{"id":4045,"date":"2024-10-27T07:26:00","date_gmt":"2024-10-27T06:26:00","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=4045"},"modified":"2024-10-30T23:43:51","modified_gmt":"2024-10-30T22:43:51","slug":"tidsstold-och-maktstrukturer-i-svensk-migrationspolitik","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2024\/10\/27\/tidsstold-och-maktstrukturer-i-svensk-migrationspolitik\/","title":{"rendered":"Tidsst\u00f6ld och maktstrukturer i svensk migrationspolitik"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Recension av Sarah Philipson Isaac: Temporal Dispossesion: The Politics of Asylum and the Remaking of Racial Capitalism in and Beyond the Borders of the Swedish Welfare State. <\/em>G\u00f6teborgs universitet: Institutionen f\u00f6r sociologi och arbetsvetenskap 2024.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Sarah Philipson Isaacs avhandling \u00e4r ett gediget bidrag b\u00e5de empiriskt och teoretiskt. Det etnografiska materialet t\u00e4cker de kritiska \u00e5r i Sverige d\u00e5 det migrationspolitiska undantagstillst\u00e5ndet 2016 kom att permanentas som en central del av den politiska ekonomin. <\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Hennes samtal med migranter och byr\u00e5krater p\u00e5 migrationsverket relateras till kritiska perspektiv p\u00e5 tidsst\u00f6ld (temporal dispossession<\/em>) och gr\u00e4nser under en nyliberal rasial kapitalistisk styrning. Begreppen utvecklas i tv\u00e5 inledande teorikapitel, men i de tre etnografiska kapitlen framkommer tydligt att migranternas analys av sina egna villkor ocks\u00e5 \u00e4r en del av dessa kritiska infallsvinklar.<\/p>\n\n\n\n

Som Philipson Isaac visar, befinner sig de asyls\u00f6kande i en tidsm\u00e4ssig paradox. N\u00e5gra f\u00e5r sin tid framvriden eftersom deras asylprocess inleddes innan men avslutas efter den \u00e4ndrade lagen d\u00e4r tillf\u00e4lliga uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd \u00e4r regeln och g\u00e4ller retroaktivt. I linje med tidigare studier visar hon hur tiden f\u00f6r den s\u00f6kandes f\u00f6rsta intervju, vilken delas med en tolk, aldrig r\u00e4cker till. I en strikt new public management<\/em>-byr\u00e5krati f\u00f6ruts\u00e4tts att handlingar och asylsk\u00e4l l\u00e4mnas in i r\u00e4tt tid<\/em>, men d\u00e4r senare inkomna sk\u00e4l, det vill s\u00e4ga i fel tid, misst\u00e4nkligg\u00f6rs. D\u00e4rmed, menar Philipson Isaac, \u00e4r den asyls\u00f6kande alltid f\u00f6r tidig <\/em>eller f\u00f6r sen<\/em> i ett system som f\u00f6ruts\u00e4tter en punktlighet som \u00e4r konstruerat f\u00f6r misslyckande. Rupis flykt till Sverige uppfattas som f\u00f6r tidig eftersom hon flytt innan<\/em> hon greps av s\u00e4kerhetspolis. Arefs skyddsk\u00e4l godtas inte eftersom det enda giltiga beviset f\u00f6r Talibanregimens hot vore att de f\u00f6rverkligats. Philipson Isaacs ser detta som exempel p\u00e5 hur det ultimata skyddssk\u00e4let aldrig kan uppn\u00e5s, eftersom den asyls\u00f6kande har \u201dmisslyckats att bli d\u00f6dad\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Philipson Isaac argumenterar ocks\u00e5 f\u00f6r hur denna tidsst\u00f6ld utg\u00f6r en grund f\u00f6r arbetsexploatering under en kapitalism som f\u00f6ruts\u00e4tter rasm\u00e4ssig skillnad. Givet avhandlingens \u00e4mne, \u00e4r det m\u00e4rkligt att arbetskraftsinvandringen inte tas upp. Den juridiska och statliga klassificeringen av andra v\u00e4rldskrigets flyktingar gjorde skillnad mellan vilka skyddssk\u00e4l som var giltiga d\u00e4r f\u00f6rf\u00f6ljelse p\u00e5 grund av religion eller ras inte var giltiga sk\u00e4l f\u00f6r asyl, till skillnad fr\u00e5n politisk f\u00f6rf\u00f6ljelse. F\u00f6r andra flyktingar var uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd och senare ocks\u00e5 inresetillst\u00e5nd avh\u00e4ngigt arbetstillst\u00e5nd. Detta skedde samtidigt som det v\u00e4xande antalet inkallade \u00f6kade behovet av arbetskraft; svenska f\u00f6rv\u00e4rvsarbetande m\u00e4n och kvinnor kunde d\u00e4rmed r\u00f6ra sig upp\u00e5t p\u00e5 arbetsmarknaden samtidigt som \u201dde tunga och d\u00e5ligt betalda arbeten kunde \u00f6vertas av flyktingarna\u201d. Riktlinjen om sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjning kvarstod n\u00e4r judar v\u00e4l sl\u00e4pptes in 1942, men i likhet med krigsslutets baltiska flyktingar klassificerades de som \u201drepatriander\u201d som f\u00f6rv\u00e4ntades \u00e5terv\u00e4nda och d\u00e4rf\u00f6r inte fick arbetstillst\u00e5nd. Importen av arbetskraft fr\u00e5n fr\u00e4mst Norge och Finland inleddes redan under 40-talet och f\u00f6ljdes p\u00e5 60-talet av ungrare, greker, italienare och jugoslaver vilket m\u00f6jliggjorde majoritetssvenskars fortsatta klassmobilitet upp\u00e5t. Dagens migrationspolitik och arbetsmarknad kan d\u00e4rmed s\u00e4gas ha sitt ursprung i 40-talets krav p\u00e5 sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjning och arbetstillst\u00e5nd.<\/p>\n\n\n\n

Avhandlingen \u00e4r v\u00e4lskriven och en njutning att l\u00e4sa. I synnerhet i de tv\u00e5 sista empiriska kapitlen \u00e4r dialogen med teori och tidigare forskning snyggt integrerad. Men ibland hade jag \u00f6nskat att Philipson-Isaac hade stannat upp och f\u00f6rdjupat sitt resonemang om relationen mellan tidsst\u00f6ld och rasial kapitalism. Vidare har jag inte sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 tidsst\u00f6lden som s\u00e5 tydligt skrivs fram i avhandlingen, men f\u00f6rst\u00e5r inte p\u00e5 vilket s\u00e4tt det relaterar till David Harveys begrepp ackumulation genom fr\u00e5ntagande (accumulation by dispossession<\/em>). Stulen tid kan inte ackumuleras som kapital.<\/p>\n\n\n\n

Avslutningsvis b\u00f6r s\u00e4gas att det \u00e4r om\u00f6jligt att i en kort recension g\u00f6ra r\u00e4ttvisa \u00e5t denna omfattande avhandling och alla dess f\u00f6rtj\u00e4nster. Oavsett mina inv\u00e4ndningar, st\u00e5r det helt klart att den kommer i en tid n\u00e4r vi beh\u00f6ver den som mest. Philipson Isaac visar hur den ofullbordade v\u00e4lf\u00e4rdsstaten b\u00e4ddat f\u00f6r dagens nyliberala stat och ett system som b\u00e5de h\u00e5ller m\u00e4nniskor p\u00e5 sin plats och under hotet om utvisning skapar ett underlag av \u00f6verskottsm\u00e4nniskor vars arbete och tid st\u00e5r till f\u00f6rfogande f\u00f6r exploatering.<\/p>\n\n\n\n

Artikelf\u00f6rfattare<\/strong>:
Julia Will\u00e9n<\/strong> \u00e4r adjunkt och doktorand vid Avdelningen f\u00f6r migration, etnicitet och samh\u00e4lle (REMESO), Link\u00f6pings universitet. Hon skriver om anti\/kolonialismens och anti\/apartheids f\u00f6rflutna framtider.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Recension av Sarah Philipson Isaac: Temporal Dispossesion: The Politics of Asylum and the Remaking of Racial Capitalism in and Beyond the Borders of the Swedish Welfare State. G\u00f6teborgs universitet: Institutionen f\u00f6r sociologi och arbetsvetenskap 2024. Sarah Philipson Isaacs avhandling \u00e4r … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[1715,1714,1713,1712],"class_list":["post-4045","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-julia-willen","tag-migrationspolitik","tag-sarah-philipson-isaac","tag-tidsstold"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-13f","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4045","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4045"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4045\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4062,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4045\/revisions\/4062"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4045"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4045"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4045"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}