{"id":3598,"date":"2023-10-20T10:21:15","date_gmt":"2023-10-20T09:21:15","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=3598"},"modified":"2023-10-20T10:21:15","modified_gmt":"2023-10-20T09:21:15","slug":"pkks-vag-mot-demokratisk-socialism","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2023\/10\/20\/pkks-vag-mot-demokratisk-socialism\/","title":{"rendered":"PKK:s v\u00e4g mot demokratisk socialism"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

L\u00e4ngre tillbaka var PKK som organisation klart anfr\u00e4tt av stalinism. Under senare decennier har man dock \u2013 med sin f\u00e4ngslade ledare Abdullah \u00d6calan som ideologisk f\u00f6rkunnare \u2013 genomg\u00e5tt en omfattande nyorientering. Peter Wid\u00e9n resonerar och reflekterar kring \u00d6calans tankev\u00e4rld.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Det kurdiska folket \u00e4r ett folk utan stat, med sin storlek p\u00e5 \u00f6ver 40 miljoner \u00e4r man den st\u00f6rsta statsl\u00f6sa befolkningsgruppen i v\u00e4rlden. <\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Dess geografiska hemvist \u00e4r delar av Turkiet, Syrien, Irak och Iran. Stora grupper av kurder lever ocks\u00e5 idag i skilda europeiska l\u00e4nder. Trots fr\u00e5nvaron av en egen stat forts\u00e4tter kurderna att spela en aktiv och betydelsefull roll i v\u00e4rldspolitiken.<\/p>\n\n\n\n

Vi i Sverige har ocks\u00e5 anledning att beakta h\u00e4ndelseutvecklingen i Kurdistan och bland exilkurder. M\u00e5nga \u00e4r bosatta i Sverige och \u201dkurdfr\u00e5gan\u201d har tagit plats i s\u00e5v\u00e4l v\u00e5rt lands inrikes- som utrikespolitik; allt fr\u00e5n det falska \u201dkurdsp\u00e5ret\u201d i utredningen runt mordet p\u00e5 Olof Palme, till solidariteten med kurderna i samband med Saddam Husseins terror och st\u00f6det f\u00f6r de kurdiska r\u00f6relser som tagit huvudst\u00f6ten i kamp mot \u201dIslamska Staten\u201d, IS.<\/p>\n\n\n\n

Idag spelar ocks\u00e5 relationen till kurderna en viktig roll i svensk politik, men p\u00e5 ett f\u00f6r Sverige skamligt s\u00e4tt. De nuvarande Tid\u00f6partierna har avvecklat allt samarbete som tidigare fanns mellan Sverige och den kurdiska r\u00f6relsen i Syrien. Man har i praktiken kapitulerat inf\u00f6r den turkiska Erdo\u011fan-regimens krav att inte bara betrakta PKK (kurdiskt parti i Turkiet) som en \u201dterroristorganisation\u201d, utan \u00e4ven de kurdiska organisationerna i i Syrien (partiet PYD samt dess v\u00e4pnade grenar YPG och kvinnomilisen YPJ). Allt f\u00f6r att blidka den despotiska regimen i Ankara, f\u00f6r att denna ska ge klartecken till ett svenskt medlemskap i Nato.
Den kurdiska politiska offentligheten \u00e4r inte en enad front. Tv\u00e4rtom, medan kurdiska organisationer som PKK (Turkiet) och PYD (Syrien) kan betecknas som progressiv v\u00e4nster s\u00e5 \u00e4r till exempel KDP och PUK i Irak nyliberala av jord\u00e4garklaner (Barzani och Talabani) dominerade partier.<\/p>\n\n\n\n

I m\u00e5nga delar av v\u00e4rlden ser vi hur m\u00f6rka h\u00f6gerkrafter \u00e4r p\u00e5 offensiven och hur demokratiska och sociala landvinningar tr\u00e4ngs tillbaka. I detta l\u00e4ge \u00e4r de str\u00e4vanden som manifesteras i PKK:s och PYD:s politik ljus i m\u00f6rkret. Nya progressiva tankar har omvandlats till konkret politik, fr\u00e4mst i de av PYD kontrollerade omr\u00e5dena i norra Syrien. Den del som blivit k\u00e4nt under namnet Rojava.
Och det var, som tidigare sagts, dessa krafter som axlade huvudb\u00f6rdan i kampen mot \u201dIslamska Staten\u201d. I denna situation v\u00e4ljer s\u00e5ledes Tid\u00f6laget att svensk polis och s\u00e4kerhetstj\u00e4nst ska samarbeta med den turkiska regimen i jakt p\u00e5 kurdiska aktivister och demokratik\u00e4mpar.<\/p>\n\n\n\n

Hur st\u00e5r det d\u00e5 till med PKK:s \u201dterrorism\u201d? I det f\u00f6ljande kommer vi att unders\u00f6ka saken och ocks\u00e5 redog\u00f6ra f\u00f6r den ideologiska utveckling som PKK:s historiska ordf\u00f6rande Abdullah \u00d6calan initierat. I ljuset av det vi kommer fram till st\u00e4ller vi oss fr\u00e5gan om vilken roll svensk regering och myndigheter egentligen spelar?<\/p>\n\n\n\n

L\u00e5t oss b\u00f6rja med en kort rekapitulation. Det kurdiska folket har aldrig erk\u00e4nts av de stater de lever i och utsatts f\u00f6r diskriminering vad g\u00e4ller spr\u00e5k, kultur och politiska r\u00e4ttigheter \u00f6verhuvudtaget. I den koloniserade v\u00e4rlden spreds under efterkrigstiden en v\u00e5g av krav p\u00e5 nationell sj\u00e4lvst\u00e4ndighet. Dessa id\u00e9er slog ocks\u00e5 rot bland kurderna i Turkiet.<\/p>\n\n\n\n

PKK bildas<\/strong>
\u00c5r 1973 samlades sex personer och formerade embryot till vad som 1978 skulle f\u00e5 namnet PKK, Kurdistans Arbetarparti. Grundvalen var marxist-leninistisk. M\u00e4rk v\u00e4l att PKK inte tog st\u00e4llning i den kamp om ledningen av den officiella kommunistiska r\u00f6relsen som d\u00e5 rasade mellan de sovjetiska och kinesiska kommunistpartierna.
Man hamnade i v\u00e5ldsam konflikt, inte bara med turkiska s\u00e4kerhetsstyrkor utan ocks\u00e5 med kurdiska gods\u00e4gare och politiska rivaler. Inf\u00f6r den h\u00e5rdnande repressionen drog man sig tillbaka till baser i Irak och Syrien. \u00c5r 1980 kom s\u00e5 milit\u00e4rkuppen i Turkiet, PKK skickade in sina styrkor och 1984 proklamerade man den v\u00e4pnade kampen. Man s\u00e5g Kurdistan som ett koloniserat land och kurderna som ett koloniserat folk som nekades nationell sj\u00e4lvst\u00e4ndighet. Efter \u00e5r av f\u00f6rt\u00e4rande v\u00e5ld proklamerade PKK 1993 ett ensidigt eldupph\u00f6r, men regimen avvisade detta. PKK \u00e5terkom med ett ensidigt eldupph\u00f6r 1998, utan att heller d\u00e5 f\u00e5 n\u00e5got gensvar.<\/p>\n\n\n\n

PKK:s ordf\u00f6rande Abdullah \u00d6calan begav sig d\u00e5 ut i v\u00e4rlden f\u00f6r att s\u00f6ka st\u00f6d f\u00f6r en politisk l\u00f6sning. Han kidnappades i Kenya av CIA och israeliska Mossad, som \u00f6verl\u00e4mnade honom till turkiska agenter. Han d\u00f6mdes till d\u00f6den genom h\u00e4ngning, men Turkiet avskaffade efter p\u00e5tryckningar fr\u00e5n EU d\u00f6dsstraffet 2002. \u00d6calan sitter fortfarande f\u00e4ngslad och isolerad och under sv\u00e5ra f\u00f6rh\u00e5llanden. PKK har som vi sett flera g\u00e5nger s\u00f6kt eldupph\u00f6r och en politisk l\u00f6sning p\u00e5 konflikten. Men regimen har alltid sett dess str\u00e4van efter fredliga l\u00f6sningar som ett svaghetstecken och ist\u00e4llet valt att intensifiera det milit\u00e4ra trycket.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e5t oss h\u00e4r ocks\u00e5 n\u00e4mna n\u00e5got om hur den turkiska regimen bedrivit sin kamp f\u00f6r att f\u00f6rhindra kurderna att uppn\u00e5 spr\u00e5kliga, kulturella och demokratiska r\u00e4ttigheter. En viktig faktor har varit terror. Flera olika organisationer har anv\u00e4nts. En central s\u00e5dan g\u00e5r under namnet Jitem. Organisationen \u2013 med tusentals medlemmar \u2013 har arbetat med att infiltrera PKK och andra kurdiska organisationer. Det \u00e4r k\u00e4nt att dess medlemmar har haft prestationsl\u00f6n och f\u00e5tt betalt utifr\u00e5n hur m\u00e5nga PKK-medlemmar som d\u00f6dats. Mellan 1989 och 2008 har n\u00e4ra 5000 civilpersoner p\u00e5 det s\u00e4ttet undanr\u00f6jts och 1500 bara f\u00f6rsvunnit. PKK har ju av av sina motst\u00e5ndare (-och av USA, EU och Sveriges regering) beskyllts f\u00f6r att bedriva \u201dterrorism\u201d. Det \u00e4r dock viktigt att h\u00e5lla Jitems verksamhet i minnet n\u00e4r man ska bed\u00f6ma villkoren f\u00f6r PKK:s kamp. Och Jitem \u00e4r inte ensamma. Ett batteri av organisationer, ofta \u00f6verlappande varandra, har deltagit i terrorn mot PKK. Dit h\u00f6r \u201dGladio\u201d (den turkiska avdelningen av det CIA-ledda europeiska n\u00e4tverket med den svenska delen \u201dStay behind\u201d), dit h\u00f6r h\u00f6germilisen \u201dGr\u00e5 Vargarna\u201d, liksom organisationen \u201dAnti Kurd Death Squads\u201d. De av regimen initierade \u201dbyvaktsstyrkorna\u201d, liksom det islamistiska turkiska \u201dHizbullah\u201d, har ocks\u00e5 varit viktiga delar av terrorn mot de kurdiska organisationerna.<\/p>\n\n\n\n

I denna smutsiga krigf\u00f6ring \u00e4r det s\u00e4kert s\u00e5 att \u00e4ven PKK-sidan brutaliserades, men till skillnad fr\u00e5n regimen har PKK:s ledning dragit slutsatser och \u00e4ven beg\u00e5tt seri\u00f6s sj\u00e4lvkritik. Det har talats mycket om \u00d6calans \u201domsv\u00e4ngning\u201d. Jag tror man delvis m\u00e5ste se det som att hans perspektiv utvecklats och f\u00f6rdjupats. F\u00f6rtrycket av kvinnorna, dess ursprung och l\u00f6sning, menar han till exempel att han under l\u00e5ng tid brottats med. Det finns de som menar att man kan tolka hans texter som ren opportunism. Den som l\u00e4ser dessa kan sv\u00e5rligen uppfatta dem p\u00e5 det s\u00e4ttet. Det handlar om l\u00e5ngtg\u00e5ende sj\u00e4lvkritik, djuplodande resonemang och energiska pl\u00e4deringar f\u00f6r de politiska id\u00e9er han kommit fram till.<\/p>\n\n\n\n

Texterna \u00e4r inte alltid l\u00e4tta. Klarast \u00e4r de just n\u00e4r \u00d6calan l\u00e4gger fram kritik av PKK:s misstag och n\u00e4r han formulerar politiska riktlinjer f\u00f6r vad man nu b\u00f6r efterstr\u00e4va. Sv\u00e5rare blir det n\u00e4r han kommer in p\u00e5 mer principiella resonemang, politisk filosofi och vetenskaplig historiesyn. L\u00e5t oss f\u00f6rst ta upp sj\u00e4lvkritiken och de konkreta politiska slutsatserna.
Den v\u00e4pnade kampen 1994-1998 betecknar han nu som bortkastad tid. Han menar ocks\u00e5 att PKK vid sitt bildande hade anammat samma syns\u00e4tt som man finner hos andra partier och regimer. Jag citerar nedan ur hans ess\u00e4 \u201dWar and Peace in Kurdistan\u201d<\/em>:
PKK hade skapats som ett parti med statsliknande hierarkisk struktur liknande andra partiers. Men en s\u00e5dan struktur st\u00e5r i mots\u00e4ttning till principerna f\u00f6r demokrati, frihet och j\u00e4mlikhet. (\u2026) \u00c4ven om PKK stod f\u00f6r frihet hade vi inte lyckats frig\u00f6ra oss fr\u00e5n att t\u00e4nka hierarkiskt.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Ett annat problem var enligt \u00d6calan PKK:s str\u00e4van efter \u201cinstitutionell makt\u201d det vill s\u00e4ga statsmakt. \u00d6calan pekar p\u00e5 tre historiska riktningar som g\u00e5tt vilse f\u00f6r att de inte sett faran med hierarkier och institutionell makt. Han syftar p\u00e5 \u00f6ststatskommunismen, socialdemokratin och de nationella befrielser\u00f6relserna.
Genom att str\u00e4va efter institutionell makt ist\u00e4llet f\u00f6r att fokusera p\u00e5 samh\u00e4llets demokratisering blev de st\u00f6ttepelare till det kapitalistiska systemet.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Man t\u00e4nker p\u00e5 f\u00f6re detta kommunistpartier, socialdemokrater (som det svenska partiet), ANC i Sydafrika med flera. Det \u00e4r tyv\u00e4rr m\u00e5nga som passar in p\u00e5 beskrivningen.
Ett tredje problem i PKK:s tidiga \u00e5sk\u00e5dning var den generella synen p\u00e5 v\u00e4pnad kamp och krig menar \u00d6calan:
Krig s\u00e5gs som en forts\u00e4ttning p\u00e5 politiken med andra medel, och romantiserades som strategiskt instrument. Ett s\u00e5dant syns\u00e4tt st\u00e5r i mots\u00e4ttning till hur vi ser oss som en r\u00f6relse som k\u00e4mpar f\u00f6r samh\u00e4llets befrielse. Enligt v\u00e5r st\u00e5ndpunkt idag kan v\u00e4pnat v\u00e5ld bara r\u00e4ttf\u00e4rdigas som sj\u00e4lvf\u00f6rsvar\u2026.PKK trodde att v\u00e4pnad kamp var tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att vinna de r\u00e4ttigheter kurderna hade f\u00f6rnekats. En s\u00e5dan id\u00e9 var varken socialistisk eller demokratisk, trots det faktum att vi s\u00e5g oss som ett demokratiskt parti. V\u00e5ld har anv\u00e4nts av b\u00e5da sidor till den grad att det g\u00e5r bortom vad som kan betecknas som legitimt sj\u00e4lvf\u00f6rsvar.<\/em><\/p>\n\n\n\n

PKK b\u00f6r enligt \u00d6calan inte efterstr\u00e4va en separat kurdisk stat. Kurderna lever ju i Turkiet, Syrien, Irak och Iran. PKK b\u00f6r nu acceptera dessa staters gr\u00e4nser och den sekul\u00e4ra (inte p\u00e5 religion baserade) turkiska republiken (n\u00e5got som Erdo\u011fans islamistiska parti AKP undergr\u00e4ver). \u00d6calan och PKK vill se turkiska Kurdistan som en demokratisk konfederation styrd underifr\u00e5n, p\u00e5 gr\u00e4srotsniv\u00e5. Inom den existerande turkiska statens gr\u00e4nser men med r\u00e4tt att samarbeta i en konfederation med kurderna i grannl\u00e4nderna, j\u00e4mf\u00f6r med samernas Sapmi.
Kvinnokampen inom det kurdiska territoriet \u00e4r f\u00f6r \u00d6calan helt avg\u00f6rande:.
Situationen f\u00f6r kvinnorna och barnen \u00e4r katastrofal. De s\u00e5 kallade hedersmorden \u00e4r ett uttryck f\u00f6r detta el\u00e4nde. Kvinnorna blir m\u00e5ltavlor f\u00f6r ett arkaiskt hedersbegrepp som reflekterar hela samh\u00e4llets degenerering.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Jag tror ocks\u00e5 att det \u00e4r intressant att delge n\u00e5gra citat ur \u00d6calans ess\u00e4 \u201dBefria Livet; Kvinnans Revolution<\/em>.\u201d D\u00e4r talar han om n\u00f6dv\u00e4ndigheten av att \u201cd\u00f6da den dominerande mannen\u201d. Han menar naturligtvis inte att fysiskt d\u00f6da m\u00e4n. Vad han talar om \u00e4r att utrota mannens dominans \u00f6ver kvinnorna, att d\u00f6da patriarkatet och machokulturen:
Klass och k\u00f6nsf\u00f6rtryck utvecklas tillsammans, maskuliniteten har skapat det h\u00e4rskande k\u00f6net, den h\u00e4rskande klassen och den h\u00e4rskande staten. N\u00e4r mannen analyseras i detta sammanhang st\u00e5r det klart att maskuliniteten m\u00e5ste d\u00f6das. Sanningen \u00e4r att \u2018d\u00f6da den dominerande mannen\u2019 \u00e4r socialismens grundl\u00e4ggande princip. Detta \u00e4r vad \u2018att d\u00f6da makten\u2019 betyder; att d\u00f6da den ensidiga dominansen, oj\u00e4mlikheten och intoleransen. Det betyder ocks\u00e5 att d\u00f6da fascism, diktatur och despotism.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Om media och yttrandefrihet har \u00d6calan idag detta att s\u00e4ga:
Politik beh\u00f6ver oberoende media. Utan dom kommer statsstrukturen inte att utveckla n\u00e5gon k\u00e4nslighet f\u00f6r demokratiska fr\u00e5gor.(\u2026)Individuell yttrandefrihet och r\u00e4tt att fatta individuella beslut \u00e4r oumb\u00e4rliga. Inget land , ingen stat, inget samh\u00e4lle har r\u00e4tt att begr\u00e4nsa dessa friheter, vilka sk\u00e4l man \u00e4n anf\u00f6r.<\/em>
Ur \u201dWar and Peace in Kurdistan<\/em>\u201d, liksom \u00f6vriga citat nedan.<\/p>\n\n\n\n

Om drivkrafterna f\u00f6r ekonomin:
Den profitbaserade ekonomin har inte bara skadat samh\u00e4llet utan ocks\u00e5 milj\u00f6n. En av orsakerna till samh\u00e4llsf\u00f6rfallet \u00e4r de finansiella marknadernas expansion.(\u2026) Den st\u00f6rsta utmaningen f\u00f6r socialistisk politik: Den progressiva f\u00f6rvandlingen av samh\u00e4llet fr\u00e5n varuproduktion till produktion efter behov, fr\u00e5n profit till att dela med sig.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Om ekologisk utveckling:
En ekologisk samh\u00e4llsmodell \u00e4r till sitt v\u00e4sen socialistisk. Skapandet av ekologisk balans kommer endast att kunna ske under \u00f6verg\u00e5ngsfasen fr\u00e5n det despotiska klass-samh\u00e4llet till ett socialistiskt samh\u00e4lle. Det \u00e4r en illusion att tro att milj\u00f6n kan bevaras i det kapitalistiska systemet. Kapitalismen leder till ekologisk f\u00f6rst\u00f6relse. F\u00f6rsvaret av milj\u00f6n m\u00e5ste ges stor uppm\u00e4rksamhet i den sociala f\u00f6r\u00e4ndringsprocessen.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Ur dessa citat kan man vaska fram en r\u00e4tt tydlig bild av vilket samh\u00e4lle PKK och Abdullah \u00d6calan str\u00e4var efter. Det som synligg\u00f6rs \u00e4r ett demokratiskt socialistiskt samh\u00e4lle \u2013 med kvinnans frig\u00f6relse och en natur i balans som grundpelare
Vi ska nu koncentrera oss p\u00e5 tv\u00e5 omr\u00e5den som \u00e4r centrala och specifika i Adullah \u00d6calans politiska filosofi: Nationalstaten eller Demokratisk Konfederation samt Kvinnans historia och kampen f\u00f6r kvinnornas frig\u00f6relse.<\/p>\n\n\n\n

Stat eller Demokratisk Konfederation?<\/strong>
\u00d6calan menar att PKK utifr\u00e5n sin syn p\u00e5 Kurdistan som koloniserat drog den felaktiga slutsatsen att en kurdisk nationalstat m\u00e5ste uppr\u00e4ttas. Han h\u00e4vdar att nationalstater leder till nya f\u00f6rtryckarformer, politiska och etniska. Han vill g\u00f6ra upp med perspektivet att varje nation m\u00e5ste ha en \u201dstat\u201d. Kurderna b\u00f6r efterstr\u00e4va en \u201dDemokratisk Nation\u201d, sj\u00e4lvbest\u00e4mmande inom sitt omr\u00e5de men utan att kr\u00e4va upprivande av de nuvarande landgr\u00e4nserna. Kurder ska kunna samarbeta \u00f6ver gr\u00e4nserna mellan Turkiet, Iran, Irak och Syrien i en demokratisk federation, samtidigt som de f\u00f6rblir en del av dessa l\u00e4nder. \u00d6calan menar dock att f\u00f6r att det ska fungera kr\u00e4vs att dessa stater genomg\u00e5r en djup demokratisering. En konstitution som erk\u00e4nner minoriteters r\u00e4ttigheter, och alla andra grundl\u00e4ggande r\u00e4ttigheter, m\u00e5ste implementeras.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r blir \u00d6calans skrivningar betydligt vagare \u00e4n i de citat vi presenterat ovan, mer otydliga och \u00f6ppna f\u00f6r olika tolkningar\/fr\u00e5gor: Hur ska demokratiseringen av Turkiet genomf\u00f6ras? Vilka klasskrafter m\u00e5ste leda en s\u00e5dan utveckling? Talar han i verkligheten om en socialistisk omv\u00e4lvning eller menar han att de f\u00f6r hans projekt n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r\u00e4ndringarna \u00e4r m\u00f6jliga inom en borgerlig republiks ramar?<\/p>\n\n\n\n

Hans ideal \u00e4r s\u00e5ledes den Demokratiska Konfederationen, ett samh\u00e4lle utan stat. Det har f\u00e5tt iakttagare att dra slutsatsen att \u00d6calan g\u00e5tt fr\u00e5n n\u00e5gon form av marxism-leninism till en mer anarkistisk h\u00e5llning. N\u00e5got som pekar i den riktningen skulle vara den inspiration han f\u00e5tt av att l\u00e4sa verk av den i USA verksamme Murray Bookchin. Denne hade i sin ungdom f\u00f6rst varit medlem i Kommunistiska Ungdomsf\u00f6rbundet men brutit med det och anslutit sig till det trotskistiska Socialist Workers Party. Han hade senare \u00f6verg\u00e5tt till anarkismen, varefter han upph\u00f6rt att beteckna sig som anarkist och i st\u00e4llet myntat begreppet \u201dkommunalism\u201d. \u00d6calan f\u00f6rs\u00f6kte f\u00e5 till st\u00e5nd ett m\u00f6te med Bookchin, men denne var f\u00f6r sjuk. N\u00e4r Bookchin avled 2006 hyllades han av PKK som\u201den av de st\u00f6rsta sociala vetenskapsm\u00e4nnen i det tjugonde \u00e5rhundradet\u201d och man lovade att s\u00e4tta hans id\u00e9er i verket .<\/p>\n\n\n\n

\u00d6calans projekt skiljer sig ocks\u00e5 v\u00e4sentligt fr\u00e5n \u201dklassisk anarkism\u201d. Grovt sett kan man s\u00e4ga att denna definierar statsapparaten i sig som en huvudmotst\u00e5ndare. Man vill uppn\u00e5 ett frihetligt socialistiskt samh\u00e4lle genom att krossa denna apparat, utan att skapa en alternativ stat. Det till skillnad fr\u00e5n marxismen, som menar att statens k\u00e4rna \u00e4r den maktapparat (v\u00e4pnade styrkor med mera) vars funktion \u00e4r att uppr\u00e4tth\u00e5lla den h\u00e4rskande klassens makt i samh\u00e4llet. Proletariatet, m\u00e5ste, efter att ha krossat kapitalets makt, uppr\u00e4tta en prolet\u00e4rstat; f\u00f6r att f\u00f6rhindra en kontrarevolution och omvandla samh\u00e4llet i socialistisk riktning. Denna prolet\u00e4ra stat kan sedan gradvis vittra bort n\u00e4r det klassl\u00f6sa samh\u00e4llet vinner terr\u00e4ng. M\u00e4rk v\u00e4l att marxismen menar att det \u00e4r just de repressiva delarna av staten som vittrar bort. Naturligtvis kommer en administration f\u00f6r produktion och f\u00f6rvaltning av varor och tj\u00e4nster fortsatt existera, utveckla det gemensamma \u00e4gandet och styras av fria m\u00e4nniskor med \u00f6ppen diskussion om m\u00e5ls\u00e4ttningar och prioriteringar.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

\u00d6calans projekt skiljer sig fr\u00e5n b\u00e5de det klassiskt anarkistiska och det klassiskt marxistiska. Han vill bygga en demokratisk konfederation i Kurdistan, men en konfederation som \u00e4ven inkluderar \u00f6vriga etniska grupper i omr\u00e5det. Han f\u00f6rkastar nationalstaten, men vill samtidigt acceptera den nuvarande republiken \u2013 dock med en djupt demokratiserad konstitution. \u00d6calan skisserar en l\u00e5ng period av samexistens mellan konfederationen och den demokratiserade republiken, d\u00e4r republiken endast besitter en \u00f6vergripande makt. P\u00e5 sikt kan denna republik alltmer \u201df\u00f6rtvina\u201d och, som jag f\u00f6rst\u00e5r, skulle resultatet bli att hela omr\u00e5det utvecklas till en demokratisk konfederation \u2013 inte helt glasklart. Till skillnad fr\u00e5n de citat som vi presenterade tidigare, vilka gav en v\u00e4ldigt konkret och klar bild av vilka f\u00f6r\u00e4ndringar som PKK:s politik genomg\u00e5tt, blir dessa resonemang en aning utopiska och suddiga. Men det kanske \u00e4r av underordnad betydelse. Det v\u00e4sentliga \u00e4r, enligt min mening, \u00f6vergivandet av det separatistiska m\u00e5let att uppr\u00e4tta en kurdisk nationalstat. Id\u00e9n med demokratiskt sj\u00e4lvstyre utan att kr\u00e4va att existerande staters gr\u00e4nser \u00e4ndras \u00e4r ett stort steg fram\u00e5t. Genom att \u00f6verge m\u00e5let med nationalstat har kurderna enligt \u00d6calan:
\u2026frigjort sej fr\u00e5n en tung b\u00f6rda, en b\u00f6rda som ledde dem till randen av utpl\u00e5ning. Ist\u00e4llet har de vunnit m\u00f6jligheten att formera en demokratisk nation.
(\u201dDemokratisk Nation\u201d)<\/em><\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r ganska tydligt att det \u00e4r Kurdistans f\u00f6rh\u00e5llande till dagens Turkiet, Iran, Irak och Syrien som \u00d6calans id\u00e9er har som utg\u00e5ngspunkt. Men han p\u00e5pekar att politiken med demokratisk konfederation skulle kunna till\u00e4mpas f\u00f6r att l\u00f6sa armeniers, assyriers, palestiniers och m\u00e5nga andra folkgruppers problem i Mellan\u00f6stern. Han skriver ocks\u00e5 om en global samordning av demokratiska nationer, som en motvikt till nationalstaternas FN \u2013 h\u00e4r blir det av naturliga sk\u00e4l \u00e4n mer sv\u00e4vande och utopiskt.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r det g\u00e4ller det gamla Sovjetlocket menar jag att det finns en allvarlig lucka i \u00d6calans t\u00e4nkande. Han tar avst\u00e5nd fr\u00e5n stalinismen, han kallar det gamla \u00f6stblocket f\u00f6r\u201dden reella socialismen\u201d, vilket \u00e4r positivt. Men han tar inte upp stalinismens brott med marxismen, ist\u00e4llet ges \u201dmarxism-leninismen\u201d skulden f\u00f6r den \u201dreella socialismens\u201d utveckling \u2013 ett exempel p\u00e5 att kasta ut barnet med badvattnet.<\/p>\n\n\n\n

Kvinnans frig\u00f6relse<\/strong>
Kampen f\u00f6r kvinnans frig\u00f6relse \u00e4r helt central f\u00f6r den ideologi som \u00d6calan och PKK idag representerar. \u00d6calan tar sitt avstamp l\u00e5ngt tillbaka i historien och hans tes \u00e4r att vi inte alltid levt i ett patriarkat. Tv\u00e4rtom menar han att j\u00e4gar- och samlarstadiet n\u00e4rmast kan betecknas som ett matriarkat, ett matriarkat som kulminerar i den neolitisk epoken (yngre sten\u00e5ldern). Under denna period utvecklades en arbetsdelning mellan k\u00f6nen. Kvinnorna stod inte bara f\u00f6r barnomsorgen utan ocks\u00e5 f\u00f6r samlandet och det framv\u00e4xande jordbruket. M\u00e4nnen stod f\u00f6r jakt och skydd. Vi talar om ett samh\u00e4lle med knappa resurser men pr\u00e4glat av j\u00e4mlikhet och fr\u00e5nvaron av privat \u00e4gande. Stammen delade p\u00e5 det som producerades.
N\u00e4r produktiviteten \u00f6kade lades grunden f\u00f6r den ursprungliga ackumulationen och utifr\u00e5n det v\u00e4xte privategendomen, enskild rikedom och oj\u00e4mlikhet s\u00e5 sm\u00e5ningom fram \u2013 patriarkatet och sedermera klassamh\u00e4llet. En intressant detalj \u00e4r att \u00d6calan menar att denna utveckling inte var oundviklig. Historien skulle kunna tagit en annan v\u00e4g. Han skiljer sig fr\u00e5n m\u00e5nga mer dogmatiska \u201dmarxisters\u201d syn p\u00e5 historien:
Vi m\u00e5ste var mycket klara \u00f6ver att denna seger (<\/em>patriarkatets m.a.) inte var en oundviklig historisk n\u00f6dv\u00e4ndighet. Det finns ingen lag som best\u00e4mmer att ett naturligt samh\u00e4lle med n\u00f6dv\u00e4ndighet m\u00e5ste utvecklas till ett hierarkiskt\u2026.Det kan finnas en tendens till en s\u00e5dan utveckling men att dra slutsatsen att denna tendens alltid m\u00e5ste leda till att processen l\u00f6per hela linan ut \u00e4r en felaktig slutsats.<\/em>
(\u201dLiberating Life; Womans Revolution<\/em>\u201d)<\/p>\n\n\n\n

Det avg\u00f6rande slaget mot kvinnorna uppst\u00e5r under samma period som de monoteistiska religionerna (religioner med en enda gud) framtr\u00e4der. Symboliskt ers\u00e4tts alla tidigare kvinnliga gudar med den ende manlige patriarkguden, nu bef\u00e4sts kvinnans f\u00f6rslavning. \u00d6calan kallar kvinnorna f\u00f6r den f\u00f6rsta kolonin, f\u00f6rslavandet som \u00e4r inledningen till allt annat underordnande och klassamh\u00e4llets uppkomst. Patriarkatets seger ser \u00d6calan som historiens m\u00e4ktigaste kontrarevolution.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n


\u00d6calans syn p\u00e5 matriarkat och patriarkat p\u00e5minner mycket om den teori som Evelyn Reed lade fram i sin p\u00e5 1970-talet publicerade bok \u201dKvinnans utveckling<\/em>\u201d, som m\u00e5nga av oss \u00e4ldre socialister studerade med stort intresse. Det handlar om vetenskap och d\u00e4rmed n\u00e5got som naturligtvis hela tiden kan modifieras i takt med nya forskningsr\u00f6n. Men insikten att patriarkatet inte \u00e4r n\u00e5got som alltid existerat \u00e4r nog de flesta som studerat \u00e4mnet \u00f6verens om. Studiet av j\u00e4gar- och samlarsamh\u00e4llen pekar p\u00e5 att det ligger mycket i den teori som \u00d6calan och Reed lagt fram, och \u00e4ven Marx och Engels var anh\u00e4ngare av i princip samma teori.
Och det avg\u00f6rande f\u00f6r oss n\u00e4r vi idag tar st\u00e4llning till PKK:s politik \u00e4r inte om den historiska teorin h\u00e5ller p\u00e5 alla punkter utan om den politik som man utvecklat \u00e4r progressiv och b\u00f6r st\u00f6djas. Men f\u00f6rvisso kan man tycka att \u00d6calan i sin framst\u00e4llning b\u00f6jer stickan v\u00e4l l\u00e5ngt. Vad s\u00e4gs om f\u00f6ljande:<\/p>\n\n\n\n

Den roll som arbetarklassen en g\u00e5ng spelade m\u00e5ste nu tas \u00f6ver av kvinnornas systerskap. Kvinnorna \u00e4r idag den mest p\u00e5litliga sociala agenten i kampen f\u00f6r j\u00e4mlikhet och frihet. Kvinnornas verklighet \u00e4r ett mer konkret och analyserbart fenomen \u00e4n vad begrepp som \u201dproletariat\u201d och \u201df\u00f6rtryckt nation\u201d \u00e4r<\/em>
(\u201dLiberating Life; Womans Revolution<\/em>\u201d)<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga marxister h\u00f6jer s\u00e4kert p\u00e5 \u00f6gonbrynen \u2013 med r\u00e4tta. Hur ser \u00d6calan till exempel p\u00e5 borgarklassens kvinnor? \u00c4r det d\u00e4r klass eller k\u00f6n som \u00e4r viktigast? Men \u00e5terigen m\u00e5ste man st\u00e4lla fr\u00e5gan: betyder den syn som h\u00e4r f\u00f6rs fram vad g\u00e4ller relationen mellan kvinnokamp och klasskamp att de socialistiska och antikapitalistiska ambitionerna skruvas ner? Jag tror inte att den som l\u00e4ser vad \u00d6calan skriver kan dra den slutsatsen. Visst kan man tycka att \u00d6calan \u201db\u00f6jer stickan f\u00f6r l\u00e5ngt\u201d. Men d\u00e5 b\u00f6r man ha i minnet att han verkar i en region d\u00e4r stickan sannerligen beh\u00f6ver b\u00f6jas. Kvinnof\u00f6rtrycket \u00e4r p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll bed\u00f6vande. PKK:s och \u00d6calans syn p\u00e5 kvinnokampen \u00e4r en v\u00e4lkommen befrielse, ett ljus i m\u00f6rkret, en frisk fl\u00e4kt i en unken milj\u00f6.
Om relationen mellan m\u00e4n och kvinnor i det kurdiska samh\u00e4llet idag s\u00e4ger \u00d6calan:
Den kurdiska mannen g\u00f6r misstaget att definiera sin s\u00e5 kallade heder i termer av sin absoluta suver\u00e4nitet \u00f6ver kvinnor. Denna vidrighet m\u00e5ste upph\u00f6ra. Kvinnor ska enbart vara sin egen egendom. Hon har ingen annan \u00e4gare\u2026 P\u00e5 samma s\u00e4tt ska kvinnor stoppa sej sj\u00e4lva fr\u00e5n att vara beroende och \u00e4gda.<\/em>
(\u201dDemocratic Nation<\/em>\u201d)<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r realistiskt att se v\u00e5rt sekel som seklet d\u00e5 fria kvinnors vilja ska b\u00e4ra frukt. \u2026.Vi beh\u00f6ver nu kvinnliga frihetspartier.
(\u201dLiberating Life; Womans Revolution\u201d)<\/em><\/p>\n\n\n\n

Sammanfattningsvis kan man n\u00e4r det g\u00e4ller \u00d6calans syn p\u00e5 nation och kvinnokamp dra slutsatsen att man kan ha synpunkter p\u00e5 enskildheter och olika teoretiska st\u00e5ndpunkter. Men sammantaget handlar det om ett oerh\u00f6rt positivt och progressivt bidrag i en m\u00f6rk verklighet.
Tid\u00f6lagets uppslutning bakom Erdoganregimen i dess str\u00e4van att sl\u00e5 ner kurdernas r\u00e4ttf\u00e4rdiga kamp kommer att minnas av framtida generationer. Och Magdalena Andersson och det socialdemokratiska ledarskapet b\u00f6r kanske ta en titt p\u00e5 Jitem och andra d\u00f6dsskvadroners terror och mord p\u00e5 tusentals kurder och sedan st\u00e4lla sig fr\u00e5gan: Har vi hamnat p\u00e5 r\u00e4tt sida? Vilken sida \u00e4r den terroristiska? <<<\/p>\n\n\n\n

LITTERATUR:
Demokratisk Nation, Reval f\u00f6rlag
Liberating Life; Womans Revolution <\/em>i The Political Thought of Abdullah \u00d6calan<\/em>, Pluto Press 2017. P\u00e5 svenska som Befria Livet; Kvinnans Revolution<\/em>, Rojavakommitteerna<\/a>, 2016.
War and Peace in Kurdistan,<\/em> i The Political Thought of Abdullah \u00d6calan, Pluto Press 2017.<\/p>\n\n\n\n

Artikelf\u00f6rfattare:
Peter Wid\u00e9n<\/strong> \u00e4r f\u00f6re detta metallarbetare, medlem av Socialistisk Politik och skribent i bland annat Internationalen och eFolket<\/a>.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

L\u00e4ngre tillbaka var PKK som organisation klart anfr\u00e4tt av stalinism. Under senare decennier har man dock \u2013 med sin f\u00e4ngslade ledare Abdullah \u00d6calan som ideologisk f\u00f6rkunnare \u2013 genomg\u00e5tt en omfattande nyorientering. Peter Wid\u00e9n resonerar och reflekterar kring \u00d6calans tankev\u00e4rld. Det … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[1566,1567,1430],"class_list":["post-3598","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-demokratisk-nation","tag-i-the-political-thought-of-abdullah-ocalan","tag-pkk"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-W2","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3598","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3598"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3598\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3602,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3598\/revisions\/3602"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3598"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3598"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3598"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}