{"id":4005,"date":"2024-10-27T07:31:00","date_gmt":"2024-10-27T06:31:00","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=4005"},"modified":"2024-10-30T23:24:40","modified_gmt":"2024-10-30T22:24:40","slug":"aktuell-effektiv-debattbok","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2024\/10\/27\/aktuell-effektiv-debattbok\/","title":{"rendered":"Aktuell effektiv debattbok"},"content":{"rendered":"
\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

llan Papp\u00e9:<\/strong> Tio myter om Israel. <\/strong><\/em>Karneva<\/a>l 2020<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Ilan Papp\u00e9 r\u00e4knas till den grupp av israeliska historiker som under det sena 1980-talet framtr\u00e4dde som \u201dde nya historikerna\u201d. \u201dNya\u201d d\u00e4rf\u00f6r att de ifr\u00e5gasatte den etablerade israeliska historieskrivningen s\u00e5v\u00e4l kring statens grundande, den palestinska f\u00f6rdrivningen (Nakban) och framv\u00e4xten av den israelisk-palestinska konflikten. I m\u00e5nga fall bekr\u00e4ftade de st\u00e5ndpunkter som framf\u00f6rts av palestinska historiker och debatt\u00f6rer.<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

De nya historikernas ifr\u00e5gas\u00e4ttanden hade b\u00e5de politiska och empiriska utg\u00e5ngspunkter. Israels brutala krigf\u00f6ring i Libanon 1982 inspirerade f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen en stor fredsopinion i Israel. Fr\u00e5n 1978 och fram\u00e5t kom ocks\u00e5 en mindre del av de officiella israeliska dokumenten r\u00f6rande \u00e5ren 1948 och fram\u00e5t att g\u00f6ras tillg\u00e4ngliga f\u00f6r forskning, efter att en 30-\u00e5rig hemligst\u00e4mpel l\u00f6pte ut (fortfarande, efter mer \u00e4n 75 \u00e5r, \u00e4r dock merparten av denna dokumentation o\u00e5tkomlig f\u00f6r forskning). Dessa dokument bekr\u00e4ftade och f\u00f6rst\u00e4rkte i m\u00e5nga fall redan existerande k\u00e4llor som pekade p\u00e5 den systematiska f\u00f6rdrivningen av icke-judiska innev\u00e5nare fr\u00e5n det som kom att bli Israel f\u00f6re, under och efter statens utropande 1948 och det f\u00f6rsta arabisk-israeliska kriget 1947\u201348. F\u00f6rdrivningen kom att drabba n\u00e4rmare 80 procent av de knappt 950 000 palestinier som d\u00e5 levde innanf\u00f6r den utropade statens gr\u00e4nser, och sk\u00f6rdade m\u00e5nga tusen d\u00f6dsoffer. D\u00e4rigenom s\u00e4kerst\u00e4lldes statens judiska majoritet och mark och naturresurser tillg\u00e4ngliggjordes f\u00f6r judiska bos\u00e4ttningar. Papp\u00e9s bidrag till denna historieskrivning \u00e5terfinns fr\u00e4mst i hans tv\u00e5 tidiga b\u00f6cker Britain and the Arab-Israeli Conflict, 1948\u20131951<\/em> (1988), och The Making of the Arab – Israeli Conflict, 1947\u20131951<\/em> (1992) och ett antal artiklar fr\u00e5n samma tid. Den sammanfattas och utvecklas i senare syntetiska \u00f6versiktsverk, kanske fr\u00e4mst Den etniska rensningen av Palestina<\/a><\/em> (2006). Parallellt med denna forskarg\u00e4rning har Papp\u00e9 ocks\u00e5 verkat som aktivist och debatt\u00f6r och som uttalad antisionist och kritiker av tanken p\u00e5 en tv\u00e5statsl\u00f6sning. Sedan 2007 \u00e4r han bosatt i Storbritannien och verksam vid universitet i Exeter som f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r dess centrum f\u00f6r palestinska studier.<\/p>\n\n\n\n

Hans Tio myter om Israel<\/em> fr\u00e5n 2017 som nu utkommit i svensk \u00f6vers\u00e4ttning \u00e4r inte i f\u00f6rsta hand ett akademiskt verk \u00e4ven om den bygger p\u00e5 en omfattande forsknings\u00f6versikt. Boken syftar till att f\u00f6rse den som vill g\u00e5 i debatt med Israels f\u00f6rsvarare med argument. F\u00f6rfattaren definierar tio p\u00e5st\u00e5enden eller \u201dmyter\u201d om Israel och Palestina som han sedan avvisar med argumentation och dokumentation. Det \u00e4r s\u00e5klart en vansklig genre, d\u00e4r f\u00f6rfattaren argumenterar mot argument han sj\u00e4lv valt. \u00c4ven om den \u00e4r effektiv som just debattbok b\u00f6r den l\u00e4sas med ett kritiskt \u00f6ga. De utvalda myterna \u00e4r av varierande karakt\u00e4r. De \u00e4r alla f\u00f6rekommande i debatten men varken sj\u00e4lvskrivna eller utt\u00f6mmande. I bokens uppl\u00e4gg till\u00e4gnas de var sitt kapitel:<\/p>\n\n\n\n

    \n
  1. Palestina var ett land utan folk<\/li>\n\n\n\n
  2. Judarna var ett folk utan land<\/li>\n\n\n\n
  3. Sionism \u00e4r judendom<\/li>\n\n\n\n
  4. Sionism \u00e4r inte kolonialism<\/li>\n\n\n\n
  5. Palestinierna l\u00e4mnade sitt land frivilligt 1948<\/li>\n\n\n\n
  6. Sexdagarskriget p\u00e5tvingades Israel<\/li>\n\n\n\n
  7. Israel \u00e4r en demokrati.<\/li>\n\n\n\n
  8. Osloavtalet var en verklig fredsprocess.<\/li>\n\n\n\n
  9. Gazakriget var ett krig i sj\u00e4lvf\u00f6rsvar.<\/li>\n\n\n\n
  10. Tv\u00e5statsl\u00f6sningen \u00e4r enda l\u00f6sningen.<\/li>\n<\/ol>\n\n\n\n

    Myt nummer ett \u00e4r t\u00e4mligen enkel att avf\u00e4rda. De demografiska k\u00e4llorna fr\u00e5n den osmanska tiden och det brittiska mandatet vederl\u00e4gger alla f\u00f6rest\u00e4llningar om ett glesbefolkat n\u00e4rmast \u00f6de Palestina.<\/p>\n\n\n\n

    Myt nummer tv\u00e5 framst\u00e5r \u00e5tminstone till en b\u00f6rjan som mer provocerande formulerad. Papp\u00e9 h\u00e4vdar inte att judar redan hade ett land men vill uppenbart problematisera inneb\u00f6rden av begreppet folk i dess moderna nationalistiska betydelse. Det \u00e4r en viktig och relevant fr\u00e5ga med en betydelse som str\u00e4cker sig l\u00e5ngt ut\u00f6ver Mellan\u00f6stern. Just d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r den sv\u00e5r att behandla inom ramen f\u00f6r en tillspetsad debattskrift. <\/em>Den mycket kortfattade referensen till den litteratur som mer konkret ifr\u00e5gas\u00e4tter fr\u00e4mst askenaziska judars sl\u00e4ktskap med antikens palestinska judar blir r\u00e4tt olycklig. Den tesen \u00e4r illa belagd och riktar ett on\u00f6digt fokus mot genetiken. Kanske borde det i detta sammanhang r\u00e4cka med den slutsats Papp\u00e9 till slut drar. \u201dInget folk har mindre r\u00e4tt \u00e4n n\u00e5got annat att uppfinna sig sj\u00e4lv.\u201d<\/em> Den r\u00e4tten g\u00e4ller i s\u00e5 fall ocks\u00e5 det palestinska folket. Den r\u00e4tten kan dock inte till\u00e5tas legitimera etnisk rensning, folkmord och f\u00f6rtryck. Det \u00e4r en l\u00e4rdom vi kan dra b\u00e5de av judiska och palestinska erfarenheter. Inte heller kan anspr\u00e5k p\u00e5 historiska blodsband accepteras som lagfartsbevis till land och resurser.<\/p>\n\n\n

    \n
    \"\"<\/a>
    Ilan Papp\u00e9 speaking to Palestine-Solidarity conference in Frankfurt am Main, Germany<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

    I sitt avf\u00e4rdande av den tredje och fj\u00e4rde myten tar sig Papp\u00e9 an kopplingen mellan judisk identitet, sionismen som ideologisk str\u00f6mning och Israels framv\u00e4xt som statsbildning och bos\u00e4ttarprojekt. Papp\u00e9 tar fasta p\u00e5 sionismens funktion som b\u00e5de reaktion p\u00e5 och anpassning till framv\u00e4xten av etniskt definierade nationalstater och nationalchauvinistiska ideologier under europeiskt 1800-tal. D\u00e5 frodas en ny form av antisemitism d\u00e4r judisk identitet framf\u00f6r allt utm\u00e5las som en illojalitet mot det gemensamma nationella projektet. Reaktionerna mot den utdefinieringen kan f\u00f6rst\u00e5s utifr\u00e5n tv\u00e5 motpoler. M\u00e5nga judar s\u00f6kte sig till internationalistiska v\u00e4rderingar som st\u00e4llde universella m\u00e4nniskov\u00e4rden mot nationell gemenskap och s\u00e4rart. Andra s\u00f6kte en egen nationell tillh\u00f6righet i sionismen. Andra f\u00f6rm\u00e5dde f\u00f6rena olika kompromisser och kombinationer av dessa ytterligheter. F\u00f6r nationellt motiverade antisemiter var den f\u00f6rsta motpolen en bekr\u00e4ftelse \u2013 den andra en m\u00f6jlighet att hantera problemet. Om judarna levde i sitt eget land skulle de inte l\u00e4ngre hota den nationella gemenskapen och deras universalistiska f\u00e4blesser f\u00f6rsvagas.<\/p>\n\n\n\n

    Kapitlet om den palestinska f\u00f6rdrivningen \u00e4r f\u00f6ga f\u00f6rv\u00e5nande ett av de tydligaste och mest genomarbetade. H\u00e4r sammanfattar Papp\u00e9 sin egen och andras forskning och synligg\u00f6r inte bara f\u00f6rdrivningens omfattning utan ocks\u00e5 dess systematik och tydliga bakomliggande intentioner. Han framh\u00e5ller ocks\u00e5 den politiska effekten av att f\u00f6rdrivningen f\u00f6rnekas och osynligg\u00f6rs. Om den erk\u00e4ndes och synliggjordes skulle dess kontinuitet p\u00e5 V\u00e4stbanken och \u00d6stra Jerusalem vara \u00e4nnu sv\u00e5rare att legitimera.<\/p>\n\n\n\n

    Kapitlet om sexdagarskriget behandlar den process som ledde fram till den snart 60-\u00e5riga ockupationen av V\u00e4stbanken och Gaza. N\u00e4r 124 av 181 stater i FN:s generalf\u00f6rsamling nyss r\u00f6stade f\u00f6r att ockupationen m\u00e5ste avslutas inom ett \u00e5r kan det vara bra att p\u00e5minnas om att samma krav st\u00e4lldes av ett enigt s\u00e4kerhetsr\u00e5d (inklusive USA) redan 1967. Mot Israels anspr\u00e5k p\u00e5 att vara regionens enda demokrati st\u00e4ller Papp\u00e9 \u00e5terigen det faktum att statens etablering f\u00f6regicks av en f\u00f6rdrivning. N\u00e4r de kvarvarande arabiska innev\u00e5narna sent omsider tillerk\u00e4ndes formellt, men inte likv\u00e4rdigt, medborgarskap, r\u00f6str\u00e4tt och parlamentarisk representation, var deras minoritetsst\u00e4llning s\u00e4krad. Efter 1966 sattes miljontals palestinier under permanent ockupation, annektering och blockad, samt israelisk r\u00e4ttskipning, lagstiftning och ekonomisk styrning utan demokratiskt inflytande.<\/p>\n\n\n\n

    Kapitlet om Gaza kunde, i mitt tycke, ha varit mer fokuserat p\u00e5 blockadpolitiken och dess konsekvenser. I st\u00e4llet l\u00e4gger Papp\u00e9 utrymme p\u00e5 att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rklara att Hamas inte kan reduceras till en terrororganisation. Det l\u00e5ter sig nog s\u00e4gas \u2013 Hamas \u00e4r ju mycket mer \u00e4n s\u00e5 \u2013 men det mots\u00e4ger inte att man precis som den israeliska staten anv\u00e4nder terror mot oskyldiga civila f\u00f6r att uppn\u00e5 politiska m\u00e5l. Den viktiga myten att dekonstruera vad det g\u00e4ller Gaza torde vara den om att blockadpolitiken, och isoleringen fr\u00e5n \u00f6vriga Palestina, skulle vara en f\u00f6rsvarshandling med det enda syftet att begr\u00e4nsa omr\u00e5dets milit\u00e4ra potential. Den beskrivningen \u00e4r som m\u00e5nga p\u00e5pekat inte f\u00f6renlig med den politiska praktik som i snart tv\u00e5 decennier kraftigt reducerat och reglerat civilbefolkningens m\u00f6jligheter till f\u00f6rs\u00f6rjning, sjukv\u00e5rd, utbildning och utveckling.<\/p>\n\n\n\n

    Till sist: Papp\u00e9s bok lyfter historiens betydelse f\u00f6r f\u00f6rst\u00e5elsen och hanteringen av den h\u00e4r konflikten. Ett erk\u00e4nnande av beg\u00e5ngna brott och \u00f6vergrepp \u00e4r ocks\u00e5 en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r en h\u00e5llbar process mot fred och s\u00e4kerhet d\u00e4r krav p\u00e5 vederg\u00e4llning kan m\u00f6tas med uppg\u00f6relser om kompensatorisk r\u00e4ttvisa.<\/p>\n\n\n\n

    Staffan Gran\u00e9r<\/strong> \u00e4r ekonomi-historiker verksam vid G\u00f6teborgs universitet. Han ar ocks\u00e5 talesperson for Judar for Israelisk-Palestinsk fred (Jipf ).<\/p>\n\n\n\n

    <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    llan Papp\u00e9: Tio myter om Israel. Karneval 2020 Ilan Papp\u00e9 r\u00e4knas till den grupp av israeliska historiker som under det sena 1980-talet framtr\u00e4dde som \u201dde nya historikerna\u201d. \u201dNya\u201d d\u00e4rf\u00f6r att de ifr\u00e5gasatte den etablerade israeliska historieskrivningen s\u00e5v\u00e4l kring statens grundande, … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[1626,1692,1691,1693,1690,1689],"class_list":["post-4005","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-ilan-pappe","tag-jipf","tag-judar-for-israelisk-palestinsk-fred","tag-sionism","tag-staffan-graner","tag-tio-myter-om-israel"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-12B","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4005","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4005"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4005\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4058,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4005\/revisions\/4058"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4005"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4005"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4005"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}