{"id":4209,"date":"2025-02-06T10:42:56","date_gmt":"2025-02-06T09:42:56","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=4209"},"modified":"2025-02-06T10:42:58","modified_gmt":"2025-02-06T09:42:58","slug":"tiggeriets-problemformulering","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2025\/02\/06\/tiggeriets-problemformulering\/","title":{"rendered":"Tiggeriets problemformulering"},"content":{"rendered":"\n

Erik Hansson, The Begging Question: Sweden\u2019s Social Responses to the Roma Destitute<\/em>. Nebraska University Press, 2023.<\/strong><\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Under 2010-talet f\u00f6r\u00e4ndrades den svenska gatubilden dramatiskt n\u00e4r tusentals fattiga EU-migranter, ofta romer fr\u00e5n Rum\u00e4nien eller Bulgarien, anl\u00e4nde f\u00f6r att tigga utanf\u00f6r butiker, gallerior och j\u00e4rnv\u00e4gsstationer \u00f6ver hela landet.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r det svenska samh\u00e4llet blev fenomenet en chock. I v\u00e4lf\u00e4rdsstaten Sverige ans\u00e5gs tiggeriet sedan l\u00e4nge utrotat, men n\u00e4r de utl\u00e4ndska tiggarna pl\u00f6tsligt intog gatorna utmanades denna bild. Tiggeriet blev en nationell kris som pockade p\u00e5 f\u00f6rklaring och \u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n\n\n\n

Alla som h\u00e4ngt med i debatten minns kampen om problemformuleringen: Var tiggeriet ett uttryck f\u00f6r organiserad brottslighet eller en produkt av systemisk fattigdom och rasism? L\u00e5g ansvaret f\u00f6r mis\u00e4ren hos migranternas heml\u00e4nder eller hos svenska myndigheter? Skulle problemet m\u00f6tas med inkludering av migranterna eller skulle tiggeriet f\u00f6rbjudas?<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Vissa n\u00f6jde sig inte med att debattera, utan gick till handling f\u00f6r att \u00e5terskapa sin egen fantasibild av ett \u201drent\u201d Sverige fritt fr\u00e5n den m\u00e4nskliga smuts de s\u00e5g i tiggarna. F\u00f6ljden blev en kedja av v\u00e5ldsamma attacker mot EU-migranterna och deras l\u00e4gerplatser \u2013 en h\u00e4ndelseutveckling vi f\u00f6rmodligen skulle ha st\u00e4mplat som en ledarl\u00f6s fascistisk terrorv\u00e5g om den utspelat sig i n\u00e5gon annanstans \u00e4n h\u00e4r hemma i Sverige.<\/p>\n\n\n\n

Tiggeriet blev en definierande fr\u00e5ga f\u00f6r den svenska politiken under hela 2010-talet. Samtidigt har det svenska samh\u00e4llets reaktioner aldrig f\u00e5tt en grundlig teoretisk genomlysning \u2013 f\u00f6rr\u00e4n nu, med kulturgeografen Erik Hanssons bok The Begging Question: Sweden\u2019s Social Responses to the Roma Destitute<\/em>.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r en imponerande bok. F\u00f6rutom en detaljerad kartl\u00e4ggning av hur tiggerifr\u00e5gan behandlats av svenska politiker, myndigheter, medier och opinionsbildare under 2010-talet lyckas Hansson leverera kunniga introduktioner till marxistisk klassanalys, psykoanalytisk teori, rasismens historia, v\u00e4lf\u00e4rdsstatens framv\u00e4xt och det borgerliga systemskiftet under de senaste \u00e5rtiondena. Framf\u00f6r allt lyckas han v\u00e4va samman dessa tr\u00e5dar till en nyanserad ber\u00e4ttelse om v\u00e5r samtid.<\/p>\n\n\n\n

Ett av Hanssons viktigaste bidrag \u00e4r att han problematiserar och g\u00e5r bortom den spontana v\u00e4nsterreaktionen p\u00e5 problemet, det vill s\u00e4ga att tiggeriet beror p\u00e5 fattigdom och att migranternas etniska bakgrund exploateras av fr\u00e4mlingsfientliga partier.<\/p>\n\n\n\n

Allt detta st\u00e4mmer visserligen, men som Hansson visar r\u00e4cker det inte att konstatera att kapitalismen \u00f6verlever genom att uppr\u00e4tth\u00e5lla en artificiell knapphet eller att h\u00f6gerpopulister g\u00e4rna spelar p\u00e5 rasistiska stereotyper. Det kr\u00e4vs mer \u00e4n s\u00e5 f\u00f6r att f\u00f6rklara den provokationskraft som upph\u00f6jde tiggandet till en nationell krisfr\u00e5ga under ett helt \u00e5rtionde.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a>
susannehultman.se<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

F\u00f6r att n\u00e5 en sammanh\u00e4ngande f\u00f6rklaring m\u00e5ste vi, som Hansson visar, ocks\u00e5 uppm\u00e4rksamma politikens omedvetna dimensioner. Sk\u00e4let till att tiggandet uppr\u00f6r \u00e4r i grunden inte att n\u00e5gon ber om pengar, utan att m\u00f6tet med den kr\u00e4vande Andre v\u00e4cker ett intensivt obehag. I psykoanalytiska termer handlar det om att vi konfronteras med den Andres beg\u00e4r p\u00e5 ett s\u00e4tt som hotar att uppl\u00f6sa v\u00e5ra egna identiteter. Som ett f\u00f6rsvar mot den \u00e5ngest som detta m\u00f6te v\u00e4cker reagerar vi genom att omvandla den till n\u00e5got hanterbart. I b\u00e4sta fall v\u00e4nds obehaget i sympati, men reaktionen kan ocks\u00e5 bli apati inf\u00f6r lidandet eller \u2013 i v\u00e4rsta fall \u2013 en rasande antipati av det slag som motiverat de m\u00e5nga proto-pogromistiska v\u00e5ldsd\u00e5den mot EU-migranter i Sverige.<\/p>\n\n\n\n

Med st\u00f6d av psykoanalysen visar Hansson att politik inte bara handlar om ekonomisk intressekamp. Politik \u00e4r ocks\u00e5 mobilisering av passioner kring vissa kollektiva fantasier, i det h\u00e4r fallet framf\u00f6r allt det f\u00f6rlorade svenska folkhemmet. F\u00f6rutom att reduceras till ett rasifierat trasproletariat av kapitalismen sj\u00e4lv har EU-migranternas stora olycka varit att de positionerats som syndabockar f\u00f6r majoritetsbefolkningens alienation i h\u00f6gerlandet Sverige. I st\u00e4llet f\u00f6r att se tiggarfiguren f\u00f6r vad den faktiskt \u00e4r \u2013 ett uttryck f\u00f6r kapitalets likgiltighet inf\u00f6r m\u00e4nskliga behov \u2013 har tendensen varit att besl\u00e5 migranterna med st\u00f6ld eller sabotage av \u201dv\u00e5r\u201d trygghet i nationen. I de tiggande migranterna ser vi kort sagt sanningen om v\u00e5rt samh\u00e4lle \u2013 och vi gillar den inte. Samtidigt fungerar tiggaren som en sk\u00f6ld f\u00f6r samma samh\u00e4lle genom att dra p\u00e5 sig de aggressioner som annars kunde ha riktats mot kapitalismen som s\u00e5dan.<\/p>\n\n\n\n

Filosofen Slavoj \u017di\u017eek skrev en g\u00e5ng att nyckeln till att f\u00f6rst\u00e5 samh\u00e4llets dominerande ideologi \u00e4r att \u201didentifiera sig med symptomet\u201d. Med det menade han att samh\u00e4llet avsl\u00f6jar sin egen sanning genom det som st\u00f6ts ut som avvikande. The Begging Question<\/em> \u00e4r ett m\u00e4sterstycke i denna genre av ideologikritik. Vill man f\u00f6rst\u00e5 den politiska utvecklingen under de senaste \u00e5rtiondena m\u00e5ste man passera genom dess mest markanta symptom, den deklasserade och rasifierade Andre. Uppt\u00e4ckten som v\u00e4ntar p\u00e5 andra sidan \u00e4r att det universellt m\u00e4nskliga inte handlar om att finna en best\u00e4ndig tillh\u00f6righet f\u00f6r ens egen grupp inom det kapitalistiska samh\u00e4llets ramar. Den psykoanalytiska insikten \u00e4r i st\u00e4llet att ingen<\/em> h\u00f6r till \u2013 och det \u00e4r just i det universella utanf\u00f6rskapet som vi kan finna en gemensam grund f\u00f6r solidaritet och motst\u00e5nd.<\/p>\n\n\n\n

Per-Anders Sv\u00e4rd<\/strong> \u00e4r lektor i statsvetenskap vid S\u00f6dert\u00f6rns h\u00f6gskola. Han har en bakgrund i den utomparlamentariska v\u00e4nstern, globaliseringsr\u00f6relsen och djurr\u00e4ttsr\u00f6relsen. I dag skriver han regelbundet ledare och kr\u00f6nikor i tidningen Arbetaren och \u00e4r aktiv i Centrum f\u00f6r marxistiska samh\u00e4llsstudier<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Erik Hansson, The Begging Question: Sweden\u2019s Social Responses to the Roma Destitute. Nebraska University Press, 2023. Under 2010-talet f\u00f6r\u00e4ndrades den svenska gatubilden dramatiskt n\u00e4r tusentals fattiga EU-migranter, ofta romer fr\u00e5n Rum\u00e4nien eller Bulgarien, anl\u00e4nde f\u00f6r att tigga utanf\u00f6r butiker, gallerior … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[1758],"class_list":["post-4209","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-per-anders-svard"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-15T","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4209","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4209"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4209\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4219,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4209\/revisions\/4219"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4209"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4209"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4209"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}