{"id":2887,"date":"2021-06-18T22:39:01","date_gmt":"2021-06-18T21:39:01","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=2887"},"modified":"2021-06-18T22:44:21","modified_gmt":"2021-06-18T21:44:21","slug":"annie-ernaux-och-sjalens-historia","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2021\/06\/18\/annie-ernaux-och-sjalens-historia\/","title":{"rendered":"Annie Ernaux och sj\u00e4lens historia"},"content":{"rendered":"

Den franska f\u00f6rfattaren Annie Ernau<\/strong>x har f\u00e5tt stor uppm\u00e4r<\/strong>ksamhet f\u00f6r sina\"\" b\u00f6cker <\/strong>som l\u00e5ter det sj\u00e4lvbiografiska perspektivet reflekteras i ett <\/strong>samh\u00e4llsbiografiskt. <\/strong>Shabane Barot v\u00e4gleder till Ernauxs f\u00f6rfattarskap och n\u00e5r fram till slutsatsen att <\/strong>diskussionen om socialistiskt strategi och organisering inte har r\u00e5d att undvika <\/strong>sj\u00e4lens historia
\noch socialismens inre liv.<\/strong><\/p>\n

I sitt nobeltal fr\u00e5n 2015 beskriver f\u00f6rfattaren Svetlana Aleksijevitj hur hon i sitt f\u00f6rfattarskap velat skildra en epok \u2013 den sovjetiska \u2013 genom de vardagliga k\u00e4nslor, tankar och ord som varit i omlopp i det sovjetiska samh\u00e4llet. Hon skriver: \u201dsj\u00e4lens
\nhistoria intresserar mig. Sj\u00e4lens vardag. S\u00e5dant som den stora historien vanligtvis f\u00f6rsummar och ringaktar\u201d.
\nHos den franska f\u00f6rfattaren Annie Ernaux finns en liknande ambition att skildra samh\u00e4llets inre liv under en tidsperiod som str\u00e4cker sig fr\u00e5n den egna f\u00f6dseln \u00e5r 1940 till idag. Till skillnad fr\u00e5n Aleksijevitj anv\u00e4nder Ernaux det egna livet som f\u00f6rfattarskapets utg\u00e5ngspunkt. Hon lyfts ibland fram som en f\u00f6reg\u00e5ngare inom den autofiktiva litteraturen men betraktar sj\u00e4lv sitt skrivande som en blandning av litteratur, sociologi och historia d\u00e4r de kollektiva levda erfarenheterna st\u00e5r i centrum.<\/p>\n

Ernaux fick sitt stora genombrott i Frankrike med b\u00f6ckerna En far<\/em> (1983) och Kvinnan<\/em> (1988) d\u00e4r hon skildrar relationen till sina f\u00f6r\u00e4ldrar. Fokus ligger p\u00e5 deras klasstillh\u00f6righet och hur den kom att kringsk\u00e4ra deras m\u00f6jligheter i livet. Ernaux \u00e5terkommer ofta till sitt eget uttr\u00e4de fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ldrarnas arbetarv\u00e4rld in i en medelklasstillvaro \u00c5ren<\/em> (2008), som kom i svensk \u00f6vers\u00e4ttning i fjol (2020), \u00e4r ett slags kollektiv sj\u00e4lvbiografi skriven omv\u00e4xlande i tredje person singular (hon), f\u00f6rsta person plural (vi) och ett generaliserande \u201dman\u201d. Ernaux blickar tillbaka p\u00e5 sitt liv mot bakgrund\"\" av de historiska och politiska h\u00e4ndelser som definierat det franska samh\u00e4llet: andra v\u00e4rldskriget, Algerietkriget, rasismen, arbetarr\u00f6relsens och studentv\u00e4nsterns uppg\u00e5ng och fall, h\u00f6gerns frammarsch. Ambitionen \u00e4r att skildra hur historien med stort H bryts genom det lilla livet, att f\u00e5nga den \u201domfattande kollektiva k\u00e4nsla, i vilken hennes medvetande, hela hennes v\u00e4sen \u00e4r upptaget\u201d. Boken lyckas dock inte riktigt f\u00e5nga denna k\u00e4nsla, de st\u00e4ndiga skiftena mellan det partikul\u00e4ra och det allm\u00e4nna g\u00f6r den bitvis ofokuserad och repetitiv. L\u00e4st som en skildring av konsumtionssamh\u00e4llets framv\u00e4xt \u00e4r \u00c5ren dock lysande. Ernaux beskriver hur \u201dvarorna flyttar fram sina positioner\u201d under efterkrigstiden n\u00e4r konsumtionen av olika produkter blir t\u00e4tt f\u00f6rknippad, n\u00e4stintill synonym, med att utvecklas som m\u00e4nniska. I alla skeden av livet, fr\u00e5n ton\u00e5rstidens frihetsl\u00e4ngtan via det sexuella uppvaknandet till tillvaron som hustru och mamma \u00e4r konsumtion av kosmetika, popul\u00e4rkultur, hush\u00e5llsartiklar och teknologi avg\u00f6rande f\u00f6r identitetens utformning:<\/p>\n

De d\u00f6k upp som i sagorna, fantastiska, om\u00f6jliga att f\u00f6rutse. Det fanns n\u00e5got f\u00f6r alla, kulspetspennan Bic, pyramidformade eng\u00e5ngsf\u00f6rpackningar med schampo, underduken Gulgomme, Gerflex vinylgolv, Tampax och kr\u00e4mer f\u00f6r o\u00f6nskad h\u00e5rv\u00e4xt, plastburkar fr\u00e5n Gilac, terylen, lysr\u00f6r, mj\u00f6lkchoklad med hasseln\u00f6tter, Velosolex och tandkr\u00e4m med klorofyll.<\/em><\/p>\n

Om \u00c5ren tenderar att flyta ut i kanterna \u00e4r den korta boken En flickas memoarer<\/em> (2016, och p\u00e5 svenska 2021) desto mer intensiv. H\u00e4r \u00e5terv\u00e4nder Ernaux till en h\u00e4ndelse som \u00e4gde rum p\u00e5 ett sommarkollo \u00e5r 1958, en traumatisk sexuell erfarenhet som var hennes f\u00f6rsta. Flickan i titeln \u00e4r Annie Duschesne, Ernauxs arton\u00e5riga jag. Hon \u00e4r k\u00e5t, upprymd och full av livslust n\u00e4r hon anl\u00e4nder till kollot. Annie blir snabbt uppraggad av en auktoritetsfigur bland l\u00e4gerledarna och utsatt f\u00f6r ett brutalt sexuellt n\u00e4rmande. Hon underkastar sig situationen utan att ifr\u00e5gas\u00e4tta det som h\u00e4nder och de b\u00e5da tillbringar en f\u00f6r Annie sm\u00e4rtsam natt ihop. H\u00e4ndelsen f\u00e5r katastrofala sociala f\u00f6ljder, l\u00e4gerledaren ignorerar henne under resten av sommaren och de andra ungdomarna betraktar Annie som \u201dlite av en hora\u201d n\u00e4r hon f\u00f6rs\u00f6ker n\u00e4rma sig honom p\u00e5 nytt. Hon \u00e4r med
\nandra killar utan att egentligen vilja det och blir trakasserad och kr\u00e4nkt av \u00f6vriga ledare. Upplevelsen av att ha blivit utsatt f\u00f6r ett \u00f6vergrepp p\u00e5 gr\u00e4nsen till v\u00e5ldt\u00e4kt och att sedan bli ratad och socialt f\u00f6r\u00f6dmjukad f\u00e5r avg\u00f6rande konsekvenser f\u00f6r Annie som utvecklar \u00e4tst\u00f6rningar.<\/p>\n

\"\"Ernaux n\u00e4rmar sig situationen i hela dess komplexa helhet. Hon synar flickans drivkrafter och beteenden utan att v\u00e4ja f\u00f6r de pinsamma och f\u00f6rnedrande inslagen. H\u00e4ndelsef\u00f6rloppet unders\u00f6ks med n\u00e4stintill forensisk precision och texten vibrerar av en slags saklig vrede. En flickas memoarer kan betraktas som en fallstudie \u00f6ver en ung kvinnas sexuella uppvaknande i ett samh\u00e4lle d\u00e4r sexualiteten regleras av f\u00f6rest\u00e4llningar om kvinnlig renhet kontra befl\u00e4ckelse och d\u00e4r manlig njutning \u00e4r det \u00f6verordnade m\u00e5let medan den kvinnliga njutningen betraktas som skamlig om den \u00f6verhuvudtaget betraktas.S\u00e5dana f\u00f6rest\u00e4llningar \u00e4r som bekant fortfarande i omlopp och de erfarenheter Ernaux skildrar \u00e4r sannolikt oerh\u00f6rt vanliga bland kvinnor i olika \u00e5ldrar, n\u00e5got som blev tydligt i och med de m\u00e5nga vittnesm\u00e5len under #Metoo. Hon undviker skickligt f\u00f6renklingar och r\u00f6r sig utanf\u00f6r g\u00e4ngse offer-f\u00f6r\u00f6varekategorier utan att glida in i en relativiserande position: skulden f\u00f6r det som h\u00e4nde \u00e4r inte Annies, men det blir varken utg\u00e5ngspunkt eller slutpunkt f\u00f6r boken. En flickas memoarer \u00e4r inte en bok om att l\u00e4ka ett s\u00e5r, resa sig fr\u00e5n botten eller omvandla ett trauma till n\u00e5got konstruktivt. Texten tr\u00e4nger djupare \u00e4n s\u00e5 och lyckas f\u00e5nga n\u00e5got v\u00e4sentligt om m\u00e4nskligt handlande och k\u00e4nslom\u00e4ssig utveckling, n\u00e5got som \u201dkommer fram ur ber\u00e4ttelsens spridda slingringar och som kan hj\u00e4lpa en att f\u00f6rst\u00e5 \u2013 och uth\u00e4rda \u2013 det som h\u00e4nder och det man g\u00f6r\u201d.<\/p>\n

F\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r det Aleksijetvitj kallar sj\u00e4lens historia, som hos Ernaux uttrycks som erfarenheternas sanning \u00e4r central f\u00f6r alla oss som vill bygga en bred och progressiv politisk r\u00f6relse. Hur individer och grupper upplever politiska och sociala sammanhang \u00e4r underteoretiserat vilket till viss del s\u00e4kert beror p\u00e5 att det \u00e4r sv\u00e5rf\u00e5ngat (och till viss del p\u00e5 ett bristande intresse). Aleksijevtij har kallat sitt litter\u00e4ra projekt f\u00f6r ett f\u00f6rs\u00f6k att f\u00e5nga \u201dsocialismens inre historia\u201d och man kan anv\u00e4nda samma uttryck f\u00f6r beskriva Ernauxs s\u00e4tt att n\u00e4rma sig kapitalismen och det franska samh\u00e4llets utveckling. F\u00f6r att lyckas organisera oss utanf\u00f6r den redan invigda kretsen \u00e4r en f\u00f6rst\u00e5else av kapitalismens \u201dinre historia\u201d nog n\u00f6dv\u00e4ndig. Ernaux kan f\u00f6rst\u00e5s inte erbjuda n\u00e5gra svar p\u00e5 v\u00e4nsterns strategiska fr\u00e5gor men kanske \u00f6ppna en ny f\u00f6rst\u00e5elsehorisont.<\/p>\n

Artikelf\u00f6rfattare<\/strong>
\nShabane Barot<\/strong> \u00e4r l\u00e4kare och skribent verksam i Stockholm. Hon \u00e4r redaktionsmedlem f\u00f6r tidskrifterna Fronesis<\/a> och Clart\u00e9<\/a>.<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den franska f\u00f6rfattaren Annie Ernaux har f\u00e5tt stor uppm\u00e4rksamhet f\u00f6r sina b\u00f6cker som l\u00e5ter det sj\u00e4lvbiografiska perspektivet reflekteras i ett samh\u00e4llsbiografiskt. Shabane Barot v\u00e4gleder till Ernauxs f\u00f6rfattarskap och n\u00e5r fram till slutsatsen att diskussionen om socialistiskt strategi och organisering inte … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[1211,1213,1214,1210,1212],"class_list":["post-2887","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-annie-ernaux","tag-aren","tag-en-flickas-memoarer","tag-shabane-barot","tag-svetlana-aleksijevitj"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-Kz","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2887","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2887"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2887\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2896,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2887\/revisions\/2896"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2887"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2887"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2887"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}