{"id":3962,"date":"2024-10-27T20:34:25","date_gmt":"2024-10-27T19:34:25","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=3962"},"modified":"2024-11-07T00:00:03","modified_gmt":"2024-11-06T23:00:03","slug":"den-globala-extremhogerns-anatomi","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2024\/10\/27\/den-globala-extremhogerns-anatomi\/","title":{"rendered":"Den globala extremh\u00f6gerns anatomi"},"content":{"rendered":"
\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Farh\u00e5gorna att Donald Trump blir president i v\u00e4rldens m\u00e4ktigaste stat efter h\u00f6stens val tenderar att \u00f6verskugga det faktum att den form av radikalt reaktion\u00e4r h\u00f6gerpolitik han st\u00e5r f\u00f6r \u00e4r en f\u00f6reteelse med global utbredning. Maria Sundvall presenterar den spanske socialisten Miguel Urb\u00e1ns kartl\u00e4ggning av den framv\u00e4xande auktorit\u00e4ra r\u00f6relsens k\u00e4nnetecken och dess djupg\u00e5ende kopplingarna till nyliberalismens samh\u00e4lleliga effekter.<\/strong><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n


Miguel Urb\u00e1n, medlem i det spanska socialistiska partiet Anticapitalistas och tidigare EU-parlamentariker f\u00f6r Podemos, kom i januari ut med en bok om den globala yttersta h\u00f6gern, Trumpismos – Neoliberales y autoritarios. Radiograf\u00eda de la derecha radical<\/em> (\u201dTrumpismer \u2013 nyliberala och auktorit\u00e4ra. Genomlysning av den radikala h\u00f6gern\u201d, Verso 2024). Boken \u00e4r h\u00f6gaktuell och under den sommar d\u00e5 jag l\u00e4st och sysselsatt mig med boken har dess inneh\u00e5ll befunnit sig i en st\u00e4ndig dialog med v\u00e4rldsh\u00e4ndelserna. Varje dag har jag funnit bekr\u00e4ftelser eller exempel p\u00e5 bokens inneh\u00e5ll i dagstidningar och tv-nyheter.
Det \u00e4r en gedigen genomg\u00e5ng p\u00e5 mer \u00e4n 300 sidor som Urb\u00e1n skrivit. Ordet \u201dradiograf\u00eda\u201d i titeln betyder \u201dr\u00f6ntgenbild\u201d men en r\u00f6ntgenbild \u00e4r statisk, visserligen med stort djup men \u00e4nd\u00e5 en snapshot av h\u00e4r-och-nu. Urb\u00e1ns bok \u00e4r snarare en v\u00e4gledning, en guidebok till extremh\u00f6gerns universum. En guidebok in i nutiden. \u201dF\u00e4rd in i m\u00f6rkrets hj\u00e4rta\u201d \u00e4r en sliten travestering som jag kommer att t\u00e4nka p\u00e5. Det passar v\u00e4l p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att det m\u00f6rkrets hj\u00e4rta som Joseph Conrads roman fr\u00e5n 1902 handlar om \u00e4r kolonialismen, imperialistmakternas uppdelning av v\u00e4rlden och dess konsekvenser, inte n\u00e5gon enstaka kolonialists hj\u00e4rta eller egenskaper. Det m\u00f6rkrets hj\u00e4rta Urb\u00e1n tr\u00e4nger in i \u00e4r p\u00e5 samma s\u00e4tt inte n\u00e5gon enskild individs, inte heller Donald Trumps, utan m\u00f6rkret i ett globalt v\u00e4rldsomsp\u00e4nnande system.
Till min l\u00e4ttnad \u00e4r inte ordet \u201dtrumpism\u201d i titeln heller n\u00e5gon ny \u201dism\u201d, i meningen en ny v\u00e4ldefinierad \u201dskola\u201d att uppr\u00e4tta gr\u00e4nser f\u00f6r. Urb\u00e1n beskriver vad han kallar f\u00f6r ett verkligt historiskt \u00f6gonblick, en brytning mellan det gamla och det nya, d\u00e5 Trumps anh\u00e4ngare v\u00e4grade acceptera valresultatet och f\u00f6rs\u00f6kte storma Kapitolium i Washington 6 januari 2021. Han menar att Trumps verkliga framg\u00e5ng var att ha lyckats samla allt fr\u00e5n nyliberala libertarianer till sociala mediers trollkulturer och konspirationsteoretiker till den nya kristna h\u00f6gern bakom samma fana.
Det handlar om en ny internationell ytterh\u00f6ger som \u00e4r en produkt av kapitalismens strukturella kris. Den globala finanskrisen 2008 innebar enligt Urb\u00e1n slutet f\u00f6r nyliberalismens f\u00f6rf\u00f6relsemakt. Krisen b\u00f6rjade med en bol\u00e5nekris i USA och utvecklades till en kris i det globala finanssystemet. Stora befolkningsgrupper led av kvardr\u00f6jande effekter av krisen under \u00e5ratal fram\u00f6ver, och misstron \u00f6kade mot det system som r\u00e4ddade banker men inte vanliga inkomsttagares ekonomi.
Det \u00e4r idag uppenbart att nyliberalismen inte bara globaliserat kommunikationer, finanser och kultur \u2013 utan ocks\u00e5 mis\u00e4r, hoppl\u00f6shet och plundring. Oj\u00e4mlikheten har \u00f6kat i m\u00e5nga l\u00e4nder och v\u00e4lf\u00e4rdsstaten bryts ned. Nyliberalismens kris blir ocks\u00e5 en kris f\u00f6r USA:s internationella ledarskap.
\u00c5tstramningspolitiken blir konstant och budskapet att kakan inte r\u00e4cker till alla f\u00f6rst\u00e4rker sociala mots\u00e4ttningar inom befolkningsmajoriteten. Migrationspolitiken sk\u00e4rps och f\u00f6rst\u00e4rker mots\u00e4ttningarna. Covidpandemin f\u00f6rdjupade krisen. Klimatkrisen illustrerar att det idag inte l\u00e4ngre handlar om kapitalismens utan om planetens h\u00e5llbarhet.
Urb\u00e1n h\u00e4vdar att fyrtio \u00e5r av nyliberalt styre b\u00e4ddat f\u00f6r den nya globala h\u00f6gern genom att skapa en djupt antidemokratisk politisk kultur. Borgerliga opinionsbildare h\u00e4vdar ofta att marknadsekonomi och liberal demokrati g\u00e5r hand i hand. Men det r\u00e4cker med att studera Pinochetdiktaturens Chile f\u00f6r att se att det inte varit sant. Andra har tv\u00e4rtemot p\u00e5pekat att det \u00e4r nyliberalismens sj\u00e4lva id\u00e9 att utesluta ekonomisk politik fr\u00e5n kollektiva beslut. Det \u00e4r marknaden och inte medvetna politiska beslut som ska avg\u00f6ra befolkningens villkor och v\u00e4lf\u00e4rd. Avregleringar och s\u00e5 kallade valfrihetsreformer i Sverige har ber\u00f6vat oss m\u00f6jligheten att styra viktig samh\u00e4llsservice som j\u00e4rnv\u00e4gar, skolor och sjukv\u00e5rd. I den meningen \u00e4r det nyliberala programmet ett program f\u00f6r att inskr\u00e4nka demokratin.
Resultatet har blivit en politisk instabilitet som lett till vad Urb\u00e1n kallar \u201djordb\u00e4vningar\u201d i valen i rika l\u00e4nder och sociala resningar i de fattigare l\u00e4nderna. Det har i sin tur lett till en kraftig f\u00f6rst\u00e4rkning av s\u00e4kerhetsideologin i liberala samh\u00e4llen. De fattiga klasserna uppfattas alltmer som det st\u00f6rsta hotet mot systemet och i st\u00e4llet f\u00f6r en tidigare socialstat som f\u00f6rs\u00f6kte bek\u00e4mpa fattigdomen byggs polisstater som kriminaliserar de fattiga. Otryggheten blir i sin tur br\u00e4nsle p\u00e5 yttersta h\u00f6gerns valbrasor.

Fascism?<\/strong>
Ett kapitel i boken \u00e4gnas \u00e5t att reda ut fr\u00e5gan om huruvida den nya yttersta h\u00f6gern \u00e4r fascistisk. Urb\u00e1n argumenterar mot det och varnar f\u00f6r alltf\u00f6r snabba historiska j\u00e4mf\u00f6relser med 30-talet.
En skillnad \u00e4r den historiska bakgrunden. Fascismen g\u00e5r inte att f\u00f6rst\u00e5 utan den massaker som kom att pr\u00e4gla 1900-talet, d\u00f6den i f\u00f6rsta v\u00e4rldskrigets skyttegravar eller ryska revolutionen och andra revolution\u00e4ra resningar i \u00d6st- och Centraleuropa mellan 1919 och 1923. Borgarklassen k\u00e4nde panik inf\u00f6r den sociala oron och var beredd att acceptera f\u00f6rtrycksregimer f\u00f6r att bevara kapitalismen.
Det finns drag i auktorit\u00e4ra r\u00f6relser som f\u00f6renar fascistiska grupperingar och extremh\u00f6gern idag: en k\u00e4nsla av att vi befinner oss i en \u00f6verv\u00e4ldigande kris d\u00e4r traditionella l\u00f6sningar inte hj\u00e4lper och d\u00e4r individen m\u00e5ste underordnas gruppen och de naturliga ledarna. Det handlar om att bygga en t\u00e4tare och renare gemenskap. V\u00e5ldet och viljestyrkan hyllas.
Men fascismens uppg\u00e5ng f\u00f6ruts\u00e4tter en djup kris i kapitalismen, och till skillnad fr\u00e5n milit\u00e4rdiktaturer i allm\u00e4nhet bygger fascismen p\u00e5 masst\u00f6d. Dess bas \u00e4r framf\u00f6r allt sm\u00e5borgerligheten men den beh\u00f6ver kapitalets st\u00f6d f\u00f6r att ta makten. Storbourgeoisien st\u00e4lls inf\u00f6r ett allt eller intet – fascism eller hotet om prolet\u00e4r revolution.
Fascismen definieras ocks\u00e5 av v\u00e5ldsanv\u00e4ndningen och hyllandet av den v\u00e5ldsamma handlingen och kriget som renande faktor. Historikern och socialisten CLR James beskrev fascismen som ett resultat av f\u00f6rst\u00f6relse och f\u00f6rtryck som \u00f6verf\u00f6rts fr\u00e5n kolonierna till Europa. Han tog exemplet med det urskillningsl\u00f6sa v\u00e5ldet mot kommunarderna n\u00e4r Pariskommunen slogs ned i maj 1871. V\u00e5ldet m\u00f6jliggjordes av det f\u00f6rtingligande av andra m\u00e4nniskor som soldaterna hade l\u00e4rt sig under de koloniala er\u00f6vringarna under decennierna dessf\u00f6rinnan.
N\u00e4r Urb\u00e1n s\u00e5ledes varnar f\u00f6r inflation av begreppet fascism betonar han att det inte r\u00e5der samma polarisering mellan klasserna som p\u00e5 30-talet, att det inte heller finns n\u00e5got uppsving f\u00f6r arbetarr\u00f6relsen som borgerligheten m\u00e5ste bem\u00f6ta. Vare sig stater eller extremh\u00f6gerns organisationer mobiliserar massor som de fascistiska r\u00f6relserna gjorde. Det samh\u00e4lle som h\u00f6gerv\u00e5gen leder till \u00e4r inte fascismens organiserade samh\u00e4lle utan ett atomiserat samh\u00e4lle d\u00e4r sociala band uppl\u00f6ses utan att ers\u00e4ttas av andra band.
I diskussionen om vad man ska kalla den nya yttersta h\u00f6gern avr\u00e5der Urb\u00e1n f\u00f6ljaktligen fr\u00e5n begrepp som inneh\u00e5ller ordet fascism, som neofascism, ekofascism, fossilfascism eller postfascism. En del kallar de nya r\u00f6relserna f\u00f6r populistiska, en term som Urb\u00e1n menar \u00e4r s\u00e5 vag att den saknar f\u00f6rklaringsv\u00e4rde och i v\u00e4rsta fall uttrycker ett f\u00f6rakt f\u00f6r folket.
Urb\u00e1ns eget f\u00f6rslag \u00e4r att beskriva den nya h\u00f6gern som reaktion\u00e4r auktoritarianism. \u201dReaktion\u00e4r\u201d definieras som \u201dbak\u00e5tstr\u00e4vande\u201d och Urb\u00e1n beskriver v\u00e5r period som pr\u00e4glad av en kris f\u00f6r sj\u00e4lva begreppet \u201dframsteg\u201d, en systemkris med den ekologiska krisen som grund. Till skillnad fr\u00e5n den klassiska fascismen som hade ett projekt f\u00f6r framtiden v\u00e4nder sig den nya yttersta h\u00f6gern till fantasin om att \u00e5teruppr\u00e4tta en kapitalism med obegr\u00e4nsad tillv\u00e4xt. Trumps slagord MAGA, Make America Great Again, \u00e4r en nedg\u00e5ende makts budskap, en appell till att avskaffa framtiden.
Urb\u00e1n visar hur missn\u00f6jet letar sig bak\u00e5t n\u00e4r den \u00f6kade oj\u00e4mlikheten och budskapet \u201ddet r\u00e4cker inte \u00e5t alla\u201d leder till att allt fler utesluts fr\u00e5n \u201d\u00f6arna av v\u00e4lst\u00e5nd\u201d. Det g\u00e4ller s\u00e5v\u00e4l flyktingar som arbetare vars kroppar f\u00f6rst\u00f6rts i produktionen. I en enk\u00e4t som Urb\u00e1n redovisar bejakade 75 procent av ungdomarna i flera l\u00e4nder p\u00e5st\u00e5endet att \u201dframtiden \u00e4r skr\u00e4mmande\u201d och i en annan enk\u00e4tunders\u00f6kning i Frankrike 2021 menade 7 av10 deltagande att \u201ddet var b\u00e4ttre f\u00f6rr\u201d<\/p>\n\n\n\n

Gemensamma drag<\/strong>
St\u00f6rre delen av boken best\u00e5r av Urb\u00e1ns beskrivning av de k\u00e4nnetecken som f\u00f6renar de reaktion\u00e4ra auktorit\u00e4ra globalt, en beskrivning med m\u00e4ngder av exempel och fallbeskrivningar. G\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng n\u00e4r jag l\u00e4st boken har jag f\u00f6rundrats \u00f6ver att allt verkar s\u00e5 exakt likartat. Det \u00e4r som om yttersta h\u00f6gern lyckats formulera ett internationellt program. Vad mera \u00e4r, den har haft orov\u00e4ckande stora framg\u00e5ngar med de fr\u00e5gor den drivit och det blir d\u00e4rf\u00f6r desto mer angel\u00e4get att analysera dess \u201dprogram\u201d och diskutera hur det kan bem\u00f6tas.
Yttersta h\u00f6gerns fr\u00e4mlingsfientlighe<\/strong><\/em>t, som inneb\u00e4r att den pekar ut migranter som syndabockar f\u00f6r samh\u00e4llets tillbakag\u00e5ng, har lyckats p\u00e5verka hela den politiska debatten i m\u00e5nga l\u00e4nder och driva fram en h\u00e5rdare migrationspolitik. Den anv\u00e4nder islamofobi<\/strong><\/em> p\u00e5 ett s\u00e4tt som p\u00e5minner om fascismens anv\u00e4ndning av antisemitismen. Muslimen har blivit den nya inre fienden som inte kan assimileras.<\/p>\n\n\n\n


Den \u00e4r auktorit\u00e4r,<\/strong><\/em> den vill \u00f6ka kontrollen av medborgarna och \u00e4r fientlig till fackf\u00f6reningar och demokratiska r\u00f6relser – men den utger sig f\u00f6r att vara en protestr\u00f6relse som f\u00f6retr\u00e4der \u201ddom d\u00e4rnere\u201d mot korrupta eliter. Till och med en miljard\u00e4r som Trump s\u00e4ger sig f\u00f6retr\u00e4da de f\u00f6rf\u00f6rdelade. Och den lyckas ofta knyta an till folkligt missn\u00f6je.
Urb\u00e1n tar exemplet med folkomr\u00f6stningen i Storbritannien 2016 om uttr\u00e4de ur EU. Bakgrunden till Brexitsegern var den kraftigt \u00f6kade oj\u00e4mlikhet som globaliseringen skapat \u00e4ven i vinnande v\u00e4stl\u00e4nder. Unga kan inte f\u00e5 arbete. Andelen med os\u00e4kra jobb \u2013 det s\u00e5 kallade prekariatet \u2013 \u00f6kar. V\u00e4lf\u00e4rdsservicen sk\u00e4rs ned. Tidigare blomstrande orter f\u00f6rslummas.
Det var ett verkligt v\u00e4ljaruppror, som ingen hade f\u00f6rutsett. Det sade sig bygga p\u00e5 \u201dfolket\u201d, det egna folket till skillnad fr\u00e5n den p\u00e5verkan och de m\u00e4nniskor som kom utifr\u00e5n. Men folket hade inga klassf\u00f6rtecken. Protesten kanaliserades i nationalism och invandrarfientlighet, inte i motst\u00e5nd mot nyliberalismen som orsakat den sociala krisen. Efter att folkomr\u00f6stningen och sedan det slutliga uttr\u00e4det ur EU genomf\u00f6rts har inte situationen f\u00f6rb\u00e4ttrats. Tv\u00e4rtom, under senare \u00e5r har vi sett hur f\u00f6rst covidpandemin och inflationen lett till accelererande oj\u00e4mlikhet i Storbritannien. Det \u00e4r mot den bakgrunden man ska se den \u00f6kade fr\u00e4mlingsfientligheten och rasismen som exploderade i upplopp i augusti i \u00e5r.
Yttersta h\u00f6gern vill skapa trygghet i samh\u00e4llet genom en h\u00e5rd straffpolitik<\/strong><\/em>. \u201dH\u00e5rda tag\u201d \u00e4r l\u00f6sningen p\u00e5 samh\u00e4llsproblemen. Migranter och fattiga personer pekas ut som en fara. Politiken utvecklas till ett krig mot de fattiga.
N\u00e4r Rodrigo Duterte blev president i Filippinerna 2016 var det l\u00f6ftet om \u201dh\u00e5rda tag\u201d mot kriminella som grundlade hans popularitet. Resultatet? Minst 30 000 utomr\u00e4ttsliga avr\u00e4ttningar enligt m\u00e4nniskor\u00e4ttighetsorganisationer, 6 000 enligt regeringen sj\u00e4lv. Ett krig mot droger som lett till systematiskt m\u00f6rdande av fattiga, personer fr\u00e5n minoriteter och olikt\u00e4nkande. Trots detta lyckades inte Dutarte under sina sex \u00e5r vid makten krossa den organiserade brottsligheten.
Nyckeln i straffpolitiken \u00e4r att skapa en krigsmentalitet som leder till att alla metoder blir acceptabla. Den mest framg\u00e5ngsrike f\u00f6retr\u00e4daren f\u00f6r den inriktningen idag \u00e4r El Salvadors president Nayib Bukele. I ett av de l\u00e4nder i v\u00e4rlden som har h\u00f6gst antal mordfall har han byggt ett starkt folkligt st\u00f6d, trots en katastrofal ekonomisk situation. Under paraplyet av \u201dkrig mot g\u00e4ngen\u201d har han kunnat angripa m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, inskr\u00e4nka medborgerliga friheter och ta kontroll \u00f6ver tidigare sj\u00e4lvst\u00e4ndiga delar av statsmakten.
En del av den nya h\u00f6gern \u00e4r den identit\u00e4ra r\u00f6relsen<\/strong><\/em>. Det \u00e4r ett samlande begrepp f\u00f6r att beskriva en r\u00f6relse av olika radikalkonservativa grupper som startade i Frankrike fr\u00e5n slutet av 1900-talet. Den mots\u00e4tter sig utomeuropeisk invandring och vill bevara eller \u00e5terst\u00e4lla den homogena etniska och kulturella gemenskap inom nationen som den f\u00f6rest\u00e4ller sig har existerat tidigare.
Under 30-talet anv\u00e4nde fascister nationalismen i Tyskland och Italien f\u00f6r att st\u00e4rka sammanh\u00e5llningen inom \u00e4nnu of\u00e4rdiga, nyligen enade stater, med myter om ett \u00e4rofullt imperief\u00f6rflutet. Dagens nya h\u00f6ger manar till st\u00e4rkt nationell enhet inf\u00f6r hot fr\u00e5n globalisering och migration. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt utnyttjar den os\u00e4kerheterna i globaliseringen. Det konkretiseras i en kritik av m\u00e5ngkulturalism som varit den nya h\u00f6gerns k\u00e4nnetecken sedan \u00e5rtionden.
Marine Le Pens parti i Frankrike definierar inte den nationella identiteten i term av olika raser utan talar om \u201dr\u00e4tten att vara olika\u201d. Men den r\u00e4tten till olikhet g\u00e4ller inte inom en st\u00f6rre samh\u00e4llsgemenskap utan de olika ska vara \u00e5tskilda.
Le Pens Nationell samling f\u00f6rnekar att de skulle vara rasister \u2013 de vill ju \u201dbara\u201d att migranter ska utvisas s\u00e5 att endast m\u00e4nniskor som liknar varandra lever tillsammans. \u201dFransm\u00e4nnen f\u00f6rst\u201d \u00e4r det slagord som uttrycker den str\u00e4van.
Inf\u00f6r det som Urb\u00e1n kallar den \u201didentit\u00e4ra neurosen\u201d blir man inte tillh\u00f6rig bara genom att f\u00f6das i ett land, det handlar om att dela de \u201dautentiska\u201d v\u00e4rderingarna. F\u00f6r att vara fransman r\u00e4cker det inte med att du f\u00f6ds i Frankrike, du m\u00e5ste ocks\u00e5 dela en p\u00e5 f\u00f6rhand definierad fransk identitet. Definitionen av tillh\u00f6righet v\u00e4nds \u00e4ven mot dem vars familjer bor i Frankrike sedan flera generationer och blir argument f\u00f6r att utesluta allt st\u00f6rre delar av befolkningen ur gemenskapen.
Den h\u00e4r f\u00f6r\u00e4ndringen fr\u00e5n en syn p\u00e5 medborgarskap som en laglig r\u00e4ttighet f\u00f6r den som uppfyller vissa kriterier till en syn d\u00e4r det \u00e4r etnicitet och bakgrund som avg\u00f6r har spritt sig fr\u00e5n Nationella fronten till den traditionella h\u00f6gern i flera l\u00e4nder. \u00c4ven i Sverige definierar Tid\u00f6regeringen \u2013 och d\u00e5 s\u00e4rskilt dess st\u00f6dparti Sverigedemokraterna – den nationella identiteten ofta i termer av kulturella och\/eller religi\u00f6sa \u201dv\u00e4rderingar\u201d.
Extremh\u00f6gerns regeringar \u00e4r illiberala<\/strong><\/em>, det vill s\u00e4ga de respekterar vissa demokratiska institutioner som val till en nationell f\u00f6rsamling, men vill inskr\u00e4nka andra fri- och r\u00e4ttigheter. Exempel \u00e4r n\u00e4r regeringar inskr\u00e4nkt domstolsv\u00e4sendets oberoende, n\u00e4r medias frihet attackeras eller n\u00e4r minoriteters demokratiska r\u00e4ttigheter hotas.
Urb\u00e1n kallar illiberalismen f\u00f6r nyliberalismens h\u00f6gsta stadium och han h\u00e4mtar exempel fr\u00e5n en rad l\u00e4nder, fr\u00e5n Modis Indien till Putins Ryssland. \u00c4ven den stat som brukar betecknas som \u201dden enda demokratin i Mellan\u00f6stern\u201d, Israel, har under Netanyahus regeringar genomg\u00e5tt en utveckling i klart illiberal riktning. Under hela 2023 p\u00e5gick striden om en reform av r\u00e4ttsv\u00e4sendet vilken v\u00e4ckte massiva folkliga protester i Israel och f\u00f6r\u00e4ndringarna har nu pausats sedan H\u00f6gsta domstolen upph\u00e4vt en del av reformpaketet.
Ungern och Polen \u00e4r tv\u00e5 andra l\u00e4nder med illiberalt styre d\u00e4r r\u00e4ttsv\u00e4sendets oberoende angripits. Att de auktorit\u00e4ra tendenserna \u00e4r starkast i l\u00e4nder i \u00d6steuropa visar p\u00e5 den misslyckade \u00f6verg\u00e5ngen fr\u00e5n Sovjetsystemet till nyliberalismen. Sociala f\u00f6rs\u00e4mringar har drabbat stora befolkningsgrupper. M\u00e5nga arbetstillf\u00e4llen i Ungern f\u00f6rsvann under \u00e5ren efter sovjetblockets fall och i Polen \u00e5terproletariserades stora grupper av sm\u00e5f\u00f6retagare och fria yrkesut\u00f6vare som hade hoppats kunna n\u00e5 individuell framg\u00e5ng i det nya systemet. Det nyliberala EU-projektets egen inre kris har sk\u00e4rpt mots\u00e4ttningarna och st\u00e4rkt de illiberala krafterna.
Antifeminismen<\/strong><\/em> har blivit ett vapen i de illiberala str\u00f6mningarnas arsenal. Det har i s\u00e5v\u00e4l Polen som Ungern som bekant inte bara lett till ideologiska f\u00e4ktningar utan till reella, allvarliga attacker mot kvinnors r\u00e4ttigheter. Det \u00e4r ingen slump att Polen ocks\u00e5 \u00e4r ett av de l\u00e4nder i Europa d\u00e4r attackerna mot kvinnokroppen varit h\u00e5rdast. Ultrakatolikerna angriper \u201dgenusideologin\u201d som s\u00e4gs inneb\u00e4ra att man upph\u00e4ver de \u201dnaturliga\u201d k\u00f6nen. Tidigare i \u00e5r varnade p\u00e5ven Franciskus f\u00f6r denna \u201dhemska\u201d och \u201dfarliga\u201d ideologi som upph\u00e4ver skillnader och reducerar m\u00e4nniskan till ett objekt. I yttersta h\u00f6gerns propaganda har angreppen p\u00e5 \u201dgenusideologin\u201d blivit till kvinnofientliga och homofoba moralkonservativa kampanjer. I Polen har abort f\u00f6rbjudits, det man kallar \u201dHBTQI+-lobbyn\u201d ses som ett hot mot Polens existens och samk\u00f6nade \u00e4ktenskap f\u00f6rbjuds i konstitutionen. Nittio polska st\u00e4der har utropat sig till HBTQI+-fria.
Den katolska kyrkans roll \u00e4r inte unik f\u00f6r Polen, utan den religi\u00f6sa fundamentalismen<\/em> h\u00e5ller p\u00e5 att bli ett gemensamt drag f\u00f6r h\u00f6gerv\u00e5gen. I Syd- och Nordamerika v\u00e4xer framf\u00f6r allt evangeliska kyrkor med r\u00f6tter i pingstv\u00e4ckelsen. I Europa handlar det oftast om ultrakatolska r\u00f6relser, huvudsakligen i \u00d6steuropa men i \u00f6kande grad \u00e4ven i Spanien och Italien.
Dagens nya kristna h\u00f6ger i USA beskrivs av Urb\u00e1n som den mest sammanh\u00e5llna och b\u00e4st organiserade r\u00f6relsen i den nordamerikanska politiken. Kampen mot moraliskt f\u00f6rfall \u2013mot abortr\u00e4tt, j\u00e4mlikhet, sexuell frihet och pornografi, f\u00f6rbud mot religi\u00f6sa symboler i skolorna \u2013 kombineras med en militant antikommunism vilken i allt h\u00f6gre grad \u00f6verg\u00e5tt i en militant antiislamism.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n



R\u00f6relsen har utgjort en tung del av Trumps bas och har inte haft n\u00e5gra problem med att st\u00f6dja \u00e4ven de mest flagranta attackerna p\u00e5 m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, till exempel mot migranter. Den p\u00e5verkade ocks\u00e5 Trumps utrikespolitik n\u00e4r det g\u00e4llde det villkorsl\u00f6sa st\u00f6det till Israel och upph\u00e4vandet av k\u00e4rnvapenavtalet med Iran.
I flertalet l\u00e4nder i Latinamerika har den evangeliska fundamentalismen tr\u00e4ngt in i politiska kretsar och evangeliska kyrkor finns idag i n\u00e4stan varje bostadsomr\u00e5de p\u00e5 kontinenten. Kyrkorna har n\u00e5tt en stor folklig f\u00f6rankring och har mer \u00e4n n\u00e5gon tidigare konservativ r\u00f6relse lyckats ta upp striden med v\u00e4nsterr\u00f6relser i folkliga skikt. De baserar sitt folkliga st\u00f6d p\u00e5 v\u00e4lg\u00f6renhet som riktas till de fattigaste.
Ett exempel p\u00e5 de evangeliska kyrkornas makt \u00e4r folkomr\u00f6stningen om fred i Colombia 2016 som egentligen handlade om ett fredsavtal med gerillagruppen FARC. Men kyrkorna angrep regeringen Santos\u2019 progressiva reformer bland annat i fr\u00e5gor om abort och adoption f\u00f6r samk\u00f6nade par och h\u00e4vdade att avtalet skulle gynna HBTQI-personer. Nej-sidan vann folkomr\u00f6stningen.
Men den nya religi\u00f6sa fundamentalismen \u00e4r inte bara kristen. I Indien finns vad som betecknats som v\u00e4rldens st\u00f6rsta frivilligorganisation, Rashtriya Swayamsewak Sangh, RSS. Denna hindunationalistiska organisation som bildades 1925 har vid flera tillf\u00e4llen f\u00f6rbjudits f\u00f6r att ha spridit religi\u00f6st hat och den man som m\u00f6rdade Mahatma Gandhi var tidigare medlem i RSS. Den har idag sex miljoner medlemmar organiserade i paramilit\u00e4ra grupper. RSS har t\u00e4ta band med Modis hindunationalistiska regering som successivt \u00f6kat angreppen p\u00e5 den muslimska befolkningen.
M\u00e5nga av de reaktion\u00e4ra auktorit\u00e4ra r\u00f6relserna kombinerar moralkonservatism \u2013 till exempel i abortfr\u00e5gor, synen p\u00e5 homosexualitet och s\u00e5 vidare \u2013 med of\u00f6rblommerat st\u00f6d till den mest l\u00f6ssl\u00e4ppta nyliberalism. Tv\u00e5 exempel p\u00e5 det \u00e4r Jair Bolsonaro, Brasiliens president mellan 2019 och 2022 och Javier Milei, som vann presidentvalet i Argentina i december 2023. B\u00e4gge vill ocks\u00e5 omv\u00e4rdera de tidigare milit\u00e4rdiktaturerna i sina respektive l\u00e4nder.
Urb\u00e1n menar att antifeminismens tyngd i ytterh\u00f6gerns program delvis kan f\u00f6rklaras av kvinnornas framsteg med en st\u00e4rkt feministisk r\u00f6relse, \u00f6kad uppm\u00e4rksamhet p\u00e5 v\u00e5ld mot kvinnor och n\u00e5gra segrar f\u00f6r abortr\u00e4ttsr\u00f6relser. Sociala media har gjort det l\u00e4ttare f\u00f6r kvinnoaktivister att f\u00f6renas. Ett exempel p\u00e5 det \u00e4r de \u00e5terkommande internationella kvinnostrejker som i en del l\u00e4nder varit massiva. Men delvis handlar antifeminismen ocks\u00e5 om att ytterh\u00f6gern utnyttjar den os\u00e4kerhet m\u00e5nga m\u00e4n i arbetarklassen idag upplever p\u00e5 arbetsmarknaden f\u00f6r att peka ut syndabockar \u2013 migranter, de fattiga och kvinnorna.<\/p>\n\n\n\n

\u201dWoke\u201d<\/strong>
Begreppet \u201dwoke\u201d uppstod bland svarta aktivister i USA p\u00e5 60-talet och innebar att man skulle \u201dvara vaken\u201d och uppm\u00e4rksam p\u00e5 or\u00e4ttvisa utifr\u00e5n rastillh\u00f6righet. Det fick en ren\u00e4ssans n\u00e4r r\u00f6relsen Black Lives Matter bildades som en reaktion p\u00e5 polisbrutalitet mot afroamerikaner i USA. Ordet har f\u00e5tt en vidare betydelse och definieras i Oxford Dictonary sedan 2017 som att \u201dvara medveten om sociala och politiska problem, s\u00e4rskilt rasism.\u201d<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n


Konservativa grupper har lyckats g\u00f6ra \u201dwoke\u201d till ett sk\u00e4llsord, synonymt med att vilja f\u00f6rst\u00f6ra det goda i USA. \u201dWoke\u201d har blivit en meningsl\u00f6s etikett som anv\u00e4nds f\u00f6r att d\u00f6lja grundl\u00e4ggande sociala missf\u00f6rh\u00e5llanden och g\u00f6ra alla kontroversiella samh\u00e4llsfr\u00e5gor \u2013 abortr\u00e4tt, drogliberalisering, invandring, skolpolitik, r\u00e4tten att ha vapen \u2013 till kulturfr\u00e5gor.
Om moralkonservatism och f\u00f6rsvar av kvinnof\u00f6rtryck kan verka som reaktion\u00e4rt allm\u00e4ngods, kan det tyckas mer f\u00f6rv\u00e5nande att extremh\u00f6gerr\u00f6relser i s\u00e5 h\u00f6g grad \u00e4r klimatf\u00f6rnekare.<\/strong><\/em> Kanske kan det b\u00e4st f\u00f6rst\u00e5s som en kombination av yttersta h\u00f6gerns grundl\u00e4ggande uppslutning bakom kapitalismen och de multinationella f\u00f6retag som vill forts\u00e4tta att plundra jordens resurser, dess anspr\u00e5k p\u00e5 att f\u00f6retr\u00e4da en befolkningsmajoritet som vill leva \u201dnormala\u201d liv och dess hat mot folkliga r\u00f6relser, i det h\u00e4r fallet klimataktivisterna. Ytterh\u00f6gern v\u00e4xlar mellan att ifr\u00e5gas\u00e4tta vetenskapen och att l\u00e4gga skulden p\u00e5 Kina eller angripa klimataktivister. Men det finns ocks\u00e5 ytterh\u00f6gerkrafter, till exempel Nationell samling i Frankrike, som anv\u00e4nder gr\u00f6na politiska f\u00f6rslag som alibi f\u00f6r att st\u00e4nga landets gr\u00e4nser. Invandring anklagas f\u00f6r milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring. Marine Le Pen har sagt att ekologismen h\u00e4nger ihop med att ha r\u00f6tter. \u201dNomader\u201d \u00e4r inte ekologer, eftersom de inte har n\u00e5gra r\u00f6tter eller n\u00e5got fosterland.
Vi kan v\u00e4nta oss att det budskapet kommer att f\u00f6rst\u00e4rkas. Klimatkrisen f\u00f6ruts\u00e4gs leda till 1,2 miljarder klimatflyktingar \u00e5r 2050. Klimatflykten \u00e4r inte bara ett resultat av jordens uppv\u00e4rmning, utan ocks\u00e5 resultatet av rovdrift p\u00e5 jordens resurser, jordbruksindustrin och multinationella f\u00f6retagsprojekt som tvingar hela befolkningar att flytta. Yttersta h\u00f6gern har ingen annan l\u00f6sning \u00e4n att angripa de traditionella syndabockarna, flyktingarna. Propagandan f\u00f6r att st\u00e4rka gr\u00e4nserna mellan l\u00e4nder och mellan globala Nord och Syd utnyttjar m\u00e4nniskors klimat\u00e5ngest och det f\u00f6rh\u00e4rskande budskapet om att resurserna inte r\u00e4cker till alla.
De senaste tjugo \u00e5ren har konspirationsteorier<\/em> <\/strong>blivit en central del i yttersta h\u00f6gerns budskap. Ofta handlar det om myter som stigmatiserar minoriteter eller sprider irrationella f\u00f6rest\u00e4llningar om verkligheten. Ett aktuellt exempel \u00e4r Trumps p\u00e5st\u00e5ende i presidentvalsdebatten 10 september att haitier i en stad i Ohio \u00e4tit andra m\u00e4nniskors husdjur. Det \u00e4r ett uttalande som redan efter en vecka hade lett till \u00f6kat hat p\u00e5 n\u00e4tet, st\u00e4ngdaskolor och undantagstillst\u00e5nd. Konspirationsteorierna har ocks\u00e5 blivit viktiga delar av budskapen fr\u00e5n terroristiska grupper inom yttersta h\u00f6gern.
Urb\u00e1n p\u00e5pekar att konspirationsteorier alltid f\u00f6rekommit. F\u00f6renklade f\u00f6rklaringar kan ge mening \u00e5t en komplex och os\u00e4ker v\u00e4rld. Skillnaden idag \u00e4r m\u00f6jligheten att n\u00e5 ut genom sociala medier och plattformar p\u00e5 n\u00e4tet. Covid-19-pandemin har ocks\u00e5 bidragit till att fr\u00e4mja jordm\u00e5nen f\u00f6r konspirationsteorier. Det spreds f\u00f6rest\u00e4llningar om att det var en \u201dplandemi\u201d, planerad av eliterna f\u00f6r att \u00f6ka vaccintillverkarnas vinster eller f\u00f6r att kunna kontrollera befolkningen.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a>
AI-genererad bild (satir)<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

En av de mest skadliga konspirationsteorierna idag \u00e4r teorin om det stora folkutbytet, om att en global elit driver p\u00e5 invandring fr\u00e5n framf\u00f6r allt Afrika och Mellan\u00f6stern till l\u00e4nder d\u00e4r majoriteten \u00e4r vit med syfte att utrota den vita rasen. Teorin har inspirerat flera h\u00f6gerextrema terrorister, bland andra Anders Behring Breivik i det manifest han publicerade samtidigt som han gav sig i v\u00e4g f\u00f6r att d\u00f6da 77 personer. Mot den bakgrunden v\u00e4ckte det stor uppm\u00e4rksamhet n\u00e4r Jimmie \u00c5kesson den 3 juni i \u00e5r skrev p\u00e5 Expressens debattsida \u201dMan kan h\u00e4vda att det p\u00e5g\u00e5r ett folkutbyte\u201d och upprepade argument om att svenskar som en homogen grupp med gemensam kultur och gemensamma v\u00e4rderingar hotas av invandring och \u201dm\u00e5ngkulturalism\u201d.
En av de starkaste organisationerna som sprider konspirationsteorier \u00e4r QAnon, vars centrala budskap \u00e4r att v\u00e4rlden styrs av en maffia av satanistiska pedofiler som bedriver trafficking med barn och att Trump blev vald till president f\u00f6r att avsl\u00f6ja och straffa denna maffia. M\u00e5nga av oss st\u00f6tte f\u00f6rmodligen p\u00e5 QAnon f\u00f6rsta g\u00e5ngen d\u00e5 dess f\u00f6retr\u00e4dare deltog i f\u00f6rs\u00f6ken att storma USA:s kongress 6 januari 2021. Men den n\u00e5r ut brett \u00e4ven internationellt. I Tyskland har den starka band till Reichsb\u00fcrger-r\u00f6relsen som h\u00e4rom\u00e5ret planerade en statskupp.
Men varf\u00f6r \u00e4r m\u00e4nniskor beredda att tro p\u00e5 falska nyheter och myter? I ett l\u00e4ge d\u00e4r demokratins institutioner och tilliten till dem f\u00f6rsvagats i m\u00e5nga l\u00e4nder f\u00e5r m\u00e4nniskor i \u00f6kad utstr\u00e4ckning sin information fr\u00e5n det egna n\u00e4tverket: v\u00e4nner, bekanta men ocks\u00e5 sociala media. Det \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nt att vi \u00e4r beredda att tro p\u00e5 information som f\u00f6rst\u00e4rker v\u00e5ra egna tidigare \u00e5sikter. Om vi dessutom inte h\u00e4mtar ifr\u00e5gas\u00e4ttande information fr\u00e5n andra k\u00e4llor f\u00f6rst\u00e4rks f\u00f6rdomarna och kan v\u00e4xa till ett system av f\u00f6rest\u00e4llningar om v\u00e4rlden.
Urb\u00e1n p\u00e5pekar att de som anammar falska nyheter och myter \u00e4r missn\u00f6jda med sin egen och v\u00e4rldens situation och s\u00f6ker f\u00f6rklaringar. Men l\u00f6gnerna \u00e4r inte gratis. Ultrakonservativa kapitalister finansierar id\u00e9ernas krig. F\u00f6retaget Cambridge Analytica som fick tillg\u00e5ng till 50 miljoner m\u00e4nniskors Facebook-konton och utifr\u00e5n det kunde styra propagandan inf\u00f6r Brexit effektivt finansierades av en m\u00e5ngmiljard\u00e4r fr\u00e5n USA.
Men ytterh\u00f6gerns budskap torgf\u00f6rs inte bara av multimiljon\u00e4rer utan av n\u00e4tverk av aktiva i \u201dtrollfabriker\u201d som producerar \u201dinformation\u201d i snabb takt. Trollen knyter ofta an till dataspelens v\u00e4rld och till r\u00f6relser med kvinnohatet i fokus, som den s\u00e5 kallade incelr\u00f6relsen. Urb\u00e1n beskriver trollkulturen som en \u201dmotkulturell\u201d r\u00f6relse med en maskuliniserad och ung profil. Den har ofta anammat v\u00e4nsterns radikala propagandaformer och framst\u00e4ller det som upproriskt och radikalt att vara h\u00f6ger.
Konspirationsteoriernas fabrikanter \u00e4r en r\u00f6relse med potentiell makt och ambitionen att \u00e5stadkomma politisk f\u00f6r\u00e4ndring, antingen det sker genom att skr\u00e4mma meningsmotst\u00e5ndare till tystnad, genom inspiration till (eller deltagande i) terrorhandlingar eller genom att driva politiska kampanjer f\u00f6r att till exempel stoppa mosk\u00e9byggen.
Det har slagit mig att \u00e4ven vi socialister beh\u00f6ver reflektera \u00f6ver v\u00e5r syn p\u00e5 sanningen. Vi kan ber\u00f6mma oss f\u00f6r att vara st\u00e4ndigt ifr\u00e5gas\u00e4ttande och f\u00f6r att efterstr\u00e4va analytiska, marxistiska metoder. Men jag kan l\u00e4tt erinra mig situationer n\u00e4r jag och andra i min omgivning snabbt fallit f\u00f6r verklighetsf\u00f6rklaringar som bekr\u00e4ftat v\u00e5r f\u00f6rest\u00e4llning om v\u00e4rlden. \u201dDet vet man ju hur kapitalismen fungerar\u201d, \u00e4r det bakomliggande resonemanget. Vi skulle p\u00e5 s\u00e4tt och vis kunna vara extra mottagliga f\u00f6r vissa konspirationsteorier, eftersom vi till exempel ifr\u00e5gas\u00e4tter vetenskapens opartiskhet i ett kapitalistiskt samh\u00e4lle. Socialister har inte resurser att sprida desinformation till hundratusentals f\u00f6ljare, men det \u00e4r viktigt att vi om n\u00e5gra st\u00e5r f\u00f6r en pr\u00f6vande kritisk h\u00e5llning, d\u00e4r vi s\u00f6ker kunskap och inte snabb bekr\u00e4ftelse.
S\u00e5 att det finns stora likheter mellan ytterh\u00f6gerns program i land efter land \u2013 inneb\u00e4r det att det kan ses som en reaktion\u00e4r international? Urb\u00e1ns slutsats \u00e4r att \u00e4ven om ytterh\u00f6gern blir alltmer samordnad \u00e4r det fortfarande l\u00e5ngt till en gemensam organisation. I boken skrev Urb\u00e1n att om ytterh\u00f6gern skulle lyckas enas i EU-valet i juni i \u00e5r skulle det kunna leda till en skarpare h\u00f6gervridning av det europeiska politiska spektrat. Nu vet vi facit och det st\u00e4mmer att det skett en h\u00f6gervridning i EU-parlamentet. Yttersta h\u00f6gern har \u00f6kat sin andel av mandaten fr\u00e5n 17 procent till 26 procent, men samtidigt \u00e4r den mer splittrad \u00e4n tidigare, i tre partigrupper i st\u00e4llet f\u00f6r tv\u00e5. Det politiska inflytandet n\u00e4r det g\u00e4ller till exempel poster i utskott blir d\u00e4rf\u00f6r begr\u00e4nsat i den h\u00e4r mandatperioden.
Det finns flera str\u00f6mningar inom den internationella ytterh\u00f6gern, en del mer lutande \u00e5t nyliberalism, andra mer identit\u00e4ra. Nyfascisterna finns men utg\u00f6r en minoritet. Den str\u00f6mning som lyckats b\u00e4st att samordna sig \u00e4r enligt Urb\u00e1n de kristna fundamentalisterna, s\u00e4rskilt n\u00e4r de samlats till kamp mot feminismen.

Hur bek\u00e4mpa extremh\u00f6gern?<\/strong>
Att k\u00e4mpa mot ytterh\u00f6gern inneb\u00e4r att k\u00e4mpa mot de missf\u00f6rh\u00e5llanden som lett till dess framv\u00e4xt. Mot nyliberalismen, mot den ekologiska krisen, mot den samh\u00e4llsutveckling som st\u00e4rkt uppfattningen att kakan inte r\u00e4cker \u00e5t alla.
Det inneb\u00e4r ocks\u00e5 att st\u00e4ndigt visa p\u00e5 ytterh\u00f6gerns falska anspr\u00e5k p\u00e5 att representera folket. Trump vann valet 2016 med en retorik som sade sig vara mot Wall Street, i vanliga m\u00e4nniskors intressen, men den politik han genomf\u00f6rde tj\u00e4nade storkapitalet p\u00e5 Wall Street.
Yttersta h\u00f6gern har i m\u00e5nga l\u00e4nder lyckats vinna r\u00f6ster i arbetarklassen och bland grupper som drabbats av l\u00e5nekriser och industrinedl\u00e4ggningar. Men det inneb\u00e4r inte att extremh\u00f6gern bedriver en klasspolitik som gynnar dessa grupper.
Det g\u00e4ller att visa att kampen mot \u00e5tstramning och mot den reaktion\u00e4ra migrationspolitiken h\u00e4nger ihop – en sv\u00e5rare uppgift som handlar om att \u00e5teruppr\u00e4tta den klassolidaritet som nyliberalismen f\u00f6rst\u00f6rt. Det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt att \u00e5terskapa den gemensamma v\u00e4ven, bland annat genom att skapa nya former f\u00f6r facklig organisering och att bygga sociala r\u00f6relser.
Det handlar ocks\u00e5 om att ta sig an nya fr\u00e5gor. N\u00e4r ytterh\u00f6gern vill bek\u00e4mpa v\u00e5ld med enbart sk\u00e4rpt straffpolitik m\u00e5ste v\u00e4nstern visa att v\u00e5ldet har sina r\u00f6tter i \u00f6kad oj\u00e4mlikhet och f\u00f6rst\u00f6relse av lokala ekonomier. Oj\u00e4mlikheten m\u00e5ste bek\u00e4mpas och rikedomen omf\u00f6rdelas. Men v\u00e4nstern beh\u00f6ver ocks\u00e5 ta sig an s\u00e4kerhetsfr\u00e5gor i sig. Urb\u00e1n n\u00e4mner att befolkningen i vissa regioner i Mexiko samlas f\u00f6r att gemensamt garantera s\u00e4kerheten inte bara f\u00f6r att bek\u00e4mpa v\u00e5ldet som s\u00e5dant utan ocks\u00e5 f\u00f6r att bygga upp lokalsamh\u00e4llenas gemenskap.
Andra exempel han ger p\u00e5 sociala r\u00f6relser som motverkar ytterh\u00f6gerns splittring \u00e4r r\u00f6relser f\u00f6r dem som drabbats av bol\u00e5nekrisen och till f\u00f6rsvar av offentlig service liksom de v\u00e5rdcentraler, apotek, sociala matsalar, daghem, stadstr\u00e4dg\u00e5rdar med mera som bildats i direkt samarbete mellan producenter och konsumenter i Grekland. Under och efter flyktingkrisen 2015 formerades i Spanien ett n\u00e4tverk av st\u00e4der och frivilligorganisationer som st\u00f6dde flyktingar och organisationer som organiserade r\u00e4ddningsaktioner p\u00e5 Medelhavet. Tillsammans lyckades de motverka den fr\u00e4mlingsfientliga backlash som kom att dominera debatten i resten av Europa. Urb\u00e1n menar att det \u00e4r ett praktiskt exempel p\u00e5 att man kan motverka fr\u00e4mlingsfientlighet genom att inte anpassa sig, utan g\u00e5 sin egen v\u00e4g.
Ytterh\u00f6gern har lyckats b\u00e4ttre \u00e4n v\u00e4nstern att kanalisera missn\u00f6jet och bli sedd som ett verktyg f\u00f6r v\u00e4ljarnas protest \u2013 \u00e4ven om det finns undantag, fr\u00e4mst i Latinamerika d\u00e4r mer v\u00e4nsterinriktade regeringar de senaste \u00e5ren kritiserat nyliberalismen. Urb\u00e1n tar upp tv\u00e5 exempel p\u00e5 vad v\u00e4nstern inte b\u00f6r g\u00f6ra om den ska lyckas ta ifr\u00e5n ytterh\u00f6gern den rollen. Den ska inte h\u00e4rma h\u00f6gern och den ska inte underl\u00e4tta f\u00f6r ytterh\u00f6gern att st\u00e4rka den outsiderroll som gynnar den.
Den h\u00e4r sommaren har bjudit exempel p\u00e5 b\u00e4gge strategierna p\u00e5 ett s\u00e4tt som st\u00e4rker Urb\u00e1ns varningar. I valet i Storbritannien 4 juli vann Labour med ett mycket \u00e5terh\u00e5llsamt program. Det framst\u00e4lldes som en stor seger f\u00f6r en f\u00f6rnuftig medellinje. Valresultatet berodde i sj\u00e4lva verket p\u00e5 att Tory-partiets v\u00e4ljarst\u00f6d rasade samman, delvis p\u00e5 grund av alla skandaler kring hanteringen av covidkrisen (\u201dPartygate\u201d) men sannolikt \u00e4nd\u00e5 fr\u00e4mst p\u00e5 grund av nedsk\u00e4rningarna i v\u00e4lf\u00e4rden och de \u00f6kade levnadsomkostnaderna. Framf\u00f6r allt visade sig inte Labours linje vara n\u00e5got s\u00e4tt att bek\u00e4mpa ultrah\u00f6gern som i valet representerades av Nigel Farages Reformparti. Partiet gick kraftigt fram\u00e5t och fick 13 procent av r\u00f6sterna nationellt \u2013 men p\u00e5 grund av det odemokratiska valsystemet med enmansvalkretsar fick det bara 5 parlamentsplatser. Att j\u00e4mf\u00f6ra med Liberaldemokraterna som samlade ungef\u00e4r lika m\u00e5nga r\u00f6ster men fick 72 platser. Den ilska detta v\u00e4cker kommer s\u00e4kert p\u00e5 sikt att st\u00e4rka ytterh\u00f6gern.
M\u00e5naderna d\u00e4refter har varit ett enda l\u00e5ngt planerat \u00e5tert\u00e5g f\u00f6r Labour. F\u00f6rhoppningar har svikits i h\u00f6g takt. Energist\u00f6det till n\u00e4stan en miljon pension\u00e4rer kommer att dras in, trots att br\u00e4nslepriserna v\u00e4ntas stiga kraftigt. En st\u00f6dfond som inf\u00f6rdes 2021 f\u00f6r att mildra effekterna efter Covid kommer inte att f\u00f6rl\u00e4ngas. Det kommer att drabba fattiga familjer och deras barn. Den enda som lovat ”frikostigt” \u00e4r inrikesministern Yvette Cooper som f\u00f6rklarat att rekordm\u00e5nga migranter kommer att utvisas.
I det franska parlamentsvalet hade ytterh\u00f6gerns Nationell samling blivit st\u00f6rsta parti i f\u00f6rsta valomg\u00e5ngen i slutet av juni och om de skulle segra \u00e4ven i andra omg\u00e5ngen, skulle v\u00e4gen fram till presidentvalet om tv\u00e5 \u00e5r synas krattad f\u00f6r Marine Le Pen.
Det f\u00f6rhindrades av att en rad partier gick samman och bildade Nya folkfronten, NFP, samtidigt som de manade till en republikansk front, det vill s\u00e4ga att Le Pens motst\u00e5ndare till h\u00f6ger, i mitten och till v\u00e4nster skulle enas om att dra tillbaka sina kandidater i de valkretsar d\u00e4r n\u00e5got annat parti var st\u00f6rst och kunde besegra Nationell samling.
Den valtaktiken anv\u00e4ndes f\u00f6rsta g\u00e5ngen i presidentvalet 2002 d\u00e5 Jean-Marie Le Pen stod mot h\u00f6gerkandidaten Jacques Chirac, som fick r\u00f6ster fr\u00e5n v\u00e4nstern och mitten. Det som h\u00e4nt under de tv\u00e5 \u00e5rtiondena d\u00e4refter \u00e4r att Nationella fronten, senare Nationell samling, st\u00e4rkts och alltmer er\u00f6vrat rollen som fr\u00e4msta oppositionskraft. V\u00e4nstern har underordnat sig mitten av r\u00e4dsla f\u00f6r att st\u00f6ra enheten mot Le Pen. Det gamla socialistpartiet har i praktiken rasat ihop. Nationell samling har alltmer kunnat kanalisera missn\u00f6jet med etablissemanget, vilket tydligt visades i f\u00f6rsta omg\u00e5ngens valresultat.
Urb\u00e1n h\u00e4vdar i boken att s\u00e5dana republikanska fronter f\u00f6rst\u00e4rker ytterh\u00f6gerns anv\u00e4ndbara outsiderroll. Utvecklingen efter 2002 bekr\u00e4ftar den farh\u00e5gan. Men det som h\u00e4nde 5 juli i andra valomg\u00e5ngen visar \u00e4nd\u00e5 hur sv\u00e5rt det taktiska dilemmat \u00e4r. Det fanns sk\u00e4l att dra en suck av l\u00e4ttnad n\u00e4r NFP blev st\u00f6rsta blocket i valet. Om Nationell samling f\u00e5tt bilda regering skulle hoten mot migranter och minoriteter ha \u00f6kat kraftigt. Den breda v\u00e4nstern NFP gick dessutom till val p\u00e5 ett konkret och radikalt program, med krav p\u00e5 upph\u00e4vande av pensionsreformen, st\u00f6d till klimatomst\u00e4llningar och indexreglerade l\u00f6ner. Valresultatet visade att det mest effektiva motst\u00e5ndet best\u00e5r i att inte anpassa sig utan formulera den egna vassa politiken.

Sociala r\u00f6relser avg\u00f6rande<\/strong>
Efter valet visade Emmanuel Macron sina auktorit\u00e4ra drag genom att v\u00e4gra l\u00e5ta NFP f\u00f6rs\u00f6ka bilda regering. Efter tv\u00e5 m\u00e5nader tillsatte han en premi\u00e4rminister fr\u00e5n ett av valets f\u00f6rlorarpartier, republikanerna. I slut\u00e4nden kan \u00e4ven det h\u00e4r valresultatet leda till att Nationell samling gradvis forts\u00e4tter att \u00f6ka sitt st\u00f6d. Det hoppfulla i situationen ligger i att v\u00e4nstern inte accepterat Macrons man\u00f6ver utan manat till och sannolikt forts\u00e4tter att mana till omfattande protester.
Ett intressant exempel p\u00e5 sociala r\u00f6relsers roll \u00e4r hur Gyllene Gryning i Grekland bek\u00e4mpades. Det brukar framst\u00e4llas som att denna klart nyfascistiska str\u00f6mning led nederlag \u00e5r 2020 n\u00e4r en domstol slog fast att det var en kriminell organisation och f\u00f6rbj\u00f6d den. Urb\u00e1n h\u00e4vdar d\u00e4remot att Gyllene Gryning f\u00f6rst besegrades i den sociala kampen p\u00e5 gatorna av den breda antifascistiska r\u00f6relsen, d\u00e4refter politiskt i ett par val 2019 och slutligen juridiskt. Juridiken kom bara att bekr\u00e4fta det gatorna uppn\u00e5tt. Samtidigt betonar Urb\u00e1n att nyfascismen inte f\u00f6rsvunnit: det konservativa regeringspartiet Ny demokrati driver en del av ytterh\u00f6gerns fr\u00e5gor och det finns fortfarande fascistiska grupperingar som framf\u00f6r allt attackerar flyktingl\u00e4ger p\u00e5 \u00f6ar som Lesbos.
Att misogynin, hatet mot kvinnorna, och bek\u00e4mpandet av deras r\u00e4ttigheter \u00e4r en avg\u00f6rande fr\u00e5ga f\u00f6r ytterh\u00f6gern framg\u00e5r tydligt i boken. Att kvinnor\u00f6relserna ocks\u00e5 haft en avg\u00f6rande roll f\u00f6r att bem\u00f6ta och ibland besegra ytterh\u00f6gern \u00e4r desto mer uppmuntrande.
Det polska h\u00f6gerpartiet PiS\u2019 angrepp p\u00e5 abortr\u00e4tten ledde enligt Urb\u00e1n till den viktigaste mobiliseringen i Europa sedan covid-pandemins b\u00f6rjan. I Polen var det den st\u00f6rsta protestv\u00e5gen sedan Solidarnosc\u2019 tid i b\u00f6rjan p\u00e5 80-talet.
Kvinnor\u00f6relsen anv\u00e4nde en m\u00e5ngfald av protestformer fr\u00e5n de upprepade svarta m\u00e5ndagarna d\u00e5 svartkl\u00e4dda personer demonstrerade f\u00f6r abortr\u00e4tten, bilprotester under covidtiden d\u00e5 man inte kunde demonstrera, st\u00f6rningar av gudstj\u00e4nster i katolska kyrkor och en nationell kvinnostrejk 2020 som \u00e5tf\u00f6ljdes av enorma demonstrationer. I m\u00e5nga sm\u00e5st\u00e4der och byar i Polen var det f\u00f6rsta g\u00e5ngen i historien som demonstrationer genomf\u00f6rdes.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n


Under valr\u00f6relsen lovade den segrande oppositionsledaren Donald Tusk en ny abortlag, men i slutet av augusti tillk\u00e4nnagav han att det inte skulle g\u00e5 att f\u00e5 igenom lagen genom parlamentet. N\u00e4r jag l\u00e4st Urb\u00e1ns bok har jag blivit p\u00e5tagligt medveten om vilka stora framsteg yttersta h\u00f6gern gjort \u00e4ven i Sverige. Det \u00e4r bara att pricka av: fr\u00e4mlingsfientligheten och den h\u00e5rdnande migrationspolitiken inklusive beredskapen att f\u00f6rklara hela befolkningsgrupper icke \u00f6nskv\u00e4rda (genom \u201derbjudanden\u201d om \u00e5tervandring \u00e4ven f\u00f6r den som varit m\u00e5nga \u00e5r i Sverige; genom att f\u00f6rsv\u00e5ra livssituationen f\u00f6r de flyktingar som lyckats f\u00e5 ett \u2013 tillf\u00e4lligt \u2013 uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd). Inskr\u00e4nkningen av demokratiska r\u00e4ttigheter (f\u00f6rhandscensur av demonstrationer, hot om spionage\u00e5tal mot journalister). Hatet eller f\u00f6raktet mot demokratiska r\u00f6relser – bland annat i form av angreppen p\u00e5 volont\u00e4r- och fredsorganisationer, minskat st\u00f6d till studief\u00f6rbund och folkbildning. Den identit\u00e4ra beskrivningen av vem som \u00e4r svensk genom krav p\u00e5 att dela svenska v\u00e4rderingar, utvisningshot om man inte har god vandel vilket definieras i relation till ett \u201dnormalt\u201d levnadss\u00e4tt. Likgiltighet f\u00f6r klimatkrisen och en politik som leder till \u00f6kade utsl\u00e4pp. Det som inte slagit igenom i Sverige \u00e4r antifeminismen och framf\u00f6r allt inte angrepp mot abortr\u00e4tten – och det ska vi inte tacka regeringen f\u00f6r utan den starka kvinnor\u00f6relse som en g\u00e5ng drev igenom en progressiv politik och som er\u00f6vrade ett stadigt st\u00f6d i befolkningsmajoriteten f\u00f6r detta. Och i det som s\u00e4gs vara v\u00e4rldens mest sekulariserade land \u00e4r den religi\u00f6sa fundamentalismen visserligen representerad i regeringen men inte stark i befolkningen.
Det sl\u00e5r mig att man ofta s\u00e4ger att regeringen tills\u00e4tter dessa utredningar och genomf\u00f6r dessa f\u00f6rslag f\u00f6r att h\u00e5lla sig v\u00e4l med Sverigedemokraterna som utg\u00f6r regeringsunderlag. Det kanske \u00e4r dags att sluta s\u00e4ga s\u00e5 \u2013 det finns inga sk\u00e4l att tro att inte Kristersson med flera tror p\u00e5 sin politik (\u00e5tminstone inte s\u00e5 l\u00e4nge inte en stark opinion tvingar dem att \u00e4ndra sig). Det som h\u00e4nt \u00e4r v\u00e4l det v\u00e4rsta scenariot \u2013 att yttersta h\u00f6gern inte bara n\u00e5tt framg\u00e5ngar utan \u00e4ven f\u00f6rskjutit hela det politiska spektrat \u00e5t h\u00f6ger. Det r\u00e4cker att lyssna p\u00e5 Socialdemokraternas f\u00f6rs\u00e4kringar om att de inte vill mildra migrationspolitiken f\u00f6r att inse det.

Inf\u00f6r presidentvalet i USA kommer vi att konfronteras med yttersta h\u00f6gerns v\u00e4rldsbild g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng. Det kommer nog ofta att ske i form av Donald Trumps hatiska eller absurda retorik. Urb\u00e1ns bok l\u00e4r oss att inte ta l\u00e4tt p\u00e5 den retoriken, hur ”weird” den \u00e4n ter sig. Den avspeglar en verklig politisk f\u00f6r\u00e4ndring, ett nytt globalt politiskt fenomen under uppbyggnad. Och det kan mycket v\u00e4l visa sig att 6 januari 2021 bara var en generalrepetition f\u00f6r kommande konfrontationer. F\u00f6r att orientera oss i den v\u00e4rlden och f\u00f6r att bygga det motst\u00e5nd och den solidaritet vi kan bygga d\u00e4r vi befinner oss, \u00e4r Urb\u00e1ns v\u00e4gledning in i den extrema h\u00f6gerv\u00e4rlden till stor nytta.<\/p>\n\n\n\n

ARTIKELF\u00d6RFATTARE<\/strong>
Maria Sundvall<\/strong> \u00e4r pensionerad \u00f6verl\u00e4kare i psykiatri.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Farh\u00e5gorna att Donald Trump blir president i v\u00e4rldens m\u00e4ktigaste stat efter h\u00f6stens val tenderar att \u00f6verskugga det faktum att den form av radikalt reaktion\u00e4r h\u00f6gerpolitik han st\u00e5r f\u00f6r \u00e4r en f\u00f6reteelse med global utbredning. Maria Sundvall presenterar den spanske socialisten … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[1668,674,1666,1665,1667],"class_list":["post-3962","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-abortlag","tag-maria-sundvall","tag-miguel-urban","tag-trumpism","tag-woke"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-11U","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3962","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3962"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3962\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3976,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3962\/revisions\/3976"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3962"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3962"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3962"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}