{"id":4673,"date":"2025-11-23T11:43:45","date_gmt":"2025-11-23T10:43:45","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=4673"},"modified":"2025-11-23T11:43:47","modified_gmt":"2025-11-23T10:43:47","slug":"anders-ramsay-kapitalets-aterkomst","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2025\/11\/23\/anders-ramsay-kapitalets-aterkomst\/","title":{"rendered":"Anders Ramsay: Kapitalets \u00e5terkomst"},"content":{"rendered":"
\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Den f\u00f6rsta engelska \u00f6vers\u00e4ttningen av f\u00f6rsta bandet av Karl Marx Kapitalet<\/em> utkom 1887, fyra \u00e5r efter hans d\u00f6d. \u00d6vers\u00e4ttningen f\u00f6retogs huvudsakligen av Samuel Moore, en jurist som var aktiv i arbetarr\u00f6relsen och god v\u00e4n till Marx och Engels. Som med\u00f6vers\u00e4ttare anges Edward Aveling (Marx yngsta dotter Eleonors partner), men denne l\u00e4r inte ha levererat s\u00e4rskilt mycket. Projektet \u00f6vers\u00e5gs f\u00f6rst\u00e5s av Engels som var f\u00f6rvaltare och utgivare av Marx kvarl\u00e5tenskap. Denna \u00f6vers\u00e4ttning har blivit en av tv\u00e5 standard\u00f6vers\u00e4ttningar till engelska och ing\u00e5r i den officiella Marx-Engels Collected Works<\/em>. <\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

En snabb blick p\u00e5 den ger vid handen att den uppvisar m\u00e5nga egenheter, s\u00e5som att det f\u00f6rsta kapitlet, \u201dVaran\u201d heter \u201dCommodities<\/em>\u201d, i plural, vilket kan tolkas som att det inte handlar om kategorin eller begreppet vara utan om de konkreta varorna. Man kan f\u00f6rst\u00e5s se det som en skillnad mellan det engelska spr\u00e5kets f\u00f6rk\u00e4rlek f\u00f6r det konkreta i j\u00e4mf\u00f6relse med tyskans dragning till abstraktioner. Men lika fullt f\u00e5r den engelske l\u00e4saren h\u00e4r och p\u00e5 m\u00e5nga andra punkter ta del av en delvis helt annan bok \u00e4n den tyska. Boken har ocks\u00e5 en helt annan indelning i och ordning av stoffet i trettiotre kapitel som \u00f6vertagits fr\u00e5n den franska utg\u00e5van men som inte finns i n\u00e5gon av de tyska utg\u00e5vorna.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga, om \u00e4n inte alla, egenheterna i denna f\u00f6rsta \u00f6vers\u00e4ttning (det har gjorts ytterligare ett par som aldrig f\u00e5tt n\u00e5got inflytande) korrigerades i den senare \u00f6vers\u00e4ttningen av historikern Ben Fowkes, vilken utgavs 1976. Denna utg\u00e5va (k\u00e4nd som Penguinutg\u00e5van) \u00e4r den som de flesta som i dag l\u00e4ser och arbetar med Kapitalet p\u00e5 engelska anv\u00e4nder sig av. Fowkes beh\u00f6ll dock bland annat den egenartade kapitelindelningen, vilket ibland leder till f\u00f6rvirring f\u00f6r moderna l\u00e4sare vid j\u00e4mf\u00f6relse mellan olika utg\u00e5vor. \u00d6vers\u00e4ttning \u00e4r inte heller n\u00e5gon enkel konst som handlar om att \u00f6vers\u00e4tta terminologiskt exakt mellan olika spr\u00e5k och alla \u00f6vers\u00e4ttare st\u00e4lls inf\u00f6r val som kan ifr\u00e5gas\u00e4ttas. Fowkes gjorde ibland valet att n\u00e4r han hade kunnat \u00e4ndra \u00e4nd\u00e5 beh\u00e5lla en etablerad terminologi, vilket inte varit utan konsekvenser. I det k\u00e4nda tjugofj\u00e4rde kapitlet (hos Fowkes och Moore kapitel trettiotre) \u00f6verg\u00e5r Marx fr\u00e5n att analysera kapitalsystemets kategorier till att framst\u00e4lla det kapitalistiska produktionss\u00e4ttets historiska uppkomst, innan det etablerats som vad han h\u00e4r kallar de ekonomiska f\u00f6rh\u00e5llandenas stumma tv\u00e5ng. I den befintliga svenska \u00f6vers\u00e4ttningen behandlar detta kapitel \u201dden ursprungliga ackumulationen\u201d, vilket \u00e4r en n\u00e4rliggande \u00f6vers\u00e4ttning av det tyska originalets urspr\u00fcngliche Akkumulation<\/em>. Fowkes valde emellertid att beh\u00e5lla Moores primitive accumulation<\/em>. Trots den svenska \u00f6vers\u00e4ttningen ser man ofta \u00e4ven p\u00e5 svenska anglicismen \u201dden primitiva ackumulationen\u201d. Detta \u00e4r ett nog s\u00e5 tydligt exempel p\u00e5 att en ny \u00f6vers\u00e4ttning till engelska av f\u00f6rsta bandet \u00e4r av betydelse f\u00f6r andra l\u00e4sare av Marx \u00e4n de som har engelska som modersm\u00e5l. Engelskans hegemoni i dagens v\u00e4rld \u00e4r s\u00e5 sj\u00e4lvklar att dess direkta och indirekta inflytande p\u00e5 andra spr\u00e5k ofta \u00e4r s\u00e5 omfattande att den f\u00e5r \u00e5terverkningar \u00e4ven i mindre spr\u00e5k, som svenskan.<\/p>\n\n\n\n

I denna nya engelska \u00f6vers\u00e4ttning av den amerikanske germanisten Paul Reitter, assisterad som redakt\u00f6r av sin kollega Paul North, heter det d\u00e4remot, med ett ordval som ligger n\u00e4rmre tyskan, original accumulation<\/em>. Denna f\u00f6r\u00e4ndring kan j\u00e4mf\u00f6ras med den som andra uttryck genomg\u00e5tt d\u00e4r \u201dprimitiv\u201d ing\u00e5r, s\u00e5som att \u201dprimitiva folk\u201d numera kallas ursprungsfolk. Men det \u00e4r ocks\u00e5 en viktig f\u00f6r\u00e4ndring f\u00f6r den engelske l\u00e4sarens f\u00f6rst\u00e5else av avsnittet. Reitter har h\u00e4r en fotnot som utg\u00f6r en miniess\u00e4 p\u00e5 \u00f6ver en sida om varf\u00f6r det r\u00f6r sig om ackumulation i annan mening \u00e4n den som dittills analyserats, vilken bygger p\u00e5 utvinning av merv\u00e4rde genom st\u00e4ndigt upprepat lika byte mellan arbete och kapital. Den ursprungliga ackumulationen sker genom st\u00f6ld, plundring och f\u00f6rdrivning, den har ingen f\u00f6reg\u00e5ngare, samtidigt som den l\u00e4gger grunden f\u00f6r all framtida ackumulation. Det \u00e4r inte minst kommentarer som denna som g\u00f6r den nya utg\u00e5van l\u00e4sv\u00e4rd. Som erfaren \u00f6vers\u00e4ttare f\u00f6rklarar Reitter i sitt f\u00f6rord och i sina noter principerna f\u00f6r sin \u00f6vers\u00e4ttning och sina val, vilket inte minst bidrar till att g\u00f6ra l\u00e4sningen l\u00e4rorik. Han f\u00f6rklarar ocks\u00e5 sitt val att inte \u00f6vers\u00e4tta Marx neologismer eller nybildningar till n\u00e5got som l\u00e5ter bekant f\u00f6r den engelske l\u00e4saren. I st\u00e4llet inf\u00f6r han egna nybildningar, s\u00e5som objecthood<\/em> f\u00f6r Marx Gegenst\u00e4ndlichkeit<\/em>. Till skillnad fr\u00e5n objectivity<\/em> som det ofta \u00f6versatts med, betecknar det n\u00e5got socialt eller ickefysiskt som f\u00e5r karakt\u00e4ren av ett objekt. Det \u00e4r allts\u00e5 besl\u00e4ktat med k\u00e4nda begrepp som f\u00f6rtingligande och fetischism. \u00d6ver lag f\u00f6rs\u00f6ker Reitter f\u00e5 de engelska l\u00e4sarna att t\u00e4nka p\u00e5 tyska, samtidigt som han efterstr\u00e4vat ett modernt spr\u00e5k som flyter l\u00e4tt och klart, vilket han f\u00f6r det mesta lyckats v\u00e4l med.<\/p>\n\n\n\n

Denna utg\u00e5va har dessutom, vilket inte minst g\u00f6r den v\u00e4rdefull, en annan f\u00f6rlaga \u00e4n tidigare engelska utg\u00e5vor (och den senaste svenska). Den utg\u00e5r fr\u00e5n den andra tyska upplagan fr\u00e5n 1872, vilken var den sista tyska utg\u00e5va som Marx s\u00e5g g\u00e5 i tryck. Det betyder inte att denna utg\u00e5va kan g\u00f6ra anspr\u00e5k p\u00e5 att vara en definitiv utg\u00e5va av Kapitalet och det kommer f\u00f6rmodligen aldrig heller att finnas n\u00e5gon s\u00e5dan. De senare, tredje och fj\u00e4rde upplagorna, var bearbetade av Engels, d\u00e4r han gjorde egna f\u00f6r\u00e4ndringar vilka han inte alltid angivit, men ocks\u00e5 inf\u00f6rde f\u00f6r\u00e4ndringar som tog h\u00e4nsyn till den franska utg\u00e5van. H\u00e4r finns en del os\u00e4kerhetsmoment. Marx tog aktiv del i den franska \u00f6vers\u00e4ttningen b\u00e5de genom att skriva nya till\u00e4gg och f\u00f6r\u00e4ndringar och dessutom korrigeringar av den franske \u00f6vers\u00e4ttaren Joseph Roys arbete. Denna franska \u00f6vers\u00e4ttning behandlas i ett appendix av statsvetaren William Clare Roberts. Den har inte varit utan betydelse, inte minst genom att inflytelserika franska marxister som Louis Althusser anv\u00e4nt den, utan att vara klara \u00f6ver skillnaderna mot det tyska originalet. F\u00f6r den filologiskt inriktade Marxforskningen reser den en rad problem, eftersom det inte alltid finns underlag f\u00f6r att kunna s\u00e4kert bed\u00f6ma vad som \u00e4r Marx till\u00e4gg och omskrivningar och vad som \u00e4r Roys.<\/p>\n\n\n\n

Reitters \u00f6vers\u00e4ttning kan starkt rekommenderas men den kommer antagligen inte att konkurrera ut de redan existerande \u00f6vers\u00e4ttningarna, snarare komplettera dem. Den kommer s\u00e4kert ocks\u00e5 att f\u00e5 konkurrens av nya. F\u00f6rlaget Verso<\/a> l\u00e4r arbeta p\u00e5 en \u00f6vers\u00e4ttning av en utg\u00e5va av den tyske ekonomen och statistikern Thomas Kuczynski som inarbetar f\u00f6r\u00e4ndringar fr\u00e5n den franska. Man b\u00f6r inte se detta som ett problem utan tv\u00e4rtom som en f\u00f6rdel f\u00f6r l\u00e4sarna att ha tillg\u00e5ng till flera kvalificerade \u00f6vers\u00e4ttningar och utg\u00e5vor. <<<\/p>\n\n\n\n

Anders Ramsay<\/strong> har arbetat som lektor i sociologi vid olika l\u00e4ros\u00e4ten, senast vid Mittuniversitetet. Han \u00e4gnar sig numera \u00e5t fri forskning om Marx och den kritiska teorin.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den f\u00f6rsta engelska \u00f6vers\u00e4ttningen av f\u00f6rsta bandet av Karl Marx Kapitalet utkom 1887, fyra \u00e5r efter hans d\u00f6d. \u00d6vers\u00e4ttningen f\u00f6retogs huvudsakligen av Samuel Moore, en jurist som var aktiv i arbetarr\u00f6relsen och god v\u00e4n till Marx och Engels. Som med\u00f6vers\u00e4ttare … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_feature_clip_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[1634],"class_list":["post-4673","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-anders-ramsay"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-1dn","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4673","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4673"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4673\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4677,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4673\/revisions\/4677"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4673"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4673"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4673"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}