{"id":3310,"date":"2023-04-21T23:19:00","date_gmt":"2023-04-21T22:19:00","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=3310"},"modified":"2023-04-22T20:02:22","modified_gmt":"2023-04-22T19:02:22","slug":"fragmentministeriet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2023\/04\/21\/fragmentministeriet\/","title":{"rendered":"Fragmentministeriet"},"content":{"rendered":"
\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Hur kan en roman som skildrar klimatterrorism som en effektiv politisk metod l\u00e4sas av etablissemangspersoner som Bill Gates och Barack Obama som en hoppingivande och inspirerande ber\u00e4ttelse? R\u00f6da Rummets Johan \u00d6restig f\u00f6resl\u00e5r att det \u00e4r helt i linje med en liberal v\u00e4rldsbild: Genom att stycka upp v\u00e4rlden i separata delar kan liberalen bekv\u00e4mt v\u00e4lja att se det ena och blunda f\u00f6r det andra.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Kim Stanley Robinsons klimatfiktions-roman Ministry for the Future<\/em> \u00e4r en av de senaste \u00e5rens mest omdiskuterade b\u00f6cker. Den hyllas bland annat av etablissemangsfigurer som Barack Obama och Bill Gates. I denna liberala reception beskrivs boken som en medryckande vision f\u00f6r hur vi ska l\u00f6sa v\u00e5r tids st\u00f6rsta utmaning, som ett m\u00e4sterverk om hur klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna p\u00e5verkar oss alla och som st\u00e5lfast vision\u00e4r optimism. N\u00e4r jag tar mig an boken s\u00e5 brottas jag med att f\u00f6rst\u00e5 var optimismen kommer ifr\u00e5n.<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

L\u00e4sarna kastas in i \u00e5r 2025. Vi f\u00e5r f\u00f6lja Frank som med en hj\u00e4lporganisation begett sig fr\u00e5n USA till ett Indien som pl\u00f6tsligt drabbas av en extrem v\u00e4rmeb\u00f6lja. \u00d6verallt ser han m\u00e4nniskor, alltmer desperat och orkesl\u00f6st, s\u00f6ka skydd och svalka. Str\u00f6mmen har g\u00e5tt s\u00e5 temperaturen inomhus n\u00e4rmar sig den utomhus. Som s\u00e5 m\u00e5nga andra beger Frank sig till sist ner till sj\u00f6n i hopp om att finna svalka. Men det \u00e4r som att s\u00e4tta f\u00f6tterna i ett \u00e5ngande badkar. Kombinationen av hetta och h\u00f6g luftfuktighet hindrar kroppens naturliga s\u00e4tt att reglera v\u00e4rmen genom svettningar och framkallar hypertermi. De yngsta och de \u00e4ldsta d\u00f6r f\u00f6rst och sedan fler och fler d\u00e4remellan. N\u00e4r b\u00f6ljan till sist \u00e4r \u00f6ver r\u00e4knas antalet d\u00f6da till totalt 20 miljoner. Frank \u00f6verlever men han l\u00e4mnar Indien sv\u00e5rt traumatiserad och med ett v\u00e4xande beg\u00e4r efter att h\u00e4mnas de han sett d\u00f6. Det beh\u00f6ver knappast s\u00e4gas att optimism och tillf\u00f6rsikt, efter dessa inledande sidor, tillh\u00f6r de avl\u00e4gsnare i k\u00e4nsloregistret.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4n m\u00e4rkligare blir den liberala mittf\u00e5rans hyllningar om vi ser till den centrala plats som politiskt v\u00e5ld f\u00e5r i boken. Politikens senf\u00e4rdighet att tackla klimathotet driver fram katastrofer som traumatiserar och v\u00e4cker hat. Grupper som Children of Kali tar saken i egna h\u00e4nder och viger sina liv \u00e5t klimatterrorism. N\u00e5gra skapar listor, rangordnar de m\u00e4nniskor som \u00e4r ytterst ansvariga f\u00f6r den globala uppv\u00e4rmningen och utkr\u00e4ver h\u00e4mnd. Andra reser runt i b\u00e5tar och kapar tr\u00e5lare som fiskar ut v\u00e4rldshaven och s\u00e4nker dem tillsammans med kaptenen. Privatflygplan skjuts ned med hj\u00e4lp av dr\u00f6nare. \u00c5terigen m\u00e5ste jag fr\u00e5ga mig var de besuttna l\u00e4sare som rimligtvis tillh\u00f6r den kategori som Robinsons klimatterrorister pekar ut finner sin optimism?<\/p>\n\n\n\n

Jag skulle tro att svaret har att g\u00f6ra med en teknik som \u00e4r helt central f\u00f6r liberalismen, n\u00e4mligen separation. Robinsons bok \u00f6ppnar f\u00f6r detta d\u00e5 den \u00e4r skriven som den \u00e4r. Det finns n\u00e4mligen ingen \u00f6verordnad ber\u00e4ttarr\u00f6st som avsl\u00f6jar ett entydigt budskap. Ist\u00e4llet g\u00f6rs nedslag p\u00e5 en m\u00e4ngd olika platser i en m\u00e4ngd olika livs\u00f6den. Vi f\u00e5r f\u00f6lja anonyma klimatflyktingar som s\u00f6ker tillflykt i Schweiz, forskarteam p\u00e5 Antarktis som k\u00e4mpar med att experimentera fram tekniker f\u00f6r att hindra sm\u00e4ltandet av polarisar och idealistiska politiker som f\u00f6rs\u00f6ker \u00f6vertyga centralbanker att inf\u00f6ra en ny valuta som g\u00f6r det l\u00f6nsammare att l\u00e5ta kol och olja ligga kvar i marken \u00e4n att utvinna den. En liberal l\u00e4sning behandlar dessa olika ber\u00e4ttelser som isolerade fr\u00e5n varandra d\u00e4r vissa kan lyftas fram som hoppingivande och andra som avskr\u00e4ckande exempel. De m\u00e5nga skildringarna av frenetiskt arbetande forskare som genom geoengineering f\u00f6rs\u00f6ker hitta s\u00e4tt att h\u00e5lla temperatur\u00f6kningar och havsniv\u00e5er nere och de politiker som f\u00f6rs\u00f6ker st\u00f6tta dem bildar en inspirerande historia om m\u00e4nsklig kreativitet och handlingskraft. Passagerna om naturkatastrofer och terrorism blir till pedagogiska exempel. Om varningarna framst\u00e4lls tillr\u00e4ckligt avskr\u00e4ckande – och det lyckas Robinson onekligen med – kan samtida l\u00e4sare ta sitt f\u00f6rnuft till f\u00e5nga och agera innan det \u00e4r f\u00f6rsent.<\/p>\n\n\n\n

Detta \u00e4r en m\u00f6jlig men inte en r\u00e4ttvis l\u00e4sning. Rimligare vore det att t\u00e4nka p\u00e5 Robinsons fragmentiserade ber\u00e4ttande som ett pussel f\u00f6r l\u00e4sarna att sj\u00e4lva l\u00e4gga. Sj\u00e4lva po\u00e4ngen \u00e4r att de m\u00e4nniskor, platser och sf\u00e4rer som i en stor och oj\u00e4mlik v\u00e4rld framst\u00e5r som isolerade i sj\u00e4lva verket \u00e4r f\u00f6rbundna med varandra i n\u00e4tverk av komplexa relationer. Den katastrof som sker i ett geografiskt avgr\u00e4nsat omr\u00e5de stannar inte upp vid kartritarnas linjer. Tragedin s\u00e4tter of\u00f6ruts\u00e4gbara processer i rullning. P\u00e5 internationell niv\u00e5 grundas en byr\u00e5 inom FN som snabbt f\u00e5r smeknamnet Framtidsministeriet. Den arbetar med att st\u00f6dja forskning och projekt som utvecklar tekniska l\u00f6sningar f\u00f6r att minska utsl\u00e4pp och andra f\u00f6rebyggande insatser. Men det som h\u00e4nder och inte h\u00e4nder i FN-organet g\u00e5r inte att skilja fr\u00e5n utvecklingen i klimat- och ekosystem, i samh\u00e4llens krishantering eller i terrorcellerna, bolagsstyrelserummen och de utomparlamentariska r\u00f6relserna.<\/p>\n\n\n\n

Det briljanta med Robinsons fragmentiserade ber\u00e4ttelse \u00e4r att den speglar hur v\u00e4rlden, trots dessa \u00f6msesidiga beroenden, rent faktiskt behandlas som uppstyckad. Sj\u00e4lva grundf\u00f6ruts\u00e4ttningen f\u00f6r kapitalismen \u00e4r klyvning av v\u00e4rlden i sf\u00e4rer som ekonomi, politik och natur. Men inte bara det. Dessutom sker en rangordning d\u00e4r naturen reduceras till r\u00e5varuk\u00e4lla och politiken till tj\u00e4nare f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla det \u00f6verordnade m\u00e5let om ekonomisk tillv\u00e4xt. Detta \u00e4r en viktig anledning till att v\u00e4rlden framst\u00e5r s\u00e5 fragmentarisk som Robinson lyckas framst\u00e4lla den. Den st\u00e4ller m\u00e4nniskor mot m\u00e4nniskor och samh\u00e4lle mot natur p\u00e5 s\u00e4tt som undergr\u00e4ver betingelserna f\u00f6r allt liv p\u00e5 jorden. Medan den liberala l\u00e4sningen ser klimatomst\u00e4llningen som en fr\u00e5ga om hur dagens s\u00e4tt att organisera samh\u00e4llet ska kunna fortg\u00e5 s\u00e5 landar denna l\u00e4sning i slutsatsen att, med Walter Benjamins ord, den verkliga katastrofen \u00e4r att framtiden forts\u00e4tter som f\u00f6rut. Robinson l\u00e4mnar oss heller inte helt utan glimtar av en annan framtid. I ber\u00e4ttelsen om utvecklingen i Indien, d\u00e4r massd\u00f6den under v\u00e4rmeb\u00f6ljan sporrade en social revolution, blir det \u00f6verordnade m\u00e5let f\u00f6r samh\u00e4llet att l\u00e5ngsamt reparera all f\u00f6rst\u00f6relse av mark, skog och vattendrag. M\u00e4nniskan \u00e5terintegreras i, och \u00e5terintegrerar, v\u00e4rlde. Att skala upp en s\u00e5dan \u00e5terintegrering till planeten som helhet blir det lika utopiska som livsavg\u00f6rande slutm\u00e5let.<\/p>\n\n\n\n

ARTIKELF\u00d6RFATTARE
Johan \u00d6restig <\/strong>\u00e4r doktor i sociologi och lektor vid Ume\u00e5 universitet. Ing\u00e5r i R\u00f6da Rummets redaktion.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hur kan en roman som skildrar klimatterrorism som en effektiv politisk metod l\u00e4sas av etablissemangspersoner som Bill Gates och Barack Obama som en hoppingivande och inspirerande ber\u00e4ttelse? R\u00f6da Rummets Johan \u00d6restig f\u00f6resl\u00e5r att det \u00e4r helt i linje med en … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[1458,906,1416,1467,1417],"class_list":["post-3310","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-children-of-kali","tag-johan-orestig","tag-kim-stanley-robinson","tag-klimatterrorister","tag-ministry-for-the-future"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-Ro","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3310","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3310"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3310\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3326,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3310\/revisions\/3326"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3310"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3310"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3310"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}