{"id":3075,"date":"2022-04-14T13:32:42","date_gmt":"2022-04-14T12:32:42","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=3075"},"modified":"2022-04-14T13:32:42","modified_gmt":"2022-04-14T12:32:42","slug":"fran-vanmakt-till-motmakt-omsesidig-hjalp-i-praktiken","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2022\/04\/14\/fran-vanmakt-till-motmakt-omsesidig-hjalp-i-praktiken\/","title":{"rendered":"Fr\u00e5n vanmakt till motmakt – \u00d6msesidig hj\u00e4lp i praktiken"},"content":{"rendered":"

Hur kan organisering f\u00f6r \u00f6msesidig hj\u00e4lp kring gemensamma intressen expandera till en verklig motmakt som kan rubba de f\u00f6rh\u00e4rskande maktstrukturerna? Johan \u00d6restig f\u00f6ljer h\u00e4r upp sin artikel fr\u00e5n R\u00f6da rummet 4\/21 – Klimatr\u00f6relsen och \u00e5teruppr\u00e4ttandet av tron p\u00e5 kollektiv handling<\/em><\/a> – och resonerar kring fr\u00e5gest\u00e4llningen p\u00e5 en mer konkret niv\u00e5.<\/strong><\/h3>\n
\"\"<\/a>

F\u00f6reningen V\u00e4n i Ume\u00e5<\/p><\/div>\n

Sociala r\u00f6relser som vill rubba de f\u00f6rh\u00e4rskande maktstrukturerna och inte organiserar miljard\u00e4rer kan endast lyckas genom att samla m\u00e5nga m\u00e4nniskor. Denna mobilisering m\u00e5ste dessutom vara ih\u00e5llande och inte stanna vid pl\u00f6tsliga uppsving eller sporadiska demonstrationer och protestaktioner. Den m\u00e5ste bilda en motmakt. Sociologen Thomas Mathiesen beskriver motmakt som att bryta exploaterade och f\u00f6rtryckta gruppers vanmakt, det vill s\u00e4ga den kollektivt delade k\u00e4nslan av \u201datt befinna sig i en situation d\u00e4r man inte ser n\u00e5gon utv\u00e4g, n\u00e5gra medel eller m\u00f6jligheter att f\u00f6r\u00e4ndra sin situation, [en situation som] ter sig o\u00f6verstiglig eller l\u00e5st, ens blick \u00e4r oklar eller helt f\u00f6rblindad inf\u00f6r vad som kan och b\u00f6r g\u00f6ras\u201d. Vanmaktens pessimism kan upplevas som realism, som en insikt om att det man hoppats p\u00e5 \u00e4r hoppl\u00f6st naivt. Men Mathiesen understryker att pessimismen i sj\u00e4lva verket \u00e4r en ideologisk effekt av r\u00e5dande styrkef\u00f6rh\u00e5llanden som kan h\u00e4vas genom byggandet av motmakt:<\/p>\n

Motmakten inneb\u00e4r att \u201dkomma ut ur\u201d vanmakten och \u00f6ver till bildandet av medel och m\u00f6jligheter till att f\u00f6r\u00e4ndra sin situation och mots\u00e4tta sig den vilja som ut\u00f6vas gentemot en sj\u00e4lv. Kollektivt handlande utg\u00f6r, helt generellt, grundvalen och substansen i dessa medel och m\u00f6jligheter.<\/em><\/p>\n

I en text i R\u00f6da Rummet (nr 4\/2021) argumenterade jag f\u00f6r att organisering enligt principen f\u00f6r \u00f6msesidig hj\u00e4lp \u00e4r en strategi som m\u00f6jligg\u00f6r kontinuitet och bredd. I korthet handlar det om att m\u00e4nniskor genom sj\u00e4lvorganisering l\u00f6ser omedelbara problem de st\u00e5r inf\u00f6r i sitt lokalsamh\u00e4lle. S\u00e5dan organisering skiljer inte hj\u00e4lpare fr\u00e5n hj\u00e4lpta utan str\u00e4var efter att ge alla inflytande och meningsfulla roller att spela. D\u00e4rmed inneb\u00e4r \u00f6msesidig hj\u00e4lp att organisering f\u00e5r ett egenv\u00e4rde: i st\u00e4llet f\u00f6r att bara samlas kring abstrakta ideal eller mer eller mindre avl\u00e4gsna m\u00e5l s\u00e5 m\u00f6ts vi och l\u00f6ser s\u00e5dant som vi brottas med men inte f\u00f6rm\u00e5r l\u00f6sa som enskilda individer. Det g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r m\u00e4nniskor att samlas kring gemensamma intressen i st\u00e4llet f\u00f6r att gruppera sig p\u00e5 basis av ideologi eller identitet. Det kan bli till en arena d\u00e4r m\u00e4nniskor utvecklar sin f\u00f6rm\u00e5ga att organisera, samarbeta, debattera och komma \u00f6verens p\u00e5 s\u00e4tt som skapar en beredskap inf\u00f6r situationer som kr\u00e4ver stora mobiliseringar och snabba beslut.<\/p>\n

I den h\u00e4r artikeln ska jag konkretisera hur s\u00e5dan organisering kan g\u00e5 till med n\u00e5gra exempel. Huvudbudskapet \u00e4r att organisering f\u00f6r \u00f6msesidig hj\u00e4lp, om den ska expandera till motmakt, kr\u00e4ver m\u00e5lmedvetenhet, t\u00e5lamod, sj\u00e4lvreflektion och mod att bryta invanda m\u00f6nster. Vad det handlar om \u00e4r att aktivt skapa en kultur som fr\u00e4mjar m\u00e5let att bli fler, starkare, effektivare och mindre ensamma. Jag g\u00f6r inga som helst anspr\u00e5k p\u00e5 att sitta inne med f\u00e4rdiga l\u00f6sningar. Sj\u00e4lva po\u00e4ngen med organisering \u00e4r ju insikten om att det h\u00e4r med att f\u00f6r\u00e4ndra samh\u00e4llet inte \u00e4r ett ensamarbete. Ist\u00e4llet hoppas jag att det ska sporra fler att t\u00e4nka till kring olika strategier p\u00e5 ett kreativt, till\u00e5tande och systematiskt s\u00e4tt och framf\u00f6rallt att v\u00e5ga prova sig fram i sina egna politiska sammanhang.<\/p>\n

Organisering p\u00e5 basis av sammanfallande intressen<\/strong>
\nEn grundl\u00e4ggande f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att bygga massr\u00f6relser \u00e4r att tr\u00f6sklarna in i r\u00f6relserna s\u00e4nks. Vilka \u00e4r kriterierna f\u00f6r att bli en av oss? \u00c4r det att identifiera sig med en viss ideologisk etikett, vara intresserad av teori eller ha en h\u00f6gskoleutbildning? I s\u00e5dana fall \u00e4r tr\u00f6sklarna f\u00f6r h\u00f6ga och gruppen kommer att stanna vid att samla 10-15 aktiva. Principen om \u00f6msesidig hj\u00e4lp handlar ist\u00e4llet om att samla m\u00e4nniskor genom att identifiera sammanfallande intressen. Hur olika vi \u00e4n m\u00e5 vara som individer s\u00e5 st\u00e5r vi inf\u00f6r problem som vi har ett gemensamt intresse av att l\u00f6sa. Det handlar om att skapa platser till vilka m\u00e4nniskor s\u00f6ker sig f\u00f6r att det g\u00f6r livet mindre ensamt och mer intressant och utvecklande och d\u00e4r man tillsammans med andra l\u00f6ser eller mildrar problem som man inte kan l\u00f6sa p\u00e5 egen hand.<\/p>\n

Min po\u00e4ng \u00e4r inte att denna form av organisering ska ers\u00e4tta andra. Det \u00e4r viktigt att samlas p\u00e5 ideologisk basis f\u00f6r att r\u00f6relser inte ska stagnera och f\u00f6rlora f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r att vardagliga problem \u00e5terskapas genom samh\u00e4lleliga ekonomiska och politiska strukturer. Men de b\u00f6r h\u00e5llas is\u00e4r s\u00e5 att krav p\u00e5 ideologisk renl\u00e4righet inte st\u00e4nger ute eller skr\u00e4mmer bort m\u00e4nniskor som vi beh\u00f6ver samla. Detta var till exempel tanken bland anarkister och socialister i Spanien f\u00f6re och under revolutionsf\u00f6rs\u00f6ket 1936-1939. \u00c5 ena sidan organiserade man sig i massr\u00f6relser som samlade breda grupper med sammanfallande intressen som arbetare, b\u00f6nder, grannar eller antifascister. \u00c5 andra sidan kunde man samlas i affinitetsgrupper d\u00e4r ideologiska likar bildade sig, diskuterade, formulerade pamfletter och annat. En s\u00e5dan organiseringsform har stor potential ocks\u00e5 idag. Ist\u00e4llet f\u00f6r att dr\u00f6mma om att massorna till slut ska ta sitt f\u00f6rnuft till f\u00e5nga och omfamna v\u00e5r egen organisation, beh\u00f6ver vi bli organiska delar av bredare n\u00e4tverk. I Sverige finns det flera exempel p\u00e5 hur denna strategi till\u00e4mpas. Men s\u00e5dan organisering beh\u00f6ver skalas upp och bli regel ist\u00e4llet f\u00f6r undantag.<\/p>\n

Men det \u00e4r en sak att skapa n\u00e4tverk som samlar ett tiotal personer som samarbetar och att samordna en r\u00f6relse som samlar hundratals eller tusentals personer. \u00c4r det \u00f6verhuvudtaget m\u00f6jligt? Det korta svaret p\u00e5 den fr\u00e5gan \u00e4r ja. Det finns redan nu s\u00e5dana exempel som dessutom gjort politiskt avtryck. Ett av de absolut intressantaste exemplen i Sverige \u00e4r ockupationen av Sollefte\u00e5 BB. Den samlade m\u00e4nniskor kring det gemensamma intresset av att f\u00f6rsvara r\u00e4tten till sjukv\u00e5rd i lokalsamh\u00e4llet i en ockupation som p\u00e5gick i flera \u00e5r. \"\"<\/a>
\nDen engagerade tusentals m\u00e4nniskor och var en viktig orsak till att Socialdemokraterna 2018 backade med 30 procentenheter i Region V\u00e4sternorrland. Den v\u00e4ckte ocks\u00e5 engagemang och solidaritet p\u00e5 andra platser i landet, antagligen f\u00f6r att deras kamp g\u00e4llde n\u00e5got s\u00e5 allm\u00e4nt och sk\u00f6rt som barnaf\u00f6dande. Ett annat, men mindre k\u00e4nt, exempel \u00e4r f\u00f6reningen V\u00e4n i Ume\u00e5. Den startades 2011 som ett samarbete mellan Svenska Kyrkan, R\u00f6da Korset, R\u00e4dda Barnen och KFUM. De s\u00e5g alla ett behov av m\u00f6tesplatser mellan nyanl\u00e4nda och etablerade svenskar. Det b\u00f6rjade i liten skala genom matchningar d\u00e4r enskilda kunde f\u00e5 kontakt med potentiellt nya v\u00e4nner men ocks\u00e5 genom anordnandet av spr\u00e5kkaf\u00e9er och andra sociala aktiviteter. Med tiden har f\u00f6reningens verksamhet vuxit till ett n\u00e4tverk som omfattar tusentals personer som m\u00f6ts i hundratals olika aktiviteter varje \u00e5r. Det kan handla om l\u00e4xhj\u00e4lp, beachvolleyboll, cyklingskurser eller gruppl\u00f6pning. F\u00f6reningen h\u00e5lls samman av eldsj\u00e4lar och har sedan ett par \u00e5r tillbaka ocks\u00e5 n\u00e5gra anst\u00e4llda samordnare. Men det som g\u00f6r den s\u00e5 framg\u00e5ngsrik \u00e4r ett system d\u00e4r eldsj\u00e4larna startar upp initiativ som sedan successivt l\u00e4mnas \u00f6ver till n\u00e5gon eller n\u00e5gra av deltagarna. Detta \u00e4r helt i linje med principen om \u00f6msesidig hj\u00e4lp eftersom det utmanar uppdelningen mellan hj\u00e4lpta och hj\u00e4lpande. Systemet f\u00f6r att skola in nya aktiva i verksamheterna visar ocks\u00e5 hur n\u00e4tverk f\u00f6r \u00f6msesidig hj\u00e4lp kan fungera som platser d\u00e4r m\u00e4nniskor v\u00e4xer in i meningsfulla roller och utvecklar sin f\u00f6rm\u00e5ga till sj\u00e4lvorganisering och samarbete. Det \u00e4r ocks\u00e5 ett exempel p\u00e5 hur ett s\u00e5dant n\u00e4tverk kan spela en vidare roll i samh\u00e4llet. F\u00f6reningens Facebook-sida, som i skrivande stund har cirka 2 500 f\u00f6ljare, anv\u00e4nds inte bara f\u00f6r att sprida information om aktiviteter. Den \u00e4r ocks\u00e5 en plattform f\u00f6r att f\u00e5 tips om l\u00e4genheter, CV-skrivande och jobbkontakter eller m\u00f6bler, leksaker och annat. Den \u00e4r ocks\u00e5 en arena f\u00f6r att sprida kunskaper om situationen f\u00f6r nyanl\u00e4nda, inte minst den mycket utsatta position som ensamkommande befann sig i n\u00e4r den nya gymnasielagen tr\u00e4dde i kraft.<\/p>\n

Naturligtvis \u00e4r f\u00f6reningens arbete inte fritt fr\u00e5n problem. Po\u00e4ngen \u00e4r att V\u00e4n i Ume\u00e5 \u00e4r ett undantag, inte p\u00e5 grund av slumpen, utan p\u00e5 grund av ett t\u00e5lmodigt och m\u00e5lmedvetet arbete som hj\u00e4lpt f\u00f6reningen \u00f6verleva dessa problem. Jag ska nu, med utg\u00e5ngspunkt i aktivisten Dean Spades bok Mutual Aid<\/em>, lyfta fram n\u00e5gra id\u00e9er p\u00e5 hur ett s\u00e5dant systematiskt arbete kan g\u00e5 till.<\/p>\n

Ta kontroll \u00f6ver den egna kulturen<\/strong>
\nEn av de mest grundl\u00e4ggande f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r en r\u00f6relse som vill v\u00e4xa \u00e4r att l\u00e4ra k\u00e4nna och ta kontroll \u00f6ver den egna kulturen. Kultur i denna mening \u00e4r en etablerad upps\u00e4ttning normer, regler och beteendem\u00f6nster kring hur vi bem\u00f6ter varandra, hanterar konflikter och k\u00e4nsliga fr\u00e5gor eller fattar beslut. Alldeles f\u00f6r ofta v\u00e4xer den fram oreflekterat och motverkar p\u00e5 olika s\u00e4tt det vi vill uppn\u00e5. Det kan exempelvis handla om en tyst \u00f6verenskommelse om att undvika konflikter eller om en acceptans f\u00f6r en otydlig, pratig och exkluderande m\u00f6teskultur som kr\u00e4ver sj\u00e4lvf\u00f6rtroende, f\u00f6rkunskaper eller information som m\u00e5nga saknar. Tillsammans bildar dessa normer, regler och beteendem\u00f6nster en gruppkultur som p\u00e5verkar vilka som k\u00e4nner sig v\u00e4lkomna och hemma i milj\u00f6n och vilka som k\u00e4nner sig obekv\u00e4ma eller \u00f6verfl\u00f6diga i den.<\/p>\n

Varje grupp som vill samla och engagera fler m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rst\u00e5 vad i den nuvarande kulturen som skr\u00e4mmer bort andra och formulera hur en mer v\u00e4lkomnande, inkluderande och engagerande kultur ser ut. I Dean Spades bok\u00a0Mutual Aid. Building Solidarity in<\/em>
\nthis Crisis (and the Next<\/em>) ges f\u00f6rslag p\u00e5 hur en kartl\u00e4ggning av gruppkulturen kan g\u00e5 till utifr\u00e5n en lista p\u00e5 hj\u00e4lpsamma och potentiellt skadliga egenskaper. Om klimatet under en s\u00e5dan \u00f6versyn \u00e4r \u00f6ppet och till\u00e5tande kan gruppen l\u00e4ra k\u00e4nna och reflektera kritiskt \u00f6ver den r\u00e5dande kulturen och samtidigt formulera vilken man vill odla.<\/p>\n

Egenskaper hos gruppkulturer<\/b><\/span><\/span><\/span><\/p>\n\n\n\n<\/colgroup>\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n
\n

Hj\u00e4lpsamma egenskaper<\/b><\/span><\/span><\/p>\n<\/td>\n

\n

Potentiellt skadliga egenskaper<\/b><\/span><\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n

\n

P\u00e5litlig, ansvarstagande, punktlig, slutf\u00f6ra uppgifter<\/span><\/span><\/p>\n<\/td>\n

\n

Undvikande, sen, avslutar inte uppgifter<\/span><\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

\n

V\u00e4lkomnande mot nya m\u00e4nniskor<\/span><\/span><\/p>\n<\/td>\n

\n

Ov\u00e4lkomnande<\/span><\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

\n

Flexibel, \u00f6ppen, pr\u00f6vande<\/span><\/span><\/p>\n<\/td>\n

\n

Rigid, byr\u00e5kratisk, l\u00e5st<\/span><\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

\n

Samarbetsinriktad<\/span><\/span><\/p>\n<\/td>\n

\n

Individualistisk, konkurrensinriktad<\/span><\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

\n

Realistisk arbetsb\u00f6rda, h\u00e5llbara processer, v\u00e4lbefinnande och omsorg<\/span><\/span><\/p>\n<\/td>\n

\n

\u00d6verarbetande, perfektionistisk, martyrskap<\/span><\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

\n

Direkt \u00e5terkoppling och st\u00f6ttning<\/span><\/span><\/p>\n<\/td>\n

\n

Tystnad, skvaller och skitsnack<\/span><\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

\n

Efterlever v\u00e4rden och principer<\/span><\/span><\/p>\n<\/td>\n

\n

Godtycklighet, eftergivenhet, opportunism <\/span><\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

\n

\u00d6dmjukhet<\/span><\/span><\/p>\n<\/td>\n

\n

Sj\u00e4lvtillr\u00e4cklighet (att ta \u00e5t sig \u00e4ran f\u00f6r andras arbete, v\u00e4gran att h\u00f6rsamma kritik)<\/span><\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

\n

Balanserad delning av ansvar<\/span><\/span><\/p>\n<\/td>\n

\n

Ett f\u00e5tal ansvarar \u00f6ver det mesta<\/span><\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

\n

Roligt, uppmuntrande, uppskattande <\/span><\/span><\/p>\n<\/td>\n

\n

Press, bitterhet, \u00e5ngest och stress <\/span><\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

\n

F\u00f6rl\u00e5tande<\/span><\/span><\/p>\n<\/td>\n

\n

L\u00e5ngsinthet (inom gruppen och\/eller mellan grupper)<\/span><\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

\n

F\u00f6rm\u00e5ga att ta konflikter<\/span><\/span><\/p>\n<\/td>\n

\n

Undvikande av konflikter eller l\u00e5ta dem explodera utan l\u00f6sning <\/span><\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

\n

Tydliga procedurer<\/span><\/span><\/p>\n<\/td>\n

\n

Otydlighet kring vad som ska g\u00f6ras och hur<\/span><\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

\n

Transparens<\/span><\/span><\/p>\n<\/td>\n

\n

Undanh\u00e5llande<\/span><\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

\n

Generositet<\/span><\/span><\/p>\n<\/td>\n

\n

Sm\u00e5sinthet<\/span><\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

F\u00f6rdelen med att regelbundet g\u00e5 igenom dessa fr\u00e5gor tillsammans \u00e4r att det g\u00f6r gruppkulturen till en medveten process och en gemensam angel\u00e4genhet. En risk \u00e4r dock att de som kartl\u00e4gger kulturen \u00e4r en alldeles f\u00f6r homogen grupp. Det finns ju sk\u00e4l till att de \u00e4r kvar medan m\u00e5nga andra har kommit och g\u00e5tt. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det viktigt att ocks\u00e5 f\u00e5nga upp erfarenheter och synpunkter fr\u00e5n de som av olika anledningar dragit sig undan, blivit passiva medlemmar eller rentav l\u00e4mnat organisationen. Ett s\u00e4tt att l\u00f6sa detta \u00e4r att planera och genomf\u00f6ra intervjuer med personer som deltagit vid ett enstaka m\u00f6te men sedan dragit sig undan. Vad var det som gjorde att de best\u00e4mde sig f\u00f6r att g\u00e5 p\u00e5 ett m\u00f6te? Vad hade de hoppats p\u00e5? Vad var anledningen till att de drog sig undan? H\u00e4r g\u00e4ller det att skaffa en s\u00e5 rik bild som m\u00f6jligt om glappet mellan vad medlemmar f\u00f6rv\u00e4ntar sig och vad de i praktiken m\u00f6ter. Intervjuer \u00e4r att f\u00f6redra framf\u00f6r enk\u00e4ter d\u00e5 upplevelser och id\u00e9er ju ofta blir konkretare och utf\u00f6rligare formulerade i en samtalssituation. Dessutom s\u00e4nder man ut signaler om att den enskildas uppgifter \u00e4r intressanta nog f\u00f6r att faktiskt ta sig tid att m\u00f6tas. En viktig sak att t\u00e4nka p\u00e5 h\u00e4r \u00e4r att vara selektiv med vem eller vilka som genomf\u00f6r intervjuerna. Det b\u00f6r vara personer med en god social f\u00f6rm\u00e5ga som kan skapa en avslappnad atmosf\u00e4r.<\/p>\n

Mottagandet av nya medlemmar<\/strong>
\nEtt viktigt steg efter att den \u00f6nskade gruppkulturen \u00e4r formulerad \u00e4r att utveckla en strategi f\u00f6r att ta emot och skola in nya medlemmar. Det \u00e4r, i alla fall enligt min erfarenhet, vanligt att de uppgifter och uppdrag som erbjuds \u00e4r f\u00f6rformulerade, utan h\u00e4nsyn till vad de nya medlemmarna kan eller \u00e4r intresserade av. Kanske \u00e4r det s\u00e5 att en ny medlem i ett parti, som framf\u00f6r allt \u00e4r intresserad av aktivism, ist\u00e4llet f\u00f6resl\u00e5s att sitta som ers\u00e4ttare i en n\u00e4mnd. Det finns tv\u00e5 problem med detta. Det ena \u00e4r att nya medlemmar inte k\u00e4nner sig sedda eller beh\u00f6vda om de skuffas in i uppdrag som av en slump r\u00e5kade vara lediga n\u00e4r de blev medlemmar. Det andra \u00e4r att r\u00f6relsen inte expanderar till nya omr\u00e5den utan fastnar i en given struktur.<\/p>\n

R\u00e4kna inte med att det r\u00e4cker med ett v\u00e4lkomstm\u00f6te. Se det ist\u00e4llet som en process d\u00e4r nya medlemmar gradvis f\u00e5r v\u00e4xa in i ett engagemang. Allt handlar naturligtvis om resurser och m\u00f6jligheter men det ideala \u00e4r att v\u00e4lkomna nya b\u00e5de i grupp och enskilt. I gruppen f\u00e5r de l\u00e4ra k\u00e4nna andra i samma situation som de sj\u00e4lva \u00e4r i. Kanske st\u00e4ller andra bra fr\u00e5gor som man sj\u00e4lv aldrig kommit p\u00e5 att fr\u00e5ga. I det enskilda m\u00f6tet blir det mer personligt vilket g\u00f6r det l\u00e4ttare att hitta fram till uppgifter d\u00e4r den nya kommer till sin r\u00e4tt. Det att under ett m\u00f6te sl\u00e4nga ut en \u00f6ppen fr\u00e5ga om n\u00e5gon \u00e4r intresserad av att ta ansvar \u00f6ver det ena eller det andra \u00e4r ofta avskr\u00e4ckande eftersom det f\u00f6r en ny \u00e4r oklart vad det rent konkret inneb\u00e4r. D\u00e5 \u00e4r det b\u00e4ttre att en erfaren person tar p\u00e5 sig ansvaret och sedan fr\u00e5gar om n\u00e5gon ny kan t\u00e4nka sig att hj\u00e4lpa till.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Estelle, Ship to Gaza<\/p><\/div>\n

Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att kontinuerligt skapa situationer d\u00e4r den statusordning som pr\u00e4glar de flesta grupper skakas om. M\u00e5nga r\u00f6relsesammanhang upph\u00f6jer f\u00f6rm\u00e5gor kopplat till l\u00e4sande, skrivande och pratande. De som har en l\u00e4ggning f\u00f6r s\u00e5dant k\u00e4nner sig sj\u00e4lvklara medan m\u00e5nga andra har sv\u00e5rt att se vad de kan bidra med. F\u00f6r att bryta detta kr\u00e4vs att man aktivt skapar situationer som utmanar statusordningen. Detta skedde spontant n\u00e4r jag och andra Ume\u00e5bor deltog i att rusta upp fartyget Estelle som k\u00f6pts av Ship to Gaza 2012. N\u00e4r vi samlades p\u00e5 d\u00e4ck ist\u00e4llet f\u00f6r p\u00e5 en diskussionskv\u00e4ll var det vi pratkvarnar med tummen mitt i handen som fick \u00f6va upp v\u00e5r \u00f6dmjukhet. Nyckeln \u00e4r att f\u00e5nga upp kunskaper som nya tar med sig in i r\u00f6relsen och hitta s\u00e4tt att sl\u00e4ppa fram dem s\u00e5 att alla kommer till sin r\u00e4tt.<\/p>\n

En bra princip f\u00f6r en r\u00f6relse \u00e4r att det att komma med i den ska inneb\u00e4ra att man v\u00e4xer som politisk varelse. Med det menar jag att r\u00f6relsen aktivt ska skola in nya medlemmar inte bara genom att f\u00f6rklara formalia utan att ocks\u00e5 ge tr\u00e4ning i att s\u00e4tta sig in i sakfr\u00e5gor, att argumentera och hitta fram till gemensamma l\u00f6sningar. Det f\u00f6ruts\u00e4tter ofta att r\u00f6relsen i sin helhet ocks\u00e5 formaliserar m\u00f6tesformer s\u00e5 att beslutsm\u00f6ten inte \u00e4r pratiga, inte l\u00e5ter ett f\u00e5tal dominera eller pr\u00e4glas av en oreflekterad konsensuskultur d\u00e4r alla r\u00f6star med ledarna utan p\u00e5 aktiva s\u00e4tt inkluderar och aktiverar m\u00f6tesdeltagare i utvecklandet av f\u00f6rslag, i debatter och i beslutsfattande.<\/p>\n

Jag har inga illusioner om att de f\u00f6rslag p\u00e5 arbetss\u00e4tt som tagits upp i den h\u00e4r texten \u00e4r helt\u00e4ckande eller enkla att genomf\u00f6ra. Det jag vill f\u00e5 fram \u00e4r att vi som vill se best\u00e5ende sociala r\u00f6relser som inte bara blossar upp och falnar i cykler aktivt och t\u00e5lmodigt m\u00e5ste skapa en kultur som fr\u00e4mjar att en r\u00f6relse v\u00e4xer och engagerar m\u00e4nniskor med olika f\u00f6ruts\u00e4ttningar och egenskaper. F\u00f6r detta kan jag inte nog rekommendera Spades bok.<\/p>\n

Motmaktens ekologi<\/strong>
\nOm enskilda r\u00f6relser vill bilda en motmakt kr\u00e4vs ocks\u00e5 att det inte bara \u00e4r det egna n\u00e4tverket som v\u00e4xer. De m\u00e5ste h\u00f6ja blicken och inta vad filosofen Rodrigo Nunes kallar ett ekologiskt perspektiv. Vad det g\u00e4ller \u00e4r att \u00f6verge tanken p\u00e5 att organiseringsfr\u00e5gan handlar om att, i konkurrens med andra, hitta det mest effektiva s\u00e4ttet att organisera sig. Ist\u00e4llet handlar det om att se den egna r\u00f6relsen som en del i ett komplext ekosystem av \u00f6msesidigt beroende r\u00f6relser. En verklig motmakt samlar r\u00f6relser som, trots att de inte delar uppfattning i alla fr\u00e5gor, systematiskt delar resurser, utbyter l\u00e4rdomar och erfarenheter, skapar gemensamma mediekanaler och bildar allianser i enskilda kampanjer. En motmakt bygger alternativa offentligheter d\u00e4r r\u00f6relserna och inte politiska och ekonomiska eliter s\u00e4tter agendan. Tillsammans bildar de en motst\u00e5ndsekologi som skapar f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att vinna offensiva och best\u00e4ndiga segrar.<\/p>\n

N\u00e4tverk f\u00f6r \u00f6msesidig hj\u00e4lp kan spela en central roll i en s\u00e5dan ekologi. De f\u00f6r samman m\u00e4nniskor och grupper som i m\u00e5nga avseenden st\u00e5r fr\u00e4mmande inf\u00f6r varandra genom att identifiera sammanfallande intressen; de skapar \u00f6ar d\u00e4r solidariska och j\u00e4mlika relationer kan utvecklas i kontrast mot ett samh\u00e4lle som domineras av hierarkier, individualism och konkurrensmentalitet; de blir till en arena d\u00e4r de som engagerar sig utvecklar ett medvetande om det system som ger upphov till sociala problem; de ger m\u00e4nniskor erfarenheter som ger dem reella sk\u00e4l att k\u00e4nna tillit till sig sj\u00e4lva och andra och tro p\u00e5 demokratins potential.<\/p>\n

Artikelf\u00f6rfattare:<\/strong>
\nJohan \u00d6restig<\/strong> \u00e4r universitetslektor och doktor i sociologi. Ing\u00e5r i R\u00f6da Rummets redaktion<\/p>\n

Vidare l\u00e4sning<\/strong>
\nB\u00e4ckstr\u00f6m, H. & \u00d6restig, J. (2021). \u201dP\u00e5 gr\u00e4nsen till v\u00e4nskap. Oj\u00e4mlikhetens betydelse i m\u00f6tet mellan nyanl\u00e4nda och etablerade svenskar\u201d<\/em>. I Fronesis, nr 70-71, s. 167-180.
\nEnlund, D. (2020). Contentious countrysides: social movements reworking and resisting public healthcare restructuring in rural Swede<\/em>n. Doctoral dissertation, Ume\u00e5 universitet.
\nMathiesen, T. (1982). Makt och motmakt<\/em>. Bokf\u00f6rlaget Korpen<\/a>.
\nNunes, R. (2021). Neither Vertical nor Horizontal. A Theory of Political Organization.<\/em> Verso Books.
\nSpade, D. (2020). Mutual Aid. Building Solidarity in this Crisis (and the Next)<\/em>. Verso Books.<\/p>\n

L\u00e4nkar<\/strong>
\nDean Spades personliga webbsida:
\nhttp:\/\/www.deanspade.net\/mutual-aid-building-solidarity-during-this-crisis-and-the-next\/\u00a8<\/a>
\nDokument\u00e4rfilm om N\u00e4tverket Mutual Aid Disaster Relief:
\nhttps:\/\/mutualaiddisasterrelief.org\/audio-films-and-video\/<\/a>
\nF\u00f6reningen Krakels grupp f\u00f6r social och politisk prepping i Malm\u00f6:
\nhttps:\/\/www.krakelkrakel.com\/publicerat\/social-och-politisk-prepping-vad-vill-vi-gora<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hur kan organisering f\u00f6r \u00f6msesidig hj\u00e4lp kring gemensamma intressen expandera till en verklig motmakt som kan rubba de f\u00f6rh\u00e4rskande maktstrukturerna? Johan \u00d6restig f\u00f6ljer h\u00e4r upp sin artikel fr\u00e5n R\u00f6da rummet 4\/21 – Klimatr\u00f6relsen och \u00e5teruppr\u00e4ttandet av tron p\u00e5 kollektiv handling … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[1278,1323,1326,906,1325,1324,1279],"class_list":["post-3075","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-dean-spade","tag-foreningen-van-i-umea","tag-gruppkulturer","tag-johan-orestig","tag-motmakt","tag-ockupationen-av-solleftea-bb","tag-omsesidig-hjalp"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-NB","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3075","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3075"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3075\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3097,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3075\/revisions\/3097"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3075"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3075"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3075"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}