{"id":3314,"date":"2023-04-22T18:35:48","date_gmt":"2023-04-22T17:35:48","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=3314"},"modified":"2023-08-06T20:49:47","modified_gmt":"2023-08-06T19:49:47","slug":"ett-forsvar-av-familjekritiken","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2023\/04\/22\/ett-forsvar-av-familjekritiken\/","title":{"rendered":"Ett f\u00f6rsvar av familjekritiken"},"content":{"rendered":"\n

I R\u00f6da Rummets #3\/2022 f\u00f6rde Evelina Johansson Wil\u00e9n fram en kritik mot den feministiska familjekritiken<\/a>. K\u00e4rnfamiljen \u00e4r sammantvinnad med kapitalismen och har anv\u00e4nts b\u00e5de f\u00f6r att f\u00f6rtrycka kvinnor och andra grupper. Men familjen har ocks\u00e5 potential att erbjuda motst\u00e5nd mot kapitalismens ekonomism. I detta nummer forts\u00e4tter debatten med en kritisk kommentar fr\u00e5n Lotte Schack och ett svar av Johansson-Wil\u00e9n.<\/strong><\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

\u2019Familjens upph\u00e4vande! \u00c4ven de radikalaste besk\u00e4rmar sig \u00f6ver denna sk\u00e4ndliga avsikt hos kommunisterna,\u2019 skrev Marx och Engels i \u2019Kommunistiska manifestet\u2019. \u00c4ven om det ofta gl\u00f6ms bort \u00e4r upph\u00e4vandet av familjen ett av manifestets krav. Sen dess har denna \u2019sk\u00e4ndliga avsikt\u2019 varit omdiskuterad bland marxister och s\u00e4rskilt bland feministiska marxister. I f\u00f6rra utg\u00e5van av R\u00f6da Rummet skrev Evelina Johansson Wil\u00e9n en kritik av den feministiska familjekritiken. H\u00e4r lyfter hon viktiga inv\u00e4ndningar mot feminismens klassiska kritikpunkter mot familjen. <\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Borde vi inte fokusera p\u00e5 samh\u00e4llet som skapar familjen i st\u00e4llet f\u00f6r familjen sj\u00e4lv? Kommer inte reproduktion alltid vara problematisk i kapitalismen oavsett om det sker inom eller utanf\u00f6r familjen? Kan vi inte f\u00f6rest\u00e4lla oss familjen som ett skydd mot kapitalismen och som utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r politisk organisering? Det \u00e4r viktiga fr\u00e5gor – som jag faktiskt tycker vi kan hitta b\u00f6rjan till svar p\u00e5 i familjekritiken.<\/p>\n\n\n\n

Jag ska b\u00f6rja med att lite f\u00f6renklat skissa de olika sidorna i debatten om familjen. P\u00e5 den ena sidan finns de som betraktar familjen rent funktionalistiskt \u2013 vilken roll spelar den i uppr\u00e4tth\u00e5llandet av kapitalismen \u2013 och p\u00e5 den andra sidan de som betraktar familjen emancipatoriskt \u2013 vilken roll kan familjen spela i utmanandet av kapitalismen. I det f\u00f6rsta fallet ser man k\u00e4rnfamiljen som central i kapitalismens reproduktion givet familjens k\u00f6nade arbetsdelning, d\u00e4r kvinnor tilldelas huvudparten av ansvaret f\u00f6r reproduktivt arbete, d\u00e4r barnaf\u00f6dandet utg\u00f6r den viktigaste komponenten, och m\u00e4n tilldelas ansvaret f\u00f6r det produktiva arbetet. Dessutom kritiseras familjen f\u00f6r att vara en arena f\u00f6r v\u00e5ld och hierarki, en plats d\u00e4r vi l\u00e4r att underkasta oss (manliga) auktoriteter, d\u00e4r klasskillnader reproduceras och naturaliseras, d\u00e4r vi l\u00e4r oss oj\u00e4mst\u00e4llda k\u00f6nsroller \u2013 kort sagt, d\u00e4r vi socialiseras in samh\u00e4llets sexistiska och kapitalistiska ideologi. K\u00e4rnfamiljen blir allts\u00e5 ett st\u00e4lle f\u00f6r kapitalismens och oj\u00e4mst\u00e4lldhetens reproduktion. I det andra fallet ser man, som Nancy Fraser skulle uttrycka det, familjen som en icke-kapitalistisk sf\u00e4r d\u00e4r andra v\u00e4rden \u00e4n de kapitalistiska r\u00e5der. Visst \u00e4r kapitalismen beroende av att denna sf\u00e4r finns f\u00f6r att kunna f\u00e5 nya arbetare och slippa betala f\u00f6r det reproduktiva arbete som d\u00e4r utf\u00f6rs gratis. Men detta visar just att familjen existerar \u2019utanf\u00f6r\u2019 kapitalismen, och att h\u00e4r finns en politisk potential. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte familjen som s\u00e5dan som \u00e4r problematisk, utan det samh\u00e4lle som drar nytta av den. Det \u00e4r med andra ord inte kapitalismens sociala former, vi ska kritisera, utan dess inneh\u00e5ll.<\/p>\n\n\n\n

Sj\u00e4lv placerar jag mig mest i det f\u00f6rsta, familjekritiska, l\u00e4gret. Kapitalismens sociala former \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r kapitalismens inneh\u00e5ll och m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 vara ett legitimt m\u00e5l f\u00f6r kritik. Samtidigt menar jag dock att argumenten fr\u00e5n det andra l\u00e4gret m\u00e5ste tas p\u00e5 allvar. F\u00f6r m\u00e5nga k\u00e4nns familjen som en alternativ sf\u00e4r gentemot en uppslitande arbetsmarknad, ett st\u00e4lle d\u00e4r man kan uppleva k\u00e4rlek, omsorg och trygghet. Det g\u00e5r inte att f\u00f6rneka. Familjen \u00e4r s\u00e5klart ocks\u00e5 att f\u00f6redra j\u00e4mf\u00f6rt med vissa andra s\u00e4tt den sociala reproduktionen har organiserats historiskt. D\u00e4rf\u00f6r vill jag b\u00f6rja med att sl\u00e5 fast att man sj\u00e4lvklart inte kan stanna vid en kritik av familjen utan m\u00e5ste kritisera hela samh\u00e4llet. Men vi kan om\u00f6jligt kritisera det kapitalistiska samh\u00e4llet utan att kritisera kapitalismens institutioner, vare sig det g\u00e4ller staten, marknaden, skolan \u2013 eller familjen. Det, man i familjekritiken f\u00f6rs\u00f6ker g\u00f6ra \u00e4r att f\u00f6rst\u00e5 hur familjen \u00e4r en av m\u00e5nga institutioner som bidrar till att reproducera kapitalismen, och p\u00e5 vilket s\u00e4tt den g\u00f6r det. Johansson Wil\u00e9n argumenterar i sin artikel f\u00f6r att det under kapitalismen inte spelar n\u00e5gon roll hur vi reproducerar oss f\u00f6r oavsett hur det sker \u00e4r vi delaktiga i att reproducera det kapitalistiska systemet. Men om vi godtar argumentet att kapitalismen \u00e4r beroende av familjens existens, att systemet \u00f6verlever inte bara p\u00e5 grund av den biologiska reproduktionen av barn som sker i familjen utan ocks\u00e5 genom allt det obetalda reproduktiva arbete som p\u00e5g\u00e5r i familjen, d\u00e5 \u00e4r det sv\u00e5rt att f\u00f6rest\u00e4lla sig att kapitalismen skulle forts\u00e4tta som vanligt om familjeinstitutionen avskaffades eller radikalt f\u00f6r\u00e4ndrades.<\/p>\n\n\n\n

Dessutom m\u00e5ste vi f\u00f6rst\u00e5 relationen mellan kapitalismen och familjen som dialektisk \u2013 det \u00e4r inte bara kapitalismen som p\u00e5verkar familjen utan ocks\u00e5 familjen som p\u00e5verkar kapitalismen. I deras klassiska bok The Anti-Social Family<\/em> formulerar Mich\u00e9le Barrett och Mary McIntosh det som att \u2019familjen \u00e4r samh\u00e4lleliggjord och samh\u00e4llet \u00e4r familjegjort\u2019. Med det menar de att familjen p\u00e5verkar kapitalets sociala relationer utanf\u00f6r familjen sj\u00e4lv. S\u00e4rskilt pekar de p\u00e5 hur den k\u00f6nade arbetsdelning som finns i familjen speglas i det omgivande samh\u00e4lle: kvinnor har p\u00e5 arbetsmarknaden jobb som speglar det arbete de utf\u00f6r i hemmet.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Johansson Wil\u00e9n har r\u00e4tt i att vi inte b\u00f6r f\u00f6rst\u00e5 familjen som en statisk enhet, utan som en historisk konstituerad och f\u00f6r\u00e4nderlig enhet. Att argumentera f\u00f6r att familjen \u2013 f\u00f6r n\u00e5gra \u2013 framst\u00e5r som en relativ viloplats fr\u00e5n en alltmer r\u00e5 kapitalism blir problematiskt n\u00e4r vi ser n\u00e4rmare p\u00e5 den historiska relationen mellan familjen och kapitalismens utveckling, s\u00e4rskilt under nyliberalismen. I sin bok Family Values: Between Neoliberalism and the New Social Conservatism<\/em> beskriver Melinda Cooper hur nyliberala och socialkonservativa i USA har samarbetar om att s\u00e4kra k\u00e4rnfamiljens uppr\u00e4tth\u00e5llande. De socialkonservativa, religi\u00f6sa \u2019familjev\u00e4rdena\u2019 har varit nyttiga f\u00f6r det nyliberala projektet, som har kunnat anv\u00e4nda dessa som legitimering f\u00f6r att f\u00f6rskjuta ansvaret f\u00f6r socialt st\u00f6d och liknande fr\u00e5n staten till familjen. Enligt Cooper bidrar nyliberalismen d\u00e4rf\u00f6r inte, vilket m\u00e5nga inom v\u00e4nstern annars h\u00e4vdar, till att uppl\u00f6sa familjen utan till att st\u00e4rka den. Och h\u00e4r har vi dilemmat med familjen: f\u00f6r m\u00e5nga verkar familjen som ett skydd mot kapitalismen, men detta \u00e4r ett skydd som hj\u00e4lper till att st\u00e4rka kapitalismen. Det \u00e4r allts\u00e5, paradoxalt nog, precis f\u00f6r att nyliberala och socialkonservativa politiker har f\u00f6rs\u00f6kt flytta ansvaret f\u00f6r omsorg och st\u00f6d bort fr\u00e5n kollektivet och in i familjen, som vi upplever den som en viloplats. Samtidigt som detta inneb\u00e4r en st\u00f6rre reproduktiv arbetsb\u00f6rda f\u00f6r familjen blir denna ocks\u00e5 i h\u00f6gre grad den enda arena vi k\u00e4nner oss trygga.<\/p>\n\n\n\n

Dessutom: \u00e4r det inte problematiskt om vi f\u00f6rlitar oss p\u00e5 familjen som det enda skyddet mot kapitalismen? Vad g\u00e4ller d\u00e5 f\u00f6r alla de f\u00f6r vilka familjen inte \u00e4r en plats f\u00f6r vila och skydd, utan motsatsen? Likav\u00e4l som det inte g\u00e5r att f\u00f6rneka upplevelserna hos alla dem som k\u00e4nner k\u00e4rlek och omsorg inom familjen g\u00e5r det inte att f\u00f6rneka alla de som har upplevt motsatsen. Det mest extrema exemplet \u00e4r s\u00e5klart v\u00e5ld och misshandel, d\u00e4r det inte g\u00e5r att bortse ifr\u00e5n att 35% av alla fall av v\u00e5ld mot kvinnor i Sverige \u00e4ger rum i n\u00e4ra relationer. Att argumentera f\u00f6r att detta v\u00e5ld bara skulle f\u00f6rflytta sig till andra arenor om familjen uppl\u00f6stes, \u00e4r som att s\u00e4ga att om kapitalismen uppl\u00f6stes skulle klassf\u00f6rtrycket bara ta sig uttryck p\u00e5 ett annat s\u00e4tt. Naturligtvis vet jag att de socialister som f\u00f6rsvarar familjen inte tycker den ska vara det enda skyddet mot kapitalismen, likav\u00e4l som att de inte tycker att kvinnor ska stanna kvar i v\u00e5ldsamma relationer. Men f\u00f6r att p\u00e5 allvar ta tag i dessa problem m\u00e5ste vi f\u00f6rs\u00f6ka att f\u00f6rst\u00e5 vilken roll familjen spelar i dem.<\/p>\n\n\n\n

Min sista kritik handlar om hur formen p\u00e5 denna debatt reproducerar det bin\u00e4ra val som mainstreamfeminismen alltid st\u00e4ller upp f\u00f6r kvinnor: antingen v\u00e4ljer du det privata, familjen, eller ocks\u00e5 v\u00e4ljer du det offentliga, arbetsmarknaden. Men kan vi f\u00f6rest\u00e4lla oss en tredje m\u00f6jlighet, bortom b\u00e5de marknaden och familjen? Familjekritiken erbjuder s\u00e4llan ett konkret alternativ f\u00f6r social reproduktion. Detta b\u00f6r dock inte betyda att vi ska avvisa den. Som Kathi Weeks skriver kan vi som ett f\u00f6rsta steg i st\u00e4llet f\u00f6r att \u201danvisa specifika alternativ till familjen t\u00e4nka \u00f6ver hur vi skapar strukturella och materiella betingelser som kan leda till deras uppfinning\u201d (min \u00f6vers\u00e4ttning). Detta liknar Angela Davis\u2019 argument om upph\u00e4vandet av f\u00e4ngelser: vi ska inte bara avskaffa f\u00e4ngelser utan \u00e4ven skapa ett samh\u00e4lle som inte beh\u00f6ver dem. Sedan kan vi anv\u00e4nda sp\u00e4nningen som beskrivits ovan som utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r dessa f\u00f6rs\u00f6k att t\u00e4nka alternativa gemenskaper som en tredje m\u00f6jlighet. Vad kan vi ta med fr\u00e5n familjen, och vad ska vi l\u00e4mna? Kanske skulle man kunna f\u00f6rest\u00e4lla sig en typ av mer \u00f6ppen familj d\u00e4r gr\u00e4nsen mellan vem som \u00e4r del av den och vem som inte \u00e4r det inte \u00e4r helt tydlig, som skulle kunna inkludera fler \u00e4n de n\u00e4rmaste biologiska medlemmar och d\u00e4r politisk organisering kunde utg\u00e5 fr\u00e5n. Men eftersom k\u00e4rnfamiljen definieras vid sin exklusivitet, baserad p\u00e5 \u2019naturliga\u2019 band, skulle en s\u00e5dan utveckling av familjen d\u00e5 inte peka mot dennas gradvisa uppl\u00f6sning?<\/p>\n\n\n\n

Referenser<\/strong>
Barrett, Mich\u00e8le och Mary McIntosh (1982) The Anti-Social Family<\/em>. London: Verso.
Cooper, Melinda (2017) Family Values: Between Neoliberalism and the New Social Conservatism<\/em>. New York: Zone Books.
Davis, Angela (2003) Are Prisons Obsolete?<\/em> New York: Seven Stories Press.
Johansson Wil\u00e9n, Evelina (2022) En kritik av den feministiska familjkritiken<\/em>. R\u00f6da Rummet.
Marx, Karl och Friedrich Engels (1848) Det kommunistiske partiets manifest<\/em>.
Weeks, Kathi (2021) \u201dAbolition of the familiy: the most infamous feminist proposal<\/em>\u201d. Feminist Theory.<\/p>\n\n\n\n

Lotte Schack<\/strong> \u00e4r doktorand i sociologi vid G\u00f6teborgs universitet. I sitt avhandlingsarbetet unders\u00f6ker hon den svenska klimatr\u00f6relsen, med specifikt fokus p\u00e5 dess strategier och visioner f\u00f6r en fossilfri framtid.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

En andra kritik av familjekritiken<\/strong><\/h1>\n\n\n\n

Det finns ett flertal punkter som jag och Lotte Schack \u00e4r helt eniga om. K\u00e4rnfamiljen \u00e4r, som hon p\u00e5pekar, i m\u00e5nga fall en plats d\u00e4r kvinnor g\u00f6r merparten av det reproduktiva arbetet, uts\u00e4tts f\u00f6r v\u00e5ld och k\u00f6nsbaserad makt och d\u00e4r vi socialiseras in i den r\u00e5dande kapitalistiska och patriarkala hegemonin. Vi \u00e4r ocks\u00e5 eniga om att den nyliberala kapitalismen, genom sin nedmontering av det kollektiva, i m\u00e5nga fall st\u00e4rker k\u00e4rnfamiljen som f\u00e5r uppgiften att kompensera f\u00f6r bristen p\u00e5 sociala skyddsn\u00e4t. Den utsida som familjen kan upplevas som, \u00e4r samtidigt \u2013 vilket Nancy Fraser pekar p\u00e5 \u2013 central f\u00f6r kapitalismens reproduktion och p\u00e5 s\u00e5 vis bidrar den till att h\u00e5lla kapitalismen flytande. Jag h\u00e5ller \u00e4ven med Schack om att familjen p\u00e5 intet s\u00e4tt b\u00f6r vara den enda plats som vi f\u00f6rlitar oss p\u00e5 som det enda skyddet mot kapitalismen. Att skapa starkare familjer \u00e4r \u00f6verhuvudtaget inte n\u00e5gon motst\u00e5ndsstrategi, utan i m\u00e5nga fall just en reaktion p\u00e5 ekonomiska f\u00f6r\u00e4ndringar. Detta betyder emellertid inte \u2013 vilket jag \u00e5terkommer till \u2013 att erfarenheter av familjelivet (och de mots\u00e4ttningar som uppst\u00e5r mellan familjeliv och arbete) inte kan s\u00e5 ett fr\u00f6 till politiskt motst\u00e5nd. \u00c4ven om det allts\u00e5 finns m\u00e5nga gemensamma utg\u00e5ngspunkter kommer jag i det som f\u00f6ljer v\u00e4nda mig mot ett antal av de argument som Schack framf\u00f6r i sin text, och uppm\u00e4rksamma vad jag uppfattar som centrala skiljelinjer oss emellan.<\/p>\n\n\n\n

I sin text beskriver Schack familjen som en kapitalistisk institution och argumenterar f\u00f6r att kapitalismen inte kan \u00f6verleva utan familjen. Om vi blickar bak\u00e5t \u00e4r bevisen f\u00f6r att kapitalismen n\u00f6dv\u00e4ndigtvis beh\u00f6ver k\u00e4rnfamiljen relativt svaga. Forskning visar b\u00e5de att k\u00e4rnfamiljen fanns innan kapitalismens genombrott och l\u00e5ngt innan industrialismen, samt att ett stort antal individer inte lever i typiska k\u00e4rnfamiljer under kapitalismen. M\u00e5nga var och \u00e4r i sj\u00e4lva verket i behov av storfamiljer, d\u00e4r personer som inte ing\u00e5r i den lilla enheten mamma-pappa-barn m\u00f6jligg\u00f6r b\u00e5de mannens och kvinnans deltagande p\u00e5 arbetsmarknaden (Giddens 1992). Kvinnors \u00f6kade n\u00e4rvaro p\u00e5 arbetsmarknaden i och med modellen med tv\u00e5 f\u00f6rs\u00f6rjare har ocks\u00e5 inneburit att kvinnor skaffar barn allt senare. En allt l\u00e4ngre period av den tid som vi yrkesarbetar g\u00f6r vi det allts\u00e5 utan att ing\u00e5 i en k\u00e4rnfamilj och om vi v\u00e4l skaffar barn \u2013 \u00e5tminstone i en v\u00e4sterl\u00e4ndsk kontext \u2013 skaffar vi f\u00e4rre barn. Samtidigt visar forskning att m\u00e5nga barnfamiljer pr\u00e4glas av en oj\u00e4mn f\u00f6rdelning av reproduktivt arbete (Magnusson 2010), \u00e4ven om forskningen ocks\u00e5 visar att detta arbete \u00e5tminstone i en nordisk kontext delas alltmer lika (SCB 2021). Att kapitalismen inkorporerade den maktrelation mellan kvinnor och m\u00e4n som var dominerande i de icke-kapitalistiska samh\u00e4llen som f\u00f6regick kapitalismen \u00e4r i sig inte ett argument f\u00f6r att kapitalismen beh\u00f6ver den icke j\u00e4mst\u00e4llda familjen, utan i st\u00e4llet en historisk analys av hur kapitalismen utnyttjade och kn\u00f6t an till existerande skillnader med syftet att ackumulera kapital. I och med de landvinningar som en l\u00e5ng j\u00e4mst\u00e4lldhetskamp har uppn\u00e5tt \u00e4r det inte lika sj\u00e4lvklart att det \u00e4r markhierarkier mellan kvinnor och m\u00e4n som fr\u00e4mst kommer att utnyttjas av kapitalet.<\/p>\n\n\n\n

Schack diskuterar \u00e4ven den historiska utvecklingen av relationen mellan familjen och kapitalismen med fokus p\u00e5 den nyliberala kapitalismens utveckling, och tar hj\u00e4lp av Melinda Coopers bok Family Values: Between Neoliberalism and the New Social Conservatism <\/em>och visar hur det nyliberala projektet har tagit st\u00f6d i familjekonservativa r\u00f6relser, f\u00f6r att \u201dflytta omsorg och reproduktiva behov bort fr\u00e5n kollektivet och in i familjen\u201d. Denna analys \u00e4r viktig f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 familjens ideologiska \u00e5terkomst, men misslyckas samtidigt med att studera kapitalismen som ett globalt fenomen. Som sociologen Arlie Russel Hochschild har visat, bygger den v\u00e4sterl\u00e4ndska kapitalismen p\u00e5 en f\u00f6rflyttning och splittring av k\u00e4rnfamiljer i andra delar av v\u00e4rlden. Vad som beh\u00f6vs verkar inte vara k\u00e4rnfamiljen i sig, utan snarare att det finns personer som utf\u00f6r det obetalda eller mycket d\u00e5ligt betalda reproduktiva arbete som kapitalismen inte erk\u00e4nner som en grundf\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r den profit som g\u00f6rs inom den kapitalistiska ackumulationsprocessen. Givet den globala arbetsmarknaden och icke-v\u00e4sterl\u00e4ndska kvinnor och m\u00e4ns \u201dmobilitet\u201d \u00e4r det m\u00e5nga barn som inte v\u00e4xer upp och reproduceras inom ramarna f\u00f6r den traditionella k\u00e4rnfamiljen, och detta helt i enlighet med kapitalismens behov av migrerad arbetskraft.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Det andra argumentet som Schack framh\u00e5ller \u2013 att det \u00e4r just genom att erbjuda vila som familjer bidrar till att reproducera kapitalismen \u2013 \u00e4r i sj\u00e4lva verket i viss m\u00e5n i linje med min position (som i sin tur \u00e4r inspirerad av Fraser). Att familjen har funktionen som kapitalismens utsida inneb\u00e4r inte att den inte \u00e4r sammanl\u00e4nkad med kapitalismen. Snarare tv\u00e4rtom. Kapitalismen tj\u00e4nar b\u00e5de p\u00e5 det obetalda arbete och p\u00e5 den omsorg som sker i hemmet (samtidigt som det \u00e4r tydligt att kapitalismens expansion ocks\u00e5 inneb\u00e4r en omf\u00f6rhandling av dessa gr\u00e4nser, d\u00e4r tidigare obetalt arbete och omsorg inkorporeras i en marknadslogik). Att den vila som familjen kan inneb\u00e4ra har en funktion i en h\u00e5llbar reproduktion av arbetskraften st\u00e4mmer. Men detta g\u00e4ller dock inte bara familjen, utan \u00e4ven andra sociala platser, praktiker och sammanhang d\u00e4r vi b\u00e5de \u00e5terh\u00e4mtar oss men som samtidigt inte \u00e4r radikalt skilda fr\u00e5n det samh\u00e4lle vi lever i.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e5t oss ta n\u00e5gra s\u00e5 enkla exempel, som kulturkonsumtion, v\u00e4nskapsrelationer, eller ut\u00f6vande av sport: alla dessa kan erbjuda ett andrum och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt ses som asociala relationer och praktiker som riskerar att skapa f\u00f6rn\u00f6jsamhet och avleda oss fr\u00e5n att g\u00f6ra politiskt motst\u00e5nd mot det system som vi vilar upp oss fr\u00e5n. Men att utropa \u201dAvskaffa popul\u00e4rkulturen, v\u00e4nskapen eller sporten!\u201d framst\u00e5r nog f\u00f6r de flesta som sv\u00e5rt att f\u00f6rsvara. Vi kan ocks\u00e5 g\u00e5 till exempel av mer politisk karakt\u00e4r, s\u00e5 som facklig kamp eller f\u00f6rsvaret f\u00f6r v\u00e4lf\u00e4rdsstaten. Visst fungerar ocks\u00e5 dessa som ett s\u00e4tt att reproducera arbetskraften p\u00e5 ett b\u00e4ttre och mindre destruktivt s\u00e4tt? Det centrala, menar jag, \u00e4r att alla dessa exempel utg\u00f6r potentiella platser f\u00f6r politiska gr\u00e4nskamper. D\u00e4r kapitalet efterstr\u00e4var ett minimum av vila, trygga arbetsvillkor, fritid och s\u00e5 vidare kan arbetstagarna kr\u00e4va mer tid f\u00f6r familj och fritid och b\u00e4ttre arbetsvillkor, utan syftet att reproducera kapitalismen utan i st\u00e4llet med siktet inst\u00e4llt mot att leva mer dr\u00e4gliga liv. Erfarenheten att inte kunna s\u00e4tta mat p\u00e5 bordet till sina barn f\u00f6r sin l\u00f6n, eller att arbeta s\u00e5 mycket att man inte orkar vara med sin familj har tidigare mobiliserat m\u00e4nniskor politiskt. Omsorgen om familjen kan skapa en asocial familjekultur, men den kan ocks\u00e5 inneb\u00e4ra att vi \u2013 just med omtanke om de vi bryr oss om \u2013 g\u00f6r motst\u00e5nd. Om vi ser oss omkring kan vi se b\u00e5de historiska och samtida exempel p\u00e5 b\u00e5da utfallen. Vi kan b\u00e5de v\u00e4lja att inte k\u00e4mpa p\u00e5 grund av v\u00e5ra barn, eller k\u00e4mpa just p\u00e5 grund av dem. Familjen \u00e4r varken konservativ eller radikal per se.<\/p>\n\n\n\n

Schack menar \u00e4ven att diskussionen reproducerar mainstreamfeminismens bin\u00e4ra val mellan det privata och det offentliga och m\u00e5let b\u00f6r vara att skapa alternativ till familjen. \u00c4ven om jag \u00e4r os\u00e4ker p\u00e5 vad Schack h\u00e4r exakt menar med mainstreamfeminism s\u00e5 kommer jag h\u00e4r ta fasta p\u00e5 fr\u00e5gan om att skapa alternativ till familjen. \u201dAtt skapa alternativ\u201d framst\u00e5r till en b\u00f6rjan som en fr\u00e5ga om komplement, att man ska kunna leva i olika typer av familjekonstellationer. Ett s\u00e5dant m\u00e5l i sig, d\u00e4r k\u00e4rnfamiljen som norm f\u00f6r hur vi lever utmanas till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r fler alternativ, ser jag inga problem med. Men givet Schacks referens till Angela Davis\u2019 som s\u00e4ger att \u201dvi ska inte bara avskaffa f\u00e4ngelser utan \u00e4ven skapa ett samh\u00e4lle, som inte beh\u00f6ver f\u00e4ngelser\u201d \u00e4r det tydligt att det handlar om mer \u00e4n s\u00e5. I det samh\u00e4lle som Schack f\u00f6rest\u00e4ller sig, det bortom kapitalismen, beh\u00f6vs inte familjen och v\u00e5rt m\u00e5l \u00e4r b\u00e5de att g\u00f6ra oss av med kapitalismen och den traditionella familjen. Samtidigt \u00f6ppnar Schack upp f\u00f6r \u201den typ av familj som politisk organisering ska kunna utg\u00e5 ifr\u00e5n, d\u00e4r gr\u00e4nsen mellan vem som \u00e4r del av den och vem som inte \u00e4r inte \u00e4r helt tydlig\u201d. Givet att jag inte tror att familjen i sig \u00e4r en kapitalistisk institution, \u00e4ven om det \u00e4r en institution som existerar inom och p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt villkoras av kapitalismen, ser jag det inte som en sj\u00e4lvklarhet att ett socialistiskt samh\u00e4lle inte beh\u00f6ver familjen. Eller egentligen \u00e4r nog kn\u00e4ckfr\u00e5gan f\u00f6r min del om det inte \u00e4r en felaktig fr\u00e5ga att fokusera p\u00e5 relationen mellan familjen och det ena eller andra samh\u00e4llssystemet. Utifr\u00e5n en s\u00e5dan ensidig ing\u00e5ng riskerar vi att undvika en mer existentiell eller kanske psykologisk fr\u00e5ga: \u00e4r familjen bara en ideologisk konstruktion som ska tj\u00e4na det ena eller andra systemet, eller kan man t\u00e4nka sig att familjen \u2013 och h\u00e4r begr\u00e4nsar jag givetvis inte mitt argument enbart till en klassisk heterosexuell k\u00e4rnfamilj \u2013 ocks\u00e5 fyller andra behov som beh\u00f6ver m\u00f6tas, oavsett om vi lever i ett kapitalistiskt eller socialistiskt samh\u00e4lle? Jag t\u00e4nker p\u00e5 platser d\u00e4r vi inte fr\u00e4mst behandlas eller fostras som politiska varelser utan i st\u00e4llet ges all den uppm\u00e4rksamhet, omsorg och erk\u00e4nnande som vi faktiskt bara kan f\u00e5 av m\u00e4nniskor som st\u00e5r oss riktigt n\u00e4ra, som i en k\u00e4rleksrelation, en n\u00e4ra v\u00e4nskapsrelation eller i en familj. Givetvis kan alla dessa relationer ocks\u00e5 b\u00e4ra p\u00e5 v\u00e5ld, fr\u00e5nvaro av erk\u00e4nnande, och s\u00e5 vidare. Men det \u00e4r trots allt genom dessa relationer som vi har m\u00f6jligheten att \u2013 om de fungerar \u2013 erk\u00e4nnas och \u00e4lskas. I ett kapitalistiskt samh\u00e4lle \u00e4r risken att v\u00e5ra individuella relationer st\u00e4rker v\u00e5r isolering och inbundenhet, men jag \u00e4r inte alls s\u00e4ker p\u00e5 att detta \u00e4r fallet i en annan samh\u00e4llsordning. Med andra ord, m\u00e5let b\u00f6r inte vara att avskaffa familjen, utan skapa ett samh\u00e4lle d\u00e4r familjen inte beh\u00f6ver avskaffas och kan vara s\u00e5 mycket mer \u00e4n ett andrum, en vila, en sista tillflyktsplats.<\/p>\n\n\n\n

Referenser<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Cooper, Melinda (2017) Family Values: Between Neoliberalism and the New Social Conservatism<\/em>. New York: Zone Books.<\/p>\n\n\n\n

Davis, Angela (2003) Are Prisons Obsolete?<\/em> New York: Seven Stories Press.<\/p>\n\n\n\n

Fraser, Nancy (2022) Cannibal capitalism. How Our System Is Devouring Democracy, Care, and the Planet\u2014and What We Can Do About It<\/em>. London: Verso.<\/p>\n\n\n\n

Giddens, Anthony (1992) The transformation of intimacy. Sexuality, Love, and Eroticism in Modern societies<\/em>. Stanford University Press.
<\/p>\n\n\n\n

Hochschild, Arlie Russel (2002). \u201cLove and Gold.\u201d I Global Woman: Nannies, Maids, and Sex Workers in the New Economy<\/em> (red(Arlie Russell Hochschild och Barbara Ehrenreich. New York: Henry Holt & Company.
<\/p>\n\n\n\n

Magnusson, Eva (2010) Hon, han och hemmet<\/em>. Stockholm: NoK akademisk.<\/p>\n\n\n\n

Statistiska centralbyr\u00e5n (2021) En fr\u00e5ga om tid (TID2021) En studie av tidsanv\u00e4ndning bland kvinnor och m\u00e4n<\/em>, Stockholm.<\/p>\n\n\n\n

Evelina  Johansson Wil\u00e9n<\/strong> \u00e4r bitr\u00e4dande lektor vid H\u00f6gskolan i Halmstad. Medlem i Socialistisk politik och ing\u00e5r i R\u00f6da rummets redaktion.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I R\u00f6da Rummets #3\/2022 f\u00f6rde Evelina Johansson Wil\u00e9n fram en kritik mot den feministiska familjekritiken. K\u00e4rnfamiljen \u00e4r sammantvinnad med kapitalismen och har anv\u00e4nts b\u00e5de f\u00f6r att f\u00f6rtrycka kvinnor och andra grupper. Men familjen har ocks\u00e5 potential att erbjuda motst\u00e5nd mot … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[1399,1464,1071,1459,1242,1462,1463,1461,866,1460],"class_list":["post-3314","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-angela-davis","tag-arlie-russel-hochschild","tag-evelina-johansson-wilen","tag-familjekritik","tag-lotte-schack","tag-mary-mcintosh","tag-melinda-cooper","tag-michele-barrett","tag-nancy-fraser","tag-the-anti-social-family"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-Rs","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3314","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3314"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3314\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3493,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3314\/revisions\/3493"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3314"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3314"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3314"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}