{"id":3422,"date":"2023-06-22T09:44:54","date_gmt":"2023-06-22T08:44:54","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=3422"},"modified":"2023-06-22T09:44:54","modified_gmt":"2023-06-22T08:44:54","slug":"till-havs-china-mieville-marxistisk-folkrattskritik","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2023\/06\/22\/till-havs-china-mieville-marxistisk-folkrattskritik\/","title":{"rendered":"Till Havs! China Mi\u00e9ville & marxistisk folkr\u00e4ttskritik"},"content":{"rendered":"
\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Trotskist, prisbel\u00f6nt science fictionf\u00f6rfattare, redakt\u00f6r, fil dr i Internationella relationer. Detta \u00e4r n\u00e5gra av de ben\u00e4mningar som st\u00e4mmer in p\u00e5 China Mi\u00e9ville. I detta bidrag till serien samtida marxistiska t\u00e4nkare introducerar Hugo Lundberg och Hedvig L\u00e4rka Mi\u00e9villes id\u00e9v\u00e4rld. \u00c4ven om Mi\u00e9ville har som ambition att bidra med ett verk inom varje etablerad genre \u00e4r gr\u00e4nserna mellan hans b\u00f6cker l\u00e5ngt ifr\u00e5n knivskarpa. Lundberg och L\u00e4rka visar exempelvis att Mi\u00e9villes bidrag till science fiction f\u00f6r unga vuxna \u00f6verlappar tematiskt med hans avhandling, d\u00e4r han anv\u00e4nder sig av den sovjetiska r\u00e4ttsteoretikern Jevgenij Pasjukanis f\u00f6r att utveckla en marxistisk kritik av folkr\u00e4tten. Genom sin kritik erbjuder Mieville en r\u00e4ttsteori med stort f\u00f6rklaringv\u00e4rde, samtidigt som han ifr\u00e5gas\u00e4tter folkr\u00e4ttens strategiska potential.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

I boken Railsea<\/em> skisserar China Mi\u00e9ville en post-apokalyptisk v\u00e4rld. P\u00e5 en torrlagd havsbotten h\u00e4rjar bland annat: enorma nakenr\u00e5ttor, mullvadar, elefantlika behemots, nefilimska maskar som sv\u00e4ljer t\u00e5g hela samt f\u00e5gellika varelser som kallas f\u00f6r \u00e4nglar. \u00d6ver de heta, odjursh\u00e4rjade vidderna breder ett n\u00e4tverk av t\u00e5gr\u00e4ls ut sig. <\/p>\n\n\n\n\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Detta r\u00e4lshav kallas f\u00f6r Grundnormen och de m\u00e4nniskor som ger sig ut p\u00e5 havet lever ett prek\u00e4rt liv. Mytologin p\u00e5 r\u00e4lshavet bygger p\u00e5 att det \u00e4r o\u00e4ndligt, men det visar sig snart att s\u00e5 kanske inte \u00e4r fallet. Snarare \u00e4n en g\u00e5va fr\u00e5n transportgudarna \u00e4r den oerh\u00f6rda anhopningen av r\u00e4ls ett resultat av oh\u00e4mmad kapitalistisk expansion och d\u00e4rmed o\u00e4ndlig endast som ideologisk f\u00f6rest\u00e4llning.<\/p>\n\n\n\n

China Mi\u00e9ville \u00e4r en genreagnostisk f\u00f6rfattare som \u00e4r inst\u00e4lld p\u00e5 att skriva minst en bok i varje genre. Om Railsea \u00e4r hans bidrag till science fiction f\u00f6r unga vuxna, \u00e4r hans avhandling Between Equal Rights<\/em> folkr\u00e4ttskritik f\u00f6r marxister. Men teman \u00e5terkommer och gr\u00e4nserna f\u00f6r vissa av hans b\u00f6cker flyter ihop. Politiskt ramas Mi\u00e9villes skrivande in av ett aktivistiskt och trotskistiskt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till litteratur, r\u00e4ttsvetenskap och annat som han ger sig i kast med.<\/p>\n\n\n\n

Sedan han f\u00f6ddes \u00e5r 1972 har Mieville fr\u00e5n tidig barndom bott och verkat i London, d\u00e4r han bland annat varit medlem i Socialist Workers Party, skrivit sin avhandling inom \u00e4mnet internationella relationer, arbetat i redaktionen f\u00f6r tidskriften Historical Materialism samt grundat tidskriften Salvage. I den h\u00e4r texten s\u00f6ker vi spegla Mievilles eklektiska uttryck. Med hj\u00e4lp av de olika metaforerna i Railsea ska vi beskriva f\u00f6rst den f\u00f6rh\u00e4rskande r\u00e4ttssynen och sedan den folkr\u00e4ttskritik som Mieville, med hj\u00e4lp av den sovjetiske r\u00e4ttsteoretikern Jevgenij Pasjukanis, framl\u00e4gger.1<\/sup><\/p>\n\n\n\n

Kelsens grundnorm<\/strong>
Den s\u00e5 kallade Grundnormen \u00e4r inte bara fundamental som epos f\u00f6r Mi\u00e9villes science-fictionpublik. Den \u00e4r ocks\u00e5 fundamentet som r\u00e4ttsvetaren Hans Kelsen bygger sin s\u00e5 kallade rena r\u00e4ttsl\u00e4ra p\u00e5. Kelsen var en s\u00e5 kallad r\u00e4ttspositivist och s\u00e5g d\u00e4rmed r\u00e4tten inte som sprungen ur naturen eller moralen, utan endast som en konstruktion av lagstiftaren med stort \u201dL\u201d. Med den rena r\u00e4ttsl\u00e4ran ville Kelsen rena r\u00e4tten fr\u00e5n \u201dall politisk ideologi, alla naturvetenskapliga element\u201d och g\u00f6ra den \u201dmedveten om sitt eget syfte\u201d. Som s\u00e5dan blir r\u00e4tten ett ting i sig, ett sj\u00e4lvst\u00e4ndigt och autonomt objekt. F\u00f6r Kelsen \u00e4r r\u00e4tten ett system av normer eller r\u00e4ttsregler som tillsammans utg\u00f6r en operationellt sluten, men kognitivt \u00f6ppen, helhet. Detta inneb\u00e4r att r\u00e4ttssystemet \u00e4ger f\u00f6rm\u00e5gan att p\u00e5 egen hand m\u00f6ta och verka i v\u00e4rlden, utan att sj\u00e4lv p\u00e5verkas av det som \u00e4r utanf\u00f6r r\u00e4ttssystemet. Alltmedan r\u00e4tten m\u00f6ter och hanterar nya situationer, f\u00e5r samh\u00e4llet mer information om den sanna meningen av detta normsystem; normsystemet vecklar ut sig liksom p\u00e5 egen hand. Till slut t\u00e4cker r\u00e4ttssystemet allt liv. Enligt myten och i Kelsens teoribildning \u00e4r dess r\u00e4ckvidd o\u00e4ndlig. R\u00e4tts- eller r\u00e4lssystemet, s\u00e5som det best\u00e4mts av Lagstiftaren, l\u00f6per ordnat och sj\u00e4lvtillr\u00e4ckligt och utg\u00f6r samh\u00e4llets bindv\u00e4v.<\/p>\n\n\n\n

Isoleringen av r\u00e4tten hade f\u00f6r Kelsen ett tudelat syfte. Dels ville han h\u00e5lla r\u00e4ttsvetenskapen fri fr\u00e5n de hot han uppfattade b\u00e5de fr\u00e5n fascistiskt influerade teorier om r\u00e4tten via exempelvis Carl Schmitt \u2013 som sedan f\u00f6rv\u00e4grade den judiske Kelsen en professur under sin tid som nazisternas kronjurist \u2013 men ocks\u00e5 fr\u00e5n marxistisk r\u00e4ttsteori som hos den sovjetiske r\u00e4ttsvetaren Jevgenij Pasjukanis. Samtidigt var det viktigt f\u00f6r Kelsen att etablera en r\u00e4ttsvetenskap som var specifik i f\u00f6rh\u00e5llande till andra vetenskaper. Vad \u00e4r r\u00e4ttens yttersta garant; hur f\u00e5r r\u00e4tten sin normativa kraft? Kelsen menar att vi kastas in i en kedja som alltid h\u00e4nvisar till \u201dh\u00f6gre\u201d r\u00e4ttsregler. Polisen f\u00e5r ut\u00f6va v\u00e5ld mot demonstranter f\u00f6r att det st\u00e5r i polislagen. Polislagen g\u00e4ller f\u00f6r att riksdagen har stiftat den. Riksdagen stiftar lagar f\u00f6r att det st\u00e5r i regeringsformen. Ganska snart tar denna kedja slut. Vad ger regeringsformen, grundlagen, dess specificitet och legitimitet? Kelsens teoribygge vill f\u00e5 oss att t\u00e4nka en fiktiv, utomr\u00e4ttslig grundnorm som ett yttersta legitimerande slut. Vi m\u00e5ste anta (i ordets dubbla mening) grundnormen, eftersom vi genom detta antagande f\u00e5r tillg\u00e5ng till lagen i dess fulla och sj\u00e4lvst\u00e4ndiga majest\u00e4t. Ordning och reda \u2013 pengar p\u00e5 fredag. T\u00e5get m\u00e5ste tuffa vidare. Men varf\u00f6r ser Mi\u00e9ville odjur under ytan i en till synes neutral teori?<\/p>\n\n\n\n

Mi\u00e9ville & Pasjukanis<\/strong>
Faktum \u00e4r att det alltid har funnit odjur lurandes under lagen, s\u00e4rskilt i liberal r\u00e4ttsteori. Det beryktade naturtillst\u00e5ndet <\/em>\u00e4r ett hypotetiskt tillst\u00e5nd som genom historien m\u00e5lats upp f\u00f6r att ge legitimitet till lagen. I naturtillst\u00e5ndet, s\u00e5som det skrivits fram av f\u00f6rfattaren Thomas Hobbes, \u00e4r livet ensamt, fattigt, ruskigt, brutalt och kort. I avsaknad av lagen r\u00e5der i naturtillst\u00e5ndet ett allas krig mot alla, ett ohejdat kaos av r\u00e4dsla och beg\u00e4r. I ett s\u00e5dant hypotetiskt tillst\u00e5nd m\u00e5ste m\u00e4nniskan g\u00f6ra det hypotetiska valet att samlas kring antagandet av en lag. Grundnormen \u00e4r ett s\u00e5dant hypotetiskt antagande, som f\u00f6r Kelsen bildar samh\u00e4llets fundament och samtidigt skiljer lagen fr\u00e5n m\u00e4nniskan.<\/p>\n\n\n\n

Vid f\u00f6rsta anblick kan det verka som att r\u00e4lshavets vidunder, som hugger efter de m\u00e4nniskor som f\u00f6rs\u00f6ker l\u00e4mna t\u00e5gets trygghet, stammar fr\u00e5n det mytiska naturtillst\u00e5ndet. Vill Mieville antyda att r\u00e4lshavet, som en metafor f\u00f6r r\u00e4ttssystemet, \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r att skydda m\u00e4nniskan mot hans egen natur? S\u00e5 \u00e4r naturligtvis inte fallet. Enligt Mieville finns det ingenting naturligt med naturtillst\u00e5ndet. Ej heller \u00e4r tillst\u00e5ndet hypotetiskt, eller f\u00f6rg\u00e5nget. Det \u00e4r r\u00e5dande, och det \u00e4r historiespecifikt \u2013 det \u00e4r ett tillst\u00e5nd specifikt f\u00f6r det kapitalistiska samh\u00e4llet. Sist men inte minst, naturtillst\u00e5ndet s\u00e5 som det m\u00e5las upp av Mi\u00e9ville \u00e4r ett r\u00e4ttsligt tillst\u00e5nd<\/em>.2<\/sup> Vi ska strax \u00e5terkomma till detta.<\/p>\n\n\n\n

Eftersom Kelsen \u00e5tar sig att skapa en teori d\u00e4r r\u00e4tten inte besudlas av andra vetenskaper m\u00e5ste r\u00e4tten g\u00f6ras till en r\u00e4tt i sig, ett autonomt objekt i v\u00e4rlden. R\u00e4tten, i synnerhet folkr\u00e4tten, har f\u00f6rvisso ett politiskt ursprung men som vetenskapsobjekt antar den f\u00f6r Kelsen \u2013 och f\u00f6r en hel del av nutida juridisk forskning3<\/sup> \u2013 en neutral skepnad. Mi\u00e9villes r\u00e4ttsliga ontologi st\u00e5r i diametral motsats till denna f\u00f6rest\u00e4llning. I sin f\u00f6rst\u00e5else av r\u00e4ttens grundl\u00e4ggande beskaffenhet och k\u00e4nnetecken bygger Mieville p\u00e5 den sovjetiske r\u00e4ttsfilosofen Jevgenij Pasjukanis teori om r\u00e4tten som social relation. F\u00f6r att begripa Mieville ska vi d\u00e4rf\u00f6r g\u00f6ra \u00e4nnu en avstickare, denna g\u00e5ng till Pasjukanis. D\u00e4r p\u00e5visas att grundnormens och den till synes neutrala r\u00e4ttens yta d\u00f6ljer exploatering och dominans. Exploatering och dominas existerar inte r\u00e4tten till trots utan \u00e4r t\u00e4tt f\u00f6rbundna med r\u00e4ttens existens, det vill s\u00e4ga med det som g\u00f6r r\u00e4tt till just r\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

Det vore nog s\u00e5 radikalt att p\u00e5st\u00e5 detta i modern r\u00e4ttsvetenskap eftersom dess sj\u00e4lvf\u00f6rst\u00e5else fortfarande i h\u00f6g utstr\u00e4ckning utg\u00e5r fr\u00e5n s\u00e5 kallad r\u00e4ttsdogmatik, det vill s\u00e4ga tolkning av g\u00e4llande r\u00e4tt i syfte att uppn\u00e5 normativ koherens i ett slutet system.4<\/sup> Men Pasjukanis teori \u00e4r inte relevant endast f\u00f6r att den fastsl\u00e5r att r\u00e4tten \u00e4r f\u00f6rbuden med exploatering och dominans \u2013 vilket ocks\u00e5 andra teorier som feministisk r\u00e4ttsl\u00e4ra och r\u00e4ttsrealism delvis g\u00f6r \u2013 utan f\u00f6r att den beskriver hur r\u00e4tten \u00e4r historiskt specifik f\u00f6r kapitalismen. Pasjukanis anv\u00e4nder sig fr\u00e4mst av de inledande kapitlen i Marx Kapitalet <\/em>f\u00f6r att visa att r\u00e4tten \u00e4r en framtr\u00e4delseform hos det kapitalistiska produktionss\u00e4ttet. Precis som Marx i sin analys systematiskt och stegvis vecklade ut alla kapitalismens mest grundl\u00e4ggande former \u2013 v\u00e4rde, pengar, arbete, kapital \u2013 genom att inleda med en unders\u00f6kning av varuformen, s\u00e5 utvecklar Pasjukanis sin generella r\u00e4ttsteori genom en unders\u00f6kning av r\u00e4ttssubjektet.<\/p>\n\n\n\n

D\u00e4r Marx skriver att samh\u00e4llet framtr\u00e4der som en oerh\u00f6rd anhopning av varor, till\u00e4gger Pasjukanis att det \u00e4ven upptr\u00e4der som en o\u00e4ndlig ansamling varu\u00e4gare. Medan varan ger sig tillk\u00e4nna som \u201dett mycket invecklat ting, fullt av metafysisk spetsfundighet och teologiska griller\u201d, \u00e4r varu\u00e4garen en enkel egendomlighet: de materiella f\u00f6rh\u00e5llandena mellan varu\u00e4gare, kapitalismens subjekt, best\u00e4ms helt av varornas inb\u00f6rdes sociala f\u00f6rh\u00e5llande. R\u00e4ttssubjektet g\u00f6r sin entr\u00e9 h\u00e4r, som varu\u00e4garens sociala form.<\/p>\n\n\n\n

R\u00e4ttssubjektet \u00e4r alltid centralt, i s\u00e5v\u00e4l r\u00e4ttsteori som r\u00e4ttslig praktik. En m\u00e4nniska som instiger i r\u00e4tten ikl\u00e4der sig, mer eller mindre omedvetet, rollen som r\u00e4ttssubjekt. R\u00e4tten \u00e4r inte intresserad av att lyssna, f\u00f6rst\u00e5 och \u00f6vervinna konflikter: r\u00e4tten meddelar sin dom, eller medlar i domens skugga. D\u00e4rf\u00f6r har r\u00e4ttssubjektet inga s\u00e4rskilda karakt\u00e4rsdrag som erk\u00e4nns av r\u00e4tten \u2013 och varje r\u00e4ttssubjekt \u00e4r det andra likt<\/em>. R\u00e4ttssubjekten k\u00e4nnetecknas, med andra ord, av en abstrakt eller allm\u00e4n likhet. Denna abstrakta likhet \u00e4r vad Pasjukanis liksom Mieville tar fasta p\u00e5 f\u00f6r att skapa en grund f\u00f6r en generella r\u00e4ttsteori respektive folkr\u00e4ttskritik, samt sammankoppla den med kapitalismens varuform.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att en vara ska kunna s\u00e4ljas till ett pris inom ramen f\u00f6r det kapitalistiska produktionss\u00e4ttet kr\u00e4vs att v\u00e4rdet p\u00e5 denna vara kan fastst\u00e4llas i j\u00e4mf\u00f6relse med alla andra varor. Med andra ord kr\u00e4vs att alla varor \u2013 vad de \u00e4n konkret best\u00e5r av \u2013 \u00e4ger en abstrakt likhet som varor. F\u00f6r att dessa varor \u2013 saker, tj\u00e4nster, arbetskraft \u2013 ska \u00e4ga en abstrakt likhet, kr\u00e4vs i sin tur ett subjekt som definieras till fullo av samma likformighet. N\u00e4r arbetskraften s\u00e4ljs som vara inlemmas och definieras den omedelbart i och av en v\u00e4rldsomsp\u00e4nnande helhet som best\u00e5r av kapitalistiska bytesv\u00e4rden. I samma stund inlemmas arbetaren, arbetskraftens \u00e4gare, i en v\u00e4rld av r\u00e4ttsliga anspr\u00e5k mellan r\u00e4ttssubjekt.<\/p>\n\n\n\n

Ett r\u00e4ttssubjekt definieras av r\u00e4tten att s\u00e4lja, f\u00f6rsvara eller kr\u00e4va utav andra. F\u00f6r Pasjukanis utg\u00f6rs r\u00e4ttens fundament inte av den hypotetiska grundnormen utan av just detta utkr\u00e4vande. R\u00e4ttssubjektet v\u00e4xer fram under tyngden av sina anspr\u00e5k, alltmedan tidigare former av sociala band mellan m\u00e4nniskor ers\u00e4tts av banden mellan de varor som m\u00e4nniskorna \u00e4ger. Detta framv\u00e4xande r\u00e4ttssubjekt \u00e4r naturtillst\u00e5ndets subjekt \u2013 det \u00e4r involverat i ett allas krig mot alla \u00f6ver r\u00e4ttsliga anspr\u00e5k, och dess liv \u00e4r ensamt, brutalt och kortvarigt. Nu \u00e4r vi tillbaka hos Mieville, p\u00e5 r\u00e4lshavet, med de m\u00e4nnisko\u00e4tande vidundren: r\u00e4ttssubjekten. Historiskt sp\u00e5rar Mieville hur r\u00e4ttssubjektet, f\u00f6r att s\u00e4kra sina egendomar eller r\u00e4ttsliga anspr\u00e5k, samlas under en stat som genom v\u00e5ldsmonopol s\u00e4kerst\u00e4ller dessa anspr\u00e5k. Men Mievilles centrala bidrag \u00e4r just att detta v\u00e5ldsmonopol inte \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r r\u00e4ttens existens. R\u00e4tten \u00e4r lika mycket r\u00e4lsen som den \u00e4r de odjursh\u00e4rjade vidderna. Enligt Mieville \u00e4r v\u00e5ldet inskrivet i r\u00e4ttens sj\u00e4lvaste form.<\/p>\n\n\n\n

I den m\u00e5n r\u00e4tten kan beskrivas som ett normsystem \u00e4r r\u00e4ttslig mening en argumentationsprocess, varigenom normernas mening f\u00f6rhandlas men aldrig slutligt fastsl\u00e5s. Det finns ingen mening inneboende i r\u00e4tten som system \u2013 denna mening utvecklas dialektiskt genom r\u00e4ttssubjektet och r\u00e4ttssubjektets anspr\u00e5k. Utan detta r\u00e4ttssubjekt menar s\u00e5v\u00e4l Pasjukanis som Mieville att Kelsens system och r\u00e4ttsliga normer bara \u00e4r tomma, or\u00f6rliga abstraktioner.<\/p>\n\n\n\n

Folkr\u00e4ttskritik<\/strong>
Mi\u00e9ville skrev sin avhandling Between Equal Rights samtidigt som den amerikanska invasionen av Irak \u00e4gde rum. V\u00e4nstern har l\u00e4nge hyst en viss tilltro till folkr\u00e4tten som blommade ut vid den h\u00e4r tiden. Denna tilltro kan relateras till historiskt viktiga folkr\u00e4ttsliga r\u00e4ttsfall som Nicaraguam\u00e5let d\u00e4r USA ans\u00e5gs ansvarigt f\u00f6r folkr\u00e4ttsstridig v\u00e5ldsanv\u00e4ndning via internationell sedvaner\u00e4tt (l\u00e4s imperialism) genom sitt st\u00f6djande av den paramilit\u00e4ra gruppen Contras. Efter domen i Internationella domstolen i Haag valde dock USA att blockera alla dess effekter, n\u00e5got som skulle kunna tas till int\u00e4kt f\u00f6r att r\u00e4tten \u00e4r ett maktredskap f\u00f6r de h\u00e4rskande klasserna d\u00e4r USA unika position ger dem m\u00f6jlighet till immunitet fr\u00e5n ansvar. Detta st\u00e4mmer, men bara delvis. En syn p\u00e5 r\u00e4tten d\u00e4r makten avg\u00f6r allt \u00e4r vad Pasjukanis kallar f\u00f6r instrumentell. Enligt Mi\u00e9ville missar den instrumentella r\u00e4ttsteorin att r\u00e4ttens abstrakta j\u00e4mlikhet bygger p\u00e5 det oj\u00e4mlika v\u00e5ld och tv\u00e5ng som \u00e4r inneboende i r\u00e4ttens form. Folkr\u00e4tten \u00e4r allts\u00e5 b\u00e5de j\u00e4mlik och v\u00e5ldsam. \u201dFolkr\u00e4tt\u201d, skriver Pasjukanis i en sovjetisk r\u00e4ttsencyklopedi, \u201d\u00e4r formen som inb\u00f6rdes kamp f\u00f6r dominans mellan kapitalistiska stater antar\u201d. R\u00e4ttens formulering \u00e4r allts\u00e5 dynamisk och konstitueras kontinuerligt av folkr\u00e4ttens prim\u00e4ra subjekt \u2013 stater.5<\/sup><\/p>\n\n\n\n

Vore det d\u00e5 inte tveksamt att luta sig mot en s\u00e5dan ordning?6<\/sup> Mi\u00e9ville menar att eftersom folkr\u00e4tten \u00e4r processuell till sin natur kan den inte ge oss n\u00e5got egentligt st\u00f6d f\u00f6r huruvida en viss krigsf\u00f6ring \u00e4r laglig eller inte. \u00c4ven om USA d\u00f6mdes i Nicaraguafallet var resultatet att r\u00e4tten internt <\/em>underminerade den internationella domstolens roll som ett medel f\u00f6r motst\u00e5nd. Mi\u00e9ville vill mana oss till f\u00f6rsiktighet innan vi f\u00f6rlitar oss p\u00e5 r\u00e4tten i liknande fall. \u00c4ven under invasionen av Irak fann sig kritiskt sinnade folkr\u00e4ttsteoretiker, som tidigare orerat om r\u00e4ttens obest\u00e4mbarhet7, pl\u00f6tsligt f\u00f6rsvara en position d\u00e4r r\u00e4tten var fast och best\u00e4ndig snarare \u00e4n f\u00f6rflyktigad. Mieville vill varna dessa kritiker och allm\u00e4nheten, att det \u00e4r f\u00e5f\u00e4ngt att p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt v\u00e4dja till den internationella r\u00e4ttens fasta betydelse. Snarare \u00e4n en samling normer om vad som \u00e4r r\u00e4tt och fel, lagligt och olagligt, \u00e4r r\u00e4tten den process genom vilken r\u00e4ttslig mening skapas eller snarare genomdrivs. I denna process har varje stat samma r\u00e4tt att s\u00e4ga sitt \u2013 och samma r\u00e4tt att med makt och v\u00e5ld genomdriva sin tolkning av den internationella r\u00e4tten som just r\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

Det om\u00f6jliga<\/strong>
Mievielles st\u00f6rsta bidrag till en \u00e5teraktualisering av marxistisk folkr\u00e4ttskritik \u00e4r allts\u00e5 att, med hj\u00e4lp av Pasjukanis, visa att v\u00e5ldet \u00e4r grundl\u00e4ggande f\u00f6r den internationella r\u00e4ttens sj\u00e4lva form. R\u00e4tten, eller r\u00e4ttstaten, ska inte ses som motsatsen till utan som grundl\u00e4ggande f\u00f6r krig och v\u00e5ld. Med Mievielles ord: \u201cden kaotiska och bloddrypande v\u00e4rlden rutomkring oss \u00e4r r\u00e4ttstaten.\u201d8<\/sup> (The chaotic and bloody world around us is the rule of law.) Idag t\u00e4nker m\u00e5nga, s\u00e5 som Kelsen gjorde, att den internationella r\u00e4tten utg\u00f6r en samling r\u00e4ttsregler med f\u00f6rm\u00e5ga att hindra eller lindra det fruktansv\u00e4rda v\u00e5ld som finns runtom i v\u00e4rlden. Men med Pasjukanis ser vi att det inte \u00e4r r\u00e4ttsnormerna, utan r\u00e4ttens subjekt och deras v\u00e5ld, som utg\u00f6r r\u00e4ttens specificitet. Den internationella r\u00e4tten, f\u00f6r Mievielle, \u00e4r inte en samling r\u00e4ttsregler, utan processen genom vilka dessa regler best\u00e4ms. Denna process \u00e4r o\u00e4ndlig och har inget p\u00e5 f\u00f6rhand givet slut, inget r\u00e4tt svar. Tolkningsprocessen i och av r\u00e4tten avslutas i st\u00e4llet genom att den av tv\u00e5 sidor som har \u201dr\u00e4tt\u201d tar sig den slutgiltiga r\u00e4tten genom makt och v\u00e5ld. Mellan lika r\u00e4tt avg\u00f6r makten, som Marx uttryckte sig det Kapitalet.<\/p>\n\n\n\n

Mot slutet av Railsea visar det sig att vidundren under r\u00e4lshavets Grundnorm \u00e4r m\u00e4nskligt skapade men \u2013 liksom r\u00e4ttens abstraktioner \u2013 inte desto mindre verkliga. Pasjukanis var en av de fr\u00e4msta juristerna i Sovjet under unionens tidiga \u00e5r. Under denna tid v\u00e4xte sig \u00f6vertygelsen om att en v\u00e4rld organiserad helt bortom de kapitalistiska abstraktionerna var m\u00f6jlig allt starkare. Eftersom r\u00e4ttsformen i kapitalismen \u00e4r t\u00e4tt f\u00f6rbunden med varuformen f\u00f6rutsp\u00e5dde Pasjukanis tidigt under sin karri\u00e4r att r\u00e4tten i det kommunistiska samh\u00e4llet skulle vittra bort eller f\u00f6rtvina. S\u00e5 blev hursomhelst inte fallet i Sovjetunionen. 1937 d\u00f6mdes Pasjukanis till d\u00f6den i enlighet med sovjetisk r\u00e4tt.<\/p>\n\n\n

\n
\"Jevgenij<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Pasjukanis s\u00f6kte fly r\u00e4ttens anspr\u00e5k, ut p\u00e5 ett \u00f6ppet hav av det \u00e4nnu-inte-f\u00f6rutbest\u00e4mda. Mot slutet av Railsea skymtar bokens hj\u00e4ltar det om\u00f6jliga: en liten bit r\u00e4ls, byggd av skr\u00e4p och kasserat skrot l\u00f6per ut ur r\u00e4lshavets o\u00e4ndliga bredd. Kan det vara sant, vart leder den? G\u00e5r det att l\u00e4mna o\u00e4ndligheten, den \u00e4ndl\u00f6sa r\u00e4tten? Marxismens st\u00f6rsta l\u00f6fte \u00e4r att varje system inneh\u00e5ller f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r sitt eget uppl\u00f6sande. Pasjukanis, Mieville och tidsskriften R\u00f6da Rummet tillh\u00f6r en stolt tradition som samlar och r\u00e4ddar det skr\u00e4p och skrot som stora narrativ l\u00e4mnar d\u00e4rh\u00e4n, f\u00f6r att finna och visa f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r n\u00e5gonting nytt. S\u00e5dant \u00e4r mottot f\u00f6r Mievilles tidsskrift Salvage<\/em>: \u201dbetween salvation and garbage there is salvage.\u201d9<\/sup> <<<\/p>\n\n\n\n


Artikelf\u00f6rfattare:
Hedvig L\u00e4rka<\/strong> \u00e4r doktorand i internationell r\u00e4tt och skatter\u00e4tt vid G\u00f6teborgs Universitet. Hennes avhandling behandlar f\u00f6retagsinkomstbeskattningens framv\u00e4xt och utveckling fr\u00e5n ett historiematerialistiskt st\u00e4llningstagande.
Hugo Lundberg<\/strong> \u00e4r doktorand i internationell r\u00e4tt vid G\u00f6teborgs Universitet. Hans avhandling behandlar ensidiga sanktioner och tv\u00e5ngs\u00e5tg\u00e4rder inom folkr\u00e4tten. Hans forskningsintressen \u00e4r fr\u00e4mst folkr\u00e4ttens teori och historia samt kritisk r\u00e4ttsteori.<\/p>\n\n\n\n

NOTER<\/span>
1. Folkr\u00e4tt \u00e4r ett annat ord f\u00f6r internationell r\u00e4tt, och den aktualiseras n\u00e4r det saknas en avg\u00f6rande r\u00e4ttslig auktoritet. Detta \u00e4r fallet i tvister mellan olika l\u00e4nder, eller i tvister som involverar olika l\u00e4nders r\u00e4ttssystem. Som vi ska visa anses inte folkr\u00e4tt vara riktig r\u00e4tt enligt den f\u00f6rh\u00e4rskande f\u00f6rst\u00e5elsen, just p\u00e5 grund av den bristande hierarkin och systematiseringen. F\u00f6r Mieville, liksom f\u00f6r Pasjukanis, utg\u00f6r folkr\u00e4tten tv\u00e4rt om en av de tydligaste manifestationerna av r\u00e4ttens form.
2. Pasjukanis Varan och Subjekte<\/em>t s 149
3. Kelsens inflytande p\u00e5 r\u00e4ttsvetenskapen i Sverige har varit stort, inte minst genom sin doktorand Aleksander Peczenik, p\u00e5 sin tid verksam vid som professor i allm\u00e4n r\u00e4ttsl\u00e4ra vid Lunds universitet. \u00c5sa Gunnarsson & Eva-Maria Svensson (2023) R\u00e4ttsdogmatik<\/em>.
4. \u00c5sa Gunnarsson & Eva-Maria Svensson – R\u00e4ttsdogmatik<\/em>.
5. International Law, Evgeny Pashukanis, Selected Writings on Marxism and Law<\/em> (eds. P. Beirne & R. Sharlet), London & New York] 1980, pp.168-83, 184-5. [V\u00e5r \u00f6vers\u00e4ttning]
6. Between Equal Rights 298
7. Mi\u00e9ville bygger delar av sin argumentation p\u00e5 \u201didealisten\u201d Martti Koskenniemi och dennes tes om att folkr\u00e4tten \u00e4r obest\u00e4mbar. Koskenniemi menar att det finns en inbyggd struktur i det folkr\u00e4ttsliga argumentet som g\u00f6r det m\u00f6jligt att g\u00f6ra argument b\u00e5de f\u00f6r folkr\u00e4tten (utopiskt) och staters suver\u00e4nitet (apologetiskt).
8. Rule of Law \u00e4r \u00f6k\u00e4nt sv\u00e5rt att \u00f6vers\u00e4tta men kan f\u00f6rst\u00e5s som tanken p\u00e5 att sammanhang ska styras av r\u00e4tten. Jmf r\u00e4tts\u00e4kerhet och tyska \u201dRechtsstaat\u201d
9. salvage.zone<\/a>
<\/p>\n\n\n\n

Texter av China Mievielle i R\u00f6da rummet<\/strong>:<\/p>\n\n\n\n

\n
\n
\n
\n
\"\"<\/figure><\/div><\/div><\/div><\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div><\/div>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

Fantasy, Science Fiction & Revolution<\/a><\/blockquote>