{"id":3856,"date":"2024-07-12T19:59:00","date_gmt":"2024-07-12T18:59:00","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=3856"},"modified":"2024-07-19T12:18:59","modified_gmt":"2024-07-19T11:18:59","slug":"bostadspolitik-for-vem","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2024\/07\/12\/bostadspolitik-for-vem\/","title":{"rendered":"Bostadspolitik f\u00f6r vem?"},"content":{"rendered":"\n

Kris i bostadsfr\u00e5gan<\/em> Forskarkollektivet Fundament<\/strong>:
Timothy Blackwell, St\u00e5le Holgersen,
Dominika V Polanska, \u00c5se Richard,
Hannes Rolf och Maria Wallstam.
<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Kris i bostadsfr\u00e5gan<\/em> \u00e4r en ambiti\u00f6s bok som tar sig an uppgiften att staka ut den svenska \u201dbostadsfr\u00e5gans\u201d historia fr\u00e5n 1850-talet till idag. Boken \u00e4r skriven av forskarkollektivet Fundament, som best\u00e5r av historiker, socialantropologer, statsvetare, kulturgeografer och sociologer. Alla med olika kompetenser som f\u00f6rs\u00f6ker t\u00e4cka denna komplexa fr\u00e5ga. Med \u201dbostadsfr\u00e5gan\u201d syftar f\u00f6rfattarna p\u00e5 hur behovet av bost\u00e4der kan m\u00f6tas och p\u00e5 kampen mellan att definiera bostaden som behov eller som vara. I f\u00f6rsta delen beskrivs de tre faktorer som l\u00e4gger grunden f\u00f6r en historisk f\u00f6rst\u00e5else av bostadsfr\u00e5gan : politiken, byggandet och finansieringen. Det \u00e4r en bild av en f\u00f6r\u00e4nderlig situation: hur m\u00e5nga hus som byggs och av vilka akt\u00f6rer, hur hyresg\u00e4sters r\u00e4ttigheter vunnits men ocks\u00e5 urholkats. Den andra delen fokuserar p\u00e5 vad vi kan l\u00e4ra oss fr\u00e5n historien samt erfarenheter fr\u00e5n andra l\u00e4nder som kan vara relevanta f\u00f6r oss h\u00e4r i Sverige. F\u00f6rfattarna po\u00e4ngterar s\u00e4rskilt vikten av att f\u00f6rst\u00e5 den historiska kontexten och maktrelationerna kring bostaden.<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Sverige har i modern tid har haft tre olika bostadssystem, med tv\u00e5 historiska skiften. Ett bostadssystem kan betraktas som en specifik tids dominerande f\u00f6rst\u00e5else av hur boende b\u00f6r organiseras. Vilken roll b\u00f6r staten ha? Vad \u00e4r en godtagbar bostadsstandard? Vem s\u00e4tter villkoren f\u00f6r hur v\u00e5ra st\u00e4der byggs?
Det f\u00f6rsta skiftet skedde i perioden efter andra v\u00e4rldskriget, d\u00e5 det klassiskt liberala bostadssystemet som k\u00e4nnetecknades av en \u201cl\u00e5t g\u00e5\u201d attityd n\u00e4r det g\u00e4llde byggandet och skydd f\u00f6r hyresg\u00e4ster byttes ut mot efterkrigstidens bostadssystem, pr\u00e4glat av storskaliga statliga investeringar. D\u00e4refter kom det nuvarande bostadssystemet, det nyliberala. Detta pr\u00e4glas av en delvis \u00e5terg\u00e5ng till det klassiskt liberala systemet, d\u00e4r fokus ligger p\u00e5 avregleringar och en tilltro till att storf\u00f6retagen ska hitta l\u00f6sningarna. Vi st\u00e5r nu inf\u00f6r ett nytt skifte, d\u00e4r nyliberalismen verkar of\u00f6rm\u00f6gen att l\u00f6sa de problem vi m\u00f6ter. Dessutom tycks hyresg\u00e4sternas representanter som under efterkrigstiden stod starka vara inkapabla att agera.<\/p>\n\n\n\n

I kontrast till den avpolitiserade retoriken som dominerar samtalet kring bostadspolitiken \u00e4r Kris i bostadsfr\u00e5gan en frisk fl\u00e4kt som tydligt definierar de olika klassintressen som styr bostadspolitiken, fr\u00e5n byggbolag och banker till fastighets\u00e4garna. Den politiska tonen f\u00f6r boken s\u00e4tts redan i dess f\u00f6rsta stycke, d\u00e4r f\u00f6rfattarna skriver att \u201c[i]ngen som vill f\u00f6rst\u00e5 bostadsfr\u00e5gan kommer undan konflikter, fr\u00e5gor om makt eller det faktum att bostadssystem skapar vinnare och f\u00f6rlorare\u201d. F\u00f6rfattarkollektivet g\u00f6r vidare en tydlig po\u00e4ng av att definiera sin politiska utg\u00e5ngspunkt n\u00e4r de skriver att \u201calla ska ha tillg\u00e5ng till ett v\u00e4rdigt, gott och tryggt hem\u201d och att detta inte kan g\u00f6ras om man prioriterar bost\u00e4ders bytesv\u00e4rde framf\u00f6r deras bruksv\u00e4rde, det vill s\u00e4ga om man ser bost\u00e4der som en chans till vinstmaximering ist\u00e4llet f\u00f6r n\u00e5got som ska fylla ett m\u00e4nskligt behov.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

I det samtida politiska samtalet existerar konsensus om att Sverige har drabbats av en \u201dbostadskris\u201d och att n\u00e5gonting beh\u00f6ver g\u00f6ras, men en analys av exakt vad som \u00e4r krisens orsaker eller vilka samh\u00e4llskrafter som driver p\u00e5 den lyser med sin fr\u00e5nvaro. Den politiska f\u00f6rlamningen synliggjordes nyligen i ett uttalande av Kent Persson, samh\u00e4llspolitisk chef f\u00f6r bostadsbolaget Heimstaden. Helt utan ironi eller sj\u00e4lvinsikt konstaterade Persson att \u201dallt fler riskerar att st\u00e4ngas ut fr\u00e5n bostadsmarknaden och l\u00e4mnas \u00e5t \u00f6det att bli heml\u00f6s. Hur kan det vara m\u00f6jligt i ett modernt v\u00e4lf\u00e4rdssamh\u00e4lle som Sverige?\u201d. 1<\/a><\/sup>Sveriges st\u00f6rsta (och Europas n\u00e4st st\u00f6rsta) bostadsbolag ser sig allts\u00e5 sj\u00e4lva som totalt maktl\u00f6sa inf\u00f6r \u201dbostadskrisen,\u201d trots att de \u00e4ger och f\u00f6rvaltar
45 000 hyresbost\u00e4der i Sverige . Genom att h\u00e4vda sin maktl\u00f6shet vill Heimstaden2<\/a><\/sup> i sj\u00e4lva verket p\u00e5verka politiken att \u00f6ppna upp f\u00f6r social housing. Det \u00e4r ett s\u00e4tt att s\u00e4ga att staten endast ska ha ett ansvar f\u00f6r social housing och inte f\u00f6r resten, vilket i sin tur l\u00e4mnas \u00e5t marknaden. Kris i bostadsfr\u00e5gan tydligg\u00f6r Heimstadens reella klassintresse, n\u00e4mligen att maximera vinsten f\u00f6r sina aktie\u00e4gare snarare \u00e4n att erbjuda bost\u00e4der.<\/p>\n\n\n\n

Jag l\u00e4ser den h\u00e4r boken framf\u00f6r allt som bostadsaktivist. Sedan 2019 har jag varit aktiv i Ort till Ort, en grupp som organiserar kring folks boendeproblem i Stockholmsomr\u00e5det, till exempel i kampanjer f\u00f6r en \u00e5terkommunalisering av hyresl\u00e4genheter i Husby eller mot renovr\u00e4kningar i Sundbyberg. Vi har fokuserat p\u00e5 att bryta med id\u00e9n att det bara \u00e4r genom lugna f\u00f6rhandlingar med hyresv\u00e4rden vi n\u00e5r framg\u00e5ngar f\u00f6r hyresg\u00e4stkollektivet. Ist\u00e4llet kr\u00e4vs det att vi hittar s\u00e4tt att visa kollektiv styrka. Men detta inneb\u00e4r att man m\u00e5nga g\u00e5nger f\u00f6r defensiva kamper och det \u00e4r inte alltid enkelt att hitta fram till de vision\u00e4ra id\u00e9erna om hur vi faktiskt kan f\u00f6rskjuta makten till de boendes f\u00f6rdel.<\/p>\n\n\n\n

Detta f\u00f6r mig in p\u00e5 vad som kan vara anv\u00e4ndningsomr\u00e5den av denna bok f\u00f6r oss bostadsaktivister. I Kris i bostadsfr\u00e5gan argumenterar f\u00f6rfattarna f\u00f6r en universell bostadspolitik, det vill s\u00e4ga att vi inte b\u00f6r bygga eller tillhandah\u00e5lla bost\u00e4der specifikt f\u00f6r folk som inte har r\u00e5d med de h\u00f6ga hyrorna i de bost\u00e4der som finns att tillg\u00e5 just nu. Det \u00e4r n\u00e5got jag h\u00e5ller med om, men den universella bostadspolitiken kan stundtals framst\u00e5 som problematisk i konkret politisk kamp. Ett tydligt exempel \u00e4r n\u00e4r vi i Ort till Ort organiserade f\u00f6r ett 30-tal nyanl\u00e4ndas r\u00e4tt att f\u00e5 bo kvar i de l\u00e4genheter som de f\u00e5tt via sociala kontrakt3<\/a><\/sup> i Sundbyberg just p\u00e5 grund av att bristen p\u00e5 lokala kontaktn\u00e4t riskerade att g\u00f6ra dem heml\u00f6sa om kommunen vr\u00e4kt dem fr\u00e5n sina l\u00e4genheter. M\u00e5nga andra boende i omr\u00e5det uttryckte att de inte tyckte att de nyanl\u00e4nda skulle f\u00e5 beh\u00e5lla sina l\u00e4genheter d\u00e5 de h\u00e4vdade att de hade g\u00e5tt f\u00f6re i den kommunala bostadsk\u00f6n. Ironiskt nog anv\u00e4ndes den universella synen p\u00e5 bost\u00e4der som ett sk\u00e4l f\u00f6r att g\u00f6ra vissa m\u00e4nniskor heml\u00f6sa. Vi i Ort till Ort argumenterade ist\u00e4llet f\u00f6r att de nyanl\u00e4ndas uppenbara utsatthet borde g\u00f6ra att de prioriteras, ett slags argument bortom universalismen. Det kan d\u00e4rf\u00f6r bli praktiskt sv\u00e5rt f\u00f6r oss att h\u00e4vda universalismen i en situation d\u00e4r de bost\u00e4der som folk faktiskt har r\u00e5d med minskar i antal. Konflikten synliggjorde hur \u2013 i en reaktion\u00e4r tid \u2013 v\u00e5rt kollektiva ansvar att se till att alla har n\u00e5gonstans att bo s\u00e5 l\u00e4tt glider \u00f6ver i att g\u00f6ra fascistoida undantag gentemot \u201cjust dom\u201d som inte b\u00f6r t\u00e4ckas av detta bostadsf\u00f6rs\u00f6rjningsansvar.<\/p>\n\n\n\n

Ett stort problem kring \u00e4gandet av hyresbost\u00e4der i Sverige \u00e4r att kommunala fastigheter s\u00e5 l\u00e4tt s\u00e4ljs ut s\u00e5 fort borgerliga majoriteter kommer till makten, och att det \u00e4r v\u00e4lbetalda tj\u00e4nstem\u00e4n och politiker som inte ens bor i hyresr\u00e4tt som best\u00e4mmer hur bost\u00e4derna ska f\u00f6rvaltas. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r exemplet som tas upp i boken kring det danska systemet med almene boliger s\u00e4rskilt intressant. D\u00e4r har man fr\u00e5n b\u00f6rjan byggt in en princip om att det \u00e4r hyresg\u00e4sterna sj\u00e4lva som v\u00e4ljer styret f\u00f6r de enskilda fastigheterna och att organisationen som helhet \u00e4r beslutsm\u00e4ssigt oberoende fr\u00e5n politiken (trots att man f\u00e5r sin finansiering d\u00e4rifr\u00e5n). Detta tangerar de modeller vi i Ort till Ort f\u00f6rest\u00e4ller oss, f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att hyresg\u00e4sternas intressen prioriteras i hur allm\u00e4nnyttan drivs.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e5got som jag d\u00e4remot saknar i boken \u00e4r tankar kring hur vi kan ingripa mot privat egendom. Fr\u00e5gan om hur vi kan ta tillbaka \u00e4gandet av v\u00e5ra bost\u00e4der fr\u00e5n kapitalet \u00e4r central i all radikal bostadskamp. Ett f\u00f6rsta steg skulle till exempel kunna vara att f\u00f6resl\u00e5 lagstiftning om att expropriera bost\u00e4der som inte sk\u00f6ts om eller som l\u00e4mnas tomma under en l\u00e4ngre tid. Men det finns s\u00e5klart begr\u00e4nsningar f\u00f6r den radikala bostadspolitiken. Om man glider in p\u00e5 omr\u00e5den som utmanar fundamentet p\u00e5 vilket detta samh\u00e4llssystem bygger, vad blir reaktionen?<\/p>\n\n\n\n

Med det sagt \u00e4r Kris i bostadsfr\u00e5gan en ambiti\u00f6s och nyttig genomg\u00e5ng av en historia d\u00e4r den hegemoniska uppfattningen av hur vi ser p\u00e5 bostaden har skiftat ordentligt, och d\u00e4r det blir tydligt att den ocks\u00e5 kan skifta inom en snar framtid. Det bostadspolitiska skiftet \u00e4r p\u00e5g\u00e5ende och att det \u00e4r dags f\u00f6r oss att ocks\u00e5 forma det. Det r\u00e4cker att l\u00e4sa fastighets\u00e4garnas egna tidningar f\u00f6r att se att de redan \u00e4r i full g\u00e5ng med att presentera sin plan fram\u00e5t. Det \u00e4r dags f\u00f6r oss att g\u00f6ra detsamma.<\/p>\n\n\n\n

Oscar Harvey Westerlund<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Noter. <\/p>\n\n\n

  1. Persson, K. (2023). Den \u00f6ronbed\u00f6vande Tystnaden. Fastighetstidningen. Publicerad 18e december 2023, fastighetstidningen.se\/den-oronbedovande-tystnaden<\/a> \u21a9\ufe0e<\/a><\/li>
  2. Dinkelspiel, L. (2023). Bostadsj\u00e4tten pressas: \u2018N\u00e4rmar Sig K\u00f6pl\u00e4ge\u2019. svd.se. Svenska Dagbladet. Publicerad 18e augusti 2023, svd.se\/a\/5Bz3J1\/heimstaden-gor-forlust-pa-9-miljarder<\/a> \u21a9\ufe0e<\/a><\/li>
  3. Sociala kontrakt \u00e4r vanligtvis vanliga l\u00e4genheter. Dessa boenden kan vara kopplade till ordinarie hyresavtal eller vara tillf\u00e4lliga bost\u00e4der med s\u00e4rskilda regler och villkor. Oftast \u00e4r det andrahandskontrakt med begr\u00e4nsat besittningsskydd. Sociala kontrakt grundar sig p\u00e5 bist\u00e5ndsbeslut enligt socialtj\u00e4nstlagen. \u21a9\ufe0e<\/a><\/li><\/ol>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Kris i bostadsfr\u00e5gan Forskarkollektivet Fundament:Timothy Blackwell, St\u00e5le Holgersen, Dominika V Polanska, \u00c5se Richard, Hannes Rolf och Maria Wallstam. Kris i bostadsfr\u00e5gan \u00e4r en ambiti\u00f6s bok som tar sig an uppgiften att staka ut den svenska \u201dbostadsfr\u00e5gans\u201d historia fr\u00e5n 1850-talet till … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"[{\"content\":\"Persson, K. (2023). Den \u00f6ronbed\u00f6vande Tystnaden. Fastighetstidningen. Publicerad 18e december 2023, fastighetstidningen.se\/den-oronbedovande-tystnaden<\/a>\",\"id\":\"ce09a0b8-8b4f-4fa3-8ca4-86aa59126641\"},{\"content\":\"Dinkelspiel, L. (2023). Bostadsj\u00e4tten pressas: \u2018N\u00e4rmar Sig K\u00f6pl\u00e4ge\u2019. svd.se. Svenska Dagbladet. Publicerad 18e augusti 2023, svd.se\/a\/5Bz3J1\/heimstaden-gor-forlust-pa-9-miljarder<\/a>\",\"id\":\"735ca7cd-437e-485a-84d6-03064e046562\"},{\"content\":\"Sociala kontrakt \u00e4r vanligtvis vanliga l\u00e4genheter. Dessa boenden kan vara kopplade till ordinarie hyresavtal eller vara tillf\u00e4lliga bost\u00e4der med s\u00e4rskilda regler och villkor. Oftast \u00e4r det andrahandskontrakt med begr\u00e4nsat besittningsskydd. Sociala kontrakt grundar sig p\u00e5 bist\u00e5ndsbeslut enligt socialtj\u00e4nstlagen.\",\"id\":\"811931e0-02e3-4a50-b323-4f8a75aab290\"}]","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","enabled":false},"version":2}},"categories":[11],"tags":[1620,1619,1622,1183,1623,1617,1621,1624,1064,1618],"class_list":["post-3856","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-social-valfard","tag-ase-richard","tag-dominika-v-polanska","tag-forskarkollektivet-fundament","tag-hannes-rolf","tag-heimstaden","tag-kris-i-bostadsfragan","tag-maria-wallstam","tag-ort-till-ort","tag-stale-holgersen","tag-timothy-blackwell"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-10c","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3856","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3856"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3856\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3942,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3856\/revisions\/3942"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3856"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3856"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3856"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}