{"id":3891,"date":"2024-07-14T23:11:51","date_gmt":"2024-07-14T22:11:51","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=3891"},"modified":"2024-07-14T23:30:30","modified_gmt":"2024-07-14T22:30:30","slug":"sjunde-oktober-i-ett-historiskt-perspektiv","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2024\/07\/14\/sjunde-oktober-i-ett-historiskt-perspektiv\/","title":{"rendered":"Sjunde oktober i ett historiskt perspektiv"},"content":{"rendered":"\n

Sju m\u00e5nader efter Hamas al-Aqsa-attack som svepte genom st\u00e4ngslen runt Gaza \u00e4r det prelimin\u00e4ra bokslutet skr\u00e4mmande. Gilbert Achar analyserar den israeliska propagandabilden att Hamas\u2019 massaker var grundad i antisemitism. Artikeln publicerades den sjunde maj, f\u00f6re den senaste utvecklingen med de israeliska attackerna mot Rafah.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Enligt de uppgifter som finns tillg\u00e4ngliga d\u00f6dades 1 143 personer \u2013 de flesta israeler \u2013 den sjunde oktober 2023. Av dessa var 767 civila varav 36 barn och 71 utl\u00e4ndska medborgare, 376 var milit\u00e4rer eller s\u00e4kerhetsvakter, och n\u00e4stan 250 m\u00e4nniskor bortf\u00f6rdes i f\u00e5ngenskap. Samma dag blev enligt israeliska k\u00e4llor 1 600 ur angriparnas styrkor d\u00f6dade p\u00e5 plats, och n\u00e4ra 200 f\u00e4ngslades. Sedan den 7 oktober har enligt k\u00e4llor i Gaza n\u00e4rmare 35 000 palestinier d\u00f6dats, varav uppskattningsvis 40 procent barn \u2013 det vill s\u00e4ga 14 000. Till denna siffra b\u00f6r man l\u00e4gga till de 20 000 personer som tros ligga begravda under rasmassorna i Gaza, liksom de 78 000 skadade, m\u00e5nga med mycket allvarliga skador. <\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Den absoluta majoriteten av Gazainv\u00e5narna har tvingats bort fr\u00e5n sina hem, och hela befolkningen p\u00e5 remsan pl\u00e5gas av en tilltagande hungersn\u00f6d, som Israel \u00e5samkat dem genom att kraftigt begr\u00e4nsa hj\u00e4lps\u00e4ndningarna in i enklaven. De flesta bost\u00e4der i Gaza har f\u00f6rst\u00f6rts i vad soms\u00e4kerligen \u00e4r \u00e5rhundradets mest destruktiva bombningskampanj. Med undantag f\u00f6r k\u00e4rnvapenbombningar \u00e4r det troligtvis den mest destruktiva n\u00e5gonsin i intensitet, om man sammantaget ser till omf\u00e5ng och tidsperiod.
Faktum \u00e4r dock att Hiroshimabomben hade en styrka p\u00e5 15 kiloton TNT, medan israeliska styrkor redan har sl\u00e4ppt n\u00e4stan fem g\u00e5nger s\u00e5 mycket spr\u00e4ngkraft \u00f6ver Gazas 365 kvadratkilometer. Man beh\u00f6ver knappast n\u00e4mna att dessa ber\u00e4kningar \u00e4r h\u00f6gst provisoriska och att antalet offer stiger f\u00f6r varje dag medan det detta skrivs.<\/p>\n\n\n\n

Vad var den sjunde oktober en forts\u00e4ttning p\u00e5?<\/strong>
Israels omedelbara reaktion p\u00e5 attackerna den sjunde oktober var inte bara att h\u00e4vda att detta var den d\u00f6dligaste attacken som riktats mot israeler under en och samma dag,, vilket otvivelaktigt \u00e4r sant, utan ocks\u00e5 att kalla attackerna \u201dden st\u00f6rsta massakern p\u00e5 judar sedan F\u00f6rintelsen\u201d, vilket \u00e4r en mycket mer tvivelaktig beskrivning som dessutom laddats med ett underliggande politiskt budskap. Och \u00e4nd\u00e5 \u00e4r det den senare ben\u00e4mningen som har blivit ett mantra i v\u00e4st; till exempel kallade Frankrikes president Emmanuel Macron h\u00e4ndelserna den sjunde oktober f\u00f6r \u201dden st\u00f6rsta antisemitiska massakern detta \u00e5rhundrade\u201d under en ceremoni f\u00f6r att hedra de 42 franska medborgare som dog n\u00e4ra Gazas gr\u00e4ns den dagen.
F\u00f6r den som h\u00e5ller balansr\u00e4kningen ovan i minnet framst\u00e5r den underliggande analogin mellan den sjunde oktober och nazisternas massaker p\u00e5 judarna som opassande, d\u00e5 den fullst\u00e4ndigt nonchalerar den faktiska styrkebalansen, liksom identiteten hos f\u00f6r\u00f6vare och offer i de olika fallen. Ett antal experter p\u00e5 antisemitism och F\u00f6rintelsen uttrycker det helt korrekt i ett gemensamt brev, \u00d6ppet brev om missbruket av minnet av F\u00f6rintelsen<\/a><\/em>:<\/p>\n\n\n\n

”Det \u00e4r begripligt varf\u00f6r m\u00e5nga i den judiska gemenskapen drar sig till minnes F\u00f6rintelsen och dess f\u00f6reg\u00e5ende pogromer n\u00e4r de f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rst\u00e5 vad som skedde den sjunde oktober; massakrerna och de bilder som publicerades i efterhand har \u00e5terv\u00e4ckt ett djupt rotat kollektivt minne av folkmordsantisemitism framdrivet i en tidsm\u00e4ssigt alltf\u00f6r n\u00e4rliggande judisk historia.
Att h\u00e4nvisa till f\u00f6rintelsen grumlar emellertid f\u00f6rst\u00e5elsen av den antisemitism som judar m\u00f6ter idag, och \u00e4r en farlig f\u00f6rvanskning av orsakerna till dagens v\u00e5ld i Israel-Palestina. F\u00f6rintelsen under nazisterna innebar att en stat tillsammans med ett samarbetsvilligt civilsamh\u00e4lle gav sig p\u00e5 en liten minoritet, vilket snart gled \u00f6ver i ett folkmord som omfattade en hel kontinent. Att j\u00e4mf\u00f6ra krisen som nu utspelar sig i Israel-Palestina med nazismen och F\u00f6rintelsen \u2013 s\u00e4rskilt n\u00e4r politiker och andra personer som kan p\u00e5verka den allm\u00e4nna opinionen g\u00f6r denna j\u00e4mf\u00f6relse \u2013 \u00e4r onekligen ett intellektuellt och moraliskt misslyckande.”<\/p>\n\n\n\n

Oaktat de likheter som finns mellan Hamas och nazisterna har de senare betydligt mer gemensamt med Israels sionistiska Likuddominerade extremh\u00f6gerregering. Likud \u00e4r ett parti med fascistisk h\u00e4rstamning<\/a>, och regeringen inneh\u00e5ller ministrar som den israeliske f\u00f6rintelsehistorikern Daniel Blatman, professor vid institutet f\u00f6r samtida studier i judendom p\u00e5 Hebreiska universitetet i Jerusalem, utan omsvep beskrev som \u201dnynazister\u201d i den israeliska dagstidningen Haaretz.

Sjunde oktober i ett sammanhang<\/strong>
N\u00e4r FN:s generalsekreterare Antonio Guterres den 24 oktober gav uttryck f\u00f6r den uppenbara och banala sanningen att \u201dsjunde oktober inte skedde i ett vakuum<\/a>\u201d anklagade Israel honom f\u00f6r att \u201dr\u00e4ttf\u00e4rdiga terrorism\u201d, och Israels FN-ambassad\u00f6r kr\u00e4vde hans avg\u00e5ng. Guterres hade syftat p\u00e5 ockupationen som p\u00e5g\u00e5tt sedan 1967, och f\u00f6rklarat att \u201ddet palestinska folket har under 56 \u00e5r utsatts f\u00f6r en kv\u00e4vande ockupation. De har sett sitt land sakta men s\u00e4kert slukas av bos\u00e4ttare och pl\u00e5gas av v\u00e5ld, deras ekonomi har tryckts ner, folket har tv\u00e5ngsf\u00f6rflyttats och deras hem har f\u00f6rst\u00f6rts. Hoppet om en politisk l\u00f6sning p\u00e5 deras el\u00e4nde f\u00f6rsvinner.\u201d
Han sa ocks\u00e5 att \u201ddet palestinska folkets pl\u00e5gor inte kan r\u00e4ttf\u00e4rdiga Hamas fruktansv\u00e4rda attacker. Och dessa fruktansv\u00e4rda attacker kan inte r\u00e4ttf\u00e4rdiga en kollektiv bestraffning av det palestinska folket.\u201d Trots detta h\u00e4vdade till och med Benny Gantz, Netanyahus p\u00e5st\u00e5tt moderate motst\u00e5ndare och medlem i Israels krigskabinett sedan den sjunde oktober, att generalsekreteraren \u201durs\u00e4ktar terror\u201d, och tillade att \u201dterrorapologeter inte kan tala \u00e5 hela v\u00e4rldens v\u00e4gnar\u201d. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt gav han sitt stilla medgivande till den israeliske ambassad\u00f6rens krav.
Dessa reaktioner fr\u00e5n israeliskt h\u00e5ll var inget annat \u00e4n en fortsatt f\u00f6rnekelse av verkligheten, en f\u00f6rnekelse de har gemensamt med alla ockupationsmakter i modern tid \u00e4nda sedan r\u00e5dandeetiska normer och modern internationell lag b\u00f6rjade f\u00f6rd\u00f6ma ockupation av ett annat folks territorium. Inte bara var det sant att \u201dden sjunde oktober inte skedde i ett vakuum\u201d, det var ocks\u00e5 helt f\u00f6ruts\u00e4gbart att v\u00e5ldet skulle explodera vid n\u00e5got tillf\u00e4lle, s\u00e4rskilt vid Gazaremsan. I december 2009, fyra \u00e5r efter det israeliska tillbakadragandet fr\u00e5n remsan 2005, tv\u00e5 \u00e5r efter att Israels blockad av Gaza i samband med att Hamas makt\u00f6vertagande, och n\u00e5gra f\u00e5 m\u00e5nader efter Israels f\u00f6rsta st\u00f6rre bombkampanj \u00f6ver enklaven (2008-9), st\u00e4llde Larry Derfner den riktiga fr\u00e5gan till sina israeliska landsm\u00e4n i Jerusalem Post<\/a>:<\/p>\n\n\n\n

”Den fr\u00e5ga vi m\u00e5ste st\u00e4lla oss \u00e4r: vad skulle vi g\u00f6ra om vi behandlades s\u00e5 som Gazas inv\u00e5nare behandlas?
Det \u00e4r inte s\u00e5 att vi inte klarar av att f\u00f6rest\u00e4lla oss hur ett liv i Gaza skulle se ut. Vi har best\u00e4mt oss f\u00f6r att inte g\u00f6ra det. Om vi hade gjort det hade vi kanske inte slutat d\u00e4r. N\u00e4sta steg skulle kunna vara att f\u00f6rest\u00e4lla sig hur det hade varit om v\u00e5rt land hade varit i samma tillst\u00e5nd som vi l\u00e4mnade Gaza i. Och f\u00f6rr eller senare hade vi kanske f\u00f6rs\u00f6kt att f\u00f6rest\u00e4lla oss vad vi hade gjort om v\u00e5ra liv h\u00e4r hade sett ut som deras.
Vi kanske inte ens beh\u00f6ver fundera \u00f6ver vad vi hade gjort, det kanske r\u00e4cker med att fundera \u00f6ver vad vi hade tyckt om det folk och det land som inte ens l\u00e5ter oss \u00e5terh\u00e4mta sig n\u00e4r kriget \u00e4r \u00f6ver, som blockerar v\u00e5ra gr\u00e4nser och endast sl\u00e4pper in tillr\u00e4ckligt med varor f\u00f6r att h\u00e5lla oss precis vid fattigdomsgr\u00e4nsen och f\u00f6rhindra sv\u00e4lt och massepidemier.”<\/p>\n\n\n\n

Sanningen \u00e4r att n\u00e4r Hamas liknas vid nynazister som prim\u00e4rt drivs av antisemitism reproduceras, som en del av en p\u00e5g\u00e5ende israel-arabisk strid om narrativet<\/a>, en gammal bepr\u00f6vad krigsstrategi som p\u00e5b\u00f6rjades1945 n\u00e4r ber\u00e4ttelsen om den historiska figuren Amin al-Husseini utnyttjades f\u00f6r att beskriva den sionistiska er\u00f6vringen av palestinsk mark 1948 som Andra v\u00e4rldskrigets slutliga och mest betydande f\u00e4ltslag. S\u00e5ledes kunde den moderna koloniala historiens sista kapitel presenteras som det slutgiltiga slaget mot nazismen. Denna strategi fungerar v\u00e4l i de delar av v\u00e4rlden som b\u00e4r skulden f\u00f6r nazisternas folkmord p\u00e5 Europas judar; l\u00e4nder vars befolkningar har f\u00f6rf\u00e4der som var f\u00f6r\u00f6vare, medbrottslingar eller \u00e5sk\u00e5dare, inklusive de som slog igen d\u00f6rren i ansiktet p\u00e5 judiska flyktingar. Samma strategiska list fungerar dock inte p\u00e5 st\u00f6rre delen av m\u00e4nskligheten, som \u00e4r baserad i det Globala Syd. Dessa m\u00e4nniskor hade f\u00f6ga delaktighet i Andra v\u00e4rldskriget och har alltid uppfattat palestinierna som de senaste i en l\u00e5ng r\u00e4cka av kolonialismens blodiga offer, och inte som arvtagare till nazistimperialismen.

Historisk \u00e5terblick: Angola 1961<\/strong>
Min v\u00e4n Michael Cahen, en fransk specialist p\u00e5 det portugisiskspr\u00e5kliga Afrika gjorde mig i efterdyningarna av den sjunde oktober uppm\u00e4rksam p\u00e5 ett historiskt skeende som tilldrog sig i Angola 1961 och som har sl\u00e5ende likheter med vad som nu p\u00e5g\u00e5r i Mellan\u00f6stern. Jag blev nyfiken, gjorde mina egna efterforskningar i fr\u00e5gan, och uppt\u00e4ckte att parallellerna gick l\u00e5ngt bortom den sjunde oktober. Det h\u00e4r \u00e4r historien:
Mot bakgrund av att avkoloniseringsr\u00f6relserna i Afrika hade n\u00e5tt stora framg\u00e5ngar \u00f6kade fientligheten mot den h\u00e5rdnackade portugisiska kolonialismen kraftigt i Angola 1961, s\u00e4rskilt efter att grannlandet Republiken Kongo (sedermera Demokratiska republiken Kongo) uppn\u00e5tt sj\u00e4lvst\u00e4ndighet fr\u00e5n belgiskt kolonialstyre f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r, vilket fick den portugisiska kolonialmakten att \u00f6ka repressionen mot angolaner som s\u00f6kte sj\u00e4lvst\u00e4ndighet. Den antikoloniala v\u00e4pnade kampen fortsatte i Afrikas kvarst\u00e5ende koloniala omr\u00e5den, och Angola var inget undantag. En av de antikoloniala r\u00f6relserna var F\u00f6reningen f\u00f6r Angolas Folk (UPA) vars ledare Holden Roberto hade kopplingar till CIA och till Nationella Befrielsefronten (FLN) i Algeriet, varifr\u00e5n de senare kommer att ta namnet FNLA.
Den 15 mars 1961 korsade UPA-soldater gr\u00e4nsen fr\u00e5n Kongo in i norra Angola tillsammans med en stor m\u00e4ngd lokala inv\u00e5nare. En brokig folkhop p\u00e5 mellan fyra och fem tusen m\u00e4n, varav n\u00e5gra f\u00e5 var bev\u00e4pnade med gev\u00e4r och de flesta med macheter gick b\u00e4rs\u00e4rk och d\u00f6dade p\u00e5 de mest fasansfulla s\u00e4tt hundratals upp till ett tusen (n\u00e5gra exakta siffror finns inte) vita kolonisat\u00f6rer \u2013 m\u00e4n, kvinnor och barn \u2013 tillsammans med m\u00e5nga fler angolaner av annan etnicitet och blandat blod (mesti\u00e7os). Som Maria da Concei\u00e7\u00e3o Neto skrev 60 \u00e5r senare<\/a>:
<\/em> \u201dBilden av slaktade vita, mesti\u00e7os och svarta skulle bli en central den av den portugisiska propagandan som syftade till att diskreditera angriparna som \u2019terrorister\u2019 och \u2019barbarer\u2019 utan n\u00e5got som helst politiskt m\u00e5l. Till dags dato \u00e4r detta den mest spridda f\u00f6rest\u00e4llningen om \u201915:e mars\u2019, vilket omedelbart blev ett hinder f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 vad som faktiskt h\u00e4nde.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n

\n
\"UPA\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Den portugisiska regeringen under h\u00f6gerdiktatorn Ant\u00f3nio de Oliviera Salazar drog i g\u00e5ng en massiv vederg\u00e4llningskampanj vilken inkluderade omfattande flygangrepp. Salazar tog personligen kommandot \u00f6ver f\u00f6rsvarsministeriet i detta syfte. Inom n\u00e5gra m\u00e5nader hade tusentals (mot slutet av \u00e5ret \u00f6ver 50 000 enligt Nkwelle Ekaney<\/a>) m\u00e4nniskor i den svarta befolkningen d\u00f6dats. Flera byar br\u00e4ndes ned och j\u00e4mnades med marken. Ett av det portugisiska luftvapnets fr\u00e4msta vapen var napalm som USA under John F. Kennedys administration hade f\u00f6rsett dem med.
Ytterligare tv\u00e5 delar av historieskrivningen \u00e4r relevanta h\u00e4r. F\u00f6r det f\u00f6rsta kom UPA\/FNLA att forts\u00e4tta som en CIA-st\u00f6dd rival till det Sovjetst\u00f6dda MPLA (Folkr\u00f6relsen f\u00f6r Angolas Befrielse). Samtidigt var h\u00f6gerdiktaturen Portugal en av de stater som var med och grundade NATO. Som Roberto sj\u00e4lv<\/a> f\u00f6rklarade f\u00f6r en svensk forskare:<\/p>\n\n\n\n

Holden Roberto: Vi fick ingen hj\u00e4lp fr\u00e5n v\u00e4st p\u00e5 grund av NATO:s relation med Portugal. Vi fick inget st\u00f6d. Det lilla st\u00f6d vi kunde f\u00e5 var fr\u00e5n l\u00e4nder i Afrika och Arabv\u00e4rlden, som Tunisien. Och Israel, vilket var mycket viktigt f\u00f6r oss vid den tidpunkten. Israel hj\u00e4lpte oss mycket.
Tor Sellstr\u00f6m: Med vapen?
Holden Roberto: Med vapen. Det var med Golda Meirs hj\u00e4lp.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r det andra kommenterade Frantz Fanon \u2013 som hade stimulerat Roberto att dra ig\u00e5ng den v\u00e4pnade kampen \u2013 h\u00e4ndelserna i Angola i kapitlet Spontanitetens styrka och svaghet i sin k\u00e4nda bok Jordens F\u00f6rd\u00f6mda <\/a><\/em>fr\u00e5n 1961 p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt:

”Vi erinrar oss att den 15:e mars 1961 kastade sig en grupp p\u00e5 tv\u00e5 tre tusen angoleser mot de portugisiska st\u00e4llningarna. M\u00e4n, kvinnor och barn, bev\u00e4pnade eller obev\u00e4pnade, st\u00f6rtade i v\u00e5g efter v\u00e5g, mot omr\u00e5den som beh\u00e4rskades av kolonialherrarna och milit\u00e4ren under Portugals flagga. Byar och flygplatser omringades och utsattes f\u00f6r upprepade angrepp men tusentals angoleser blev ocks\u00e5 nedmejade av kolonisat\u00f6rernas eld. Det tog inte l\u00e5ng tid f\u00f6r det angolesiska upprorets ledare att f\u00f6rst\u00e5 att de m\u00e5ste finna andra metoder om de verkligen vill befria sitt land. D\u00e4rf\u00f6r har ocks\u00e5 den angolesiske ledaren Holden Roberto genomf\u00f6rt en fullst\u00e4ndig omorganisering av Nationella Angolesiska Arm\u00e9n, med h\u00e4nsyn tagen till erfarenheterna fr\u00e5n andra befrielsekrig och gerillatekniker.”<\/em>

Slutsats<\/strong>
Vilken av dessa tv\u00e5 historiska episoder liknar mest Hamas anfall den sjunde oktober och den Israeliska extremh\u00f6gerregeringens p\u00e5f\u00f6ljande slakt: Anti-judiska och nazistledda upplopp som ledde till att judarna i Europa n\u00e4stan utrotas, eller anti-portugisiska UPA-ledda upplopp och den portugisiska extremh\u00f6gerregeringens p\u00e5f\u00f6ljande USA-st\u00f6dda slakt?? Motiverades angolanerna den 15:e mars 1961 fr\u00e4mst av anti-vit rasism, eller av hat mot portugisiskt kolonialt f\u00f6rtryck? Var Hamasledda palestinier den sjunde oktober p\u00e5 samma s\u00e4tt fr\u00e4mst motiverade av antisemitism eller av hat mot israeliskt kolonialt f\u00f6rtryck? Svaret p\u00e5 dessa fr\u00e5gor torde vara uppenbara f\u00f6r alla som inte \u00e4r f\u00f6rblindade av anti-palestinsk, anti-arabisk- eller anti-muslimsk rasism, och av \u201dnarcissistisk medk\u00e4nsla\u201d f\u00f6r vita israeler.<\/a><\/p>\n\n\n\n

\u00d6vers\u00e4ttning
Jakob Sandberg
Artikeln \u00e4r publicerad p\u00e5 Historical Materialisms blogg<\/a> den 7\/5 2024.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Artikelf\u00f6rfattare:
Gilbert Achcar <\/strong>\u00e4r professor i utvecklingsstudier och internationella relationer vid School of Oriental and African Studies (SOAS) i London. Han \u00e4r en regelbunden i skribent Fj\u00e4rde Internationalens press <\/a>och har bland annat skrivit b\u00f6ckerna The Clash of Barbarisms. The Making of the New World Disorde<\/em>r (2006), The Arabs and the Holocaust: The Arab-Israeli War of Narrations <\/em>(2012), The People Wants. A Radical Exploration of the Arab Uprising<\/em> (2022). Hans senaste bok – The New Cold War. United States, Russia and China, from Kosovo to Ukraine<\/a><\/em> publicerades 2023. Han \u00e4r medlem i Anti*Capitalist Resistance <\/a>i Storbritannien.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sju m\u00e5nader efter Hamas al-Aqsa-attack som svepte genom st\u00e4ngslen runt Gaza \u00e4r det prelimin\u00e4ra bokslutet skr\u00e4mmande. Gilbert Achar analyserar den israeliska propagandabilden att Hamas\u2019 massaker var grundad i antisemitism. Artikeln publicerades den sjunde maj, f\u00f6re den senaste utvecklingen med de … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_feature_clip_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[1644,1646,1645,1647],"class_list":["post-3891","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-gilbert-achar","tag-hamas","tag-sjunde-oktober","tag-upa"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-10L","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3891","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3891"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3891\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3896,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3891\/revisions\/3896"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3891"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3891"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3891"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}