{"id":3119,"date":"2022-04-15T21:04:33","date_gmt":"2022-04-15T20:04:33","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=3119"},"modified":"2022-04-15T21:15:14","modified_gmt":"2022-04-15T20:15:14","slug":"forskrackta-borgare","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2022\/04\/15\/forskrackta-borgare\/","title":{"rendered":"F\u00f6rskr\u00e4ckta borgare"},"content":{"rendered":"

Tyst tv\u00e5ng & skr\u00e4nig debatt – om S\u00f6ren Mau<\/h2>\n
\"\"<\/a>

S\u00f6ren Mau<\/p><\/div>\n

Lotte Schack introducerar S\u00f6ren Mau och beskriver hur hans bok<\/strong>
\nbriserat i den danska offentliga debatten.<\/strong><\/p>\n

Det \u00e4r s\u00e4llan som en doktorsavhandling om ett l\u00e4tt obskyrt marxistiskt begrepp fr\u00e5n Kapitalet drar till sig stor uppm\u00e4rksamhet utanf\u00f6r den akademiska milj\u00f6n. Det \u00e4r emellertid vad som har h\u00e4nt med S\u00f6ren Maus avhandling i filosofi Stum tvang<\/em> som publicerades i reviderad form p\u00e5 det danska f\u00f6rlaget Klim f\u00f6rra \u00e5ret. I boken tar Mau tag i begreppet \u201dtyst tv\u00e5ng\u201d som \u00e5terfinns i ett av de sista kapitlen i Kapitalets<\/em> f\u00f6rsta band:<\/p>\n

De ekonomiska f\u00f6rh\u00e5llandenas tysta tv\u00e5ng beseglar kapitalets herrav\u00e4lde \u00f6ver arbetaren. Visserligen kan direkt v\u00e5ld \u00e4nnu komma till anv\u00e4ndning, men det h\u00f6r till undantagen. I vanliga fall kan arbetaren \u00f6verl\u00e4mnas \u00e5t \u201dproduktionens naturlagar\u201d, d.v.s. till det beroende av kapitalet, som kommer ur sj\u00e4lva produktionsf\u00f6rh\u00e5llandena, och som de garanterar och f\u00f6revigar.<\/em><\/p>\n

Fr\u00e5gan Mau st\u00e4ller i boken handlar om detta tv\u00e5ng: varf\u00f6r vi arbetar fast inga yttre hot tvingar oss till att g\u00f6ra s\u00e5. Vissa har f\u00f6rs\u00f6kt f\u00f6rklara detta genom att fokusera p\u00e5 det implicita hotet om fysiskt v\u00e5ld bakom kapitalismen till exempel i form av polisen eller p\u00e5 den ideologiska makten, f\u00f6rmedlad till exempel genom medier och skolan. Mau understryker att dessa utg\u00f6r en viktig del av kapitalismens makt, men fokuserar sj\u00e4lv p\u00e5 den indirekta makten som finns inuti de ekonomiska relationerna, vad han kallar ekonomisk makt. Enligt honom fungerar kapitalismen prim\u00e4rt som en social logik som i h\u00f6g grad organiserar hela samh\u00e4llet och dess reproduktion, och att det \u00e4r h\u00e4r vi ska leta efter orsaken till kapitalets makt \u00f6ver v\u00e5ra liv. Kapitalismen \u00e4r pr\u00e4glad av det faktum att vi \u00e4r tvungna att ta del i marknaden f\u00f6r att \u00f6verleva. F\u00f6r att kunna \u00e4ta och ha tak \u00f6ver huvudet \u00e4r vi tvungna att k\u00f6pa mat i aff\u00e4ren och hyra en l\u00e4genhet av ett fastighetsbolag. F\u00f6r att ha pengar till detta \u00e4r majoriteten av oss tvungna att s\u00e4lja v\u00e5r arbetskraft. Men Mau argumenterar f\u00f6r att detta bara \u00e4r en del av det tysta tv\u00e5nget. Tv\u00e5nget best\u00e5r ocks\u00e5 i att allt och alla, oavsett klass, \u00e4r underst\u00e4llda valoriseringslogiken, det vill s\u00e4ga kravet om st\u00e4ndigt skapande av merv\u00e4rde. Kapitalets ekonomiska makt omfattar allts\u00e5 oss alla. Boken \u00e4r ett f\u00f6rs\u00f6k att teoretisera denna makt p\u00e5 ett flertal niv\u00e5er.<\/p>\n

Stum tvang \u00e4r ett uttryck f\u00f6r en ny marxistisk v\u00e5g i dansk akademin. Marxistisk teori har i stort sett varit marginaliserad p\u00e5 danska universitet sedan 1980-talets aggressiva borgerliga utbildningspolitik. Under denna period genomf\u00f6rdes till exempel nedsk\u00e4rningar vid specifika forskningsmilj\u00f6er som ans\u00e5gs vara f\u00f6r politiserade, ett exempel \u00e4r den \u00e5tta\u00e5riga nedst\u00e4ngningen av sociologiinstitutionen p\u00e5 K\u00f6penhamns Universitet som skedde 1987. Trots detta har marxismen \u00e5teruppt\u00e4ckts av en ny generation forskare f\u00f6dda i slutet av 80- och b\u00f6rjan av 90-talet. Medan generationen f\u00f6re oss var desillusionerad av socialismen, har vi upplevt desillusion med det kapitalistiska systemet. V\u00e5r uppv\u00e4xt har varit pr\u00e4glad av ett otal av kriser som har f\u00e5tt oss att v\u00e4nda oss till marxistisk teori f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 dem.<\/p>\n

I samband med publiceringen av hans bok gav Mau en rad intervjuer som utl\u00f6ste starka reaktioner fr\u00e5n borgerliga kommentatorer. Bland annat kritiserade han i en intervju i tidningen Politiken s\u00e4ttet som marknaden styr politiken f\u00f6r att vara odemokratisk och pekade p\u00e5 fler av samtidens protestr\u00f6relser som exempel p\u00e5 ett v\u00e4xande missn\u00f6je med det kapitalistiska systemet. Direkt\u00f6ren f\u00f6r den liberala tankesmedjan Cepos beskrev hur intervjun var det \u201dmest ot\u00e4cka han hade l\u00e4st p\u00e5 16 \u00e5r\u201d \u2013 allts\u00e5 i hela tankesmedjans existenstid. Efter detta f\u00f6ljde en debatt i fler olika medier d\u00e4r olika borgerliga kommentatorer och ekonomer argumenterade f\u00f6r kapitalismens f\u00f6rdelar och varnade f\u00f6r en \u201dny generation av intellektuella som vill avskaffa kapitalismen<\/a>\u201d. M\u00e5nga i denna nya generation gav svar p\u00e5 tal och framh\u00f6ll det oh\u00e5llbara i kapitalismens funktionss\u00e4tt samt anv\u00e4ndbarheten av Marx\u2019 teorier f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 detta. Kapitalismkritiken \u00e4r s\u00e5ledes tillbaka b\u00e5de p\u00e5 universitetet och i den offentliga debatten. Men liksom p\u00e5 80-talet hotas kritisk forskning igen. P\u00e5 initiativ av borgerliga politiker antog parlamentet i juni 2021 ett lagf\u00f6rslag om \u201d\u00f6verdriven aktivism i vissa forskningsmilj\u00f6er\u201d som insk\u00e4rpte att universitetets ledning har ansvar f\u00f6r att \u201dpolitik inte f\u00f6rt\u00e4cks som vetenskap\u201d. D\u00e5 lagen \u00e4nnu inte \u00e5tf\u00f6ljts av direkt krav om specifika \u00e5tg\u00e4rder \u00e5terst\u00e5r fr\u00e5gan om hur detta kommer att p\u00e5verka inte bara den marxistiska forskningen utan ocks\u00e5 feministisk och queerteoretisk forskning samt migrationsforskningen. Om det g\u00e5r som det brukar i dansk utbildningspolitik sker det genom statsmaktens tysta tv\u00e5ng: nedsk\u00e4rningar p\u00e5 de institutioner d\u00e4r dessa forskningsmilj\u00f6er finns. <<<\/p>\n

Artikelf\u00f6rfattare<\/strong>
\nLotte Schack<\/strong> \u00e4r doktorand i sociologi vid G\u00f6teborgs universitet. I sitt avhandlingsarbetet unders\u00f6ker hon den svenska klimatr\u00f6relsen, med specifikt fokus p\u00e5 dess strategier och visioner f\u00f6r en fossilfri framtid.<\/p>\n

L\u00e4s ocks\u00e5: Kampen om universiteten \u2013 politik i objektivitetens namn<\/a><\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Tyst tv\u00e5ng & skr\u00e4nig debatt – om S\u00f6ren Mau Lotte Schack introducerar S\u00f6ren Mau och beskriver hur hans bok briserat i den danska offentliga debatten. Det \u00e4r s\u00e4llan som en doktorsavhandling om ett l\u00e4tt obskyrt marxistiskt begrepp fr\u00e5n Kapitalet drar … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[1342,1242,1340],"class_list":["post-3119","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-aktivism-i-forskningsmiljoer","tag-lotte-schack","tag-soren-mau"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-Oj","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3119","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3119"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3119\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3127,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3119\/revisions\/3127"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3119"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3119"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3119"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}