{"id":4123,"date":"2025-01-31T16:24:38","date_gmt":"2025-01-31T15:24:38","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=4123"},"modified":"2025-01-31T16:31:36","modified_gmt":"2025-01-31T15:31:36","slug":"vad-ar-bosattarkolonialism","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2025\/01\/31\/vad-ar-bosattarkolonialism\/","title":{"rendered":"Vad \u00e4r bos\u00e4ttarkolonialism?"},"content":{"rendered":"
\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

De senaste m\u00e5naderna har begreppet bos\u00e4ttarkolonialism f\u00e5tt f\u00f6rnyad
uppm\u00e4rksamhet, s\u00e4rskilt i samband med Israels p\u00e5g\u00e5ende folkmord p\u00e5 palestinier. I den h\u00e4r ess\u00e4n ger Felicia Wartiainen en introduktion till bos\u00e4ttarkolonialismens begreppshistoria och politiska relevans<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n

I den avslutande delen av Vilhelm Mobergs epos Utvandrarna <\/em>beskrivs en klippa i n\u00e4rheten av familjen Nilssons nybygge – som med anledning av sin form d\u00f6pts till \u201cThe Indian Head\u201d:<\/p>\n\n\n\n

Ett nytt sl\u00e4kte hade kommit och upptagit det f\u00f6rsvunnas rum. S\u00e5 utpl\u00e5nar ett folk ett annat fr\u00e5n jordens yta, och jorden diar de d\u00f6das blod och gr\u00f6nskar och blommar som f\u00f6rr f\u00f6r de levande. The Indian Head st\u00e5r fortfarande kvar, lummig och gr\u00f6n och l\u00f6vkr\u00f6nt om sommaren, avl\u00f6vad och naken om vintern. Ur \u00f6gonen faller det alltj\u00e4mt stenblock, som samlar sig p\u00e5 marken vid sandstensklippans fot. I stenens eviga or\u00f6rlighet begr\u00e5ter Indianen \u00e4nnu idag sina d\u00f6da.<\/em><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Sj\u00e4lva klippan i Mobergs romansvit \u2013 om \u00e4n sannolikt fiktiv \u2013 \u00e4r bel\u00e4gen p\u00e5 h\u00f6gst verkligt Anishinaabe\/Ojibwe-land, i trakterna kring Taylors Falls och sj\u00f6n Ki-Chi-Saga i den amerikanska delstaten Minnesota. P\u00e5 denna plats, d\u00e4r \u201cingen tidigare g\u00e5tt fram i bondens \u00e4renden\u201d, v\u00e4xer Nya Duvem\u00e5la fram i en skildring som p\u00e5 ett emblematiskt s\u00e4tt illustrerar den dubbla process som historikern Jean O\u2019Brien, sj\u00e4lv medlem av White Earth Ojibwe-nationen<\/a>, har beskrivit som \u201cfirsting and lasting\u201d.<\/p>\n\n\n\n

I Mobergs v\u00e4rld blir den inhemska figuren Indianen den Sista (\u201dthe Last\u201d): en symbol f\u00f6r ett f\u00f6rsvinnande folk, n\u00e4ra utpl\u00e5ning, ett offer f\u00f6r en obeveklig historisk process d\u00e4r urfolkens \u00f6de framst\u00e4lls som en oundviklig underg\u00e5ng. Samtidigt framtr\u00e4der Karl-Oskar, Kristina och deras \u00e4ttlingar som de F\u00f6rsta (\u201dthe First\u201d): de som t\u00e4mjer vildmarken, etablerar boplatsen, kultiverar jorden, namnger landskapet och bygger samh\u00e4llets institutioner.<\/p>\n\n\n\n

Detta \u201cfirsting and lasting\u201d \u2014 att medvetet eller omedvetet osynligg\u00f6ra och undanr\u00f6ja urfolkens existens genom id\u00e9er om \u201dvem som var f\u00f6rst och sist\u201d \u2014 pr\u00e4glar inte bara ett av det mest \u00e4lskade och hyllade verket i svensk litteraturhistoria, utan kan \u00e4ven s\u00e4gas sammanfatta den grundl\u00e4ggande logiken i vad som kommit att kallas \u201dbos\u00e4ttarkolonialism\u201d. En specifik typ av kolonialism, som kanske enklast sammanfattas som en kolonial ordning d\u00e4r sj\u00e4lva marken och territoriet st\u00e5r i fokus \u2013 inte bara som en plats att exploatera, utan som n\u00e5got att er\u00f6vra och omskapa. Det \u00e4r en kolonialism som inte n\u00f6jer sig med att suga ut arbetskraft eller resurser \u2013 den m\u00e5ste g\u00f6ra landet till sitt, p\u00e5 bekostnad av de som redan bor d\u00e4r.
Enligt denna logik utg\u00f6r kolonialismen ett sammanfl\u00e4tat projekt mellan bos\u00e4ttarnas skapande av ett nytt hem och urholkandet av urfolkens existens. Det \u00e4r en v\u00e5ldsam process som bygger p\u00e5 folkf\u00f6rdrivning, rotad i antaganden om religi\u00f6s, civilisatorisk, etnisk, teknologisk och ekonomisk \u00f6verl\u00e4gsenhet \u2013 antaganden som till\u00e5ter kolonisat\u00f6rerna att se sitt projekt mer som \u00e4n g\u00e5va \u00e4n en kr\u00e4nkning. Eller f\u00f6r att citera Karl-Oskar: \u201cH\u00e4r v\u00e4xte bara villgr\u00e4s n\u00e4r jag kom hit! Va v\u00e4xer h\u00e4r nu? Gr\u00f6dor som livn\u00e4r b\u00e5de oss sj\u00e4lve \u00e5 annra m\u00e4nniskor! Jag har gjort r\u00e4tt f\u00f6r mej!\u201d<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5n klassisk kolonialism till bos\u00e4ttarkolonialism<\/strong>
Begreppet \u201dbos\u00e4ttarkolonialism b\u00f6rjade anv\u00e4ndas frekvent i samband med efterkrigstidens avkolonisering, s\u00e4rskilt i relation till platser som Algeriet, Rhodesia, Sydafrika, Israel\/Palestina och Nordirland. Politiskt spelade begreppet en avg\u00f6rande roll f\u00f6r att definiera en form av kolonial dominans som inte enbart syftar till ekonomisk eller administrativ kontroll \u00f6ver ett fr\u00e4mmande territorium, utan till att omforma de grundl\u00e4ggande villkoren f\u00f6r hur olika folk lever, organiserar sina samh\u00e4llen och f\u00f6rh\u00e5ller sig till sitt land.
Den klassiska tolkningen av kolonialism, s\u00e4rskilt under den imperialistiska eran p\u00e5 1800- och tidigt 1900-tal, pr\u00e4glades av att europeiska makter styrde \u00f6ver fr\u00e4mmande territorier f\u00f6r att exploatera deras resurser och arbetskraft. Kolonisat\u00f6rerna, som s\u00e4llan bosatte sig permanent i de er\u00f6vrade omr\u00e5dena, uppr\u00e4ttade ist\u00e4llet handelsposter, administrativa strukturer och exploaterade koloniernas r\u00e5varor f\u00f6r ekonomisk vinning. Kolonialismen var i m\u00e5nga fall kortsiktig i den bem\u00e4rkelsen att de koloniala makterna inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis hade som m\u00e5l att f\u00f6r\u00e4ndra den koloniserade befolkningens livsstil eller sociala struktur, utan snarare att s\u00e4kerst\u00e4lla kontroll \u00f6ver landets resurser och arbetskraft. Exempel p\u00e5 denna typ av kolonialism inkluderar de brittiska kolonierna i Indien och delar av den afrikanska kontinenten, d\u00e4r den koloniala administrationen uppr\u00e4ttade ett indirekt administrativt och milit\u00e4rt styre, ofta med hj\u00e4lp av lokala ledare, och d\u00e4r ursprungsfolken f\u00f6rblev den st\u00f6rsta delen av arbetskraften medan europeiska kolonisat\u00f6rer utgjorde en maktfullkomlig minoritet.<\/p>\n\n\n\n

En klassisk tolkning av bos\u00e4ttarkolonialism, d\u00e4remot, representerar en mer genomgripande och l\u00e5ngsiktig form av kolonial dominans. H\u00e4r str\u00e4var kolonialmakten inte bara efter att kontrollera ett territorium och exploatera dess resurser, utan att aktivt omforma den sociala, politiska och demografiska strukturen i det koloniserade omr\u00e5det. Bos\u00e4ttarkolonialism inneb\u00e4r att en ny befolkning, ofta fr\u00e5n en annan etnisk eller kulturell bakgrund, bos\u00e4tter sig permanent p\u00e5 det er\u00f6vrade territoriet och f\u00f6rs\u00f6ker ers\u00e4tta ursprungsbefolkningen eller marginalisera deras r\u00e4ttigheter. M\u00e5let \u00e4r att skapa ett nytt samh\u00e4lle d\u00e4r kolonialmakten och dess bos\u00e4ttare definierar den politiska och sociala ordningen.<\/p>\n\n\n\n

Redan under 1970-talet var f\u00f6rst\u00e5elsen av den palestinska f\u00f6rdrivningen och det sionistiska statsbyggnadsprojektet som en form av bos\u00e4ttarkolonialism v\u00e4letablerad i publikationer fr\u00e5n Palestinska befrielseorganisationen (PLO). I fallet Israel innebar kolonialiseringen av Palestina inte bara att etablera ekonomiska f\u00f6rbindelser eller inf\u00f6ra nya administrativa strukturer, utan att uppr\u00e4tta en etno-nationalistisk judisk stat p\u00e5 ett territorium d\u00e4r den ursprungliga palestinska befolkningen utgjorde majoriteten. Denna process involverade systematisk f\u00f6rdrivning av palestinier, beslagtagande av deras mark och bost\u00e4der samt en systematisk omstrukturering av det politiska och sociala landskapet f\u00f6r att skapa ett samh\u00e4lle d\u00e4r den nya bos\u00e4ttarbefolkningen skulle definiera de politiska, kulturella och ekonomiska normerna.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan framv\u00e4xten av bos\u00e4ttarkolonialism som ett analytiskt begrepp f\u00f6rst\u00e5s mot bakgrund av det osynligg\u00f6rande som m\u00e5nga kolonialiserade ursprungsfolk, vars formella avkolonialisering aldrig intr\u00e4ffade, upplevde under denna period. Medan vissa grupper som tidigare varit under kolonialt styre lyckades uppn\u00e5 en viss grad av sj\u00e4lvst\u00e4ndighet, som i Indien, Algeriet och Ghana, framstod avkolonialiseringen av andra typer av kolonier, som Nordamerika, Palestina eller i S\u00e1pmi, som ett mer komplicerat projekt. Med inflyttade majoritetsbefolkningar som hade skapat permanenta samh\u00e4llen, betraktades de bos\u00e4ttarstater som etablerades d\u00e4r som legitima nationer snarare \u00e4n kolonier i behov av avkolonisering. Denna upplevda legitimitet \u2013 ofta f\u00f6rst\u00e4rkt av deras status som nationella demokratier \u2013 bidrog till att osynligg\u00f6ra deras koloniala ursprung och f\u00f6rsv\u00e5rade erk\u00e4nnandet av urfolkens r\u00e4ttigheter till land, kultur och sj\u00e4lvbest\u00e4mmande.<\/p>\n\n\n\n

Samtidigt som begreppet bos\u00e4ttarkolonialism blev ett allt vanligare analytiskt verktyg f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 specifika koloniala f\u00f6rh\u00e5llanden, b\u00f6rjade ett antal t\u00e4nkare ocks\u00e5 unders\u00f6ka relationen mellan bos\u00e4ttarkolonialism och bos\u00e4ttarkapitalism i olika historiska sammanhang. M\u00e5nga av dessa id\u00e9er sammanfattades och vidareutvecklades av historikern Donald Denoon i Settler Capitalism<\/em> (1983), en j\u00e4mf\u00f6rande analys av sex bos\u00e4ttaromr\u00e5den p\u00e5 s\u00f6dra halvklotet: Australien, Nya Zeeland, Chile, Argentina, Uruguay och Sydafrika. Denoon visade hur europeiska bos\u00e4ttare, med st\u00f6d fr\u00e5n kolonialmakter och lokala eliter, anv\u00e4nde sin milit\u00e4ra, ekonomiska och politiska \u00f6verl\u00e4gsenhet f\u00f6r att ta och beh\u00e5lla makten i olika koloniala och neokoloniala sammanhang. Detta blev en viktig referenspunkt f\u00f6r senare forskning om koloniala och postkoloniala ekonomiska strukturer, samt f\u00f6r vad som kom att bli det akademiska f\u00e4ltet Bos\u00e4ttarkoloniala studier.<\/p>\n\n\n\n

Framv\u00e4xten av bos\u00e4ttarkoloniala studier<\/strong>
Som ett akademiskt f\u00e4lt kan bos\u00e4ttarkoloniala studier (Settler Colonial Studies, SCS) s\u00e4gas ha etablerats med den australiensiske historikern Patrick Wolfe\u2019s bok Settler Colonialism and the Transformation of Anthropology<\/em> (1999) och den beskrivning han d\u00e4r gav av bos\u00e4ttarkolonier som \u201cgrundade p\u00e5 undanr\u00f6jningen av de inhemska samh\u00e4llena\u201d, med kolonisat\u00f6rer som \u201ckommer f\u00f6r att stanna \u2013 invasionen \u00e4r en struktur, inte en h\u00e4ndelse.\u201d Denna analys utvecklade Wolfe ytterligare i den inflytelserika ess\u00e4n Settler Colonialism and the Elimination of the Native <\/em>(2006), d\u00e4r han beskrev bos\u00e4ttarkolonialism som ett \u201cmarkcentrerat projekt\u201d med syfte att undanr\u00f6ja urfolk.<\/p>\n\n\n\n

Trots att Wolfe sj\u00e4lv upprepade g\u00e5nger p\u00e5pekade att han inte skapade bos\u00e4ttarkoloniala studier \u00e4r det \u00e4nd\u00e5 med referens till hans ess\u00e4 fr\u00e5n 2006 som han frekvent citeras som det akademiska f\u00e4ltets fader. Kanske \u00e4r det f\u00f6r att Wolfe i denna text s\u00e5 elegant lyckas f\u00e5nga in tre nyckelaspekter av bos\u00e4ttarkolonialism: eftersom det handlar om kontrollen av land, \u00e4r bos\u00e4ttarkolonialismen p\u00e5g\u00e5ende, undanr\u00f6jande och strukturell.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r det f\u00f6rsta \u00e4r bos\u00e4ttarkolonialism framf\u00f6r allt en p\u00e5g\u00e5ende verklighet. Wolfe motsatte sig synen att bos\u00e4ttningsprocessen skulle vara avslutad n\u00e4r expansionen in i nya landomr\u00e5den s\u00e5 som den Amerikanska V\u00e4stern n\u00e5dde sitt slut under 1800-talets senare tredjedel, och beskrev ist\u00e4llet bos\u00e4ttarkolonialism som n\u00e5got ofullbordat. Detta syns i de politiska \u00e5tg\u00e4rder som vidtas av l\u00e4nder som USA, Kanada och Australien gentemot ursprungsbefolkningarna, samt i de regelbundna (ofta militariserade) konflikterna om tillg\u00e5ng till naturresurser p\u00e5 och i traktatmark. Ett exempel p\u00e5 de samtida former av expansion och undanr\u00f6jning som bos\u00e4ttarkolonialism bygger p\u00e5 \u00e4r det polisv\u00e5ld som m\u00f6tte de fredliga demonstranterna vid byggandet av den amerikanska Dakota Access Pipeline 2016, en oljeledning som byggdes f\u00f6r att transportera r\u00e5olja men som hotade Sioux-stammens heliga marker och dricksvatten. Ett annat exempel \u00e4r den kulturella f\u00f6rlusten som f\u00f6ljde p\u00e5 Rio Tintos spr\u00e4ngning av heliga grottor i australiensiska Juukan Gorge 2020, d\u00e4r expansion av j\u00e4rnmalmsgruvdrift prioriterades framf\u00f6r skyddet av ett 46 000 \u00e5r gammalt kulturarv.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Undanr\u00f6jning, menade Wolfe, \u00e4r bos\u00e4ttarkolonialismens andra grundpelare. Bos\u00e4ttarkolonier skiljer sig fr\u00e5n kolonier genom att bos\u00e4ttarna \u201ckommer f\u00f6r att stanna\u201d, vilket g\u00f6r konkurrensen om land, bostadsutrymme och resurser till en central del av processen. Dessutom utg\u00f6r n\u00e4rvaron av ursprungsfolken en direkt utmaning mot bos\u00e4ttarnas \u00e5terkommande p\u00e5st\u00e5enden om sitt ursprung \u2013 att de har funnit ett tomt land eller att landet har givits dem av Gud. Detta driver, enligt Wolfe, bos\u00e4ttarna att undanr\u00f6ja de ursprungliga befolkningarna genom olika metoder, fr\u00e5n folkmord till bland\u00e4ktenskap och p\u00e5tvingad assimilering \u2013 d\u00e4r man \u201cundanr\u00f6jer och \u00f6del\u00e4gger f\u00f6r att ers\u00e4tta\u201d. Kolonialiseringen av den australiska kontinenten skedde exempelvis inte endast genom v\u00e5ldsamma massakrer d\u00e4r hela byar utpl\u00e5nades utan \u00e4ven genom en l\u00e5ngtg\u00e5ende assimileringspolitik d\u00e4r m\u00e5let var att gradvis eliminera den aboriginska identiteten b\u00e5de biologiskt och socialt och skapa en homogen \u201dvit australiensisk\u201d befolkning. Biologiskt, genom att uppmuntra bland\u00e4ktenskap och kontrollera reproduktion f\u00f6r att minska synliga aboriginska drag, med ambitionen att alla fysiska tecken p\u00e5 aboriginskt ursprung skulle f\u00f6rsvinna inom sju generationer. Socialt, genom att tv\u00e5ngsseparera barn fr\u00e5n deras familjer och tvinga dem att anta vita seder och v\u00e4rderingar, medan all koppling till deras ursprungskultur f\u00f6rbj\u00f6ds.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r det tredje definierade Wolfe bos\u00e4ttarkolonialism som en holistisk struktur snarare \u00e4n en serie enskilda h\u00e4ndelser, vilket ledde honom till att utveckla en global analys av bos\u00e4ttarkolonialism. Denna ansats utmanar synen p\u00e5 bos\u00e4ttarkolonial expansion som en serie av \u00e5tskilda (eller till och med oavsiktliga) m\u00f6ten mellan bos\u00e4ttare och ursprungsbefolkningar, som genom sjukdom, missf\u00f6rst\u00e5nd eller \u00f6msesidig fientlighet leder till urfolkens slutliga f\u00f6rsvinnande. Ist\u00e4llet ser Wolfe och SCS bos\u00e4ttarkolonialism som en l\u00e5ngsiktig, sammanh\u00e4ngande process d\u00e4r koloniala makter systematiskt str\u00e4var efter att ers\u00e4tta eller marginalisera ursprungsbefolkningar och skapa nya politiska och ekonomiska strukturer.<\/p>\n\n\n\n

Den globala ansatsen inom forskningsf\u00e4ltet speglas kanske b\u00e4st i den italienska historikern Lorenzo Veracinis The World Turned Inside Out: Settler Colonialism as a Political Idea<\/em> (2021), d\u00e4r han argumenterar f\u00f6r att bos\u00e4ttarkolonialism \u00e4r en global och transnationell process som har fungerat som en politisk l\u00f6sning f\u00f6r att hantera inre samh\u00e4llskriser och revolution\u00e4ra sp\u00e4nningar i Europa. Veracini visar p\u00e5 hur bos\u00e4ttarkolonialism inte bara var ett lokalt fenomen utan en sammanh\u00e4ngande och global strategi f\u00f6r att omdirigera sociala och politiska konflikter i moderl\u00e4nder genom att etablera bos\u00e4ttningar i koloniserade territorier. Emigrationen av fattiga britter till de amerikanska kolonierna fungerade, till exempel, som en l\u00f6sning p\u00e5 klasskonflikter medan Europa \u201dl\u00f6ste\u201d sina problem med antisemitism genom att bereda v\u00e4g f\u00f6r sionistiska bos\u00e4ttningar i Palestina, och s\u00e5 vidare.<\/p>\n\n\n\n

Den kritiskt sinnade som granskar Veracinis slutsatser landar sannolikt i m\u00e5nga av de punkter av kritik som f\u00e4ltet bos\u00e4ttarkoloniala studier som helhet har m\u00f6tt. En s\u00e5dan inv\u00e4ndning \u00e4r tendensen att framst\u00e4lla bos\u00e4ttarkolonialism som en universell och allomfattande struktur, vilket riskerar att f\u00f6rbise de historiska och geografiska egenheterna i olika koloniala sammanhang. M\u00e5nga menar att flera situationer inte enkelt kan kategoriseras med de tv\u00e5 bin\u00e4ra polerna \u201cklassisk koloni\/bos\u00e4ttarkoloni\u201d, utan snarare b\u00f6r ses som en dynamisk blandning av b\u00e5da. Ett exempel p\u00e5 detta \u00e4r koloniala erfarenheter i Latinamerika, d\u00e4r l\u00e4nder som Mexiko och Peru inte enbart var bos\u00e4ttarkolonier, utan ocks\u00e5 pr\u00e4glades av ett systematiskt utnyttjande av urfolken och en blandning av ekonomisk exploatering och territoriell bos\u00e4ttning. I dessa sammanhang m\u00f6ttes bos\u00e4ttare och inhemska grupper i en process d\u00e4r ursprungsfolken ofta blev integrerade i koloniala samh\u00e4llsstrukturer, samtidigt som deras mark och kultur undanr\u00f6jdes.<\/p>\n\n\n\n

Kritik mot SCS omfattar ocks\u00e5 f\u00e4ltets f\u00f6renklade bild av relationen mellan kolonisat\u00f6rer, bos\u00e4ttare och urfolk, som ofta framst\u00e4lls som en enhetlig process av undanr\u00f6jning och ers\u00e4ttning. Detta riskerar att osynligg\u00f6ra de komplexa former av motst\u00e5nd, f\u00f6rhandlingar och kulturell interaktion som pr\u00e4glade dessa relationer och f\u00f6rsv\u00e5rar f\u00f6rst\u00e5elsen av hur ursprungsbefolkningar sj\u00e4lva har p\u00e5verkat den koloniala n\u00e4rvaron. Dessutom har SCS kritiserats f\u00f6r sin eurocentrism, d\u00e4r teoribildningen, som fr\u00e4mst vuxit fram bland kritiska \u201cbos\u00e4ttare\u201d sj\u00e4lva, inte tillr\u00e4ckligt beaktar de perspektiv och den forskning som utvecklats av och om urfolken sj\u00e4lva. Detta innefattar urfolkens egna v\u00e4rldsbilder, d\u00e4r kritiska r\u00f6ster har betonat vikten av att f\u00f6rst\u00e5 exempelvis land\/territorium som en relationell och levande entitet som formar och formas av urfolkens v\u00e4rldsbilder, snarare \u00e4n en materiell resurs eller juridisk kategori. Att f\u00f6rbise dessa perspektiv, menar kritikerna, riskerar att reproducera samma undanr\u00f6jande av urfolkens kunskapssystem som bos\u00e4ttarkoloniala praktiker sj\u00e4lva bygger p\u00e5, samtidigt som det begr\u00e4nsar m\u00f6jligheten att f\u00f6rst\u00e5 bos\u00e4ttarkolonialismens fulla komplexitet och dess konsekvenser.<\/p>\n\n\n

\n
\"Elsa<\/a>
Elsa Laula<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Bos\u00e4ttarkolonialism i svensk kontext<\/strong>
Bos\u00e4ttarbegreppet i allm\u00e4nhet och begreppet bos\u00e4ttarkolonialism i synnerhet har \u2013 trots Utvandrarseriens stora genomslag \u2013 inte f\u00e5tt f\u00e4ste som etablerade begrepp i en svensk kontext. Delvis beror det p\u00e5 en uppfattning som dr\u00f6jt kvar inom sa\u030ava\u0308l forskarsamh\u00e4llet som i politiska sammanhang: att Sverige inte varit en kolonialmakt pa\u030a samma sa\u0308tt som andra kolonialmakter. \u00c5sa \u00d6ssbo, historiker och forskare inom samiska studier, har kopplat detta argument till den s\u00e5 kallade Saltvattens-tesen, som grundar sig p\u00e5 att det m\u00e5ste finnas ett hav mellan moderland och koloni. De vetenskapliga alster som beskriver relationen mellan svenska staten och urfolket samerna som pra\u0308glad av kolonialism var la\u0308nge fo\u0308rha\u030allandevis fa\u030a, men har sedan millenieskiftet \u00f6kat. Under hela 1900-talet har dock samiska r\u00f6ster och representanter beskrivit hur \u2013 med den samiska aktivisten Elsa Laulas skrift Inf\u00f6r lif eller d\u00f6d<\/em> (1904) som ett av de mest framst\u00e5ende exemplen \u2013 nationsstaterna Sverige, Finland och Norge de-facto bedrivit, och fortsatt att bedriva en politik som \u00e4r sv\u00e5r att f\u00f6rst\u00e5 som n\u00e5got annat \u00e4n bos\u00e4ttarkolonialism.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Denna politik beskrivs \u00e4ven utf\u00f6rligt av \u00d6ssbo i ess\u00e4n Fr\u00e5n lappmarksplakat till anl\u00e4ggarsamh\u00e4llen<\/a><\/em> (2020), som illustrerar hur hanteringen av samiska fr\u00e5gor i Sverige i h\u00f6g grad f\u00f6ljer en bos\u00e4ttarkolonial \u00f6nskan att s\u00e4kra territoriet genom att \u201dp\u00e5 en rad olika s\u00e4tt str\u00e4va efter att undanr\u00f6ja s\u00e5v\u00e4l urfolk som urfolks sj\u00e4lvbest\u00e4mmanden\u201d. I alltifr\u00e5n bos\u00e4ttningspolitiken genom lappmarksplakatet 1673, till godtyckliga gr\u00e4nsdragningar genom samiska land, tv\u00e5ngsf\u00f6rflyttningar och indelningar av samer i olika grupper med olika r\u00e4ttigheter \u00e4r det en (p\u00e5g\u00e5ende) struktur, snarare \u00e4n en enskild h\u00e4ndelse som etablerar territoriet och dess inv\u00e5nare.<\/p>\n\n\n\n

Den svenska bos\u00e4ttarpolitiken gentemot samerna har kontrasterats med den amerikanska politik som riktades mot urfolken i Nordamerika av den svenska historikern Gunl\u00f6g Fur, d\u00e4r b\u00e5de samer och amerikanska urfolksgrupper placerades i ett kognitivt \u201cvilding-fack\u201d. Detta innebar att svenska byr\u00e5krater, milit\u00e4rer och mission\u00e4rer betraktade personer fr\u00e5n dessa grupper som individer som beh\u00f6vde disciplineras och civiliseras f\u00f6r att bli dugliga unders\u00e5tar \u00e5t kronan. I detta arbete kunde argument och strategier h\u00e4mtas fr\u00e5n m\u00f6ten med andra kulturer, d\u00e4r amerikanska mission\u00e4rer exempelvis drog nytta av sina motsvarigheters erfarenheter i Lappland, n\u00e4r de predikade f\u00f6r Lenape-folket p\u00e5 den nuvarande amerikanska \u00f6stkusten.<\/p>\n\n\n\n

Det verkar s\u00e5ledes finnas goda sk\u00e4l f\u00f6r att utforska hur begreppet och teoribildningen kring bos\u00e4ttarkolonialism kan till\u00e4mpas i en svensk kontext. Sverige har ett betydande kolonialt arv, och att beskriva det i bos\u00e4ttarkoloniala termer erbjuder ett kritiskt verktyg f\u00f6r att ifr\u00e5gas\u00e4tta och dekonstruera en nationell sj\u00e4lvbild d\u00e4r Sverige ofta framst\u00e4lls som en \u201cgod stat\u201d utan koloniala skulder eller ansvar. Det bos\u00e4ttarkoloniala perspektivet tvingar oss att se hur staten och kapitalet samverkat f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla oj\u00e4mlika maktf\u00f6rh\u00e5llanden, d\u00e4r exploateringen av mark, resurser, arbete och m\u00e4nniskor varit och f\u00f6rblir central f\u00f6r kapitalismens logik. Fr\u00e5n detta perspektiv framst\u00e5r det svenska statsbygget inte l\u00e4ngre som en framg\u00e5ngssaga pr\u00e4glad av (relativt) fredlig modernisering och social ingenj\u00f6rskonst. I st\u00e4llet framtr\u00e4der det som ett v\u00e5ldsamt projekt, grundat p\u00e5 det st\u00e4ndiga osynligg\u00f6randet och undanr\u00f6jandet av urfolk, b\u00e5de inom och utanf\u00f6r Sveriges gr\u00e4nser. Den svenska staten kan fr\u00e5n ett s\u00e5dant perspektiv inte l\u00e4ngre betraktas som en neutral akt\u00f6r, utan synligg\u00f6rs som en aktiv m\u00f6jligg\u00f6rare av kapitalets behov, genom att legitimera och genomf\u00f6ra de processer som kr\u00e4vs f\u00f6r att ta kontroll \u00f6ver mark och resurser.<\/p>\n\n\n\n

Den politiska anv\u00e4ndbarheten finns ocks\u00e5 i att begreppet bos\u00e4ttarkolonialism lyfter fram den p\u00e5g\u00e5ende karakt\u00e4ren av koloniala strukturer, vilket kan fungera som en kritisk inramning av dagens politiska situation. I den svenska kontexten inneb\u00e4r det att de p\u00e5g\u00e5ende konflikterna i S\u00e1pmi kring markanv\u00e4ndning i relation till gruvdrift, vindkraft, vattenkraft eller skogsindustri, inte enbart kan ses som lokala eller ekonomiska fr\u00e5gor utan beh\u00f6ver f\u00f6rst\u00e5s som delar av ett st\u00f6rre historiskt m\u00f6nster av territoriell kontroll och kulturell underordning. Konflikten om planerna p\u00e5 en j\u00e4rnmalmsgruva i G\u00e1llok kan inte reduceras till en fr\u00e5ga om jobb och tillv\u00e4xt kontra rensk\u00f6tseln, utan m\u00e5ste ses som ett uttryck f\u00f6r en l\u00e5ngvarig kolonial struktur d\u00e4r den svenska staten systematiskt exploaterar samiskt land. Uttalanden om rensk\u00f6tande samer som en l\u00e4ttkr\u00e4nkt, privilegierad elit som hotar samh\u00e4llsutvecklingen \u00e4r inte bara uttryck f\u00f6r historiel\u00f6sa f\u00f6rdomar, utan ocks\u00e5 f\u00f6r den antisamiska rasismen som \u00e4r central f\u00f6r det bos\u00e4ttarkoloniala projektet.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r en svensk v\u00e4nster v\u00e4cker detta f\u00f6rst\u00e5s fr\u00e5gor om hur en socialistisk politik kan konfrontera och bryta med bos\u00e4ttarkoloniala maktstrukturer, och hur (eller huruvida) staten kan omformas f\u00f6r att inte l\u00e4ngre vara en m\u00f6jligg\u00f6rare av exploatering utan en kraft f\u00f6r r\u00e4ttvisa och omf\u00f6rdelning. P\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt bjuder det bos\u00e4ttarkoloniala perspektivet in till reflektion kring fr\u00e5gor om nationell identitet och den svenska statens legitimitet, s\u00e4rskilt n\u00e4r det g\u00e4ller att uppr\u00e4tth\u00e5lla samh\u00f6righet och samh\u00e4llsekonomin p\u00e5 bekostnad av urfolks r\u00e4ttigheter och existens. Hur kan det bos\u00e4ttarkoloniala perspektivet f\u00f6rdjupa och bredda f\u00f6rst\u00e5elsen av klasskamp och antiimperialism i Sverige och v\u00e4rlden? Kan en stat som \u00e4r byggd p\u00e5 bos\u00e4ttarkoloniala strukturer och fortsatt uppr\u00e4tth\u00e5ller dessa n\u00e5gonsin bli en grund f\u00f6r ett verkligt socialistiskt samh\u00e4lle? Vad \u00e4r v\u00e4nsterpolitikens roll i att inte bara erk\u00e4nna de historiska of\u00f6rr\u00e4tterna, utan ocks\u00e5 forma en framtid som bryter med f\u00f6rtryckande strukturer och bygger p\u00e5 r\u00e4ttvisa och solidaritet?<\/p>\n\n\n\n

Historien om Sverige<\/strong>
Historien, som gestaltas och \u00e5terskapas i litteraturen, \u00e4r ett kraftfullt verktyg f\u00f6r att legitimera statens anspr\u00e5k p\u00e5 mark och territorium. I bos\u00e4ttarkoloniala samh\u00e4llen fungerar sk\u00f6nlitteraturen ofta som en mekanism f\u00f6r att skapa samh\u00f6righet och r\u00e4ttf\u00e4rdiga bos\u00e4ttarnas projekt. Genom att placera bos\u00e4ttaren i centrum som nationens grundare och byggare, samtidigt som urfolkens n\u00e4rvaro och motst\u00e5nd marginaliseras eller osynligg\u00f6rs, f\u00f6rst\u00e4rker litteraturen de maktstrukturer som bos\u00e4ttarkolonialismen vilar p\u00e5. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt fungerar litteraturen inte bara som en spegel av dessa strukturer, utan som en aktiv del i deras kulturella reproduktion. F\u00f6r att citera f\u00f6rfattaren och medborgarr\u00e4ttsk\u00e4mpen James Baldwin: m\u00e4nniskorna \u00e4r f\u00e5ngar hos historien och historien \u00e4r en f\u00e5nge hos dem.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r Vilhelm Moberg skrev Utvandrareposet var det med ambitionen att ge r\u00f6st \u00e5t de m\u00e5nga svenskar som l\u00e4mnat sitt hemland och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt skapa en ber\u00e4ttelse om m\u00e4nsklig uth\u00e5llighet, identitet och tillh\u00f6righet. Han ville ocks\u00e5, enligt egen utsago, dokumentera en del av den svenska erfarenheten som han ans\u00e5g riskerade att g\u00e5 f\u00f6rlorad i folkminnet \u2013 den om svensken som nybyggare (Moberg anv\u00e4nde sj\u00e4lv aldrig termen bos\u00e4ttare). Samtidigt beskriver romanerna onekligen Sveriges koloniala kopplingar och skildrar hur svenska nybyggare i Amerika kom att internalisera och bidra till den amerikanska nationens framv\u00e4xt. D\u00e4rigenom belyser Mobergs verk \u00e4ven de v\u00e5ldsamma grunderna f\u00f6r F\u00f6renta staternas uppbyggnad \u2013 det stulna land och det folkmord som m\u00f6jliggjorde nationens expansion.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Om Moberg utg\u00f6r ena benet i svensk bos\u00e4ttarlitteratur, skulle f\u00f6rfattaren Sara Lidman kanske kunna kvala in till att vara det andra. Lidman, som ut\u00f6ver sitt kraftfulla spr\u00e5k och poetiska prosa gjorde sig k\u00e4nd som debatt\u00f6r i bland annat Vietnamfr\u00e5gan, v\u00e4nde i sitt Jernbaneepos blicken mot norra Sverige under 1800-talets slut och tidiga 1900-tal. H\u00e4r f\u00e5r vi genom bonden Didrik f\u00f6lja hur j\u00e4rnv\u00e4gens framv\u00e4xt och industrialiseringens framsteg f\u00f6r\u00e4ndrar b\u00e5de det sociala och ekonomiska landskapet \u2013 och hur nybyggarlivet \u00e4ven p\u00e5 denna sida av Atlanten pr\u00e4glas av h\u00e5rt arbete, konflikter och dr\u00f6mmar om framtiden.<\/p>\n\n\n\n

Lidman har aldrig varit, och kommer f\u00f6rmodligen aldrig att bli, lika popul\u00e4r som Moberg, men i deras helhetsgrepp \u2013 i den episka och konkreta p\u00e5minnelsen om ett fattigt land som i industrialismens, centralismens och utvecklingsoptimismens namn n\u00f6dgades offra en hel del (s\u00e5som det givna territoriets respektive urfolk) l\u00e4ngs v\u00e4gen \u2013 \u00e4r de varandras likar.
I dessa tv\u00e5 f\u00f6rfattares skildringar av nybyggarlivet i Anishinaabe\/Ojibwe\/Minnesota respektive S\u00e1pmi\/V\u00e4sterbottens inland framtr\u00e4der – b\u00e5de genom vad som (medvetet eller inte) skildras och utel\u00e4mnas – en n\u00e4stintill obestridlig redog\u00f6relse f\u00f6r vad bos\u00e4ttarkolonialism \u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

\n\n\n\n

Felicia Wartainen<\/strong> \u00e4r statsvetare och arbetar f\u00f6r n\u00e4rvarande som bitr\u00e4dande forskare med fokus p\u00e5 samiska r\u00e4ttighetsfr\u00e5gor vid G\u00f6teborgs Universitet. Hon \u00e4r \u00e4ven aktiv i f\u00f6reningen Amnesty S\u00e1pmi<\/a><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

De senaste m\u00e5naderna har begreppet bos\u00e4ttarkolonialism f\u00e5tt f\u00f6rnyaduppm\u00e4rksamhet, s\u00e4rskilt i samband med Israels p\u00e5g\u00e5ende folkmord p\u00e5 palestinier. I den h\u00e4r ess\u00e4n ger Felicia Wartiainen en introduktion till bos\u00e4ttarkolonialismens begreppshistoria och politiska relevans. I den avslutande delen av Vilhelm Mobergs epos … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[1743,1748,1751,1750,1749,1747,1744,71,1746,1745,1742,1741],"class_list":["post-4123","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-bosattarkolonialism","tag-dakota-access-pipeline","tag-elsa-laula","tag-felicia-wartainen","tag-juukan-gorge","tag-patrick-wolfe","tag-sapmi","tag-sara-lidman","tag-scs","tag-settler-colonial-studies","tag-utvandrarna","tag-vilhelm-moberg"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-14v","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4123","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4123"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4123\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4260,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4123\/revisions\/4260"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4123"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4123"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4123"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}