{"id":2698,"date":"2020-12-19T23:20:56","date_gmt":"2020-12-19T22:20:56","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=2698"},"modified":"2020-12-20T19:37:35","modified_gmt":"2020-12-20T18:37:35","slug":"polen-1980-massmobilisering-av-arbetare","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2020\/12\/19\/polen-1980-massmobilisering-av-arbetare\/","title":{"rendered":"Polen 1980 \u2013 massmobilisering av arbetare"},"content":{"rendered":"

I Polen kulminerade den heta politiska sommaren 1980 som pr\u00e4glats av en l\u00e5ng strejkv\u00e5g med att arbetarna p\u00e5 det v\u00e4ldiga Leninvarvet i Gdansk ockuperade anl\u00e4ggningen. Regeringen tvingades till f\u00f6rhandlingar med strejkledningen. Fackf\u00f6reningen Solidarnosc erk\u00e4ndes och v\u00e4xte lavinartat. Dess medlemsantal uppgick vid \u00e5rsskiftet till nio miljoner. H\u00e5kan Blomqvist guidar genom en ber\u00e4ttelse av folklig kamp d\u00e4r dr\u00f6mmen om en socialism med m\u00e4nskligt ansikte gavs tydliga konturer, men d\u00e4r slutet p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt blev bittert.<\/strong><\/p>\n

\"\"Den 27-\u00e5riga Henryka Krzywonos stannade bara helt sonika den sp\u00e5rvagn hon k\u00f6rde och bad alla passagerare att kliva av med uppmaning till total strejk i hela Gdansk. Samtidigt skyndade sig Alina Pienkowska, Leninvarvets unga sjuksk\u00f6terska, och Anna Walentynowicz som redan fyllt femtio och nyss \u00e5terf\u00e5tt jobbet, till den stora varvsporten och f\u00f6rs\u00f6kte dra igen den. \u00c4ldre arbetare hade b\u00f6rjat l\u00e4mna varvet, strejken var \u00f6ver, f\u00f6retagsledningen hade tagit tillbaka avsked och \u00e4ven lovat l\u00f6neh\u00f6jningar. \u201dOm ni slutar strejka nu s\u00e4ljer ni ut oss andra. Vi kommer att sl\u00e5s ihj\u00e4l som flugor!\u201d, varnade elektrikern och strejkledaren Lech Walesa.<\/p>\n

\u00c4nda sedan livsmedelspriserna h\u00f6jts i b\u00f6rjan av juli hade stora strejker
\nrullat \u00f6ver Polen. Den 14 augusti lade sjuttontusen arbetare p\u00e5 Leninvarvet i Gdansk ner arbetet i protest mot att Walesa och Walentynowicz avskedats. Att de tillh\u00f6rde den underjordiska fackf\u00f6rening som utgav tidningsbladet Kustens Arbetare och rapporterade om den polska strejkr\u00f6relsen var sk\u00e4l nog f\u00f6r avskeden. Men bolagsledningen vek ner sig redan efter tv\u00e5 dagar. Stiltjen varade dock bara n\u00e5gra oroliga timmar tills varvsarbetarna h\u00f6rsammade maningen att \u00e5teruppta strejken. Den 17 augusti 1980 ockuperades det v\u00e4ldiga varvet, de tusentals arbetarna valde en gemensam strejkkommitt\u00e9 och budet gick till varvsarbetarna l\u00e4ngs hela \u00d6stersj\u00f6kusten. Att regimen snabbt st\u00e4ngde ner telefonlinjerna fr\u00e5n Leninvarvet hj\u00e4lpte inte. Telefonen vid Alina Pienkowskas klinik p\u00e5 arbetsplatsen gl\u00f6mdes bort och meddelandet spreds som en l\u00f6peld. Det n\u00e5dde arbetare med h\u00e5rda erfarenheter av tidigare strejkr\u00f6relser \u2013 och en regim som denna g\u00e5ng tvekade att s\u00e4tta in milit\u00e4r.<\/p>\n

Stalinistisk efterkrigstid
\n<\/strong>Edward Gierek, ordf\u00f6randen i det Polska f\u00f6renade arbetarpartiet, synonym f\u00f6r kommunistpartiet, hade varit med f\u00f6rr. Vid det stora arbetarupproret i Poznan i slutet av juni 1956 mot h\u00f6jda livsmedelspriser tillh\u00f6rde han den yngre partikader som med hj\u00e4lp av ett par pansardivisioner l\u00e4t krossa strejkerna och massakrera arbetarna fr\u00e5n den stora Cegielskifabriken som samlats i stadens centrum. Med bort\u00e5t kanske hundra d\u00f6da och n\u00e4ra tusen s\u00e5rade gl\u00f6mdes katastrofen snart bort internationellt under intryck av det stora Ungernupproret i oktober samma \u00e5r. Strejker och upplopp hade \u00e5terkommande utmanat de stalinistiska diktaturer som uppr\u00e4ttats i \u00d6steuropa efter krigsslutet. Bara tre m\u00e5nader efter Stalins d\u00f6d 1953 gick Berlins byggnadsarbetare ut i strejk mot olidliga arbetsnormer, med p\u00e5f\u00f6ljande generalstrejk i \u00f6stzonen som blodigt slogs ned av sovjetisk milit\u00e4r. Avstaliniseringen efter Nikita Chrustjovs tal vid den sovjetiska tjugonde partikongressen i januari 1956 medf\u00f6rde f\u00f6rhoppningar om \u201dt\u00f6v\u00e4der\u201d i hela \u00f6stblocket. I Polen ersattes en del av det gamla stalinistiska gardet, bland annat ansvariga f\u00f6r repressionen i Poznan, av Wladislaw Gomulkas ledarskap. N\u00e5gra \u00e5r av en \u201dpolsk v\u00e4g till socialismen\u201d och l\u00e4ttnader i levnadsf\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6ljde \u2013 fram till slutet av 1960-talet. Liksom i \u00f6vriga v\u00e4rlden kr\u00e4vde en ny ungdomsgeneration \u00f6kade friheter, i Tjeckoslovakien med \u201dPragv\u00e5ren\u201d 1968 och krav p\u00e5 en \u201dsocialism med m\u00e4nskligt ansikte\u201d. Utvecklingen hade f\u00f6reg\u00e5tts av stormiga protester fr\u00e5n studenter och intellektuella i Polen mot censur av en patriotisk teaterf\u00f6rest\u00e4llning med demonstrationer och polisv\u00e5ld som f\u00f6ljd \u2013 det hela kulminerade under mars 1968 i ockupationen av universitet i Warszawa och massarresteringar. Partiledningen angrep de oppositionella f\u00f6r att utg\u00f6ras av \u201dsionister\u201d, i det polska sammanhanget en l\u00e4tt omskrivning f\u00f6r \u201djudar\u201d, och inledde en antisemitiskt pr\u00e4glad utrensningskampanj av judiska intellektuella och tj\u00e4nstem\u00e4n inom kulturv\u00e4rlden, akademin, statsf\u00f6rvaltningen och partiet. \u00d6ver tiotusen polacker med judisk bakgrund tvingades l\u00e4mna landet. Och polsk milit\u00e4r utgjorde en central del av de styrkor fr\u00e5n Warszawapakten som i augusti 1968 invaderade och krossade Pragv\u00e5ren i Tjeckoslovakien.<\/p>\n

Studenternas maning om st\u00f6d fr\u00e5n arbetarklassen fick den g\u00e5ngen liten respons men halvtannat \u00e5r senare detonerade missn\u00f6jet. \u00c5terigen handlade det om h\u00f6jda livsmedelspriser och levnadskostnader n\u00e4r strejkv\u00e5gen i december 1970 svepte fram genom varvsst\u00e4derna vid \u00d6stersj\u00f6kusten: Gdansk, Gdynia, Szczecin med flera. S\u00e4kerhetsstyrkor och arm\u00e9enheter mejade ner demonstrerande varvsarbetare med kulsprutor och fr\u00e5n helikoptrar. Gomulka tvingades avg\u00e5 och ersattes av Gierek som hunnit n\u00e4rma sig femtio och lyckats slingra sig upp\u00e5t i nomenklaturan. En massiv satsning p\u00e5 \u201dkonsumtionssocialism\u201d inleddes med l\u00e5nade pengar fr\u00e5n V\u00e4st. Och n\u00e5gra \u00e5r av f\u00f6rb\u00e4ttrade ekonomiska levnadsvillkor f\u00f6r den polska arbetarbefolkningen f\u00f6ljde \u2013 men f\u00e5 hade gl\u00f6mt.<\/p>\n

Under regimens radar v\u00e4vdes informations- och organisationsn\u00e4t samman av arbetare och intellektuella som i praktiken bildade en liten underjordisk fackf\u00f6reningsstruktur med fabriksblad som Robotnik, i Gdansk under namnet Kustens Arbetare. En av de aktiva var Lech Walesa som deltagit i strejken 1970. Bland de intellektuella fanns Jacek Kuron som redan 1964 tillsammans med Karol Modzelewski publicerat ett \u201d\u00d6ppet brev till polska arbetarpartiet\u201d f\u00f6r demokratiska reformer, men uteslutits ur partiet och f\u00e4ngslats. I samband med nya strejker och rena upplopp 1976 bildade Kuron med flera KOR \u2013 Kommitt\u00e9n till arbetarnas f\u00f6rsvar \u2013 f\u00f6r att st\u00f6dja f\u00e4ngslade och misshandlade arbetare. Regimens framg\u00e5ngsrika splittring mellan arbetare och intellektuella skulle inte f\u00e5 \u00e5terupprepas.<\/p>\n

Arbetarkraven
\n<\/strong>Redan n\u00e4r strejken p\u00e5 Leninvarvet \u00e5terupptogs och varvsomr\u00e5det ockuperades den 17 juni 1980 stod det klart att det inte l\u00e4ngre handlade om n\u00e5gon enkel l\u00f6nestrejk. Strejkkommitt\u00e9n, som \u00e4ven inbegrep strejkande fr\u00e5n Gdynia och Sopot p\u00e5 ett tjugotal f\u00f6retag med \u00f6ver hundratusen anst\u00e4llda, kungjorde omedelbart en lista p\u00e5 21 krav som formade sig till ett helt samh\u00e4llsprogram. H\u00e4r var f\u00f6rst\u00e5s omedelbara ekonomiska l\u00f6neanspr\u00e5k, som h\u00f6jda grundl\u00f6ner och kompensation f\u00f6r pris\u00f6kningar samt l\u00f6n under strejktiden. Men ocks\u00e5 bredare ekonomiska och sociala punkter som pension efter 35 \u00e5rs arbete och s\u00e4nkt pensions\u00e5lder, tre \u00e5rs betald m\u00f6draledighet, daghemsplatser och lediga l\u00f6rdagar. Till det kom \u00e5tg\u00e4rder mot privilegier f\u00f6r partiapparatens och s\u00e4kerhetspolisens folk, mot k\u00f6tt- och fl\u00e4skransonering med stopp f\u00f6r specialbutiker och f\u00f6rs\u00e4ljning till v\u00e4stvaluta. Och s\u00e5, de \u00f6vergripande demokratiska kraven: fria fackf\u00f6reningar, garanterad strejkr\u00e4tt, yttrande- och tryckfrihet plus \u00e5teranst\u00e4llning av alla avskedade arbetare fr\u00e5n strejkerna 1970 och 1976, liksom \u00e5terinskrivning av relegerade studenter och frigivande av politiska f\u00e5ngar. Med full information om den samh\u00e4lleliga krisen skulle alla yrkes- och samh\u00e4llsgrupper ges m\u00f6jlighet att delta i en diskussion om ett reformprogram f\u00f6r Polen.<\/p>\n

Partiets reaktion
\n<\/strong>Det har diskuterats varf\u00f6r Gierek, som tjugofem \u00e5r tidigare inte tvekat att bloda ner sina h\u00e4nder, dr\u00f6jde. Redan efter en vecka stod milit\u00e4r redo att angripa Leninvarvet b\u00e5de till lands och sj\u00f6ss. Kanske var det minnet av Gomulkas fall eller den djupa ekonomiska krisen. Huvuddelen av de polska exportinkomsterna gick direkt till betalning av r\u00e4ntor, 1970-talets konsumtionsunder byggde p\u00e5 krediter fr\u00e5n V\u00e4st som l\u00e4tt kunde stoppas. Eller kanske hade rentav f\u00f6rhoppningar om ett fredligare och mindre repressivt samh\u00e4lle b\u00f6rjat sl\u00e5 rot.<\/p>\n

\"\"S\u00e5 svaret blev f\u00f6rhandlingar \u2013 inf\u00f6r \u00f6ppen rid\u00e5. Den polska allm\u00e4nheten kunde p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4ndningstid se Lech Walesa kl\u00e4 av makthavarna p\u00e5 TV medan hundratusentals, efterhand miljoner strejkande bef\u00e4ste sina arbetsplatser och samh\u00e4llspositioner. Redan den 30 augusti sl\u00f6ts avtalet, Gdansk\u00f6verenskommelsen. Den Oberoende och sj\u00e4lvstyrande fackf\u00f6reningen Solidaritet \u2013 NZZ Solidarnosc \u2013 erk\u00e4ndes och \u00f6vriga krav skulle bejakas. Det hela var n\u00e4rmast ofattbart. Fr\u00e5n Moskva skramlades med vapenmakt och hundratusen soldater med tjugotusen stridsvagnar gjordes redo medan den polska partiledningen f\u00f6rs\u00f6kte \u00f6vertyga Brezjnev och de sovjetiska kamraterna att l\u00e4get var under kontroll. Under tiden formligen exploderade anslutningen till Solidaritet med miljontals medlemmar m\u00e5nad efter m\u00e5nad f\u00f6r att kring \u00e5rsskiftet passera nio miljoner, en fj\u00e4rdedel av hela befolkningen.
\nP\u00e5 varje arbetsplats bildades Solidaritetsorganisationer f\u00f6r de anst\u00e4llda som h\u00f6ll storm\u00f6ten och valde en ledning. De lokala Solidaritetsorganisationerna uts\u00e5g ombud till regionala samordningskommitt\u00e9er \u2013 Miedzyzakladowy Komitet Zalozycielski, MKZ. Representanter f\u00f6r de regionala MKZ sammanstr\u00e5lade till den nationella samordningskommitt\u00e9n, Krajowa Komisja Porozumiewawcza, KKP, som valde Lech Walesa till ordf\u00f6rande. \u201dI sj\u00e4lva verket liknade Solidaritet ute i regionerna den typ av organisation som Lenin en g\u00e5ng i tiden f\u00f6respr\u00e5kat som revolution\u00e4rernas b\u00e4sta vapen.\u201d – allts\u00e5 de ryska sovjeterna 1917. Det skriver journalisten Peter Johnsson i den l\u00e4sv\u00e4rda historiken Polen i Europa: en resa i historien 966-2005<\/em>, som denna skildring inspirerats av.
\nPeter \u00e4r f\u00f6r denna tidskrifts lite \u00e4ldre l\u00e4sare inte vem som helst. Under pseudonymen Peter Gunde hade han p\u00e5 Fj\u00e4rde Internationalens uppdrag begivit sig till strejkernas Polen f\u00f6r att skildra kampen och bidra till utvecklingen av en socialistisk grupp i kontakt med v\u00e4rldsorganisationen. F\u00f6r veckotidningen Internationalen f\u00f6rfattade Peter Gunde en strid str\u00f6m av artiklar, som gjorde tidningen till den kanske b\u00e4st informerade i Sverige om arbetarkampen i Polen. Vecka efter vecka rapporterade han, eller Gert-Inge som han var mer k\u00e4nd som inom Socialistiska Partiet, fr\u00e5n strejkerna med b\u00f6rjan bland de sjuttontusen verkstadsarbetarna p\u00e5 Ursus i Warszawa redan i inledningen av juli, varefter strejken p\u00e5 en vecka spred sig till st\u00e5l-, bil-, varvs- och flygplansindustrin med \u00f6ver hundratusen strejkande. Den 16 juli, rapporterade Peter Gunde, deltog arbetare vid 17 olika f\u00f6retag i Lublin, bland annat vid fabriker f\u00f6r lastbilar och jordbruksmaskiner. Gierek kallade dit arm\u00e9enheter men arbetarna vid j\u00e4rnv\u00e4gen, buss- och sp\u00e5rv\u00e4gstrafiken blockerade staden. I minst 18 stora st\u00e4der genomf\u00f6rdes strejker under juli \u2013 och i augusti var det allts\u00e5 dags f\u00f6r Leninvarvet.<\/p>\n

Under de f\u00f6ljande sexton m\u00e5naderna efter Gdansk\u00f6verenskommelsen p\u00e5gick en kraftm\u00e4tning mellan \u00e5 ena sidan Solidaritet och dess miljontals medlemmar, inklusive Bondesolidaritet, studenternas sj\u00e4lvst\u00e4ndiga organisering och hela det samh\u00e4lle som ansl\u00f6t sig till arbetarnas krav, och \u00e5 den andra sidan vittrande partistaten som s\u00f6kte r\u00e4dda sitt skinn genom eftergifter, nya krediter fr\u00e5n v\u00e4rldsmarknaden och med hotet fr\u00e5n Warszawapakten i ryggen. Medan s\u00e4kerhetspolisen s\u00f6kte infiltrera Solidaritets organisationer och genomf\u00f6ra provokationer \u2013 den v\u00e4rsta i Bydgoszcz i mars 1981 med en fyra timmars generalstrejk som svar \u2013 uppmanade kommunistpartiet sina medlemmar att ansluta sig f\u00f6r att ta \u00f6ver r\u00f6relsen inifr\u00e5n. Men, citerar Peter Johnsson, en av den ledande politbyr\u00e5ns medlemmar: \u201d\u00c4r det partiet som finns i Solidaritet eller Solidaritet som h\u00e5ller p\u00e5 att \u00e4ta upp partiet?\u201d Hundratusen medlemmar \u00f6vergav kommunistpartiet under \u00e5ret, n\u00e5gra f\u00f6rs\u00f6kte reformera det men organisationsstrukturen b\u00f6rjade falla s\u00f6nder.<\/p>\n

Solidaritets program
\n<\/strong>Och i september och oktober samlades Solidaritet till sin f\u00f6rsta landsomfattande kongress i Gdansk. F\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r miljontals arbetare diskuterade l\u00e5ngtifr\u00e5n bara fackliga fr\u00e5gor i sn\u00e4vare mening, kongressen utgjorde snarare ett arbetarparlament f\u00f6r att m\u00f6te den polska samh\u00e4llskrisen i hela dess vidd; alltifr\u00e5n politiska och fackliga fri- och r\u00e4ttigheter, socialpolitik och r\u00e4ttssystem till ekonomisk politik, utbildningsv\u00e4sende och arbetarstyre stod p\u00e5 dagordningen. I 37 antagna teser utvecklades programmet f\u00f6r ett solidariskt samh\u00e4lle och en \u201dsj\u00e4lvstyrande republik\u201d. H\u00e4r \u00e5terfanns de vanliga demokratiska punkterna om yttrande-, tryck- och organisationsfrihet tillsammans med likhet inf\u00f6r lagen, sj\u00e4lvst\u00e4ndigt r\u00e4ttsv\u00e4sende och slut p\u00e5 \u00e5siktsf\u00f6rf\u00f6ljelse. Men ocks\u00e5 medborgerlig kontroll av media och polis \u2013 plus pluralism p\u00e5 alla omr\u00e5den med sj\u00e4lvst\u00e4ndigt organisationsliv och \u201dinf\u00f6randet av l\u00f6ntagarnas autentiska sj\u00e4lvstyre d\u00e4r de anst\u00e4llda f\u00e5r r\u00e4tt att styra f\u00f6retagen.\u201d Ja, en andra kammare kunde inf\u00f6ras i det polska parlamentet Sejmen som uttryck f\u00f6r arbetarnas sj\u00e4lvstyre. Kongressen protesterade ocks\u00e5 mot att regimen f\u00f6rs\u00f6kte strypa framv\u00e4xten av arbetarr\u00e5d med r\u00e4tt att styra de statliga f\u00f6retagen och s\u00e5v\u00e4l utse som avs\u00e4tta direkt\u00f6rer. H\u00e4r f\u00f6reslogs folkomr\u00f6stning om arbetarr\u00e5dens befogenheter. I annat fall skulle Solidaritet genomf\u00f6ra en egen omr\u00f6stning och handla enligt den. Under kongressen understr\u00f6ks att Solidaritets krav inte \u201driktar sig mot systemets socialistiska grundvalar utan mot de element i systemet som utg\u00f6r motsatsen till socialism.\u201d<\/p>\n

\"\"

Solidaritets kongress 1981 (Bild: Janne H\u00e4ggl\u00f6f)<\/p><\/div>\n

Men programmet uttryckte ingen rosenskimrande utopism. Den polska ekonomin befann sig i fritt fall, under 1981 minskade BNP med 12 procent efter en nedg\u00e5ng \u00e4ven \u00e5ret innan. Hyllorna i livsmedelsbutikerna gapade tomma och under sommaren \u00e4gde rena hungerprotester rum. Kongressen avh\u00f6lls under den kanske djupaste krisen i Polens efterkrigshistoria. Det speglades av diskussionerna om den ekonomiska politiken d\u00e4r den gamla byr\u00e5kratiska kommandoekonomin m\u00e5ste ge plats \u00e5t samh\u00e4llets skapande initiativ och krafter; att den dramatiska minskningen av produktionen m\u00e5ste hejdas och balans i ekonomin mellan k\u00f6pkraft och varuutbud uppn\u00e5s var en utg\u00e5ngspunkt. Inflationsurholkade papperszlotys stimulerade varken produktion eller konsumtion. De sj\u00e4lv\u00e4gande b\u00f6nderna m\u00e5ste f\u00e5 ut\u00f6kade m\u00f6jligheter p\u00e5 statsjordbrukens bekostnad, marknadsmekanismer inte korrumperas av byr\u00e5kratins prisbeslut och subsidier. Samtidigt kunde inte prish\u00f6jningar p\u00e5 livsmedel, gas och kol med mera f\u00e5 drabba arbetarbefolkningen som tidigare. Progressiv beskattning, f\u00f6rm\u00f6genhetsskatt och skatt p\u00e5 lyxvaror hoppades kongressen kunde anv\u00e4ndas f\u00f6r st\u00f6d \u00e5t utsatta och fattiga.<\/p>\n

Om \u00e4n i helt annan skala och av delvis andra orsaker uttryckte den polska krisen liknande strukturproblem som samtidigt hems\u00f6kte \u00e4ven den kapitalistiska v\u00e4stv\u00e4rlden. Just \u00e5rsskiftet 1980-81 utgjorde det v\u00e4rldspolitiska genombrottet f\u00f6r monetaristen Milton Friedmans marknadsrevolution och ombuden p\u00e5 Solidaritetskongressen brottades med liknande fr\u00e5gor som socialdemokratin i v\u00e4st; relationen mellan marknad och planering, statsintervention eller privata initiativ \u2013 om \u00e4n med andra ord och som en slags ol\u00f6st ekvation mellan solidariskt ansvar och behovet av anpassning till den reala ekonomins l\u00e4ge som f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att renovera den. L\u00f6sningar som f\u00f6respr\u00e5kades, inte minst som svar p\u00e5 kommunistpartiets utsv\u00e4ltningsprogram; att Solidaritets medlemmar skulle ta ansvar f\u00f6r \u00f6kade produktionsanstr\u00e4ngningar p\u00e5 f\u00f6retagen, att arbetsl\u00f6sa skulle omskolas till kolgruvearbetare, ja att \u00f6kad kolproduktion f\u00f6rstods som en av l\u00f6sningarna, k\u00e4nns idag avl\u00e4gsna.<\/p>\n

Milit\u00e4rkuppen
\n<\/strong>Programmet hann emellertid aldrig sj\u00f6s\u00e4ttas. Under samma oktober uts\u00e5gs inrikesministern och generalen Wojciech Jaruzelski till kommunistpartiets ordf\u00f6rande. Gierek hade d\u00e5 sedan ett \u00e5r tillbaka inte bara sparkats fr\u00e5n sin post utan \u00e4ven uteslutits ur partiet f\u00f6r sina eftergifter till Solidaritet. I syfte att f\u00f6regripa hotet om en sovjetisk invasion \u2013 \u00e5tminstone enligt sin egen efterhandsf\u00f6rklaring \u2013 utlyste Jaruzelski milit\u00e4rt krigstillst\u00e5nd natten till den 13 december 1981. Solidaritets ledare h\u00e4ktades, tusentals aktivister greps och organisationerna f\u00f6rbj\u00f6ds. Strejker och fabriksockupationer m\u00f6ttes av milit\u00e4ra specialstyrkor med d\u00f6dsoffer som f\u00f6ljd \u2013 allt tycktes vara \u00f6ver n\u00e4r diktaturen \u00e5ter tog kommandot.
\nMen denna g\u00e5ng utan att lyckas stampa ut gl\u00f6den. Bland de miljontals medlemmarna fanns alltid de som \u00e5terkn\u00f6t f\u00f6rbindelserna och uppr\u00e4tth\u00f6ll sambanden. Samh\u00e4llet kunde bara tystas p\u00e5 ytan, inte p\u00e5 djupet. Och l\u00e4nkarna str\u00e4ckte sig l\u00e5ngt utanf\u00f6r Polens gr\u00e4nser, inte minst genom arbetarsolidariteten. Fackf\u00f6reningsr\u00f6relser i v\u00e4stv\u00e4rlden protesterade, st\u00f6ttade och hj\u00e4lpte. Svenska LO finansierade ett informationskontor f\u00f6r Solidaritet i Stockholm och kanaliserade materiella resurser i form av tryckeriutrustning och annat till det underjordiska motst\u00e5ndet. H\u00e4r spelade ocks\u00e5 den socialistiska v\u00e4rldsorganisationen Fj\u00e4rde Internationalen en inte helt obetydlig roll liksom dess svenska gren Socialistiska Partiet och dess f\u00f6reg\u00e5ngare KAF. Tuva-Stina Lind\u00e9n kunde vid SP:s femtio\u00e5rsjubileum h\u00f6sten 2019 ge glimtar fr\u00e5n solidaritetsarbetet:<\/p>\n

N\u00e4r Solidarnosc bildades i augusti 1980 var vi v\u00e4l f\u00f6rberedda och startade f\u00f6reningen Polensolidaritet. Alla som \u00e4r tillr\u00e4ckligt gamla minns de ikoniska bilderna fr\u00e5n Leninvarvet, hur man byggde upp en arbetardemokrati nerifr\u00e5n, monterade upp h\u00f6gtalare s\u00e5 att alla kunde f\u00f6lja med f\u00f6rhandlingarna, man sov i provisoriska t\u00e4lt inne p\u00e5 varvsomr\u00e5det. Strejkerna spred sig snabbt \u00f6ver hela Polen, miljoner m\u00e4nniskor var indragna i att forma egna krav f\u00f6r sin framtid. Men den 13 december 1981 intr\u00e4ffade det fruktade bakslaget, inte som man hela tiden varit r\u00e4dd f\u00f6r genom en sovjetisk ockupation, utan genom att general Jaruzelski tog \u00f6ver och inf\u00f6rde krigstillst\u00e5nd.<\/em><\/p>\n

Vad gjorde vi i Polensolidaritet? Det vanliga man g\u00f6r i st\u00f6dgrupper. Vi samlade in pengar, ordnade bokbord, demonstrerade. Men Polensolidaritet skiljde sig lite fr\u00e5n till exempel solidaritetsarbetet i Chilekommitt\u00e9n, de flesta medlemmarna hade n\u00e5gon anknytning till Polen, sl\u00e4kt, v\u00e4nner och var personligt motiverade, m\u00e5nga kom med egna f\u00f6rslag och initiativ. De var ocks\u00e5 mycket konkreta, den 13 december n\u00e4r krigstillst\u00e5ndet inf\u00f6rdes bodde den polska regiss\u00f6ren Agnieska Holland hemma hos oss, det f\u00f6rsta hon sa var att nu m\u00e5ste vi skicka varma kl\u00e4der och skor. Det gjorde vi. P\u00e5 Dramaten spelades den polske regiss\u00f6ren Mrozehs pj\u00e4s Ambassad\u00f6ren och tv\u00e5 tjejer satte upp ett bord med b\u00f6ssor och material under pausen. F\u00f6rsta maj gick n\u00e5gra solidaritetsaktivister i den internationella delen av t\u00e5get d\u00e4r somliga latinamerikaner kallade dem imperialistiska agenter. Till de m\u00e4rkligare som d\u00f6k upp p\u00e5 v\u00e5ra m\u00f6ten var folk fr\u00e5n iranska mujahedin, de pratade inte med oss och deltog inte i v\u00e5ra aktiviteter men satt tysta och lyssnade.<\/em>
\nInternationell solidaritet \u00e4r inte s\u00e5 enkelt!<\/em><\/p>\n

Internationell solidaritet<\/strong>
\nTuva-Stina Lind\u00e9n ber\u00e4ttade ocks\u00e5 om den hemliga verksamheten som SP, menade hon, kunde vara mycket stolt \u00f6ver. Den handlade om smuggling av framf\u00f6r allt tryckeriutrustning. Tv\u00e5 kamrater satt tre m\u00e5nader f\u00e4ngslade i Polen f\u00f6r den aktiviteten. Smugglingen skedde genom biltransporter med dubbla bagageutrymmen men ocks\u00e5 p\u00e5 annat s\u00e4tt. \u201dMin bror Sebastian seglade \u00f6ver fr\u00e5n Gotland med tryckpressar.\u201d<\/p>\n

Att SP och dess f\u00f6reg\u00e5ngare s\u00e5 starkt skilde sig fr\u00e5n \u00f6vrig svensk v\u00e4nster hade att g\u00f6ra med dess samh\u00f6righet med Fj\u00e4rde Internationalen som uppfattade den stalinistiska ordningen i \u00d6steuropa som lika f\u00f6rkastlig som kapitalismen i V\u00e4st och imperialismen mot Syd. \u201dProlet\u00e4rer i alla l\u00e4nder, f\u00f6rena er!\u201d g\u00e4llde ocks\u00e5 gentemot arbetarna i \u00f6stblocket. Kommunismens ursprungliga id\u00e9er om arbetarklassens frig\u00f6relse fr\u00e5n klassamh\u00e4llet hade ingenting att g\u00f6ra med de diktaturer som stulit beteckningen. F\u00f6r SP:s f\u00f6reg\u00e5ngare utgjorde d\u00e4rf\u00f6r solidariteten med de polska varvsarbetare som 1970 reste sig mot f\u00f6rtrycket en av de allra f\u00f6rsta aktionerna. Det var d\u00e4rf\u00f6r \u201dvi var v\u00e4l f\u00f6rberedda\u201d 1980. S\u00e5 h\u00e4r ber\u00e4ttade Tuva-Stina Lind\u00e9n om de polska varvsarbetarnas uppror 1970:<\/p>\n

Det h\u00e4r h\u00e4nde i ett grannland p\u00e5 andra sidan \u00d6stersj\u00f6n, men i Sverige var intresset f\u00f6r h\u00e4ndelserna m\u00e5ttligt. F\u00f6r oss som just h\u00f6ll p\u00e5 att bilda (SP:s f\u00f6reg\u00e5ngare) RMF var det viktigt, vi var antistalinister, hade l\u00e4st Trotskijs Den f\u00f6rr\u00e5dda revolutionen och utvecklingen i \u00d6steuropa b\u00e5de angick och intresserade oss. Den 20 december, p\u00e5 FNL:s f\u00f6delsedag h\u00f6lls en stor Vietnamdemonstration i Stockholm med tusentals deltagare. Vi deltog f\u00f6rst\u00e5s och hade gjort v\u00e5rt f\u00f6rsta gemensamma flygblad d\u00e4r vi uppmanade till en demonstration mot polska ambassaden senare p\u00e5 kv\u00e4llen. Det var m\u00f6rkt och iskallt och vi var en mycket liten skara som samlades i Humleg\u00e5rden. Poliserna som var frustrerade efter att inte ha f\u00e5tt ingripa i den stora Vietnamdemonstrationen tog igen det genom att vara ovanligt aggressiva, rev s\u00f6nder plakat och grep ganska m\u00e5nga som placerades i arrest. Jag gick mitt i r\u00f6ran och viftade med en liten gul bok, Kuron och Modzelewskis \u00f6ppna brev till polska kommunistpartiet. Det var v\u00e5r f\u00f6rsta aktion.<\/em><\/p>\n

Engagemanget f\u00f6r solidariteten med de polska arbetarnas kamp mot diktaturen markerade klyftan som \u00e5tskilde olika krafter inom v\u00e4nstern. \u00c5r 1970 hade svenska V\u00e4nsterpartiet Kommunisterna, VPK, ingenting att s\u00e4ga i protest mot de polska kamraternas massakrer. Och 1980, n\u00e4r bittra strejker mot f\u00f6rtrycket f\u00f6dde Solidaritet, frotterade sig VPK:s ungdomsf\u00f6rbund KU \u2013 Kommunistisk Ungdom \u2013 \u00e4nnu fryntligt med sina polska partikamrater p\u00e5 plats \u2013 vilket \u00e4nnu 2003 betraktades som en muntration i Ung V\u00e4nsters jubileumsbok Hundra \u00e5r av gemenskap \u2013 i kamp f\u00f6r socialism och m\u00e4nniskov\u00e4rde. Ett m\u00e4nniskov\u00e4rde som uppenbarligen inte g\u00e4llde de polska arbetarna.<\/em><\/p>\n

Efterspelet
\n<\/strong>I central mening misslyckades f\u00f6rst\u00e5s Jaruzelski kapitalt. Solidaritet kunde inte krossas och det polska samh\u00e4llet inte l\u00e4ngre styras som tidigare. Lech Walesa frigavs redan 1982 och undantagstillst\u00e5ndet h\u00e4vdes \u00e5ret efter varp\u00e5 flera \u00e5rs dragkamp mellan regimen och Solidaritet inleddes. Den nya strejkv\u00e5gen 1988 framtvingande en legalisering av Solidaritet, som genom de s\u00e5 kallade rundabordssamtalen drev fram det f\u00f6rsta fria valet 1989 med jordskredsseger f\u00f6r Solidaritets kandidater \u2013 som dock inte utgjorde n\u00e5got politiskt parti. \u00c5ret d\u00e4refter valdes Walesa till Polens president – som i en solskenshistoria.<\/p>\n

Men Jaruzelski hade lyckats i en annan mening. Den fruktade sovjetiska invasionen uteblev och n\u00e4r regimen verkligen f\u00f6ll i bitar 1988 var allt f\u00f6r\u00e4ndrat. Brezjnev var borta sedan l\u00e4nge, det hoppl\u00f6sa kriget i Afghanistan slukade ofattbara resurser och den nye sovjetiske partiledaren Michail Gorbatjov, som proklamerat glasnost och perestrojka, hade inte f\u00f6r avsikt att ingripa. D\u00e4rtill hade undantagstillst\u00e5ndet sammanfallit med v\u00e4rldens v\u00e4ndning p\u00e5 andra s\u00e4tt. 1980-talet utgjorde Reagans och Thatchers decennium av inte bara sk\u00e4rpt kallt krig utan ocks\u00e5 av nyliberal \u201dReaganomics\u201d och den s\u00e5 kallade Washington-consensus med massiva privatiseringar, avregleringar och marknadsl\u00f6sningar som villkor f\u00f6r st\u00f6d fr\u00e5n IMF och V\u00e4rldsbanken. Programmet om demokratiskt arbetarstyre fr\u00e5n Solidaritets kongress 1980 begravdes under den nyliberalt pr\u00e4glade omst\u00f6pning som kom att pr\u00e4gla Polens, liksom andra l\u00e4nders, 1990-tal. Den v\u00e4ldiga fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen hade innefattat en ideologisk solfj\u00e4der av alltifr\u00e5n demokratiska arbetarv\u00e4nster till religi\u00f6sa och konservativa h\u00f6geruppfattningar. H\u00e4r b\u00f6r dock understrykas att den katolska kyrkan, som m\u00e5nga arbetare tillh\u00f6rde, under den h\u00e4r perioden inte, som idag, spelade en reaktion\u00e4r roll utan underst\u00f6dde den demokratiska kampen. Den polske p\u00e5ven Johannes Paulus II:s reaktion\u00e4ra v\u00e4rderingar om homosexualitet, preventivmedel och abort skulle emellertid inte undg\u00e5 att s\u00e4tta avtryck. P\u00e5 partiplanet skildes Solidaritets solfj\u00e4der \u00e5t i \u00f6ver tjugo partier under Polens kaotiska 90-tal.
\nV\u00e4gen till dagens yttersta h\u00f6gerreaktion har \u00e4ven den skildrats av Peter Johnsson som efterhand l\u00e4mnade Fj\u00e4rde Internationalen, verkade som journalist i Polen f\u00f6r Svenska Dagbladet och f\u00f6rfattade flera b\u00f6cker om den polska och centraleuropeiska utvecklingen. Polen! Quo vadis? Om Polen i dagens Europa <\/em>fr\u00e5n 2017, ger en \u00f6verblick av den process som ledde till Lag & R\u00e4ttvisas \u201dilliberala demokrati\u201d i dagens oroande Polen \u2013 s\u00e5 avl\u00e4gset fr\u00e5n den f\u00f6rsta fria fackf\u00f6reningsr\u00f6relsens visioner fr\u00e5n 1980.<\/p>\n

Sjuksk\u00f6terskan Alina Pienkowska, som fr\u00e5n klinikens telefon larmade omv\u00e4rlden om strejken p\u00e5 Leninvarvet och ingick i Solidaritets ledning, valdes in i det polska parlamentets senat 1991 och Gdansks stadsfullm\u00e4ktige 1998 d\u00e4r hon engagerade sig i h\u00e4lsofr\u00e5gor. Hon avled vid femtio \u00e5rs \u00e5lder i cancer. Anna Walentynowicz som \u00e5teranst\u00e4llts efter den f\u00f6rsta strejken p\u00e5 varvet och manade till fortsatt kamp, blev alltmer kritisk mot Lech Walesas och Solidaritets utveckling under 1980-talet och v\u00e4grade delta i firanden av r\u00f6relsen som hon ans\u00e5g urartat under en ny elit. \u201dDe 21 krav vi st\u00e4llde upp 1980 \u00e4r fortfarande relevanta, ingenting har tillgodosetts. M\u00e4nniskor m\u00e5ste fortfarande k\u00e4mpa f\u00f6r att bli behandlade med v\u00e4rdighet. Det \u00e4r skandal\u00f6st!\u201d, ans\u00e5g hon tjugo \u00e5r efter Solidaritets bildande. Hon omkom vid 81 \u00e5rs \u00e5lder i den flygolycka vid Smolensk 2010 som ocks\u00e5 kr\u00e4vde den polske presidentens och flera polska ledares liv. Henryka Krzywonos, som stoppade sin sp\u00e5rvagn och manade till strejk, blev ordf\u00f6rande f\u00f6r Solidaritets transportfack i Gdansk. Gravid under strejken misshandlades hon av polis och f\u00f6rlorade sitt barn. Hon bildade ett familjehem f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ldral\u00f6sa barn och adopterade tolv av dem. Hon lever idag, 67 \u00e5r gammal.<\/p>\n

Artikelf\u00f6rfattare:H\u00e5kan Blomqvist<\/strong> \u00e4r arbetarhistoriker med en rad utgivna b\u00f6cker p\u00e5 sitt konto. Medlem av Socialistisk Politik och V\u00e4nsterpartiet.<\/p>\n

Litteraturtips:<\/strong><\/p>\n

Solidaritet & diplomati : Svenskt facklig och diplomatiskt st\u00f6d till Polens demokratisering under 1980-talet<\/em>, Klaus Misgeld, Karl Molin & Pawel Jaworski S\u00f6dert\u00f6rns h\u00f6gskola, Huddinge 2015<\/p>\n

Dokument fr\u00e5n Solidaritets kongress<\/em>, \u00f6versatta och redigerade av Maria Borowska, Institutet f\u00f6r social forskning, Stockholms universitet 1981<\/p>\n

Kamp f\u00f6r demokrati : Artiklar och st\u00e4llningstaganden fr\u00e5n den polska demokratiska r\u00f6relsen<\/em>, Maria Borowska & Jakub Swiecicki (red), Tidens f\u00f6rlag, Stockholm 1979<\/p>\n

Polen i Europa: en resa i historien 1966-2005<\/em>, Peter Johnsson Carlsson bokf\u00f6rlag, Stockholm 2005<\/p>\n

Polen! Quo vadis? Om Polen i dagens Europa<\/em>, Peter Johnsson, Carlsson bokf\u00f6rlag, Stockholm 2017<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I Polen kulminerade den heta politiska sommaren 1980 som pr\u00e4glats av en l\u00e5ng strejkv\u00e5g med att arbetarna p\u00e5 det v\u00e4ldiga Leninvarvet i Gdansk ockuperade anl\u00e4ggningen. Regeringen tvingades till f\u00f6rhandlingar med strejkledningen. Fackf\u00f6reningen Solidarnosc erk\u00e4ndes och v\u00e4xte lavinartat. Dess medlemsantal uppgick … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[1147,1153,1150,1149,1151,1154,1152,1146,1148,1145],"class_list":["post-2698","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-anna-walentynowicz","tag-fackforeningen-solidaritet","tag-gierek","tag-gomulka","tag-jacek-kuron","tag-jaruzelski","tag-karol-modzelewski","tag-lech-walesa","tag-leninvarvet","tag-solidarnosc"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-Hw","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2698","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2698"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2698\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2746,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2698\/revisions\/2746"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2698"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2698"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2698"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}