ni sk\u00f6rdat fr\u00e5n revolutionen?\u201d<\/p>\n Vem var d\u00e5 denna skarpsinniga och stridbara kvinna? Civilr\u00e4ttsligt var hon dotter till slaktaren Pierre Gouze och hans fru, Anne-Olympe Mouisset, dotter till en kl\u00e4deshandlare. Enligt Olympe de Gouges sj\u00e4lv var hon o\u00e4kta dotter till den bokl\u00e4rde markisen Le Franc de Pompignan.<\/p>\n Marie Gouze, som var det namn hon en g\u00e5ng blivit d\u00f6pt till, blev vid 16-\u00e5rs \u00e5lder bortgift mot sin vilja, och fick en son ett \u00e5r senare. N\u00e4r hon n\u00e5gra m\u00e5nader efter hans f\u00f6dsel blev \u00e4nka v\u00e4grade hon att trygga sin tillvaro genom det val som vid den h\u00e4r tiden stod kvinnor till buds \u2013 ett nytt \u00e4ktenskap. I st\u00e4llet flyttade hon till Paris d\u00e4r hon umgicks i de litter\u00e4ra salongerna och blev h\u00e4nf\u00f6rd av de gryende revolution\u00e4ra tankeg\u00e5ngarna. Hennes horisont f\u00f6rsk\u00f6ts radikalt. Samtidigt som hon protesterade mot Ludvig XVI:es giljotinering f\u00f6rsvarade hon 1789 \u00e5rs revolution\u00e4ra deklaration om de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna och ans\u00e5g till och med att den inte str\u00e4ckte sig tillr\u00e4ckligt l\u00e5ngt. Den avs\u00e5g endast mannen och borts\u00e5g fr\u00e5n kvinnans medborgerliga och m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, vilket f\u00f6ranledde de Gouzes ovan n\u00e4mnda deklaration.<\/p>\n De Gouze var emellertid inte ensam kvinna att delta i det offentliga politiska livet i Frankrike p\u00e5 1700-talet. V\u00e4lutbildade kvinnor, och \u00e4ven blomster- och fiskf\u00f6rs\u00e4ljerskor reste radikala sociala, politiska och ekonomiska krav. De ville ha juridiskt lika r\u00e4ttigheter inom \u00e4ktenskapet, r\u00e4tten till skilsm\u00e4ssa och ut\u00f6kade r\u00e4ttigheter f\u00f6r \u00e4nkor \u00f6ver egendom och sina barn. De kr\u00e4vde utbildningsm\u00f6jligheter f\u00f6r flickor och engagerade sig i kvinnors h\u00e4lsa. De organiserade sig bland annat i F\u00f6rbundet f\u00f6r Revolution\u00e4ra Republikanska Kvinnor. De demonstrerade framg\u00e5ngsrikt f\u00f6r tillg\u00e5ng till br\u00f6d och f\u00f6r f\u00f6rflyttningen av regeringen fr\u00e5n Versailles till Paris.<\/p>\n Kvinnans delaktighet i revolutionen och etablering av den franska republiken kanske speglas i att en kvinna, Marianne, blev nationalsymbol. Eug\u00e8ne Delacroix’\u00a0 m\u00e5lning La libert\u00e9 guidant le peuple<\/em>, p\u00e5 svenska Friheten p\u00e5 barrikaderna<\/em>, d\u00e4r en barbr\u00f6stad kvinna med en flagga i h\u00f6gsta hugg leder massorna, \u00e4r en bra illustration p\u00e5 detta.<\/p>\n Hon n\u00f6jde sig inte med att enbart uttala sig i en rad sociala r\u00e4ttvisefr\u00e5gor, hon kom \u00e4ven med uppslag p\u00e5 hur hennes f\u00f6rslag till reformer skulle finansieras. Lyxskatt var en av hennes l\u00f6sningar.<\/p>\n De Gouges var med andra ord inte en naiv dagdr\u00f6mmare. Hon deltog aktivt i det offentliga politiska livet \u2013 vilket hade sitt pris. Som kvinna skulle hon veta sin plats. F\u00f6ljaktligen utsattes \u00e4ven hon f\u00f6r den offentliga agan och det f\u00e4ngelsestraff som inte s\u00e4llan anv\u00e4ndes f\u00f6r att \u00e5terf\u00f6ra kvinnan till hemmet.<\/p>\n En samtida till de Gouges, en medsyster kunde man s\u00e4ga, Madame Th\u00e9roigne de M\u00e9ricourt, som under \u00e5sk\u00e5darnas jubel och appl\u00e5der utsattes f\u00f6r s\u00e5dan publik bestraffning, for s\u00e5 illa av upptuktelsen att hon tappade f\u00f6rst\u00e5ndet och dog i f\u00e4ngelse tio \u00e5r efter misshandeln. De Gouges hade tydligen starkare nerver. D\u00e5 hennes advokat v\u00e4grade att ta sig an hennes fall h\u00f6ll hon sj\u00e4lv f\u00f6rsvarstalet inf\u00f6r sin avr\u00e4ttning, den 3 november 1793.<\/p>\n \u201dMotst\u00e5ndare till intriger, fr\u00e4mmande f\u00f6r system, partier, som delat Frankrike har jag endast dragit slutsatser av det jag sett med mina egna \u00f6gon \u2026 Jag har h\u00e4cklat de onda och jag har offrat hela min f\u00f6rm\u00f6genhet till Revolutionen.<\/em> Galenskap var ett s\u00e4tt att osynligg\u00f6ra henne. Ett annat var att f\u00f6rminska hennes verk genom att p\u00e5st\u00e5 att hon v\u00e4ckt uppm\u00e4rksamhet enbart p\u00e5 grund av sin sk\u00f6nhet, som var omtalad och om vilken ett portr\u00e4tt av henne i Mus\u00e9e Carnavalet vittnar.<\/p>\n Snarare var hon en klarsynt kvinna som mitt i stridens hetta f\u00f6rm\u00e5dde ifr\u00e5gas\u00e4tta sin medrevolution\u00e4r Robespierres trov\u00e4rdighet.<\/p>\n Christina Schmidt<\/strong> \u00e4r id\u00e9historiker. Hon har bland annat skrivit en avhandling om antropologen och filosofen Claude Levi-Strauss.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Olympe de Gouges – en bortgl\u00f6md revolution\u00e4r M\u00e5nga kvinnor har utf\u00f6rt stord\u00e5d under m\u00e4nsklighetens utveckling, men av den patriarkala historieskrivningen bara tilldelats andraplansroller eller helt f\u00f6rtigits. En s\u00e5dan \u00e4r 1700-talets Olympe de Gouges som Christina Schmidt portr\u00e4tterar<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[9,5],"tags":[1096,1098,1097,1094,1095],"class_list":["post-2603","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-historia","category-politik","tag-deklaration-om-kvinnans-och-medborgarinnans-rattigheter","tag-delacroix","tag-friheten-pa-barrikaderna","tag-olympe-de-gouges","tag-robespierre"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/sRzA9-2603","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2603","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2603"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2603\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2607,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2603\/revisions\/2607"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2603"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2603"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2603"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\nEndast m\u00e4nniskan har fantiserat fram en princip som r\u00f6r detta undantag. Nyckfull, blind, uppl\u00e5st av vetenskaperna och neds\u00e4nkt i upplysningens och skarpsinnets \u00e5rhundrade till den krassaste okunnighet, vill hon befalla som en despot \u00f6ver ett k\u00f6n som har beg\u00e5vats med alla intellektuella f\u00f6rm\u00e5gor; som g\u00f6r anspr\u00e5k p\u00e5 att ta del av revolutionen, och kr\u00e4va sina r\u00e4ttigheter till j\u00e4mlikhet, minst sagt.\u201d<\/em><\/p>\n![\"\"](\"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/2729px-Eug\u00e8ne_Delacroix_-_La_libert\u00e9_guidant_le_peuple-1024x810.jpg\")
De Gouzes politiska engagemang ledde till att hon fr\u00e5n att ha varit kurtisan blev intellektuell, trots att hon, som de flesta kvinnor i sin samtid, var analfabet. Hon fick diktera sina texter. Men hon var van vid att framf\u00f6ra sina \u00e5sikter i den ena eller andra fr\u00e5gan offentligt \u2013 p\u00e5 affischer, i flygblad eller fr\u00e5n en talarstol. Hon tog sig r\u00e4tten att anv\u00e4nda sitt intellekt och att \u00e5ldras utan skam. Den fr\u00e4msta drivkraften bakom hennes trots mot den konvenans som f\u00f6rpassade kvinnan till hemmet, bort fr\u00e5n det offentliga blickf\u00e5nget, var hennes sociala patos. Hon argumenterade s\u00e5v\u00e4l f\u00f6r inf\u00f6randet av socialbidrag som f\u00f6r inr\u00e4ttandet av boenden f\u00f6r \u00e4ldre, barn och arbetsl\u00f6sa. Hon var emot slaveriet i de franska kolonierna. Hon uppm\u00e4rksammade de underm\u00e5liga sanit\u00e4ra f\u00f6rh\u00e5llandena p\u00e5 sjukhus och barnb\u00f6rdshus. Hon var f\u00f6r r\u00e4tten s\u00e5v\u00e4l till fritt val av \u00e4ktenskapspartner som till skilsm\u00e4ssa.<\/p>\n
\nRobespierre har alltid framst\u00e5tt f\u00f6r mig som en \u00e4relysten man utan beg\u00e5vning, utan sj\u00e4l. Jag har alltid sett honom redo att offra hela nationen f\u00f6r att uppn\u00e5 diktaturen. Jag har inte kunnat uth\u00e4rda denna galna och blodiga ambition och jag har f\u00f6rf\u00f6ljt den p\u00e5 samma s\u00e4tt som jag f\u00f6rf\u00f6ljt tyrannerna.<\/em>
\nSedan en m\u00e5nad tillbaka befinner jag mig i bojor. Jag var redan d\u00f6md av Robespierres stora r\u00e5d \u2013 som hade best\u00e4mt att jag skulle giljotineras inom \u00e5tta timmar \u2013 innan jag st\u00e4lldes inf\u00f6r den Revolution\u00e4ra Domstolen. Min oskuld, min energi och min fasansv\u00e4ckande arrestering fick s\u00e4kert denna <\/em>blodskonventikel p\u00e5 andra tankar. Den k\u00e4nde att det inte var enkelt att anklaga n\u00e5gon som mig och att det skulle vara sv\u00e5rt att rentv\u00e5 sig fr\u00e5n dylikt angrepp. Det ans\u00e5gs vara mer naturligt att framst\u00e4lla mig som en galning. <\/em>
\nGalen eller klok har jag aldrig upph\u00f6rt att tj\u00e4na mitt lands goda.\u201d<\/em><\/p>\n