{"id":3171,"date":"2022-10-13T19:27:29","date_gmt":"2022-10-13T18:27:29","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=3171"},"modified":"2022-10-13T19:27:29","modified_gmt":"2022-10-13T18:27:29","slug":"ekologi-och-ekonomi-under-kapitalismen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2022\/10\/13\/ekologi-och-ekonomi-under-kapitalismen\/","title":{"rendered":"Ekologi och ekonomi under kapitalismen"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>I Krisernas tid<\/em> unders\u00f6ker St\u00e5le Holgersen hur kapitalismen skapar kriser, och hur kriser skapar kapitalismen. Han diskuterar speciellt ekonomiska och ekologiska kriser, och sambandet mellan dem. Med medgivande fr\u00e5n Daidalos f\u00f6rlag<\/a> presenterar R\u00f6da rummet h\u00e4r ett utdrag ur inledningskapitlet.<\/strong><\/p>\n

N\u00e4r 38 miljoner m\u00e4nniskor f\u00f6rlorade jobbet i USA under loppet av nio veckor v\u00e5ren 2020, eller n\u00e4r tiotals miljoner m\u00e5ste fly fr\u00e5n v\u00e4rldens fattigaste l\u00e4nder varje \u00e5r p\u00e5 grund av klimatf\u00f6r\u00e4ndring\u00adarna, drar nog de flesta slutsatsen att n\u00e5got g\u00e5tt fel.1 Men s\u00e5 \u00e4r faktiskt inte fallet. Att miljoner f\u00f6rlorar jobb, bostad eller liv p\u00e5 grund av ekonomiska eller ekologiska kriser beror snarare p\u00e5 att allt har g\u00e5tt r\u00e4tt till.
\nDe kapitalistiska kriserna framst\u00e5r som brott mot en annars fungerande kapitalism. Men i sj\u00e4lva verket \u00e4r det tv\u00e4rtom. De skapas genom helt vanliga och vardagliga processer i kapitalismen. De processer som skapar v\u00e4lst\u00e5nd och rikedom skapar ocks\u00e5 mis\u00e4r och fattigdom \u2013 och kris. Genom evig jakt efter profit skapas det guld och gr\u00f6na skogar p\u00e5 en plats och fattigdom, avskogning och milj\u00f6katastrofer p\u00e5 en annan. Kriserna strider inte mot kapi\u00adtalismens logik, modernismen eller den h\u00e4rskande samh\u00e4llsord\u00adningen. Kriserna \u00e4r en n\u00f6dv\u00e4ndig komponent i allt detta.
\nKriserna \u00e4r del av kapitalismen, de kommer ur den, de omfor\u00admar den och ger den ny kraft. Kriserna inneb\u00e4r enorma problem f\u00f6r m\u00e5nga m\u00e4nniskor samtidigt som de \u00e4r en n\u00f6dv\u00e4ndighet f\u00f6r det kapitalistiska systemet. Utan kriserna skulle kapitalismen ha kollapsat f\u00f6r l\u00e4nge sedan. Utan m\u00f6jligheten att f\u00f6rnya sig genom ekonomiska kriser skulle kapitalismen aldrig kunna \u00f6verleva, utan att utnyttja naturen p\u00e5 ett oh\u00e5llbart s\u00e4tt skulle den inte kunna existera. Det \u00e4r h\u00e4r hunden ligger begraven. Kriserna \u00e4r inte n\u00e5got \u201dfel i systemet\u201d: kriserna \u00e4r systemet.<\/p>\n

Kapitalismen \u00e4r krisernas tid. Aldrig tidigare har kriser varit inskrivna i samh\u00e4llssystemets dna p\u00e5 samma s\u00e4tt. Men folk i tidi\u00adgare samh\u00e4llen har ocks\u00e5 haft problem, hamnat i alla m\u00f6jliga olyckliga situationer p\u00e5 grund av ov\u00e4der, missv\u00e4xt, d\u00e5lig politik, krig eller annat. Det var kanske inte okomplicerat att vara j\u00e4gare och samlare heller och att styra Romarriket m\u00e5ste ha varit en utmaning fr\u00e5n helvetet. Men kapitalismen \u00e4r en game changer. Aldrig tidigare har en samh\u00e4llsform varit beroende av \u00e5terkom\u00admande ekonomiska kriser, producerade av systemet sj\u00e4lvt, f\u00f6r att \u00f6verleva. Aldrig tidigare har det skapats en global metabolisk reva mellan m\u00e4nniskan och naturen som lett oss in i klimatkriser och till en ny geologisk epok. Numera kommer kriserna ur mots\u00e4tt\u00adningar som finns inom sj\u00e4lva systemet och de kommer med en s\u00e5dan styrka att det p\u00e5 samma g\u00e5ng \u00e4r fascinerande och rej\u00e4lt skr\u00e4mmande.
\nBegreppet kris finns redan i de gamla grekernas skrifter, men d\u00e5 i f\u00f6rh\u00e5llande till lag (och d\u00e4rmed politik), medicin och teo\u00adlogi.2 Men begreppet var enligt historikern Reinhart Koselleck mest sannolikt inte s\u00e4rskilt centralt f\u00f6rr\u00e4n fram\u00e5t 1600-talet. Men n\u00e4r det anv\u00e4ndes var det prim\u00e4rt i medicinsk bem\u00e4rkelse, som det observerbara tillst\u00e5ndet och domen (judicium) om sjukdomsf\u00f6r\u00adloppet, som den avg\u00f6rande punkt n\u00e4r det blir tydligt om patien\u00adten kommer att \u00f6verleva eller d\u00f6. Fr\u00e5n 1600-talet expanderade anv\u00e4ndningen av krisbegreppet till att \u00e4ven beskriva fenomen inom politik (och krig), ekonomi, historia och psykologi, och fr\u00e5n 1700-talet och fram\u00e5t exploderade anv\u00e4ndningen av begrep\u00adpet. Enligt Brian Milstein f\u00f6rflyttades anv\u00e4ndningen fr\u00e5n den individuella till den samh\u00e4lleliga kroppen, eller \u201dbody politic\u201d.3 Begreppet fick nu en mer radikal mening: som en viktig kom\u00adponent i id\u00e9n om framsteg. Kriser kom att betraktas som viktiga historiska \u00f6gonblick, v\u00e4ndpunkter och revolutioner.
\nAtt begreppet kris vinner terr\u00e4ng vid kapitalismens tillblivelse \u00e4r kanske inte s\u00e5 m\u00e4rkligt. Det \u00e4r ingen slump att begreppen kris och kapitalism utvecklades sida vid sida under artonhundrata\u00adlet.4 1700- och 1800-talen var oroliga och revolutionerande tider med feodalsamh\u00e4llets s\u00f6ndervittring, borgerliga revolutioner, tek\u00adnologiska revolutioner, breda sociala r\u00f6relser och \u201duppt\u00e4ckter\u201d\/ plundringar av resten av v\u00e4rlden. Men man skulle kunna t\u00e4nka sig att begreppet borde ha f\u00f6rsvunnit n\u00e4r \u00f6verg\u00e5ngen till kapitalis\u00admen fullbordats, att begreppet inte l\u00e4ngre skulle beh\u00f6vas n\u00e4r den nya produktionsformen hade f\u00e5tt s\u00e4tta sig. Men s\u00e5 var det inte. Tv\u00e4rtom. Alla som levde \u00e5r 2020 vet att detta verkligen inte var fallet. Om n\u00e5got har krisbegreppet blivit allt viktigare i takt med att kapitalismen har utvecklats.5 Att begreppet f\u00e5r en annan och viktigare betydelse under kapitalismen \u00e4n tidigare \u00e4r inte konstigt eftersom det ocks\u00e5 finns n\u00e5got speciellt som m\u00e5ste beskrivas.
\nAtt kapitalismen har kriser inskrivna i sitt dna g\u00f6r att h\u00e4rs\u00adkare m\u00e5ste t\u00e4nka annorlunda \u00e4r tidigare. Existensber\u00e4ttigandet f\u00f6r makthavare i alla tidigare epoker har \u2013 som grundprincip \u2013 varit ett \u201cof\u00f6r\u00e4ndrat bibeh\u00e5llande av det gamla\u201d d\u00e4r makthavare beh\u00f6ll sin makt genom att se till att saker och ting f\u00f6rblev som de var.6 Under kapitalismen \u00e4r premissen en annan: den kan inte \u00f6verleva utan att hela tiden radikalt f\u00f6r\u00e4ndra sig sj\u00e4lv och v\u00e4rlden omkring sig, den kr\u00e4ver en oavbruten omskakning av alla sam\u00adh\u00e4llsf\u00f6rh\u00e5llanden, en evig os\u00e4kerhet och r\u00f6relse. I en tid d\u00e5 allt som \u00e4r fast f\u00f6rflyktigas m\u00e5ste makthavarna oavbrutet f\u00f6r\u00e4ndra f\u00f6r att beh\u00e5lla sin makt: nya s\u00e4tt att organisera produktionen och ny teknologi, ny infrastruktur och nya kommunikationsm\u00f6nster, nya relationer till arbetare och naturen, och nya s\u00e4tt att legitimera sin makt. Den h\u00e4rskande klassen m\u00e5ste st\u00e4ndigt revolutionera f\u00f6r att beh\u00e5lla status quo.
\nMilstein g\u00f6r en intressant distinktion mellan en defensiv och offensiv l\u00e4sning av kris. Den f\u00f6rsta utvecklades fr\u00e5n 1600-talet och kan kopplas till Hobbes Leviathan<\/em> och handlade om att \u00f6ver\u00advinna faror och \u00e5terst\u00e4lla ett \u201dnormaltillst\u00e5nd\u201d. Den andra kom p\u00e5 1700-talet med \"\"<\/a>f\u00f6rfattare som Rousseau och Thomas Paine. Nu handlade det inte l\u00e4ngre om att dra sig tillbaka eller att f\u00f6r\u00ads\u00f6ka undvika kriser, utan snarare om att komma vidare till n\u00e4sta steg i den historiska utvecklingen.7 Detta syns\u00e4tt kom inte ur intet, det avspeglade den nya tiden: kapitalismen.
\nVi lever i krisernas tid. Och det har vi allts\u00e5 gjort i n\u00e5gra \u00e5rhundraden. Men b\u00f6rjan p\u00e5 2020-talet var \u00e4nd\u00e5 r\u00e4tt extraordi\u00adn\u00e4r, \u00e4ven f\u00f6r att vara under kapitalismen. Under det gudsf\u00f6rg\u00e4tna \u00e5ret 2020 verkade det finnas kriser p\u00e5 absolut alla fronter. \u00c4ven krisernas tid hamnade till synes i kris. Det blev en folksport att lista olika kriser som omger oss: Politiska, sociala, ekonomiska, ideologiska, rasistiska, ekologiska, civilisatoriska, planet\u00e4ra och demokratiska kriser. De flesta verkar ocks\u00e5 vara \u00f6verens om att kriserna \u00e4r sammanl\u00e4nkade.
\nJoseph Choonara skriver om en trippelkris (covid-19-pande\u00admin, ekonomisk recession, ekologisk kris), medan Michael Jacobs menar att frimarknadsmodellen har skapat en trippelkris f\u00f6r kapi\u00adtalismen (finansiellt instabil, milj\u00f6m\u00e4ssigt oh\u00e5llbar och politiskt impopul\u00e4r). Zachary Levenson refererar till en organisk kris som \u00e4r ett sammanfl\u00f6de av sammanv\u00e4vda kriser p\u00e5 \u201dn\u00e4stan alla omr\u00e5\u00adden\u201d, d\u00e4r det \u00e4r \u201dsv\u00e5rt att fundera ut var man ens ska kunna b\u00f6rja g\u00f6ra en intervention\u201d. Han n\u00e4mner ekonomisk, politisk, ekolo\u00adgisk och ideologisk kris, liksom kris i den sociala reproduktionen och kris orsakad av rasism. Salar Mohandesi skriver att vi har flera inkapslade [\u201dnested\u201d] kriser som \u00e4r relativt autonoma och f\u00f6rst\u00e4rker varandra: en konjunkturell kris orsakad av coronapan\u00addemin, en organisk kris i nyliberalismen, en strukturell kris med social reproduktion och en epokg\u00f6rande kris f\u00f6r sj\u00e4lva planeten. Bergman-Rosamond och kollegor beskriver en rad kriser som rela\u00adterade genom \u201dkriskedjor\u201d eller \u201dinter-krisrelationer\u201d och b\u00f6rjar sin text med att n\u00e4mna f\u00f6ljande: klimatkris, finansiell och politisk kris, depression, f\u00f6rs\u00f6rjningkris och personlig s\u00e4kerhetskris.8
\nUnder kris\u00e5ret 2020 fr\u00e5gade m\u00e5nga sig om kapitalismen \u00f6ver\u00adhuvudtaget kunde \u00f6verleva alla dessa kriser. Men fr\u00e5gest\u00e4llningen borde vara en annan: skulle kapitalismen kunna leva utan s\u00e5dana kriser? Skulle kapitalismen \u00f6verleva utan just kris\u00e5r som 2020? Svaret \u00e4r nej. N\u00e4r man ser hur kriserna uppfriskar och st\u00e4rker kapitalismen kan det vara illustrerande att parafrasera vad Vol\u00adtaire sade om Gud: om de inte redan fanns skulle man beh\u00f6va uppfinna dem.9<\/p>\n

St\u00e5le Holgersen<\/strong> \u00e4r forskare i kulturgeografi. Han har tidigare givit ut Staden och kapitalet. Malm\u00f6 i krisernas tid<\/em> (Daidalos)<\/a>. Medverkade senast i R\u00f6da rummet med artikeln Corona, h\u00e4lsa och klass<\/em><\/a> (tillsammans med Roya Hakimnia)<\/p>\n

Noter:
\n1 Cohen 2020; WMO 2019, s. 29\u201330.
\n2 Den historiska diskussionen om kris baseras p\u00e5 Koselleck 2006; Milstein 2015.
\n3 Milstein 2015, s. 144; Koselleck 2006, s. 360\u2013362
\n4 Williams 1983, s. 50\u201352; Marx och Engels 1994, s. 11; Marx 1976; se \u00e4ven Desai M 1983a; Mason 2015. Marx skrev om \u201dbourgeoisins epok\u201d i Kom\u00admunistiska manifestet och \u201ddet kapitalistiska produktionss\u00e4ttet\u201d i Kapitalet, men f\u00f6rst 1877 satte han ordet kapitalism p\u00e5 pr\u00e4nt.
\n5 Koselleck 2006, s. 381, 389; Milstein 2015. Det s\u00e4gs ofta att Marx l\u00e4rde sig att f\u00f6rst\u00e5 kapitalismen genom att studera filosofi fr\u00e5n Tyskland, politik fr\u00e5n Frankrike och ekonomi fr\u00e5n England. Som en spegling p\u00e5 detta ser vi i Kosellecks genomg\u00e5ng av begreppet \u201dkris\u201d historia hur det utvecklades precis inom dessa omr\u00e5den i dessa l\u00e4nder.
\n6 Marx och Engels 1994, s. 15.
\n7 Milstein (2015, s. 144\u2013145) kopplar den defensiva l\u00e4sningen till Hobbes Leviathan<\/em>, f\u00f6rsta g\u00e5ng publicerad 1651. .indb 307 2022-05-17 11:33
\n8 Choonara 2020; Jacobs 2019; Levenson 2020; Mohandesi 2020; Bergman-Rosamond et al. 2020.
\n9 Se \u00e4ven Koselleck 2006, s. 393.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I Krisernas tid unders\u00f6ker St\u00e5le Holgersen hur kapitalismen skapar kriser, och hur kriser skapar kapitalismen. Han diskuterar speciellt ekonomiska och ekologiska kriser, och sambandet mellan dem. Med medgivande fr\u00e5n Daidalos f\u00f6rlag presenterar R\u00f6da rummet h\u00e4r ett utdrag ur inledningskapitlet. N\u00e4r … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[1383,1377,1373,1378,1379,1376,1374,1380,1375,1382,1064,1381],"class_list":["post-3171","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-bergman-rosamond","tag-brian-milstein","tag-ekologi-och-ekonomi-under-kapitalismen","tag-hobbes","tag-joseph-choonara","tag-kris","tag-krisernas-tid","tag-michael-jacobs","tag-reinhart-koselleck","tag-salar-mohandesi","tag-stale-holgersen","tag-zachary-levenson"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-P9","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3171","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3171"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3171\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3180,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3171\/revisions\/3180"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3171"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3171"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3171"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}