{"id":2915,"date":"2021-10-29T21:04:20","date_gmt":"2021-10-29T20:04:20","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=2915"},"modified":"2021-10-29T09:01:11","modified_gmt":"2021-10-29T08:01:11","slug":"kan-reformisterna-radikalisera-svensk-socialdemokrati","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2021\/10\/29\/kan-reformisterna-radikalisera-svensk-socialdemokrati\/","title":{"rendered":"Kan reformisterna radikalisera svensk socialdemokrati?"},"content":{"rendered":"

F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 flera decennier har det idag vuxit fram en organiserad v\u00e4nsterstr\u00f6mning inom svensk socialdemokrati. Med den karismatiske Daniel Suhonen i spetsen \u00e4r Reformisterna en r\u00f6st som h\u00f6rs. Dess verkliga elddop blir dock S-kongressen 3-7 november, d\u00e5 vi f\u00e5r en bild av hur stark denna f\u00f6r\u00e4ndringens vind i realiteten \u00e4r. Hampus Bystr\u00f6m funderar \u00f6ver det r\u00e5dande politiska landskapet och det reformistiska projektets<\/strong><\/span><\/span><\/span> m\u00f6jligheter.<\/strong> <\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\"\"

Partikongressen 2017<\/p><\/div>\n

Man <\/span><\/span>skulle kunna<\/span><\/span><\/span><\/span> fr\u00e5ga sig om<\/span><\/span> Reformisternas tid <\/span>redan \u00e4r <\/span><\/span>f\u00f6rbi? Bernie Sanders och Jeremy Corbyn \u2013 tv\u00e5 syskonprojekt inom samma familj med liknande ambitioner \u2013 misslyckades, och det \u00e4r inte sv\u00e5rt att se att samma \u00f6de kan g\u00e5<\/span> den svenska avkomman<\/span><\/span> till m\u00f6tes. Internationella trender har en tendens att f\u00f6rst\u00e4rka varandra. <\/span><\/p>\n

Socialdemokratins mitt<\/span>en<\/span><\/span>falang har sviktat \u00f6ver hela linjen i Europa, fr\u00e5n PASOK i Grekland till Nederl\u00e4nderna och Storbritannien. De<\/span> radikala<\/span><\/span> kunde peka p\u00e5 b\u00e5de <\/span>de etablerade mittenfalangernas<\/span><\/span> valresultat<\/span><\/span> och f\u00f6rda politik<\/span>, samt<\/span><\/span> med r\u00e4tta <\/span> h\u00e4vda<\/span><\/span> att det var de radikala<\/span><\/span> f<\/span><\/span>olk ville lyssna p\u00e5.<\/span><\/p>\n

N\u00e5gra \u00e5r senare \u00e4r det <\/span>de radikala<\/span><\/span> som sitter med d\u00e5liga kort p\u00e5 hand. Syriza slutade i tragedi, <\/span>f\u00f6ljt av<\/span><\/span> de eviga klagos\u00e5ngerna fr\u00e5n v\u00e4nstern om f\u00f6rr\u00e4deri. Corbyns Labour gjorde ett katastrofval efter flera \u00e5rs smutskastningskampanj som tycks ha<\/span> f\u00e5tt<\/span><\/span> avsedd<\/span> effekt<\/span><\/span>.<\/span><\/span> Bernie Sanders f\u00f6rs\u00f6k att bli president <\/span>misslyckades<\/span><\/span>, om \u00e4n p\u00e5 m\u00e5llinjen, och i st\u00e4llet f\u00f6r att hota <\/span>med <\/span><\/span>att ge <\/span>det<\/span><\/span> demokratiska partiet en ordentlig <\/span>uppstr\u00e4ckning<\/span><\/span> om det inte offentligt lovade att genomf\u00f6ra en sjukv\u00e5rdsreform valde han att vara en <\/span>lojal<\/span><\/span> lagspelare. Mittenpolitikerna <\/span> sitter<\/span><\/span> i sadeln igen. Och kanske \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r som <\/span>Daniel<\/span><\/span> Suhonen, Reformisternas <\/span>mest<\/span><\/span> framtr\u00e4dande talesperson<\/span><\/span>, i en ny intervju med Anders Lindberg p\u00e5 Aftonbladet s\u00e5 tydligt vill distansera sig fr\u00e5n Corbyn. Man m\u00e5ste buga \u00e5t den som sitter p\u00e5 maktens h\u00e4st. <\/span><\/p>\n

Men visst sitter ryttarna ostadig<\/span>t<\/span><\/span>. De h\u00e5ller os\u00e4kert i t\u00f6mmarna och rider \u00f6ver mark som i n\u00e5gon mening \u00e4r outforskad. F\u00e4ltet ligger \u00f6ppet. Nyliberalismens <\/span>ideologiska<\/span><\/span> hegemoni \u00e4r bruten; ingen politiker kan idag g\u00e5 till val p\u00e5 privatiseringar och \u00e5tstramning. Det \u00e4r antingen lag och ordning eller sociala och ekonomiska reformer som utlovas. Statens hand \u00e4r synlig, antingen den bestraffar brottslingar och misshagliga flyktingar eller h\u00e5ller n\u00e4ringslivet och konsumenterna under armarna genom stimuleringsgarantier, vilket ocks\u00e5 blottar klassdynamiken och politikens roll. Pandemin satte tydligt fingret p\u00e5 arbetsdelningens klasskarakt\u00e4r: somliga g\u00e5r till jobbet och riskerar att d\u00f6, f\u00f6r att de m\u00e5ste h\u00e5lla i g\u00e5ng samh\u00e4llet, medan andra kan sitta hemma och jobba tryggt. Att skaka fram en l\u00e5tsasentrepren\u00f6r <\/span>till<\/span><\/span> inom techsektorn var inte s\u00e5 <\/span>v\u00e4sentligt<\/span><\/span> n\u00e4r det var arbetsbrist inom sjukv\u00e5rden. Vad m\u00e4nniskor f\u00e5r i l\u00f6n s\u00e4ger inget om hur \u201dviktigt\u201d deras arbete \u00e4r. Allt tal om vinst p\u00e5 andras arbete har under pandemin m\u00f6tts med ber\u00e4ttigad folklig vrede. <\/span><\/p>\n

Pandemins f\u00f6rdelningspolitiska resultat \u00e4r katastrofala. Pengarna har r\u00f6rt sig upp\u00e5t, trots \u2013 eller kanske tack vare \u2013 en ekonomisk recession. De br\u00f6dsmulor som fallit fr\u00e5n de h\u00f6ga herrarnas bord i form av statlig<\/span>a<\/span><\/span> stimulanser<\/span><\/span> \u00e4r inget gentemot v\u00e4rde\u00f6verf\u00f6ringen i andra riktningen. Allt detta ger Reformisterna ett \u00f6vertag. Suhonen har med nitisk uth\u00e5llighet <\/span> p\u00e5mint<\/span><\/span> om oj\u00e4mlikhet<\/span>en<\/span><\/span> i klassamh\u00e4llet och dess<\/span> konsekvenser<\/span><\/span>.<\/span><\/p>\n

Bruten nyliberal hegemoni<\/strong>
\n<\/span>Paradoxalt nog \u00e4r det just den radikala v\u00e4nsterns nederlag i Europa och USA som gjort det m\u00f6jligt f\u00f6r mittenpartierna att flytta sig v\u00e4nsterut och ta \u00f6ver n\u00e5gra av de f\u00f6rslag som Corbyn och Sanders f\u00f6rde fram. Om v\u00e4nstern hade vunnit hade vi sett en mycket mer bitter kamp mot statliga subventioner och utlovade reformer f\u00f6r att sparka i g\u00e5ng ekonomin och s\u00e4tta folk i arbete efter pandemin. Nu kan mittenpolitikerna i st\u00e4llet lansera sina egna varianter av \u201dden gr\u00f6na nya given\u201d och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt ta \u00f6ver lite av den f\u00f6rspillda energi som kommit v\u00e4nsterifr\u00e5n. Det \u00e4r p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt ett erk\u00e4nnande om att den nyliberala politikens hegemoni \u00e4r \u00f6ver, men det kommer inte ge v\u00e4nstern n\u00e5got automatiskt inflytande.<\/span><\/p>\n

Fr\u00e5gan \u00e4r ocks\u00e5 om v\u00e4ljarna, s\u00e4rskilt de <\/span>som<\/span><\/span> Reformisterna<\/span> v\u00e4nder sig till<\/span><\/span>,<\/span><\/span> f\u00f6rst\u00e5r <\/span>varifr\u00e5n<\/span><\/span> budskapet kommer? Med st\u00f6rsta sannolikhet tolkar de Suhonen och <\/span>hans gruppering<\/span><\/span> som <\/span>det<\/span><\/span> socialdemokratiska ledargarnityrets f\u00f6rl\u00e4ngda arm,<\/span><\/span> vilket bara ger L\u00f6fvens eftertr\u00e4dare mer legitimitet. Allt prat om fraktioner brukar m\u00f6tas med fr\u00e5getecken fr\u00e5n v\u00e4ljarna. Dessutom har svenska socialdemokratins mitten- och h\u00f6gerfalang klarat sig of\u00f6rsk\u00e4mt bra. Trots att L\u00f6fven och regeringen sedan <\/span>J<\/span><\/span>anuari\u00f6verenskommelsen f\u00f6rt en fullst\u00e4ndigt katastrofal nyliberal politik <\/span>\u2013<\/span><\/span> med den d\u00e5liga urs\u00e4kten att man \u00e5tminstone lyckats splittra den borgerliga oppositionen, vilken tycks samla sig runt \u00e5 ena sidan Sverigedemokraterna och \u00e5 andra en socialliberal konstellation <\/span>\u2013<\/span><\/span> har opinionsl\u00e4get varit stabilt.<\/span><\/p>\n

Som det ser ut nu<\/span>, e<\/span><\/span>nligt Novus<\/span> m\u00e4tningar,<\/span><\/span> \u00e4r det h\u00f6gerkonservativa blocket st\u00f6rre \u00e4n det socialliberala, inklusive V\u00e4nsterpartiet. Sverigedemokraterna och V\u00e4nsterpartiet tar ungef\u00e4r ut varandra <\/span>i<\/span> v\u00e4ljarf\u00f6rskjutningar<\/span><\/span> under pandemin. Socialdemokraterna ligger stabilt runt 25 procent, bara n\u00e5gra procentenheter \u00f6ver Moderaterna. Resultatet av denna l\u00e5sning blir en hoppl\u00f6s debatt om taktikr\u00f6stning f\u00f6r att h\u00e5lla fascisterna borta fr\u00e5n makten. Tonl\u00e4get skruvas upp fr\u00e5n b\u00e5da h\u00e5ll, d\u00e4r Kristersson anklagas f\u00f6r att vara <\/span>Hitlers d\u00f6rrmatta, v<\/span><\/span>on Papen, som sl\u00e4pper in \u00c5kesson i regeringen; borgerligheten \u00e5 sin sida anklagar Reformisterna f\u00f6r att vilja ha \u201dplanekonomi\u201d och <\/span>talar h\u00f6gt<\/span><\/span> om den stundande socialiseringen av allt. Det senare k\u00e4nns <\/span>f\u00f6ga<\/span><\/span> \u00f6vertygande, medan det f\u00f6rra \u00e4r skr\u00e4mmande realistiskt \u2013 borgerligheten dansar numera efter Jimmie \u00c5kessons pipa.<\/span><\/p>\n

Men under s\u00e5dana f\u00f6ruts\u00e4ttningar kommer Reformisterna inf\u00f6r valet 2022 bara bli en falang som lojalt f\u00f6rst\u00e4rker L\u00f6fvens eftertr\u00e4dare och h\u00f6gersossarnas makt f\u00f6r att inte sl\u00e4ppa in SD<\/span>.<\/span><\/span> Dess<\/span><\/span> radikala potential kommer bli uddl\u00f6s, precis som Sanders blev. Leden sluts f\u00f6r att s\u00e4tta upp en gemensam front mot fascismen. Hur f\u00f6rh\u00e5ller sig Reformisternas ledning och medlemmar till detta? Hur t\u00e4nker man inf\u00f6r den socialdemokratiska kongressen i november? Hur ser man p\u00e5 chanserna inf\u00f6r valet, och vilken politik kommer man <\/span>v\u00e5ga<\/span><\/span> kr\u00e4va av L\u00f6fvens eftertr\u00e4dare f\u00f6r att inte st\u00e4lla till med rabalder <\/span>i partiet som p\u00e5verkar valresultatet menligt?<\/span><\/span> Kan Reformisterna vrida socialdemokratin v\u00e4nsterut, eller blir dom bara ett alibi f\u00f6r en allt mer tr\u00f6tt och id\u00e9l\u00f6s <\/span>s<\/span><\/span>ocialdemokrati?<\/span><\/p>\n

En gr\u00f6n ny giv och budgetramverket<\/strong>
\n<\/span><\/span>Till kongressen i november skickar Reformisterna sina f\u00f6rslag p\u00e5 en verklig \u201dReformbudget\u201d. <\/span>M\u00e5nga punkter \u00e4r desamma som Kjell \u00d6stberg analyserade i ett tidigare nummer av <\/span>R<\/span><\/span><\/span><\/span>\u00f6da Rummet, nr <\/span>3-4\/2019<\/span><\/span><\/a>. Navet<\/span> \u00e4r ifr\u00e5gas\u00e4ttandet av<\/span><\/span> det finanspolitiska ramverket, d\u00e4r f\u00f6reningen vill se en \u00e4ndring av reglerna f\u00f6r uppl\u00e5ning, budgetbalans<\/span>, <\/span><\/span>och s\u00e5 vidare<\/span><\/span>. Detta f\u00f6r att kunna finansiera en ambiti\u00f6s \u201dgr\u00f6n ny giv\u201d, en omst\u00e4llning av samh\u00e4llsekonomin som ska bidra till nya jobb samtidigt som vi fasar ut det gamla fossilsamh\u00e4llet. H\u00e4r kan man stanna <\/span>upp<\/span><\/span> och undra <\/span>\u00f6ver<\/span><\/span> hur ambiti\u00f6st f\u00f6rslaget \u00e4r \u2013 Belgiens statliga fond har via sin ekonom Max Krah\u00e9 <\/span> bland annat <\/span><\/span>i en rapport f\u00f6reslagit<\/span> demokratisk<\/span> <\/i>planekonomi \u00f6ver kommandopositionerna i viktiga sektorer, n\u00e5got som<\/span> Financial Times gav<\/span><\/span> Krah\u00e9 utrymme <\/span> att l\u00e4gga ut texten<\/span> om<\/span><\/span>.<\/span><\/span> Det g\u00e5r snabbt nu, i pandemins sp\u00e5r, och Reformisterna verkar inte ha \u00e4ndrat sitt f\u00f6rslag sedan 2019. Varf\u00f6r inte plocka upp <\/span>Krah\u00e9s<\/span><\/span> id\u00e9er och jobba f\u00f6r att p\u00e5 riktigt begrava nyliberalismen? En demokratisk planhush\u00e5llning \u00f6ver viktiga omst\u00e4llningsresurser \u00e4r utan tvekan vad som beh\u00f6vs. Det \u00e4r dags att sluta tro p\u00e5 sp\u00f6khistorierna om <\/span>farorna med<\/span><\/span> all slags ekonomisk planering. <\/span><\/p>\n

Reformisternas budgetf\u00f6rslag<\/span><\/span> f\u00f6ljer <\/span>upp med<\/span><\/span> ett mer omf\u00f6rdelande skattesystem, mer gener\u00f6sa garantipensioner, social bostadspolitik, d\u00e4r marknaden ska f\u00e5 mindre att s\u00e4ga till om, med \u00e5terinf\u00f6rda subventioner<\/span>, <\/span><\/span>ett \u201ddemokratiskt och h\u00e5llbart arbetsliv\u201d d\u00e4r det fr\u00e4mst ing\u00e5r avdragsgill fackavgift, kortare arbetsvecka (35 timmar ist\u00e4llet f\u00f6r 40), samt utredningar f\u00f6r hur man kan hj\u00e4lpa till med att bilda fler arbetarkooperativ; v\u00e4lf\u00e4rds- och region<\/span>al<\/span><\/span>politik utan vinster och privatiseringar<\/span>.<\/span><\/span> O<\/span><\/span>ch slutligen \u201dgr\u00f6n reformism\u201d som inneh\u00e5ller ett knippe klimatf\u00f6rslag d\u00e4r m\u00e5len n\u00e5s utan att kostnaderna l\u00e4ggs p\u00e5 de med minst resurser.<\/span><\/p>\n

Den ekande fr\u00e5nvaron av internationell solidaritet och v\u00e4rldspolitiska fr\u00e5gor har jag lagt m\u00e4rke till<\/span> tidigare<\/span><\/span>, och \u00e4ven om jag kan f\u00f6rst\u00e5 att Reformisterna siktar in sig p\u00e5 det inhemska politiska l\u00e4get \u00e4r det en allvarlig brist. <\/span><\/p>\n

L\u00f6fven avg\u00e5r<\/strong>
\n<\/span><\/span>Just n\u00e4r jag b\u00f6rjat skriva den h\u00e4r<\/span><\/span> artikeln avg\u00e5r Stefan L\u00f6fven. Allt tyder p\u00e5 att han drar sig tillbaka i ett hyfsat stabilt l\u00e4ge inom partiet och d\u00e4rf\u00f6r kan utse sin eftertr\u00e4dare. Magdalena Andersson framst\u00e5r som en sj\u00e4lvklar kandidat, och mycket riktigt krattar valberedningen manegen f\u00f6r hennes kr\u00f6ning p\u00e5 kongressen. Vad t\u00e4nker v\u00e4nstersossarna g\u00f6ra \u00e5t detta? T\u00e4nker de sitta stilla i b\u00e5ten, eller f\u00f6rs\u00f6ka sig p\u00e5 en maktdemonstration?<\/span><\/span><\/p>\n

Daniel Suhonen <\/span>in<\/span><\/span>tog en <\/span>originell<\/span><\/span> h\u00e5llning i en artikel i DN Debatt den 24\/6 efter den utl\u00f6sta regeringskrisen: Det \u00e4r viktigare med en stark r\u00f6relse fram\u00f6ver \u00e4n att vinna makten 2022. H\u00e4r <\/span>st\u00e4lls<\/span><\/span> fr\u00e5gan f\u00f6r Reformisterna p\u00e5 sin spets. Den man\u00f6ver som l\u00e5ter <\/span>s<\/span><\/span>ocialdemokratins valmaskineri komma undan med s\u00e5 f\u00f6rskr\u00e4cklig politik, mandatperiod efter mandatperiod, <\/span>handlar<\/span><\/span> n\u00e4mligen om regeringsmakten \u2013 man m\u00e5ste ta ansvar f\u00f6r <\/span>hela samh\u00e4llet<\/i><\/span>, inte bara arbetarr\u00f6relsens allt mer krympande best\u00e5ndsdelar. Detta \u00e4r en tacksam urs\u00e4kt f\u00f6r att bedriva <\/span>en<\/span><\/span> s\u00e5 bedr\u00f6vlig politik vid makten, men det \u00e4r inte s\u00e4rskilt vision\u00e4rt eller lockande f\u00f6r medlemmar och fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen.<\/span><\/p>\n

\"\"

Daniel Suhonen 2014<\/p><\/div>\n

Reformisternas strategi, s\u00e5 vida jag kan bed\u00f6ma, \u00e4r att skicka en kravlista till Magdalena Andersson \u2013 h\u00e4r \u00e4r vad vi vill ha f\u00f6r att inte st\u00e4lla till med br\u00e5k. Men kommer Andersson ta detta p\u00e5 allvar? Ett ofta upprepat misstag i politisk analys \u00e4r att se h\u00f6ger och v\u00e4nster som individuella <\/span>essenser <\/i><\/span>\u2013 \u201ddet h\u00e4r \u00e4r en h\u00f6gersosse, och det h\u00e4r \u00e4r en v\u00e4nstersosse\u201d, man ser politik som en helt och h\u00e5llet inre \u00f6vertygelse. N\u00e4r det sitter en v\u00e4nstersosse och styr s\u00e5 blir det v\u00e4nsterpolitik, och vice versa. Vad som driver individuella akt\u00f6rer \u00e4r inte <\/span>verkningsl\u00f6st<\/span><\/span>, men politik \u00e4r lika ofta en balansg\u00e5ng mellan olika maktblock. N\u00e4r stora grupper inom samh\u00e4llet drar \u00e5t ett h\u00e5ll m\u00e5ste den politiker som vill \u00f6verleva f\u00f6rh\u00e5lla sig till det.<\/span><\/p>\n

Att Reformisterna valt att inte k\u00f6ra med fullskalig konfrontation<\/span>,<\/span><\/span> s\u00e5 som Momentum i Storbritannien, kan i nul\u00e4get visa sig vara en smart taktik. N\u00e4r luften gick ur Corbynprojektet har bitterheten visat sig starkare \u00e4n den v\u00e4rsta svavelsyra, och den har \u00e4tit sig in i <\/span>den<\/span><\/span> brittiska arbetarr\u00f6relsen<\/span> i stort;<\/span><\/span> hela norra delen av landet har b\u00f6rjat g\u00e5 \u00e5t h\u00f6ger, som den sista <\/span>kvarvarande resten<\/span><\/span> av Labours starka f\u00e4sten. Boris Johnson har kunnat g\u00f6ra det som v\u00e4ldigt m\u00e5nga h\u00f6gerpolitiker l\u00e4nge velat \u2013 skapa ett underlag f\u00f6r en arbetarh\u00f6ger, fylld av bitterhet \u00f6ver otacksamma migranter och kosmopolitiska hippies, en amerikanisering av politiken <\/span>och<\/span><\/span> total fr\u00e5nvaro av verklig klassmedvetenhet. En s\u00e5n utveckling \u00e4r inte helt fr\u00e4mmande f\u00f6r Sverige inom <\/span>en<\/span><\/span> snar framtid. Risken med att f\u00f6rsvaga arbetarr\u00f6relsen genom ett bittert inb\u00f6rdeskrig \u00e4r i ett s\u00e5nt l\u00e4ge p\u00e5taglig.<\/span><\/p>\n

I st\u00e4llet v\u00e4ljer Suhonen och Reformisterna att positionerna sig som \u201dden tysta majoriteten\u201d inom S \u2013 dom kallar sig f\u00f6r \u201dmitten\u201d, och tonar ner det pr\u00e5ligt radikala. Men \u00e4ven h\u00e4r finns det risker. \u00c4r det inte precis nytt blod, nya stridigheter som klarg\u00f6r positionerna, som beh\u00f6ver tillf\u00f6ras den anemiska socialdemokratin? I st\u00e4llet f\u00f6r att sl\u00e4ta \u00f6ver mots\u00e4ttningarna \u00e4r det v\u00e4l en \u00e5terupplivning av en socialism att r\u00e4kna med<\/span> som skulle beh\u00f6vas,<\/span><\/span> en som har klass som central utg\u00e5ngspunkt, <\/span>vilken<\/span><\/span> kan g\u00f6ra partiet livskraftigt igen?<\/span><\/p>\n

En av de mest deprimerande insikter jag gjort p\u00e5 <\/span>mina f\u00e5 safariresor i<\/span><\/span>nom den S-anknutna arbetarr\u00f6relsen \u00e4r hur <\/span>djupt politiskt mittenorienterade unga sossar \u00e4r<\/span>. Stockholms SSU \u2013 ofta framh\u00e5llen <\/span>till v\u00e4nster i<\/span><\/span> partiet \u2013 <\/span>avgudade <\/i><\/span>Hillary Clinton under 2016 \u00e5rs valr\u00f6relse. Medan man avskydde Bernie Sanders, som i allt v\u00e4sentligt f\u00f6retr\u00e4der svenska socialdemokratins traditionella \u00e5sikter. \u00c4ven 2020 var samma inst\u00e4llning tydlig, och flera tongivande r\u00f6ster gick ut i media med budskapet att man f\u00f6redrog Joe Biden, en man <\/span>vars radikalitet \u00e4r i paritet med<\/span><\/span> en ungmoderat<\/span>s<\/span><\/span> h\u00e4r i Sverige. Vad beror denna inst\u00e4llning p\u00e5? Jag \u00e4r \u00f6vertygad om att den tyder p\u00e5 en djupare f\u00f6rruttnelse \u00e4n man kan tro, d\u00e4r unga sossars fantasi och hunger efter politisk omv\u00e4lvning \u00e4r s\u00e5 strypt att den \u00e4r n\u00e4rmast obefintlig. Jag hoppas bli motbevisad, men min misstanke \u00e4r att Suhonen och Reformisterna underskattar hur blodl\u00f6s den politiska kulturen inom S faktiskt \u00e4r.<\/span><\/p>\n

Demokratisk klasskamp<\/strong>
\n<\/span><\/span>Reformisterna \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n Daniel Suhonen, men han \u00e4r \u00e4nd\u00e5 ett samlande namn, ansiktet ut\u00e5t och initiativtagaren. I sin ess\u00e4 \u201dVad hade Erlander gjort?\u201d fr\u00e5n 2021 komprimerar Suhonen sina politiska id\u00e9er i ett l\u00e4ttfattligt begrepp, l\u00e5nat fr\u00e5n sociologen Walter Korpi \u2013 <\/span>demokratisk klasskamp<\/span><\/em>. Ist\u00e4llet f\u00f6r att se Saltsj\u00f6badsavtalet och den korporativa staten som v\u00e4xte fram under efterkrigstiden som ett uttryck f\u00f6r samf\u00f6rst\u00e5nd, ett f\u00f6rstelnat byr\u00e5kratisk kontrollsamh\u00e4lle d\u00e4r man str\u00e4vade att till varje pris undvika att st\u00f6ta sig med kapitalet \u2013 \u00e4ven om det innebar att man disciplinerade arbetsklassen \u2013 kallar Suhonen detta f\u00f6r \u201dett vapenstillest\u00e5nd\u201d. Och precis som i ett traditionellt vapenstillest\u00e5nd enar parterna sig om att, <\/span>f\u00f6r<\/span> hela samh\u00e4llets b\u00e4sta<\/span><\/em>, inte l\u00e5ta sammandrabbningarna bli s\u00e5 h\u00e4ftiga att de leder till b\u00e5das gemensamma underg\u00e5ng. Men detta betyder inte att man accepterar varandras inflytelse- och maktsf\u00e4rer i l\u00e4ngden. Det p\u00e5g\u00e5r i st\u00e4llet ett st\u00e4llningskrig d\u00e4r man hela tiden f\u00f6rs\u00f6ker flytta fram positionerna. <\/span><\/p>\n

\"\"Det finns en hel del att s\u00e4ga om Suhonens karakteristik av den svenska socialdemokratiska hegemonin. F\u00f6r det f\u00f6rsta vill jag ge Suhonen r\u00e4tt i en sak \u2013 jag har alltid tyckt att <\/span>den<\/span><\/span> radikala v\u00e4nsterns of\u00f6rm\u00e5ga att se hur kostsamt det \u00e4r med masstrejk och storskaliga attacker <\/span>mot<\/span><\/span> kapitalet \u00e4r lite barnslig. Det \u00e4r l\u00e4tt att odla dolkst\u00f6tslegender om hur storstrejken 1909 f\u00f6rr\u00e5ddes av LO och SAP, men en mer realistisk tolkning \u00e4r att arbetarklassens resurser helt enkelt var f\u00f6r svaga. N\u00e4r fru och barn b\u00f6rjar klaga p\u00e5 att maten p\u00e5 bordet blir allt mer torftig<\/span>,<\/span><\/span> och strejkkassan sinar, vad ska man d\u00e5 ta sig till? Ett v\u00e4pnat uppror? \u00c4ven d\u00e4r m\u00e5ste man ta socialdemokratiska ledningens analys av <\/span>exempelvis<\/span><\/span> finska inb\u00f6rdeskriget p\u00e5 allvar \u2013 all denna blodspillan, och i slut\u00e4ndan <\/span>blir<\/span><\/span> resultatet ofta ett samh\u00e4lle med djupa s\u00e5r d\u00e4r tilliten mellan medborgarna \u00e4r s\u00e5 svag att socialismen <\/span>\u2013<\/span><\/span> i b\u00e4sta fall <\/span>\u2013<\/span><\/span> stannar vid<\/span><\/span> en sovjetisk variant, en i l\u00e4ngden ganska br\u00e4cklig konstruktion. Det \u00e4r en inv\u00e4ndning att ta p\u00e5 allvar.<\/span><\/p>\n

Suhonen har via tankesmedjan Katalys och medarbetare gjort ett <\/span>gediget arbete<\/span><\/span> med rapporten \u201dKlass i Sverige<\/em>\u201d, <\/span>vilken<\/span><\/span> nyligen utkom som bok. Ett nog s\u00e5 tydligt underlag f\u00f6r hur illa l\u00e4get ser ut i landet. Utifr\u00e5n detta har man ocks\u00e5 inom Reformisterna tagit fram en hel del politiska f\u00f6rslag som ska utj\u00e4mna klassoj\u00e4mlikheten, f\u00e5 v\u00e4lf\u00e4rdsstaten att omf\u00f6rdela mer igen. Gott s\u00e5. Men v\u00e4nstern har aldrig haft sv\u00e5rt att ta fram briljanta rapporter eller skriva b\u00f6cker. Det finns intellektuella i \u00f6verfl\u00f6d p\u00e5 v\u00e4nsterkanten. Hur ska detta oms\u00e4ttas i praktiken?<\/span><\/p>\n

Den \u201dparlamentariska demokratins\u201d svaghet har alltid varit det som Andr\u00e9 Gorz p\u00e5 <\/span>19<\/span><\/span>60-talet satte fingret p\u00e5: \u201dr\u00f6str\u00e4tten ger <\/span>r\u00e4tten<\/span> men inte <\/span>makten <\/span>att regera ett samh\u00e4lle\u201d. Ett samh\u00e4lles politiska institutioner kan ge legitimitet, lagstadgad r\u00e4tt, att s\u00e4tta ramverket f\u00f6r samh\u00e4llets spelregler, men om det inte finns n\u00e5gon makt att genomf\u00f6ra r\u00e4tten s\u00e5 kommer politiken bli ett slag i luften. Demokrati kr\u00e4ver allts\u00e5 makt underifr\u00e5n, i n\u00e5gon organiserad form, f\u00f6r att realiseras. H\u00e4r ligger den revolution\u00e4ra v\u00e4nsterns styrka, just i insikten om massornas r\u00f6relse.<\/span><\/p>\n

Det \u00e4r l\u00e4tt att gl\u00f6mma att den s\u00e5 uttjatade uppdelningen mellan reform och revolution inte bara \u00e4r ett s\u00e4tt f\u00f6r m\u00e4nniskor att g\u00f6ra sig viktiga \u2013 \u201djag \u00e4r mer radikal \u00e4n du!\u201d \u2013 utan att det finns n\u00e5got v\u00e4sentligt i den: Insikten att de parlamentariska f\u00f6rsamlingarna i stort sett t\u00e4mjts av kapitalets \u00f6vermakt. Vad man g\u00f6r med denna insikt st\u00e5r helt \u00f6ppet, men den tycks mig<\/span> avg\u00f6rande<\/span><\/span>. Om den parlamentariska makten har n\u00e5got ber\u00e4ttigande i en socialistisk omvandling s\u00e5 \u00e4r det som en maktspelare som kan <\/span>hj\u00e4lpa <\/span>r\u00f6relsen att v\u00e4xa sig starkare och <\/span>er\u00f6vra<\/span><\/span> mer <\/span> territorium<\/span><\/span>. Den \u201drepresentativa\u201d demokratin<\/span>,<\/span><\/span> som n\u00f6jer sig med att p\u00e5 ett vagt s\u00e4tt \u201dspegla\u201d samh\u00e4llet som det ser ut i nul\u00e4get<\/span>,<\/span><\/span> duger inte. <\/span><\/p>\n

I ett samtal mellan Suhonen och Anders Lindberg p\u00e5 Aftonbladets ledarsidas podd lyfts den oundvikliga fr\u00e5gan<\/span>:<\/span><\/span> \u00e4r Suhonen bara nostalgisk f\u00f6r n\u00e5got som ohj\u00e4lpligt g\u00e5tt f\u00f6rlorat? \u00c4r det inte s\u00e5 att samh\u00e4llet f\u00f6r\u00e4ndrats s\u00e5 pass<\/span> genomgripande<\/span><\/span> att den typ av klassmedvetande och arbetarr\u00f6relse han efterfr\u00e5gar \u00e4r om\u00f6jlig? Fr\u00e5gorna \u00e4r typiska f\u00f6r moderna socialdemokrater. De underordnar den politiska handlingskraften ett slags vulg\u00e4r historiematerialism d\u00e4r det enda ett parti kan g\u00f6ra \u00e4r att planl\u00f6st f\u00f6lja med f\u00f6r\u00e4ndringens vindar. Vad som g\u00e5r f\u00f6rlorat i detta \u00e4r inte bara insikten att historien faktiskt \u00e4r m\u00e4nniskans verk<\/span>, <\/span><\/span>och att vi d\u00e4rf\u00f6r tillsammans kan skapa olika typer av samh\u00e4llen \u2013 vad \u00e4r annars politikens mening? Det som ocks\u00e5 <\/span>tappas ur sikte<\/span><\/span> \u00e4r att <\/span>s<\/span><\/span>ocialdemokratiska partiet sj\u00e4lvt varit med och gr\u00e4vt sin egen grav. Man har skyfflat skopa efter skopa jord p\u00e5 socialiseringstanken, och man har ist\u00e4llet i breda linjer accepterat nyliberalismen<\/span>s<\/span><\/span> logik, n\u00e4mligen att politik<\/span>en<\/span><\/span> alltid <\/span>ska underordnas marknaden.<\/span><\/p>\n

Den radikala v\u00e4nstern m\u00e5ste sl\u00e4ppa sin besatthet av att endast <\/span>en <\/i><\/span>strategi kan leda till socialismen, och att det handlar om att likrikta stora delar av m\u00e4nniskor i samma <\/span>bana<\/span><\/span> \u2013 leninismen, revolutionen, den monomana <\/span>fixeringen vid<\/span><\/span> att f\u00f6lja <\/span>den r\u00e4tta v\u00e4gen<\/span>. I verkligheten kr\u00e4vs det olika f\u00f6rs\u00f6k som alla driver i en ungef\u00e4rlig riktning, i ett kaotiskt virrvarr av strategier och f\u00f6rhoppningar som formar ett brokigt m\u00f6nster. Detta \u00e4r helt i sin ordning. F\u00f6r\u00e4ndring sker n\u00e4r en folkmajoritet inser att det givna inte \u00e4r evigt, och att det som \u00e4r fel och or\u00e4ttvist runt omkring g\u00e5r att \u00e4ndra \u2013 en klassmedvetenhet som bryter handlingsf\u00f6rlamningen och hoppl\u00f6sheten. S\u00e5 som f\u00f6rfattaren Samuel Beckett skrev<\/span>:<\/span><\/span> misslyckas, och misslyckas b\u00e4ttre, f\u00f6r det finns inget annat alternativ.<\/span><\/p>\n

Reformisterna kommer att misslyckas, f\u00f6r det ligger i politikens natur att m\u00e5l och medel aldrig \u00f6verensst\u00e4mmer p\u00e5 millimetern. Det g\u00e5r aldrig att s\u00e5ga raka plankor av det m\u00e4nskliga virket, byggnaden blir skev och lutande. Men misslyckandet kommer leda fram\u00e5t, och i st\u00e4llet f\u00f6r att <\/span>den<\/span><\/span> radikala v\u00e4nstern d\u00e5 st\u00e5r och skriker \u201df\u00f6rr\u00e4dare\u201d och hoppas p\u00e5 att massorna d\u00e4rmed b\u00f6rjar marschera under v\u00e5r flagg, s\u00e5 b\u00f6r vi bygga vidare p\u00e5 misslyckandet. \u201dVad var det vi sa, ni skulle misslyckas\u201d \u00e4r en dumdryg och tr\u00f6ttsam inst\u00e4llning till m\u00e4nniskors politiska f\u00f6rs\u00f6k att f\u00f6rb\u00e4ttra sina liv.<\/span><\/p>\n

Arbetarklassen \u00e4r ingen naturlig process, en frukt som mognar och som v\u00e4nstern bara beh\u00f6ver g\u00e5 ut och plocka. Den m\u00e5ste skapas, och skapas p\u00e5 nytt f\u00f6r varje generation. Produktionskrafternas utveckling, och kulturens medvetandeg\u00f6rande s\u00e4tter gr\u00e4nserna, men den politiska viljan och strategin avg\u00f6r ut<\/span>g\u00e5ngen<\/span><\/span>, som alltid <\/span>\u00e4r<\/span><\/span> \u00f6ppen. Striden <\/span>under<\/span><\/span><\/span><\/span> den n\u00e4rmsta tiden kommer st\u00e5 mellan den falang som anser att v\u00e4nstern beh\u00f6ver tona ner sin traditionella humanism, sin kulturradikalism, och n\u00e4rma sig Sverigedemokraternas arbetarv\u00e4ljare genom att vara \u201dmer autentiskt nationalistiska och konservativa \u00e4n S<\/span>D<\/span><\/span>\u201d och de som anser att det finns en st\u00f6rre och starkare majoritet att organisera bortom denna uppdelning.<\/span><\/p>\n

Kan Reformisterna bryta detta d\u00f6dl\u00e4ge? \u00d6ppna upp denna tr\u00f6ttsamma f\u00f6renkling av klassvillkoren i dagens Sverige? Det \u00e5terst\u00e5r att se. \u00c4n s\u00e5 l\u00e4nge <\/span>verkar<\/span><\/span> risken stor att f\u00f6reningen bara f\u00f6rm\u00e5r skicka upp en och annan <\/span>av sina anh\u00e4ngare<\/span><\/span> som statsr\u00e5d och till riksdagens utskott, <\/span>och<\/span><\/span> att de flesta m\u00e4nniskor som organiserar sig \u00e4r samma sk\u00f6tsamma<\/span>,<\/span><\/span> akademiska och ot\u00e5liga SSU:are som kretsar runt S \u00e5r efter \u00e5r, utan att de bredare samh\u00e4llslagren str\u00f6mmar till. Kanske kan ett och annat f\u00f6rslag hamna p\u00e5 Magdalena Anderssons skrivbord, undertecknat av Katalys och Suhonen \u2013 inget av detta \u00e4r fy skam, men l\u00e5t oss inte ha n\u00e5gra illusioner om var <\/span>s<\/span><\/span>ocialdemokratin st\u00e5r idag: v\u00e4ldigt n\u00e4ra ett ideologiskt stup ner i historisk irrelevans.<\/span>\u00a0<\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Hampus Bystr\u00f6m<\/strong> \u00e4r fil. mag. i historia och fackligt aktiv i Kommunal samt politiskt aktiv i V\u00e4nsterpartiet. Han ing\u00e5r i styrelsen f\u00f6r CMS, Centrum f\u00f6r marxistiska studier.<\/span><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 flera decennier har det idag vuxit fram en organiserad v\u00e4nsterstr\u00f6mning inom svensk socialdemokrati. Med den karismatiske Daniel Suhonen i spetsen \u00e4r Reformisterna en r\u00f6st som h\u00f6rs. Dess verkliga elddop blir dock S-kongressen 3-7 november, d\u00e5 vi … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[317,1230,1231,489,965,1229],"class_list":["post-2915","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-daniel-suhonen","tag-demokratisk-klasskamp","tag-hampus-bystrom","tag-lofven","tag-reformisterna","tag-socialdemokrati"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-L1","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2915","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2915"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2915\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2952,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2915\/revisions\/2952"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2915"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2915"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2915"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}