{"id":3578,"date":"2023-10-20T10:15:09","date_gmt":"2023-10-20T09:15:09","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=3578"},"modified":"2023-10-20T10:15:09","modified_gmt":"2023-10-20T09:15:09","slug":"dodens-dag","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2023\/10\/20\/dodens-dag\/","title":{"rendered":"D\u00f6dens dag"},"content":{"rendered":"\n

Femtio \u00e5r efter milit\u00e4rkuppen i Chile ger en bok av vetenskapsteoretikern Eden Medina en nykter inblick i hur social f\u00f6r\u00e4ndring g\u00e5r till, skriver Johan \u00d6restig.<\/strong>
Det har nu g\u00e5tt femtio \u00e5r sedan milit\u00e4rkuppen i Chile. I dokument\u00e4ren D\u00f6dens dag \u2013 Chile 11 september 1973<\/a><\/em> skildras hur milit\u00e4ren ledd av Augusto Pinochet och underst\u00f6dd av CIA st\u00f6rtade president Salvador Allende som genom v\u00e4nster-centerkoalitionen Unidad Popular lett landet sedan 1970. Efter en kort inledning om v\u00e4gen fram till kuppen s\u00e5 \u00e4r det v\u00e5ldet, splittringen och terrorn som st\u00e5r i centrum. <\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Det \u00e4r en historia som m\u00e5ste forts\u00e4tta ber\u00e4ttas. Den ger r\u00f6st \u00e5t de som f\u00e4ngslades, torterades, avr\u00e4ttades, f\u00f6rsvann eller tvingades fly. Den p\u00e5minner om hur den s\u00e5 kallade fria v\u00e4rldens ledare, s\u00e5 snart deras herrav\u00e4lde utmanades, inte tvekade att finansiera despoter och paramilit\u00e4ra d\u00f6dsskvadroner i tredje v\u00e4rlden. Den visar att ett kallt krig lika fullt kan sk\u00f6rda liv och krossa dr\u00f6mmar utanf\u00f6r supermakternas territorium. Den demonstrerar hur praktisk solidaritet inte \u00e4r kl\u00e4dsam politisk korrekthet utan skillnaden mellan liv och d\u00f6d. <\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a>
Eden Medina<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n


Problemet med historiska h\u00e4ndelser med ett v\u00e5ldsamt slut \u00e4r att grymheten tenderar att kasta en skugga \u00f6ver m\u00e5nga andra viktiga ber\u00e4ttelser. En s\u00e5dan ber\u00e4ttelse levereras av vetenskapshistorikern Eden Medina i den alldeles lysande boken Cybernetic Revolutionaries: Technology and Politics in Allende\u00b4s Chile<\/em>. I centrum st\u00e5r ett dilemma som Unidad Popular st\u00e4lldes inf\u00f6r. Koalitionen gick till val p\u00e5 att \u00e5stadkomma djupg\u00e5ende samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndringar. Trots enorma rikedomar var fattigdomen utbredd. Frukterna av arbetet gick till ett f\u00e5tal chilenska \u00f6verklassfamiljer och till multinationella bolag. Unidad Popular f\u00f6resatte sig att lyfta m\u00e4nniskor ur fattigdom och er\u00f6vra kontrollen \u00f6ver sin ekonomi genom att nationalisera industrier. Samtidigt var den politiska situationen instabil. Presidentvalet var mycket j\u00e4mnt och folket splittrat. Situationen f\u00f6rv\u00e4rrades av att USA inf\u00f6rde en ekonomisk blockad. Den resulterade i en skenande statsskuld och livsmedelsbrist som i sin tur orsakade br\u00f6dk\u00f6er och v\u00e5ldsamma protester. USA eldade p\u00e5 det hela genom st\u00f6d \u00e5t oppositionella partier och medier. Hur f\u00e5r man ett folk att acceptera omfattande samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndringar under kaotiska f\u00f6rh\u00e5llanden d\u00e4r m\u00e5nga ist\u00e4llet bara vill ha trygghet?<\/p>\n\n\n\n

En av de som hade att hantera denna fr\u00e5ga var ingenj\u00f6ren Fernando Flores. Som en av de h\u00f6gst uppsatta i utvecklingsorganisationen CORFO hade han i uppdrag att leda statens nationaliseringar. Direktiven var att f\u00f6r\u00e4ndringarna skulle ske fredligt och inom ramen f\u00f6r r\u00e5dande demokratiska fri- och r\u00e4ttigheter. Detta gav Flores tillf\u00e4lle att f\u00f6rena sitt yrkesuppdrag med sitt m\u00e5ng\u00e5riga intresse f\u00f6r den s\u00e5 kallade cybernetiken. Ordet h\u00e4rstammar fr\u00e5n grekiskans kubern\u0113tik\u0113s, vilket kan \u00f6vers\u00e4ttas till rorsman. Omr\u00e5det \u00e4r sv\u00e5rt att sammanfatta, men i grunden handlar det om att utveckla strategier f\u00f6r att styra i o\u00f6versk\u00e5dligt komplexa system. Tidens mest framst\u00e5ende cybernetiker Stafford Beer hade tagit omr\u00e5det in i organisationsteorin. Med sina modeller ville han visa att en organisation blir livskraftig inte genom centralstyrning utan genom kontinuerlig kommunikation mellan sj\u00e4lvstyrande delar.
I juli 1971 mottog Beer ett brev fr\u00e5n Flores som fr\u00e5gade om han var intresserad av att st\u00f6tta den chilenska regeringen i deras omvandlingsprojekt. F\u00f6r Beer var detta en oemotst\u00e5ndlig m\u00f6jlighet att till\u00e4mpa sitt system i nationell skala. Resultatet av detta blev projektet Cybersyn. M\u00e5let var att utarbeta ett system som genom sofistikerade former av flerv\u00e4gskommunikation i realtid skulle samordna och utveckla den chilenska samh\u00e4llsekonomin och undvika kriser. Basen var ett antal telexmaskiner, det vill s\u00e4ga apparater f\u00f6r maskins\u00e4nd telegrafi som f\u00f6rband industrierna med ett kontrollrum. Ingenj\u00f6rer begav sig ut till de nationaliserade industrierna. Tillsammans med personer med direkt insyn i verksamheten tog de fram ett antal nyckelindikatorer f\u00f6r att organisationen skulle kunna uppn\u00e5 sina m\u00e5l. Det kunde handla om s\u00e5dant som r\u00e5varutillg\u00e5ng, teknik och personalbehov. Varje industri hade sedan i uppgift att regelbundet s\u00e4nda information om l\u00e4get f\u00f6r varje indikator via telexmaskinerna. Med hj\u00e4lp av datorer j\u00e4mf\u00f6rdes dessa data med ber\u00e4kningar f\u00f6r industrins behov. Om allt verkade st\u00e4mma till\u00e4ts industrierna drivas vidare p\u00e5 de s\u00e4tt som de p\u00e5 lokal niv\u00e5 bed\u00f6mde b\u00e4st. Men om en avvikelse registrerades s\u00e5 rapporterades detta vidare till det s\u00e5 kallade kontrollrummet d\u00e4r projektets ledning satt. De analyserade problemet och \u00e5terkopplade till respektive industri om vad som beh\u00f6vde \u00e5tg\u00e4rdas och gav dem en tidsfrist f\u00f6r att hantera problemet med st\u00f6d av ledningsgruppen och vid behov regeringen. Denna modell var i linje med Beers cybernetiska filosofi p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att den str\u00e4vade efter effektiv frihet. Med det menade Beer att varje del av systemet, i detta fall ekonomin, ska ha s\u00e5 stor sj\u00e4lvst\u00e4ndighet som m\u00f6jligt: det \u00e4r de som arbetar i verksamheterna som b\u00e4st f\u00f6rst\u00e5r vad verksamheten beh\u00f6ver. Men denna frihet f\u00e5r inte g\u00e5 s\u00e5 l\u00e5ngt att den hotar systemets stabilitet.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n


Det som ger Medinas bok dess stora v\u00e4rde \u00e4r dess realism. Den ber\u00e4ttar hur Cybersyn trots begr\u00e4nsande tekniska m\u00f6jligheter utvecklade ett system som b\u00e5de var mer demokratiskt och effektivare \u00e4n olika former av toppstyrd organisering. Ett s\u00e4rskilt intressant kapitel \u00e4r det om den s\u00e5 kallade oktoberstrejken 1972 d\u00e4r 40 000 lastbilschauff\u00f6rer lamslog stora delar av den chilenska ekonomin. Cybersyn gjorde det m\u00f6jligt att i n\u00e4ra nog realtid samordna kommunikation mellan regeringslojala chauff\u00f6rer, distribut\u00f6rer och industrier f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla leveranser. Men Medina idealiserar inte. Hon visar p\u00e5 glappet mellan teori och praktik d\u00e4r m\u00e5let att kommunicera i realtid s\u00e4llan uppn\u00e5ddes, utan alltid skedde med f\u00f6rdr\u00f6jning. Hon visar hur projektet brottades med allt starkare mots\u00e4ttningar. Beer ville anv\u00e4nda Cybersyn som ett verktyg f\u00f6r ekonomisk demokrati d\u00e4r hierarkierna och byr\u00e5kratin i arbetsorganisationerna avskaffades. Chilenska projektmedlemmar som Raul Espejo ville ist\u00e4llet avpolitisera projektet. Med tanke p\u00e5 hur polariserat det chilenska samh\u00e4llet var s\u00e5 var det l\u00e4ttare att f\u00e5 geh\u00f6r f\u00f6r Cybersyn om det framst\u00e4lldes som ett tekniskt verktyg f\u00f6r effektivisering. Medina visar ocks\u00e5 hur den s\u00e5 vanliga \u00e5tskillnaden mellan kulturlivet och ingenj\u00f6rskonsten \u00e4r falsk. Beer kn\u00f6t exempelvis kontakter med folks\u00e5ngaren \u00c1ngel Parra f\u00f6r att cybernetikens filosofi skulle tillg\u00e4ngligg\u00f6ras och korsbefruktas genom den folkliga kulturen.
Summan av bokens perspektiv \u00e4r en nykter inblick i hur social f\u00f6r\u00e4ndring g\u00e5r till. Inte minst blottl\u00e4ggs ett tomrum i v\u00e5r tids politiska debatt. Vi st\u00e5r ju idag inf\u00f6r ett dilemma som knappast \u00e4r identiskt, men som har vissa likheter med det chilenska. Klimatkrisen och levnadskostnadskrisen visar att det system vi idag lever under \u00e4r f\u00f6rlegat och destruktivt. Vi beh\u00f6ver skyndsamma och omfattande samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndringar. Samtidigt slits samh\u00e4llen is\u00e4r av polarisering. Debatten \u00e4r framf\u00f6rallt upptagen vid utspel d\u00e4r politiker t\u00e4vlar om vilken utsatt grupp som ska skuldbel\u00e4ggas och straffas. F\u00e5 formulerar svar p\u00e5 vilka institutionella f\u00f6r\u00e4ndringar som kr\u00e4vs, vilka som ska utveckla dem och hur de ska realiseras. Den som intresserar sig f\u00f6r s\u00e5dana fr\u00e5gor har mer att h\u00e4mta i det chilenska exemplet \u00e4n i SVT:s Agenda eller p\u00e5 Svenska Dagbladets ledarsida. <<<\/p>\n\n\n\n

Artikelf\u00f6rfattare
Johan \u00d6restig<\/strong> \u00e4r doktor i sociologi och lektor vid Ume\u00e5 universitet. Ing\u00e5r i R\u00f6da Rummets redaktion.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Femtio \u00e5r efter milit\u00e4rkuppen i Chile ger en bok av vetenskapsteoretikern Eden Medina en nykter inblick i hur social f\u00f6r\u00e4ndring g\u00e5r till, skriver Johan \u00d6restig.Det har nu g\u00e5tt femtio \u00e5r sedan milit\u00e4rkuppen i Chile. I dokument\u00e4ren D\u00f6dens dag \u2013 Chile … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[1560,1556,1559,906,1557,1555],"class_list":["post-3578","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-cybernetic-revolutionaries-technology-and-politics-in-allendes-chile","tag-cybernetik","tag-eden-medina","tag-johan-orestig","tag-salvador-allende","tag-stafford-beer"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-VI","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3578","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3578"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3578\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3604,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3578\/revisions\/3604"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3578"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3578"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3578"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}