{"id":3302,"date":"2023-04-21T21:52:16","date_gmt":"2023-04-21T20:52:16","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=3302"},"modified":"2023-04-21T21:52:16","modified_gmt":"2023-04-21T20:52:16","slug":"viktigt-feministiskt-forsvar-av-abortratten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2023\/04\/21\/viktigt-feministiskt-forsvar-av-abortratten\/","title":{"rendered":"Viktigt feministiskt f\u00f6rsvar av abortr\u00e4tten"},"content":{"rendered":"\n

Att reproduktiva r\u00e4ttigheter inte kan tas f\u00f6r givna och de att inte har erh\u00e5llits utan kamp framg\u00e5r med all tydlighet vid l\u00e4sningen av R\u00e4tten till abort f\u00f6rr och nu <\/em>av Barbro Davidson och Eva Schmitz som getts ut av Bokf\u00f6rl\u00e4ggarna R\u00f6da rummet i \u00e5r. Valger\u00f0ur P\u00e1lmad\u00f3ttir recenserar h\u00e4r boken.<\/strong><\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

”Det \u00e4r alltmer tydligt att abortfr\u00e5gan delar v\u00e4rlden: fr\u00e5n totalf\u00f6rbud och stigma till r\u00e4tten till en legal abort och ett liv som socialt accepterad. Med denna bok vill vi h\u00e5lla \u00f6gonen p\u00e5 utvecklingen och v\u00e4cka motst\u00e5nd mot de krafter som ifr\u00e5gas\u00e4tter kvinnors demokratiska r\u00e4tt till sina egna kroppar.” <\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 skriver Barbro Davidson och Eva Schmitz i f\u00f6rsta kapitlet till en omarbetad och uppdaterad \u00e5terutg\u00e5va av boken R\u00e4tten till abort f\u00f6rr och nu<\/em> som gavs ut f\u00f6rsta g\u00e5ngen 1982 av bokf\u00f6rlaget R\u00f6da rummet. Kontexten som provocerade fram Barbro Davidsons och Christina Forslings ursprungliga utg\u00e5va fr\u00e5n 1982 var att den svenska<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

abortlagen fr\u00e5n 1975 blivit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r kritik fr\u00e5n konservativt h\u00e5ll. N\u00e5gra \u00e5r hade g\u00e5tt sedan en av kvinnor\u00f6relsens allra st\u00f6rsta segrar och n\u00e5gra politiker, bland andra den d\u00e5varande statsministern Torbj\u00f6rn F\u00e4lldin, uttalade sig offentligt om att de var emot den nya abortlagen. F\u00e4lldin sa sig f\u00f6redra en \u00e5terg\u00e5ng till de tidigare lagarna som endast till\u00e4t abort i de fall d\u00e5 kvinnan blivit v\u00e5ldtagen eller d\u00e5 graviditeten ans\u00e5gs farlig f\u00f6r kvinnans h\u00e4lsa i ett tal han h\u00f6ll i pingstkyrkan h\u00f6sten 1980. Politikernas uttalanden v\u00e4lkomnades av konservativa och kristna grupper och blev, enligt f\u00f6rfattarna till R\u00e4tten till abort f\u00f6rr och nu, startskottet till en intensiv debatt om abortr\u00e4tten. Id\u00e9historikern Lena Lennerhed som forskat om abortens historia i Sverige under 1900-talet menar dock den offentliga abortdebatten \u201dkom och gick under 1980-talet, men [att] knappast [kan] betecknas som intensiv.\u201d (Lennerhed 2011). Lennerhed menar vidare att m\u00e5nga p\u00e5 den tiden intagit en avvaktande h\u00e5llning i b\u00f6rjan, i v\u00e4ntan p\u00e5 mer kunskap och erfarenhet av den fria aborten. Hon spekulerar \u00e4ven om anledningen till \u201datt inte feministiska organisationer eller RFSU lyfte fram och diskuterade abortfr\u00e5gan mer \u00e4n man gjorde\u201d och f\u00f6resl\u00e5r att antingen var man \u201dtillfreds med den r\u00e5dande ordningen eller att man var oroliga att f\u00f6rlora vad man hade uppn\u00e5tt\u201d (ibid). R\u00e4tten till abort f\u00f6rr och nu fr\u00e5n 1982 kan utifr\u00e5n Lennerheds beskrivning eventuellt ses som ett viktigt (och s\u00e4llsynt?) of\u00f6rbeh\u00e5llsamt feministiskt f\u00f6rsvar av abortr\u00e4tten i en tid n\u00e4r m\u00e5nga teg och h\u00f6ll l\u00e5g profil.
H\u00e4r kommer jag dock inte diskutera den f\u00f6rsta utg\u00e5van utan reflektera \u00f6ver Barbro Davidsons och Eva Schmitz nya och till stor del omarbetade version av boken som kom ut nu i b\u00f6rjan av 2023. \u00c4ven under 1990-talet och senast mellan 2015 och 2018 utsattes abortr\u00e4tten f\u00f6r attacker fr\u00e5n konservativt h\u00e5ll. Det v\u00e4xande motst\u00e5ndet mot abortr\u00e4tten globalt utg\u00f6r kontexten f\u00f6r denna \u00e5terutg\u00e5va.<\/p>\n\n\n\n

Den svenska historien kan i m\u00e5ngt och mycket beskrivas som en framg\u00e5ngssaga fr\u00e5n ett feministiskt perspektiv, \u201df\u00f6r varje g\u00e5ng som lagen [fr\u00e5n 1975] ifr\u00e5gasatts, via utredningar eller politiska initiativ, har st\u00f6det f\u00f6r den svenska lagstiftningen \u00f6kat i befolkningen.\u201d Erfarenheter av st\u00f6rre eller mindre motst\u00e5ndsv\u00e5gor i Sverige de senaste \u00e5rtiondena tillsammans med det som h\u00e4nder i andra l\u00e4nder visar dock att de vunna r\u00e4ttigheterna undergr\u00e4vs och hotas med j\u00e4mna mellanrum. \u201dHistoriekunskapen \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig\u201d skriver Davidson och Schmitz, \u201ds\u00e4rskilt eftersom m\u00e5nga unga kvinnor idag tror att abortr\u00e4tten \u00e4r s\u00e4krad f\u00f6r evigt.\u201d F\u00f6r en \u00e5ttiotalist som mig sj\u00e4lv vars politiska attityder b\u00f6rjade ta form kring millenniumskiftet och som s\u00e5 sm\u00e5ningom odlade fram ett feministiskt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till v\u00e4rlden, s\u00e5 framstod abortr\u00e4tten som en icke-fr\u00e5ga, besl\u00e4ktad med r\u00f6str\u00e4tten \u2013 det vill s\u00e4ga, som del av en feminismens historia. Jag kan s\u00e5ledes konstatera att f\u00f6rfattarnas uppmaning om att komma ih\u00e5g att historiska kamper och segrar som k\u00e4nns orubbade kan vila p\u00e5 tunn is, k\u00e4nns (i efterhand) tr\u00e4ffande. Mycket har ocks\u00e5 h\u00e4nt de senaste \u00e5ren f\u00f6r att p\u00e5minna oss om detta.<\/p>\n\n\n\n

Som f\u00f6rfattarna p\u00e5pekar \u00e4r st\u00f6det f\u00f6r den nuvarande abortlagstiftningen h\u00f6gt i Sverige bland allm\u00e4nheten och inget riksdagsparti driver fr\u00e5gan om en inskr\u00e4nkning av abortr\u00e4tten. Detsamma g\u00e4ller f\u00f6r det mesta i den \u00f6vriga Norden \u2013 d\u00e4r det liksom i m\u00e5nga l\u00e4nder i Europa och USA antogs ny och mer liberal abortlagstiftning p\u00e5 70 talet, \u2013 till stor del tack vare den kraftiga feministiska mobiliseringen i fr\u00e5gan under den tiden. Det finns dock skillnader: I Norge har abortr\u00e4tten, vilken sedan l\u00e4nge \u00e4r kopplad till 12 veckor j\u00e4mf\u00f6rt med 18 i Sverige, stramats \u00e5t 2019 med inskr\u00e4nkning av gravidas r\u00e4tt att abortera del av fostren n\u00e4r det handlar om en flerb\u00f6rdsgraviditet (Arbetaren 14. Juni 2019) medan att det p\u00e5 Island samma \u00e5r antogs en ny abortlag som \u00f6kade gravidas sj\u00e4lvbest\u00e4mmelser\u00e4tt. Den isl\u00e4ndska lagen fr\u00e5n 2019 inkluderar fri abort till och med vecka 22 och det lagliga begreppet f\u00f6r ingreppet abort \u00e4ndrades fr\u00e5n det moraliskt laddade f\u00f3sturey\u00f0ing (fosterf\u00f6rdrivning) till det mer neutrala \u00feungunarrof (havandeskapsavbrott) (L\u00f6g um \u00feungunarrof, 2019, nr.43).<\/p>\n\n\n\n

Men som Davidson och Schmitz n\u00e4mner, \u00e4ven om abortr\u00e4tten inte k\u00e4nns m\u00e4rkbart hotad i Sverige i dag s\u00e5 v\u00e4xer abortmotst\u00e5ndet globalt och det \u00e4r tydligt att motst\u00e5ndet, som organiseras \u00e4ven internationellt, verkar ha stora finansiella resurser f\u00f6r att driva sin propaganda. F\u00f6rutom det omstridda upph\u00e4vandet av Roe vs Wade \u2013 USA:s h\u00f6gsta domstols tongivande fall som i 50 \u00e5r varit f\u00f6red\u00f6met f\u00f6r den amerikanska statens legala ram vad g\u00e4ller abortr\u00e4tten \u2013 s\u00e5 har vi bevittnat grova restriktioner av reproduktiva r\u00e4ttigheter i flera delar av v\u00e4rlden. Ett uppm\u00e4rksammat fall \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s Polen \u2013 d\u00e4r partiet Lag och r\u00e4ttvisas hot om totalf\u00f6rbud 2016 provocerade fram en mobilisering i massiv skala n\u00e4r kvinnor i Polen bl\u00e5ste till en generell kvinnostrejk i f\u00f6rsvar f\u00f6r reproduktiva r\u00e4ttigheter. Den s\u00e5 kallade Black Monday, dagen d\u00e5 kvinnor gick ut och demonstrerade i Polen under beteckningen strejk, blev startskottet f\u00f6r en global kvinnostrejksr\u00f6relse som fokuserar bland annat p\u00e5 v\u00e5ld mot kvinnor, f\u00f6rsvar av reproduktiva r\u00e4ttigheter och kritik av ekonomiska or\u00e4ttvisor. Abortr\u00e4tten framst\u00e5r allts\u00e5 idag som h\u00f6gaktuell och f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r politiska strider, vilket i sin tur p\u00e5minner om denna r\u00e4ttighets b\u00e5de konkreta och symboliska betydelse f\u00f6r den feministiska kampen f\u00f6r sj\u00e4lvbest\u00e4mmande, frihet och liv.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

De tv\u00e5 f\u00f6rsta kapitlen i R\u00e4tten till abort f\u00f6rr och nu \u00e4r en historisk \u00f6versikt av abortpraktiker, ideologier och motst\u00e5nd i ett \u00f6vergripande europeiskt perspektiv fr\u00e5n antiken till i dag och avslutas med lagstiftningens utveckling i Sverige. Framst\u00e4llningen \u00e4r tydligt feministisk och betonar hur abortmotst\u00e5nd inte g\u00e5r att s\u00e4rskilja fr\u00e5n ideologier bakom k\u00f6nsbaserat f\u00f6rtryck. Davidson och Schmitz beskriver hur barnbegr\u00e4nsning sedan antiken varit en del av livet: \u201dKvinnor har blivit gravida i alla tider, \u00e4ven n\u00e4r de inte velat, orkat eller kunnat ta emot ett barn. Kvinnor har i alla tider gjort aborter och f\u00f6rs\u00f6kt skydda sig mot ov\u00e4lkomna barn genom barnbegr\u00e4nsning\u201d. Sedan betonar f\u00f6rfattarna de patriarkala, religi\u00f6sa och ekonomiska krafterna som med hj\u00e4lp av kyrka och stat \u201dagerat n\u00e4r de kunnat f\u00f6r att f\u00f6rv\u00e4gra kvinnorna r\u00e4tten att sj\u00e4lva best\u00e4mma \u00f6ver sin f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6da barn\u201d. L\u00e4saren f\u00e5r ta del av att h\u00e4xjakten fr\u00e5n slutet av 1300-talet och fram till 1700-talet i stort sett handlade om en maktkamp \u00f6ver det reproduktiva arbetet och kunskapen om hur det kan kontrolleras. Tesen \u00e4r att m\u00e5nga av de kvinnor som anklagades och d\u00f6mdes f\u00f6r h\u00e4xkonst var verksamma som barnmorskor och tillhandah\u00f6ll viktig kunskap om barnbegr\u00e4nsning och att \u201dmed h\u00e4xprocesserna utrotades viktiga delar av de medeltida kvinnornas samlade gynekologiska vetande.\u201d De historiska h\u00e4xjakterna f\u00f6r tankarna till i situationen i dagens Europa \u2013 f\u00f6r n\u00e5gra veckor sedan d\u00f6mdes Justyna Wydrzy\u0144sk i polsk domstol f\u00f6r att ha hj\u00e4lpt en gravid v\u00e5ldsutsatt kvinna att f\u00e5 tag p\u00e5 abortpiller (Amnesty, 2023).<\/p>\n\n\n\n

Det tredje kapitlet, Tv\u00e5ng, f\u00f6rbud och illegala aborter \u00e4r en genomg\u00e5ng av hur det st\u00e5r till med abortlagstiftning och politik i ett antal l\u00e4nder som tillsammans representerar alla kontinenter och visar p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt en dyster bild. Denna del som \u00e4ven tar mest utrymme i boken ger l\u00e4saren en stark k\u00e4nsla av vikten att visa global solidaritet i abortfr\u00e5gan. Fj\u00e4rde kapitlet best\u00e5r av en diskussion av den nuvarande lagstiftningen i Sverige, medicinsk information om olika typer av abortmetoder och en del etiska reflektioner och en sympatisk diskussion om de olika k\u00e4nslor och situationer som de aborts\u00f6kande kan befinna sig i. De sista tv\u00e5 kapitlen utg\u00f6rs av en kartl\u00e4ggning och analys av abortmotst\u00e5ndet historiskt och i dag. En klar men skr\u00e4mmande l\u00e4sning om det som kokar under ytan.<\/p>\n\n\n\n

R\u00e4tten till abort f\u00f6rr och nu \u00e4r skriven i tillg\u00e4nglig och pedagogisk men \u00e4ven agiterande stil. Argumenten \u00e4r v\u00e4l underbyggda med referenser till forskning p\u00e5 omr\u00e5det, ber\u00e4ttelser om och av aborts\u00f6kande kvinnor kombinerade med olika typer av fakta och politiska analyser. Davidson och Schmitz \u00e5terkommer genomg\u00e5ende till det faktum att den faktiska abortr\u00e4tten, m\u00f6jligheten att kontrollera den egna reproduktionen, \u00e4r och alltid har varit en klassfr\u00e5ga. N\u00e4r denna grundl\u00e4ggande r\u00e4ttighet avskaffas lagligt eller i form av en praktisk otillg\u00e4nglighet \u2013 p\u00e5 grund av ideologi eller brist p\u00e5 social subvention av kostnader \u2013 s\u00e5 \u00e4r det de som st\u00e5r l\u00e4ngst ner i den ekonomiska hierarkin som \u00e4r de st\u00f6rsta f\u00f6rlorarna.<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Al\u00feingi, L\u00f6g um \u00feungunarrof<\/em>, 2019, nr.43 <\/a><\/p>\n\n\n\n

Amnesty International, 2023, Justyna d\u00f6ms f\u00f6r medhj\u00e4lp till abort i Polen <\/a><\/em><\/p>\n\n\n\n

Lena Lennerhed, 2011, Frenesi i abortdebatten<\/em><\/a>, Ottar nr 3, 2011 h<\/p>\n\n\n\n

Johan Apel R\u00f6stlund, 2019, Insk\u00e4nkt abortr\u00e4tt i Norge oroar<\/a><\/em>, Arbetaren nr. 46 2019 <\/p>\n\n\n\n

Valger\u00f0ur P\u00e1lmad\u00f3ttir<\/strong> \u00e4r doktor i id\u00e9historia vid Islands Universitet. Hennes avhandling handlar om kvinnotribunaler fr\u00e5n 1970-talet till 1990-talet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Att reproduktiva r\u00e4ttigheter inte kan tas f\u00f6r givna och de att inte har erh\u00e5llits utan kamp framg\u00e5r med all tydlighet vid l\u00e4sningen av R\u00e4tten till abort f\u00f6rr och nu av Barbro Davidson och Eva Schmitz som getts ut av Bokf\u00f6rl\u00e4ggarna … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":10,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_feature_clip_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[1443,1178,1065,1445,1444,1428,1074],"class_list":["post-3302","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-barbro-davidson","tag-bokforlaggarna-roda-rummet","tag-eva-schmitz","tag-haxjakten","tag-justyna-wydrzynsk","tag-ratten-till-abort-forr-och-nu","tag-valgerdur-palmadottir"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-Rg","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3302","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/10"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3302"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3302\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3307,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3302\/revisions\/3307"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3302"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3302"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3302"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}