{"id":4037,"date":"2024-10-27T07:29:00","date_gmt":"2024-10-27T06:29:00","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=4037"},"modified":"2024-10-30T23:32:24","modified_gmt":"2024-10-30T22:32:24","slug":"genusskracken-analyserad","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2024\/10\/27\/genusskracken-analyserad\/","title":{"rendered":"Genusskr\u00e4cken analyserad"},"content":{"rendered":"
\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Judith Butlers senaste bok Who\u2019s afraid of Gender <\/em>beskriver och kritiserar den framv\u00e4xande anti-genderr\u00f6relsen. R\u00f6da rummets Evelina Johansson Wil\u00e9n recenserar efterfr\u00e5gar en f\u00f6rdjupad analys av olika akt\u00f6rer i r\u00f6relsen, samt en diskussion av den politisk-ekonomiska kontext inom vilken r\u00f6relsen har vuxit sig stark.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Recension av Judith Butlers: Who\u2019s Afraid of Gender (Allen Lane, 2024)<\/em><\/p>\n\n\n\n

Under ett antal decennier var fr\u00e5gor om j\u00e4mst\u00e4lldhet och genus relativt okontroversiella i en svensk kontext. Ministrar och politiker t\u00e4vlade om vem som var mest feministisk samt deltog i flest Pride-t\u00e5g, och statliga verksamheter genusintegrerades i h\u00f6g takt utan att det v\u00e4ckte s\u00e4rskilt stor anst\u00f6t. De senaste \u00e5ren har emellertid fr\u00e5gor om genus<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

kommit att bli alltmer politiskt laddade. Genusintegrering av h\u00f6gre utbildning och forskning har beskrivits med ord som \u201drosa ideologi\u201d, h\u00f6gerpolitiker som Ebba Busch profilerar sig som kritiker av \u201dgenusflum\u201d, samtidigt som SD-politiker kallar sagostunder med dragqueens p\u00e5 bibliotek f\u00f6r \u201dmotbjudande\u201d. Genus, en g\u00e5ng s\u00e5 oskyldigt, tycks nu v\u00e4cka b\u00e5de ilska och r\u00e4dsla.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r denna r\u00e4dsla f\u00f6r genusbegreppet, och andra politiska r\u00f6relser som utvidgar och utmanar v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r vad k\u00f6n \u00e4r, som queerteoretikern och filosofen Judith Butler unders\u00f6ker i sin senaste bok Who\u2019s Afraid of Gender?<\/em>. En styrka i boken \u00e4r dess tydliga, pedagogiska unders\u00f6kning av de huvudsakliga akt\u00f6rerna och de politiska sammanhang d\u00e4r k\u00f6n framst\u00e4lls som ett hot mot k\u00e4rnfamiljen, mot barn, mot civilisationen eller mot sj\u00e4lva begreppet ”kvinna.” Butler kritiserar skickligt hur dessa akt\u00f6rer legitimerar sitt motst\u00e5nd mot k\u00f6n och avsl\u00f6jar karakt\u00e4ren av skr\u00e4mmande vanf\u00f6rest\u00e4llningar som ofta h\u00f6r ihop med deras r\u00e4dslor f\u00f6r ”genusideologi,” vilka kopplas till allt fr\u00e5n genusvetenskap och j\u00e4mst\u00e4lldhetsintegrering till queerteori, transpersoner och Butler sj\u00e4lv som person.<\/p>\n\n\n\n

Den fr\u00e5ga som Butler inleder hela sin bok med \u2013 Varf\u00f6r \u00e4r m\u00e4nniskor r\u00e4dda f\u00f6r genus? \u2013 blir emellertid bara delvis besvarad. \u00c4ven om Butler ger vissa m\u00f6jliga f\u00f6rklaringar s\u00e5 skulle dessa kunna utvecklas vidare. En av Butlers f\u00f6rklaringar \u00e4r att id\u00e9str\u00f6mningar och progressiva sociala r\u00f6relser, som destabiliserar sambandet mellan biologiskt k\u00f6n och k\u00f6nsidentitet, kan ha en djupt oroande effekt p\u00e5 m\u00e4nniskor. Kopplingen mellan k\u00f6n och k\u00f6nsidentitet fungerar som en central byggsten i m\u00e5nga m\u00e4nniskors sj\u00e4lvf\u00f6rst\u00e5else och deras s\u00e4tt att orientera sig i v\u00e4rlden. En annan viktig tanke i boken \u00e4r att frammanandet av ”genuspanik” fungerar som en distraktion fr\u00e5n verkliga faror. Som Butler uttrycker det, ”\u2019Genus\u2019 samlar och framkallar dessa r\u00e4dslor, och hindrar oss fr\u00e5n att t\u00e4nka mer klart p\u00e5 vad vi faktiskt b\u00f6r vara r\u00e4dda f\u00f6r\u201d. P\u00e5 detta s\u00e4tt tj\u00e4nar all uppst\u00e5ndelse kring genus ett ideologiskt syfte: den till\u00e5ter maktinstitutioner \u2013 s\u00e5som stater, kyrkor och politiska r\u00f6relser \u2013 att ”skr\u00e4mma m\u00e4nniskor tillbaka in i sina led, acceptera censur och rikta sin r\u00e4dsla och sitt hat mot utsatta grupper\u201d.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven om jag inte ifr\u00e5gas\u00e4tter att fokuset p\u00e5 genus kan ha en politisk funktion, v\u00e4cker beskrivningen av genuspanik som n\u00e5got som ”de” \u2013 vilket tycks vara allt fr\u00e5n h\u00f6gerledare och kapitalister till den katolska kyrkan \u2013 anv\u00e4nder strategiskt, vissa fr\u00e5gor. Butler anv\u00e4nder citattecken runt \u201danti-genderr\u00f6relsen,\u201d vilket jag tolkar som ett tecken p\u00e5 att vi inte har att g\u00f6ra med en enhetlig entitet. S\u00e5, vad r\u00e4ttf\u00e4rdigar att vi kallar det en ”r\u00f6relse”? Butler tar upp allt fr\u00e5n Trump, till TERF (transexkluderande radikalfeminister) och Vatikanen men unders\u00f6ker inte deras m\u00f6jliga f\u00f6rbindelser p\u00e5 djupet. Ibland verkar det som att det som f\u00f6renar dem och f\u00f6r dem i konflikt med progressiva v\u00e4nsterr\u00f6relser \u00e4r deras gemensamma inst\u00e4llning till \u2013 eller avvisande av \u2013 andra marginaliserade gruppers r\u00e4tt att leva sina liv i frihet och sj\u00e4lvbest\u00e4mmande. Jag skulle velat se en mer nyanserad analys som utforskar b\u00e5de likheter och potentiellt skilda intressen hos dessa institutioner och akt\u00f6rer. Med andra ord kan svaret p\u00e5 ”varf\u00f6r” folk \u00e4r r\u00e4dda f\u00f6r genus variera beroende p\u00e5 var vi tittar. Och \u00e4ven om det kan finnas exempel p\u00e5 allianser mellan olika akt\u00f6rer inom antigender-r\u00f6relsen, handlar det ofta om en samverkan fylld av mots\u00e4gelser. Det \u00e4r till exempel inte s\u00e5 att feminister som \u00e4r kritiska mot transr\u00f6relsen delar agenda med den katolska kyrkan, eller att den katolska kyrkan skulle skriva under p\u00e5 radikalh\u00f6gerns fr\u00e4mlingsfientlighet. I m\u00e5nga fall \u00e4r skillnaderna och konflikterna l\u00e5ngt fler \u00e4n de likheter som Butler pekar ut.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Behovet av fler nyanser g\u00e4ller ocks\u00e5 fr\u00e5gan om varf\u00f6r det \u00e4r just genus som blir ett fokus f\u00f6r kritik och r\u00e4dsla. \u00c4r det n\u00e5got med genus i sig som provocerar s\u00e5dana reaktioner? Bortsett fr\u00e5n att k\u00f6n \u00e4r djupt kopplat till hur vi existerar i v\u00e4rlden \u2013 och att v\u00e5r v\u00e4rld \u00e4r strukturerad av obligatorisk heterosexualitet och heteronormativitet \u2013 finns det en annan viktig aspekt, som inte diskuteras i boken: de olika villkor som existerar f\u00f6r politiska projekt som st\u00e4ller krav p\u00e5 omf\u00f6rdelning och de som st\u00e4ller krav p\u00e5 erk\u00e4nnande. I en kapitalistisk kontext har erk\u00e4nnandekrav alltid varit mer g\u00e5ngbara \u00e4n krav p\u00e5 omf\u00f6rdelning. Det \u00e4r helt enkelt l\u00e4ttare att bedriva kamper som handlar om inkludering i den r\u00e5dande samh\u00e4llsordningen \u00e4n kamper som utmanar de r\u00e5dande klassrelationerna. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt har vissa progressiva r\u00f6relser \u2013 som delar av den feministiska r\u00f6relsen och hbtq-r\u00f6relsen \u2013 kunnat n\u00e5 framg\u00e5ngar som andra r\u00f6relser inte kunnat dr\u00f6mma om. Dessa olika villkor skapar, menar till exempel Nancy Fraser, grogrund f\u00f6r en misst\u00e4nksamhet, d\u00e4r genuspolitik och hbtq-politik f\u00f6rknippas med elitism och makt. Tyv\u00e4rr positionerar sig Butler inte explicit i debatten om f\u00f6rh\u00e5llandet mellan progressiva r\u00f6relser och nyliberal kapitalism och hen \u00e4gnar inte heller n\u00e5gon l\u00e4ngre diskussion \u00e5t den politiska formeringen av progressiv nyliberalism som en m\u00f6jlig bakgrund till det politiska landskap hen vill analysera.<\/p>\n\n\n\n

Femonationalism<\/strong>
En annan fr\u00e5ga som uppst\u00e5r vid l\u00e4sningen \u00e4r hur vi ska f\u00f6rst\u00e5 f\u00f6rh\u00e5llandet mellan anti-genderr\u00f6relsen och andra h\u00f6gerradikala fenomen, s\u00e5som ”femonationalism”, det vill s\u00e4ga n\u00e4r feministiska argument anv\u00e4nds i fr\u00e4mlingsfientliga och nationalistiska syften. Det verkar som om akt\u00f6rer inom h\u00f6gern och extremh\u00f6gern \u00e4r fixerade vid genus, men medan vissa av dem helt avvisar genus kan andra omfamna feministisk och HBTQI-politik som centrala element i en rasistisk invandringspolitik. Hur ska vi f\u00f6rst\u00e5 denna sp\u00e4nning? I sin bok\u00a0In the Name of <\/em>Women\u2019s Rights: The Rise of Femonationalism<\/em>\u00a0<\/a>unders\u00f6ker Sara R. Farris hur feministiska argument tas \u00f6ver och anv\u00e4nds i anti-invandrings- och anti-muslimska kampanjer, d\u00e4r utl\u00e4ndska m\u00e4n till exempel beskrivs som f\u00f6rtryckande och konservativa, och som ett hot mot b\u00e5de \u201dvanliga\u201d kvinnor och migrantkvinnor. Farris betonar att femonationalism inte bara ska f\u00f6rst\u00e5s som en politisk strategi, d\u00e4r feministiska argument anv\u00e4nds f\u00f6r att d\u00f6lja en egentligt rasistisk politik. <\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Vi m\u00e5ste ocks\u00e5 analysera det p\u00e5 en politisk-ekonomisk niv\u00e5. Enligt Farris \u00e4r en av anledningarna till att nationalistiska och xenofobiska politiker anv\u00e4nder feministiska ideal som j\u00e4mlikhet och frihet helt enkelt att migrantkvinnor beh\u00f6vs p\u00e5 arbetsmarknaden, medan migrantm\u00e4n inte i samma utstr\u00e4ckning \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga. Jag undrar om en liknande underliggande politisk och ekonomisk logik kan hj\u00e4lpa oss att b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5 anti-genderdiskursen, och om s\u00e5 \u00e4r fallet, vad denna logik skulle kunna vara? \u00c4ven om jag inte har ett klart svar, menar jag att detta \u00e4r en viktig fr\u00e5ga f\u00f6r att avt\u00e4cka de materiella intressen som anti-gender-, homonationalistiska och femonationalistiska diskurser kan tj\u00e4na. Butler p\u00e5pekar att vi m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5 anti-genderr\u00f6relsen som mer \u00e4n en kulturkamp och s\u00e4ger att ”R\u00f6relsen svarar tydligt p\u00e5 ekonomiska formationer som har l\u00e4mnat m\u00e5nga m\u00e4nniskor radikalt os\u00e4kra om sin framtid” men h\u00e4r skulle jag vilja pressa hen att diskutera om det finns n\u00e5gra djupare politisk-ekonomiska logiker som g\u00f6r att just k\u00f6n blivit s\u00e5 framtr\u00e4dande.<\/p>\n\n\n\n

Som jag skrev tidigare s\u00e5 tycks ibland Butlers definition av vad som k\u00e4nnetecknar anti-gender r\u00f6relsen vara av ett idealistiskt slag: antigender-r\u00f6relsen best\u00e5r av de som inte vill att andra ska vara fria och leva goda liv. Denna idealistiska f\u00f6rst\u00e5else \u00e5terfinns \u00e4ven i Butlers s\u00e4tt att beskriva motr\u00f6relser mot antigender-r\u00f6relsen. Hen beskriver ofta allianser, politisk solidaritet och kollektiv handling som rotade i v\u00e5r etiska f\u00f6rm\u00e5ga att erk\u00e4nna andra som s\u00e5rbara och fundamentalt beroende av varandra, att vi erk\u00e4nner deras r\u00e4tt till sj\u00e4lvbest\u00e4mmande, samt v\u00e5r vilja att ing\u00e5 i obekv\u00e4ma koalitioner. \u00c4ven om s\u00e5dana gemensamma handlingar kan h\u00e4mta styrka ur en gemensam politisk analys eller en bredare f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r hur individuella erfarenheter h\u00e4nger samman med kollektiva verkligheter, \u00e4r de specifika kopplingarna mellan gemensamma intressen bara ytligt behandlade i bokens avslutande kapitel. Effektivt motst\u00e5nd kr\u00e4ver dock mer \u00e4n att bekr\u00e4fta r\u00e4tten till ett v\u00e4rdigt liv eller att erk\u00e4nna de hinder f\u00f6r v\u00e4rdighet som m\u00e5nga utsatta grupper m\u00f6ter. Det kr\u00e4ver en noggrann analys av sambanden mellan olika former av f\u00f6rtryck som uppr\u00e4tth\u00e5ller oj\u00e4mlikhet och lidande, och utifr\u00e5n denna analys, formuleringen av strategiska politiska \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att avskaffa dem.<\/p>\n\n\n\n

Artikelf\u00f6rfattare:<\/strong>
Evelina Johanssson Wilen \u00e4r bitr\u00e4dande lektor i genusvetenskap vid \u00d6rebro universitet och \u00e4r redaktionsmedlem i R\u00f6da rummet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Judith Butlers senaste bok Who\u2019s afraid of Gender beskriver och kritiserar den framv\u00e4xande anti-genderr\u00f6relsen. R\u00f6da rummets Evelina Johansson Wil\u00e9n recenserar efterfr\u00e5gar en f\u00f6rdjupad analys av olika akt\u00f6rer i r\u00f6relsen, samt en diskussion av den politisk-ekonomiska kontext inom vilken r\u00f6relsen har … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[1709,1071,1711,1708,874,1710,1707],"class_list":["post-4037","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-antigender","tag-evelina-johansson-wilen","tag-femonationalism","tag-genus","tag-judith-butler","tag-sara-r-farris","tag-whos-afraid-of-gender"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-137","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4037","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4037"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4037\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4044,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4037\/revisions\/4044"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4037"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4037"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4037"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}