{"id":4686,"date":"2025-11-23T21:20:41","date_gmt":"2025-11-23T20:20:41","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=4686"},"modified":"2025-12-18T20:48:08","modified_gmt":"2025-12-18T19:48:08","slug":"imperialismens-slut-som-kapitalismens-slut","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2025\/11\/23\/imperialismens-slut-som-kapitalismens-slut\/","title":{"rendered":"Imperialismens slut som kapitalismens slut"},"content":{"rendered":"\n

En artikel av Torkil Lauesen.<\/strong><\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Med begreppet den \u201dhuvudsakliga mots\u00e4ttningen\u201d som mitt analytiska verktyg1<\/a><\/sup> och \u201doj\u00e4mlikt utbyte\u201d som min teori om imperialism2<\/sup>, kommer jag att presentera imperialismens historia i en mycket koncentrerad form, fr\u00e5n kolonial imperialism, via nykolonial imperialism och nyliberal imperialism, till den nuvarande f\u00f6rnyade geopolitiska kampen och de kriser som denna inneb\u00e4r f\u00f6r det kapitalistiska produktionss\u00e4ttet.<\/p>\n\n\n\n

Kolonialism & kapitalismens f\u00f6delse<\/strong>
Det var Lenin som 1917 introducerade begreppet \u201dimperialism\u201d i sin bok Imperialismen som kapitalismens h\u00f6gsta stadium<\/em>.3<\/sup> Men imperialismen, i form av kolonialism, \u00e4r lika gammal som kapitalismen sj\u00e4lv.<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Kapitalismens f\u00f6delse och skapandet av den moderna v\u00e4rlden var en och samma process, som str\u00e4ckte sig fr\u00e5n de italienska stadsstaterna under mitten av 1400-talet, via Europas kolonisering av v\u00e4rlden under de f\u00f6ljande \u00e5rhundradena, och avslutades med genombrottet f\u00f6r den industriella kapitalismen i Storbritannien i b\u00f6rjan av 1800-talet. Det var en process av kolonial exploatering och bos\u00e4ttarkolonialism som skapade europeiska satelliter i Nordamerika, Australien, Nya Zeeland, Algeriet, Rhodesia och Sydafrika, d\u00e4r ursprungsbefolkningen tr\u00e4ngdes undan och utrotades.<\/p>\n\n\n\n

Ett \u00f6verf\u00f6rande av v\u00e4rde \u2013 sj\u00e4lva k\u00e4rnan i imperialismen \u2013 var en n\u00f6dv\u00e4ndig och integrerad del av den industriella kapitalismens uppg\u00e5ng i Europa. Silver och guld fr\u00e5n Latinamerika blev de mynt som satte fart p\u00e5 den kapitalistiska tillverkningen i nordv\u00e4stra Europa, den s\u00e5 kallade ursprungliga ackumulationen. Socker, kaffe, kakao, tobak, te och bomull \u2013 alla koloniala produkter \u2013 producerade av slavar och superexploaterad arbetskraft och konsumerade i Europa och Nordamerika, var del av en global ackumulationsprocess som polariserade v\u00e4rldssystemet i en centrum\u2013periferistruktur.<\/p>\n\n\n\n

Staterna i den globala k\u00e4rnan tillhandah\u00f6ll de politiska och milit\u00e4ra ramarna f\u00f6r imperialismen. Genom interimperialistiska krig har vi bevittnat v\u00e4xlande hegemoniska staters uppg\u00e5ng och fall inom kapitalismen.<\/p>\n\n\n\n

Vid 1880-talet hade denna oj\u00e4mlika relation mellan centrum och periferi cementerats. Endast existensminimum \u2013 eller mindre \u2013 betalades ut i kolonierna, medan l\u00f6nerna b\u00f6rjade stiga i centrum som en f\u00f6ljd av facklig kamp. Den europeiska emigrationen i form av bos\u00e4ttarkolonialism minskade avsev\u00e4rt den \u201dindustriella reservarm\u00e9n\u201d, vilket skapade b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r de kvarvarande arbetarnas l\u00f6nekamp; och superprofiter fr\u00e5n den koloniala exploateringen gjorde det m\u00f6jligt f\u00f6r kapitalet att tillm\u00f6tesg\u00e5 fackf\u00f6reningarnas krav, inom ramarna f\u00f6r en fortsatt l\u00f6nsam kapitalackumulation.4<\/sup><\/p>\n\n\n\n

Den europeiska kapitalismen omsl\u00f6t v\u00e4rlden och expanderade den internationella handeln genom att importera r\u00e5varor och jordbruksprodukter och exportera industrivaror. De l\u00e5ga l\u00f6nerna i kolonierna och den stigande l\u00f6neniv\u00e5n i centrum innebar ett oj\u00e4mlikt v\u00e4rdeutbyte n\u00e4r varor handlades p\u00e5 v\u00e4rldsmarknaden.<\/p>\n\n\n\n

Mekanismen f\u00f6r oj\u00e4mlikt utbyte kan f\u00f6rklaras inom ramen f\u00f6r marxistisk v\u00e4rdeteori. Varans karakt\u00e4r \u00e4r inte bara dubbel i form av bruksv\u00e4rde och bytesv\u00e4rde. Sj\u00e4lva bytesv\u00e4rdet har ocks\u00e5 en dubbel natur. Dess storlek kan m\u00e4tas p\u00e5 tv\u00e5 olika s\u00e4tt. Antingen externt som varornas marknadsbytesf\u00f6rh\u00e5llande: tv\u00e5 rockar f\u00f6r en stol, motsvarande till exempel 100 dollar \u2013 ett marknadspris. Eller inneboende, m\u00e4tt som kvantiteten samh\u00e4lleligt n\u00f6dv\u00e4ndigt abstrakt arbete \u2013 ett antal timmar p\u00e5 en viss kompetensniv\u00e5.5<\/sup><\/p>\n\n\n\n

Priset p\u00e5 varor tenderar att globaliseras, men inte priset p\u00e5 arbetskraften \u2013 l\u00f6nen. Historiskt v\u00e4xte l\u00f6neskillnaden mellan centrum och periferi under 1900-talet, fr\u00e5n i genomsnitt 3:1 \u00e5r 1900, till 10:1 idag.<\/p>\n\n\n\n

Den imperialistiska v\u00e4rde\u00f6verf\u00f6ringen \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att kapitalismen ska fungera. Den l\u00f6ste det grundl\u00e4ggande problemet med \u00f6verproduktion inom kapitalismen, som Marx skrev:<\/p>\n\n\n\n

\u00d6verproduktionen \u00e4r specifikt betingad av den allm\u00e4nna lagen f\u00f6r kapitalets produktion: att producera till gr\u00e4nsen som s\u00e4tts av produktivkrafterna, det vill s\u00e4ga att exploatera st\u00f6rsta m\u00f6jliga m\u00e4ngd arbete med det givna kapitalet, utan h\u00e4nsyn till marknadens faktiska gr\u00e4nser eller de behov som underst\u00f6ds av betalningsf\u00f6rm\u00e5ga.<\/em>6<\/sup><\/p>\n\n\n\n

\u00c5 ena sidan beh\u00f6ver kapitalisterna h\u00e5lla l\u00f6nerna s\u00e5 l\u00e5ga som m\u00f6jligt f\u00f6r att kunna g\u00f6ra s\u00e5 stora vinster som m\u00f6jligt. \u00c5 andra sidan utg\u00f6r l\u00f6nerna en betydande del av den k\u00f6pkraft som kr\u00e4vs f\u00f6r att realisera vinsten genom f\u00f6rs\u00e4ljning.<\/p>\n\n\n\n

Kolonial imperialism (1500\u20131945)<\/strong>
Imperialismen blev den historiska l\u00f6sningen p\u00e5 problemet med otillr\u00e4cklig k\u00f6pkraft, f\u00f6rst i form av kolonialism. Marx skrev:<\/p>\n\n\n\n

Ju mer den kapitalistiska produktionen utvecklas, desto mer tvingas den att producera i en skala som inte har n\u00e5got att g\u00f6ra med den omedelbara efterfr\u00e5gan utan beror p\u00e5 den st\u00e4ndiga expansionen av v\u00e4rldsmarknaden<\/em>.7<\/sup><\/p>\n\n\n\n

\u00d6ppnandet av nya marknader i Afrika och Asien samt exporten av kapital till Amerika utlovade att tillf\u00e4lligt skjuta upp kapitalismens f\u00f6rest\u00e5ende kollaps. Men l\u00e4ttnaden skulle inte bli l\u00e5ngvarig. Den slutliga f\u00f6ljden av en s\u00e5dan expansion av kapitalismen skulle bara bli mer ackumulation och en ny, \u00e4nnu v\u00e4rre \u00f6verproduktionskris.<\/p>\n\n\n\n

Marx f\u00f6ruts\u00e4gelser visade sig vara felaktiga. Inte d\u00e4rf\u00f6r att hans analys av kapitalismen var fel: Det kapitalistiska systemet, s\u00e5 som det fungerade fram till mitten av 1900-talet, pl\u00e5gades av allt v\u00e4rre kriser. Men det Marx inte f\u00f6ruts\u00e5g var att det europeiska proletariatets kamp f\u00f6r b\u00e4ttre levnadsvillkor skulle initiera en ny form av imperialistisk ackumulation, som i sin tur skulle vitalisera den globala kapitalismen. P\u00e5 detta specifika s\u00e4tt fann historien en v\u00e4g d\u00e4r den kapitalistiska produktionsformens inneboende mots\u00e4ttning tillf\u00e4lligt l\u00f6stes p\u00e5 global skala. Superexploateringen i periferin s\u00e4krade profitkvoten, och den stigande l\u00f6neniv\u00e5n i centrum skapade en konsumtionskraft som realiserade vinsten genom varuf\u00f6rs\u00e4ljning. Uppdelningen av v\u00e4rlden i ett centrum och en periferi lade grunden f\u00f6r kapitalismens tillv\u00e4xt och l\u00e5ngvarighet, med en dynamisk utveckling av produktivkrafterna i centrum, samtidigt som samma utveckling blockerades i periferin.<\/p>\n\n\n\n

D\u00e4rmed fanns inget \u201dbehov\u201d av \u2013 och inga framg\u00e5ngsrika \u2013 revolutioner i centrum; d\u00e4r hade kapitalismen inte \u201dspelat ut sin roll\u201d. I periferin d\u00e4remot urholkade kapitalismen de f\u00f6rkapitalistiska produktionss\u00e4tten, men utvecklingen av produktivkrafterna blockerades av superexploatering och v\u00e4rdefl\u00f6det mot centrum. Endast en revolution\u00e4r process kunde f\u00e5 de ekonomiska hjulen att b\u00f6rja snurra igen, genom att initiera utvecklingen av ett \u201d\u00f6verg\u00e5ende produktionss\u00e4tt\u201d p\u00e5 v\u00e4gen mot socialism. Det m\u00e5ste vara \u201d\u00f6verg\u00e5ende\u201d eftersom v\u00e4rldssystemet som helhet dominerades av kapitalismen. Den bristande utvecklingen av produktivkrafterna i periferin och det fientliga v\u00e4rldssystemet hindrade en \u00f6verg\u00e5ng till en mer avancerad socialistisk modernitet. Detta \u00e4r historien om de sovjetiska och kinesiska revolutionerna, och andra av Tredje v\u00e4rldens f\u00f6rs\u00f6k att utveckla socialism under 1900-talet.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5 ena sidan var revolution\u00e4ra r\u00f6relser i dessa l\u00e4nder tvungna att f\u00f6rsvara sin h\u00e5rt vunna statsmakt. \u00c5 andra sidan beh\u00f6vde de inkorporera sina l\u00e4nder med det omgivande kapitalistiska v\u00e4rldssystemet f\u00f6r att utveckla l\u00e4ndernas produktivkrafter. Dessa \u00f6verg\u00e5ngsstater tvingades kryssa mot vinden och navigera de f\u00f6r\u00e4nderliga mots\u00e4ttningarna i v\u00e4rldssystemet genom hela 1900-talet. Fr\u00e5n kolonialism till nykolonialism till nyliberal globalisering.8<\/sup><\/p>\n\n\n\n

Kolonialismen var endast en tillf\u00e4llig l\u00f6sning, eftersom den skapade problem f\u00f6r den fortsatta utvecklingen av det kapitalistiska produktionss\u00e4ttet. De administrativa och milit\u00e4ra kostnaderna f\u00f6r att driva ett kolonialt imperium blev en allt tyngre b\u00f6rda f\u00f6r statsbudgeten. Uppdelningen av v\u00e4rldssystemet i kolonialimperier, styrda av olika europeiska makter, med Storbritannien som \u00f6vergripande hegemon, gav upphov till intensiv interimperialistisk rivalitet. V\u00e4xande kapitalistiska makter som Tyskland och USA hade mycket begr\u00e4nsad tillg\u00e5ng till r\u00e5varor, arbetskraft och marknader inom de brittiska, franska, nederl\u00e4ndska och belgiska kolonialimperierna. F\u00f6rskjutningar i den ekonomiska balansen mellan de imperialistiska l\u00e4nderna kunde endast l\u00f6sas genom konflikter om direkt kontroll \u00f6ver territorier \u2013 en revidering av v\u00e4rldssystemet. V\u00e4rlden fick genomlida tv\u00e5 stora interimperialistiska krig innan USA kunde tr\u00e4da fram som den nya hegemoniska makten i v\u00e4rldssystemet, och kolonialismen kunde omvandlas till nykolonialism, vilket tillf\u00e4lligt l\u00f6ste de imperialistiska mots\u00e4ttningarna kring direkt territoriell kontroll.<\/p>\n\n\n\n

Nykolonial imperialism (1945\u20131975)<\/strong>
Under de trettio \u00e5ren efter andra v\u00e4rldskriget var USA den dominerande akt\u00f6ren i tre centrala mots\u00e4ttningar:<\/p>\n\n\n\n

\u2022 USA mot de gamla kolonialmakterna (England, Frankrike, Tyskland, Japan)<\/p>\n\n\n\n

\u2022USA mot det socialistiska blocket (Sovjetunionen, \u00d6steuropa, Kina).<\/p>\n\n\n\n

\u2022 USA mot Tredje v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n

USA mot kolonialmakterna<\/strong>
Med USA:s hegemoni blev kapitalismen avsev\u00e4rt mer transnationell. M\u00e5nga internationella avtal undertecknades och ekonomiska, politiska och milit\u00e4ra institutioner grundades f\u00f6r att administrera den expanderande globala kapitalismen. Det internationella finans- och banksystemet omorganiserades genom Bretton Woods-avtalet, vilket gjorde den amerikanska dollarn till \u201dv\u00e4rldsvaluta\u201d och bef\u00e4ste USA:s ledande globala position. USA etablerade ocks\u00e5 ett globalt n\u00e4tverk av omkring 800 flott- och flygbaser i 177 l\u00e4nder. Dessa m\u00f6jliggjorde f\u00f6r den amerikanska regeringen att ingripa milit\u00e4rt n\u00e4stan var som helst i v\u00e4rlden med mycket kort varsel. Vid slutet av andra v\u00e4rldskriget hade USA demonstrerat k\u00e4rnvapnens makt i Hiroshima och Nagasaki. Efter kriget ledde USA v\u00e4rldens m\u00e4ktigaste milit\u00e4ra allians, NATO, som grundades i Washington, D.C. 1949. Det amerikanska kapitalet kr\u00e4vde \u201dfri f\u00f6retagsamhet\u201d och pressade de europeiska kolonialmakterna att ge upp sina kolonier i Asien och Afrika och \u00f6ppna dem f\u00f6r amerikanskt kapital. (Latinamerika hade redan behandlats som USA:s exklusiva bakg\u00e5rd sedan Monroe-doktrinen 1823). Kort sagt var USA fr\u00e5n 1950-talet till 1970-talet den oomstridda ledaren f\u00f6r en alltmer globaliserad kapitalism.<\/p>\n\n\n\n

USA mot \u00f6verg\u00e5ngsstaterna<\/strong>
Mots\u00e4ttningen mellan USA och \u00f6verg\u00e5ngsstaterna ledda av Sovjetunionen intensifierades efter andra v\u00e4rldskriget. Kommunistiska motst\u00e5ndsr\u00f6relser \u2013 b\u00e5de i Europa och i kolonierna \u2013 hade spelat en viktig roll i kampen mot axelmakterna. \u00d6steuropas l\u00e4nder hade befriats fr\u00e5n tysk kontroll i slutet av kriget av R\u00f6da arm\u00e9n, och \u00d6sttyskland, Polen, Ungern, Tjeckoslovakien, Bulgarien och Rum\u00e4nien f\u00f6rklarades som folkrepubliker i slutet av 1940-talet. Jugoslavien och Albanien hamnade ocks\u00e5 under kommunistisk kontroll. Viktigast var att Kina blev en folkrepublik under Kommunistpartiets ledning 1949. I praktiken sp\u00e4rrade det socialistiska blocket av v\u00e4stkapitalismen fr\u00e5n ungef\u00e4r en tredjedel av v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n

USA mot Tredje v\u00e4rlden<\/strong>
Denna mots\u00e4ttning var inte ny. USA hade l\u00e4nge spelat en imperialistisk roll i Central- och Sydamerika, Karibien och Filippinerna. Men med avkoloniseringen och nykolonialismen blev mots\u00e4ttningen mer framtr\u00e4dande. Det globala n\u00e4tverket av amerikanska flott- och flygbaser etablerades inte bara f\u00f6r att bek\u00e4mpa kommunismen, utan ocks\u00e5 f\u00f6r att \u00f6ka USA:s inflytande i Tredje v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n

Vid Bandungkonferensen 1955 betonade m\u00e5nga asiatiska och afrikanska l\u00e4nder vikten av sj\u00e4lvst\u00e4ndighet fr\u00e5n b\u00e5de \u00f6st och v\u00e4st samt utvecklingen av sina nationella ekonomier. Iran nationaliserade sin oljeindustri 1951; Egypten tog kontroll \u00f6ver Suezkanalen 1956; Irak nationaliserade sin oljeindustri 1958. I l\u00e4nder fr\u00e5n Vietnam, Thailand och Filippinerna till Angola, Algeriet, Kuba och Guatemala var anti-imperialistiska befrielser\u00f6relser p\u00e5 offensiven. Om de segrade skulle imperialismens r\u00e4ckvidd krympa ytterligare. Med andra ord m\u00e5ste de bek\u00e4mpas.<\/p>\n\n\n\n

USA:s h\u00e5llning till avkoloniseringen pr\u00e4glades d\u00e4rf\u00f6r av tv\u00e5 inst\u00e4llningar:
(1)<\/strong> kravet p\u00e5 avkolonisering i kontexten av mots\u00e4ttningen \u201dUSA mot de gamla kolonialmakterna\u201d;
(2) <\/strong>att regeringarna i de nybildade sj\u00e4lvst\u00e4ndiga l\u00e4nderna m\u00e5ste passa in i USA:s ekonomiska, strategiska och politiska planer i kontexten av mots\u00e4ttningen \u201dUSA mot det socialistiska blocket\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Efter andra v\u00e4rldskriget och den efterf\u00f6ljande v\u00e5gen av avkolonisering f\u00f6ddes \u00f6ver hundra nya nationer. Men dessa l\u00e4nder var inte stora som Sovjetunionen och Kina, d\u00e4r en mer diversifierad ekonomi, jordreformer och planekonomi gjorde det m\u00f6jligt att bygga livskraftiga nationella ekonomier.<\/p>\n\n\n\n

Den internationella arbetsdelningen under nykolonialismen var lik den under tidigare kolonialism. Det som nu kallades Tredje v\u00e4rlden levererade r\u00e5varor, jordbruksprodukter och vissa arbetsintensiva l\u00e5gteknologiska industriprodukter. De imperialistiska l\u00e4nderna var fortfarande centrum f\u00f6r industriproduktion. Men denna position uppr\u00e4tth\u00f6lls genom r\u00e5varor \u2013 framf\u00f6r allt r\u00e5olja \u2013 som till stor del utvanns fr\u00e5n Tredje v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n

De flesta av de nybildade sj\u00e4lvst\u00e4ndiga l\u00e4nderna i Tredje v\u00e4rlden f\u00f6rblev beroende av internationell export f\u00f6r att \u00f6verleva. De fastnade i beroende och exploaterades genom oj\u00e4mlikt utbyte. F\u00f6r att f\u00e5 utl\u00e4ndsk valuta f\u00f6r att importera teknologi tvingades de exportera sina r\u00e5varor och jordbruksprodukter till v\u00e4rldsmarknadspriser. Den politiska sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten ledde i de flesta fall till kapitalistiska till\u00e4mpningar av \u201dutvecklingsekonomi\u201d, vilket resulterade i enorm skulds\u00e4ttning och en \u00e5terg\u00e5ng till en exploaterad position i den globala kapitalismen.<\/p>\n\n\n\n

Nyliberal imperialism (1975\u20132008)<\/strong>
Liksom i fallet med kolonialismen l\u00f6ste inte heller nykolonialismen mots\u00e4ttningen i det kapitalistiska produktionss\u00e4ttet, utan skapade enbart nya mots\u00e4ttningar. Den blockerade utvecklingen i periferin gav upphov till ett stadigt motst\u00e5nd mot kapitalismen. Sovjetunionen, \u00d6steuropa och Kina lyckades h\u00e5lla delar av v\u00e4rldssystemet utom r\u00e4ckh\u00e5ll f\u00f6r kapitalet. Nationella befrielser\u00f6relser i Tredje v\u00e4rlden hade ambitionen att f\u00f6rvandla nationell befrielse till ekonomisk befrielse fr\u00e5n imperialismen och dra sig ur det kapitalistiska centrumets kontroll. De kr\u00e4vde alla en ny v\u00e4rldsordning. Ut\u00f6ver detta kr\u00e4vde arbetarklassen i det globala Nord, organiserad i reformistiska partier som ofta innehade statsmakten, en st\u00f6rre del av kakan. Den nykoloniala f\u00f6rvaltningen av imperialismen kom under \u00f6kande press i b\u00f6rjan av 1970-talet och kulminerade i \u201doljekriserna\u201d med ekonomisk stagflation, orsakad av att OPEC \u2013 organisationen f\u00f6r oljeproducerande l\u00e4nder \u2013 pl\u00f6tsligt fyrdubblade oljepriset.<\/p>\n\n\n\n

Den imperialistiska aspekten i mots\u00e4ttningen utvecklades emellertid ocks\u00e5 under decennierna efter andra v\u00e4rldskriget. Det kapitalistiska produktionss\u00e4ttet var fortfarande dynamiskt och kunde generera en kraftfull motoffensiv i form av nyliberal globalisering.<\/p>\n\n\n\n

Kapitalet koncentrerades i multinationella f\u00f6retag baserade i USA, V\u00e4steuropa och Japan, som i allt h\u00f6gre grad agerade transnationellt och etablerade filialer i andra l\u00e4nder f\u00f6r att s\u00e4kra tillg\u00e5ng till r\u00e5varor och marknader. Multinationella f\u00f6retag omfamnade nyliberalismen eftersom den lovade att minska trycket fr\u00e5n nationalstatliga regleringar p\u00e5 investeringar, handel, arbetsvillkor och skatter; de ville g\u00e5 fr\u00e5n att vara multinationella till att bli globala, inte bara vad g\u00e4ller investeringar och handel, utan \u00e4ven sj\u00e4lva produktionsprocessen. De ville expandera exploateringen av l\u00e5gl\u00f6nearbete fr\u00e5n r\u00e5varu- och jordbruksproduktion till alla sektorer av industriell produktion och tj\u00e4nster, och de ville integrera hundratals miljoner nya prolet\u00e4rer fr\u00e5n \u00f6verg\u00e5ngsstater och det globala Syd i globala produktionskedjor.<\/p>\n\n\n\n

Den nyliberala globaliseringen hade inte varit m\u00f6jlig utan en viss utveckling av produktivkrafterna, s\u00e4rskilt inom transport, informationshantering och kommunikation. Inf\u00f6randet av standardiserade containrar, som enkelt kunde flyttas fr\u00e5n fartyg till t\u00e5g och lastbilar, var en s\u00e5dan innovation. Kostnaderna f\u00f6r l\u00e5ngv\u00e4ga sj\u00f6transporter minskade med 97 procent. Sedan 1980 har containertransporter till sj\u00f6ss vuxit med 1 550 procent.9<\/sup> Utvecklingen av datorer, mobiltelefoner, internet och andra former av kommunikationsteknologi gjorde det m\u00f6jligt att styra och kontrollera produktionen \u00f6ver l\u00e5nga avst\u00e5nd och i detalj. De gjorde det m\u00f6jligt att dela upp produktionsprocessen i m\u00e5nga steg som inte beh\u00f6vde vara geografiskt sammankopplade. Komponenter till en bil eller en dator kunde produceras och monteras i m\u00e5nga olika l\u00e4nder. Det avg\u00f6rande blev priset p\u00e5 produktionsfaktorerna \u2013 oberoende av geografisk plats \u2013 och viktigast av allt var priset p\u00e5 arbetskraft. Genom utvecklingen av produktivkrafter inom produktion och transport blev den geografiska kopplingen mellan produktions- och konsumtionsort ocks\u00e5 av mindre betydelse. L\u00e4nder i det globala Syd kunde nu industrialiseras, utan att vara beroende av den inhemska marknadens k\u00f6pkraft, genom att exportera till det globala Nord.<\/p>\n\n\n\n

Det nyliberala genombrottet skedde n\u00e4r liberala tankesmedjor och lobbyister fr\u00e5n multinationella f\u00f6retag kn\u00f6t band med konservativa politiska krafter. I England satte Margaret Thatcher genast ig\u00e5ng med att sk\u00e4ra ner i v\u00e4lf\u00e4rdsstaten, privatisera statliga f\u00f6retag och p\u00e5 alla s\u00e4tt f\u00f6rs\u00f6ka begr\u00e4nsa fackf\u00f6reningsr\u00f6relsens inflytande. N\u00e4r Ronald Reagan vann presidentvalet i USA 1981 markerade det ett globalt genombrott f\u00f6r nyliberalismen. Den nyliberala statens fr\u00e4msta prioritet \u00e4r att s\u00e4kra de b\u00e4sta m\u00f6jliga villkoren f\u00f6r kapitalet, i konkurrens med andra stater i v\u00e4rldssystemet. Frigjort fr\u00e5n statens kontroll \u00f6ver kapitalfl\u00f6den och handel samt fackf\u00f6reningarnas makt kunde kapitalet initiera en ny omvandling av den globala arbetsdelningen.<\/p>\n\n\n\n

Den huvudsakliga mots\u00e4ttningen i den nyliberala globaliseringen blev det transnationella kapitalets f\u00f6rs\u00f6k att underminera nationalstatens gr\u00e4nser kontra nationalstaternas str\u00e4van att styra samh\u00e4llet, inklusive ekonomin, inom sina gr\u00e4nser. Under de f\u00f6rsta decennierna av denna process var det transnationella kapitalet den dominerande parten. Nyliberalismen innebar en global ekonomisk, politisk och kulturell integration p\u00e5 kapitalets villkor. Investeringar, valuta- och v\u00e4rdepappershandel m\u00e5ngdubblades, i en st\u00e4ndig kasinokapitalism. Den nyliberala globaliseringen utl\u00f6ste en snabb utveckling av produktivkrafterna, b\u00e5de kvalitativt och kvantitativt, i form av industrialisering av det globala Syd – s\u00e4rskilt Asien – vilket integrerade hundratals miljoner nya prolet\u00e4rer i v\u00e4rldsekonomin.<\/p>\n\n\n\n

Den nya globala arbetsdelningen<\/strong>
Under de senaste fyrtio \u00e5ren har det skett en grundl\u00e4ggande f\u00f6r\u00e4ndring i den globala arbetsdelningen. P\u00e5 1950-talet utgjorde industrivaror endast 15 procent av den samlade exporten fr\u00e5n alla l\u00e4nder i Tredje v\u00e4rlden. \u00c5r 2009 hade siffran stigit till 70 procent.10<\/sup> Totalt \u00f6kade den globala arbetskraften inom den kapitalistiska produktionen fr\u00e5n 1,9 till 3,1 miljarder m\u00e4nniskor mellan 1980 och 2011. Det \u00e4r en \u00f6kning med 61 procent. Tre fj\u00e4rdedelar av denna arbetskraft lever i det globala Syd. Tillsammans st\u00e5r Kina och Indien f\u00f6r 40 procent av v\u00e4rldens arbetskraft.11<\/sup> Efter Sovjetunionens kollaps integrerades de sovjetiska republikerna och l\u00e4nderna i \u00d6steuropa i den globala kapitalistiska marknaden. \u00c5r 1980 var antalet industriarbetare i det globala Syd och det globala Nord ungef\u00e4r lika stort. \u00c5r 2010 fanns det 541 miljoner industriarbetare i det globala Syd, medan endast 145 miljoner \u00e5terstod i det globala Nord.12<\/sup> Tyngdpunkten f\u00f6r den globala industriproduktionen ligger inte l\u00e4ngre i det globala Nord, utan i det globala Syd. V\u00e4rlden delades in i producent- och konsumentnationer.<\/p>\n\n\n\n

Den \u201dglada\u201d och den \u201dsura\u201d smileykurvan<\/strong>
Den nya internationella arbetsdelningen tar sig inte bara uttryck i globala produktionskedjor, utan ocks\u00e5 i globala v\u00e4rdekedjor. I dessa globala v\u00e4rdekedjor m\u00f6ter vi \u00e5terigen de dubbla formerna f\u00f6r att m\u00e4ta bytesv\u00e4rdet, utvecklad p\u00e5 global niv\u00e5. \u00c5 ena sidan har vi bildandet av globala marknadspriser. \u00c5 andra sidan bytesv\u00e4rdet f\u00f6r varan m\u00e4tt i den samh\u00e4lleligt n\u00f6dv\u00e4ndiga arbetstid som kr\u00e4vs f\u00f6r att producera den. Det senare kan kvantifieras som arbetskraftens pris \u2013 timl\u00f6nen. I denna alltmer globaliserade kapitalism har vi en situation d\u00e4r priserna p\u00e5 varor tenderar att globaliseras, med undantag f\u00f6r en vara \u2013 arbetskraften \u2013 vars pris skiljer sig med ungef\u00e4r en faktor 1:10 mellan det globala Syd och Nord.<\/p>\n\n\n\n

Vi kan visualisera skillnaden mellan de tv\u00e5 formerna av bytesv\u00e4rde. Den ena, en \u201dglad\u201d smileykurva, visar det v\u00e4rde som adderas l\u00e4ngs en produktionskedja och som genererar varans marknadspris. Den andra, en \u201dsur\u201d smileykurva, visar det v\u00e4rde som adderas i varje steg av produktionskedjan i termer av det globaliserade v\u00e4rdet av arbetskraften.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

I nyliberal ekonomisk teori beskrivs bildandet av marknadspriset, exempelvis p\u00e5 en dator, som en produktionskedja d\u00e4r varje steg adderar \u201dv\u00e4rde\u201d till produkten. Processen finansieras, styrs och kontrolleras av varum\u00e4rkes\u00e4gande f\u00f6retag, huvudsakligen bel\u00e4gna i det globala Nord. I de f\u00f6rsta stegen hanteras forskning, utveckling och design i Nord. H\u00e4r \u00e4r l\u00f6nerna och kostnader h\u00f6ga, d\u00e4rf\u00f6r adderas mycket \u201dv\u00e4rde\u201d, och kurvan b\u00f6rjar p\u00e5 en h\u00f6g niv\u00e5. Sedan flyttas produktionskedjan till Syd, d\u00e4r l\u00e5gl\u00f6nearbete producerar komponenterna och monterar produkten; h\u00e4r adderas lite \u201dv\u00e4rde\u201d, och kurvan faller. Slutligen, n\u00e4r produkten \u00e5terv\u00e4nder till Nord f\u00f6r varum\u00e4rkeshantering och marknadsf\u00f6ring, adderas \u00e5terigen mycket \u201dv\u00e4rde\u201d. I nyliberal teori betyder l\u00e4gre l\u00f6ner mindre \u201dv\u00e4rdeaddering\u201d. D\u00e4rf\u00f6r f\u00e5r \u201dv\u00e4rdeadderingskurvan\u201d i en global produktionskedja som g\u00e5r fr\u00e5n Nord till Syd och tillbaka formen av en \u201dglad\u201d smiley.13<\/sup><\/p>\n\n\n\n

Men detta \u00e4r inte en kurva \u00f6ver \u201dv\u00e4rdeaddering\u201d i marxistisk mening, utan en kurva som illustrerar bildandet av marknadspriset. Den visualiserar inte v\u00e4rdet m\u00e4tt i den samh\u00e4lleligt n\u00f6dv\u00e4ndiga tid det tar att producera produkten. Om vi till\u00e4mpar Marx v\u00e4rdebegrepp ser kurvan annorlunda ut. Om man ritar en kurva f\u00f6r v\u00e4rdeadderingen under produktionen av en dator eller ett par sneakers enligt Marx\u2019 teori, f\u00e5r den formen av en \u201dsur\u201d smiley, raka motsatsen till den kurva som nyliberala ekonomer ritar. Detta betyder inte att den \u201dglada\u201d smileykurvan \u00e4r fel. Den illustrerar helt enkelt prisskapandet, medan den \u201dsura\u201d smileyn illustrerar v\u00e4rdeskapandet i termer av arbetstid. Anledningen till att arbete i det globala Syd \u00e4r mycket billigare \u00e4n i Nord \u00e4r inte att arbetet i Syd skapar mindre v\u00e4rde. Anledningen \u00e4r att arbetarna i Syd \u00e4r mer f\u00f6rtryckta och exploaterade.<\/p>\n\n\n\n

Under den nyliberala globaliseringen n\u00e5dde v\u00e4rde\u00f6verf\u00f6ringen genom oj\u00e4mlikt utbyte nya h\u00f6jder. En ny studie av Jason Hickel, Morena Hanbury Lemos och Felix Barbour har kvantifierat omfattningen av detta oj\u00e4mlika utbyte:<\/p>\n\n\n\n

Vi finner att det globala Nords ekonomier \u00e5r 2021 nettoapproprierade 826 miljarder timmar f\u00f6rkroppsligat arbete fr\u00e5n det globala Syd, \u00f6ver alla kompetensniv\u00e5er och sektorer. L\u00f6nev\u00e4rdet av detta nettoapproprierade arbete motsvarade 16,9 biljoner euro i nordliga priser, justerat f\u00f6r kompetensniv\u00e5. Denna appropriering f\u00f6rdubblar i stort sett den arbetsm\u00e4ngd som \u00e4r tillg\u00e4nglig f\u00f6r konsumtion i Nord, men t\u00f6mmer Syd p\u00e5 produktiv kapacitet som ist\u00e4llet skulle kunna anv\u00e4ndas f\u00f6r lokala m\u00e4nskliga behov och utveckling. Oj\u00e4mlikt utbyte drivs delvis av systematiska l\u00f6neskillnader. Vi finner att l\u00f6nerna i Syd \u00e4r 87\u201395 % l\u00e4gre \u00e4n l\u00f6nerna i Nord f\u00f6r arbete av lika kompetens. Medan arbetare i Syd bidrar med 90 % av det arbete som driver v\u00e4rldsekonomin, f\u00e5r de endast 21 % av den globala inkomsten. <\/em>14<\/em><\/sup><\/p>\n\n\n\n

Om man tar historisk ackumulation i beaktande \u00e4r dessa siffror tillr\u00e4ckliga f\u00f6r att f\u00f6rklara den globala klyftan mellan rika och fattiga l\u00e4nder.<\/p>\n\n\n\n

Men liksom i fallet med nykolonialismen l\u00f6ste inte heller den nyliberala globaliseringen mots\u00e4ttningarna i det kapitalistiska produktionss\u00e4ttet. Det var en form d\u00e4r kapitalismen kunde utvecklas under en viss tid, men som \u00e5terigen skapade ett nytt m\u00f6nster av mots\u00e4ttningar.<\/p>\n\n\n\n

Nationalstaten g\u00f6r comeback<\/strong>
Nyliberalismen gav kapitalismen trettio gyllene \u00e5r med h\u00f6ga vinster f\u00f6r kapitalet och billiga varor f\u00f6r konsumenterna i det globala Nord. Men mots\u00e4ttningar utvecklas, och deras aspekter st\u00e5r i st\u00e4ndig kamp. Kort sagt var det oundvikligt att nyliberalismen skulle m\u00f6ta motst\u00e5nd.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r den nyliberala globaliseringen utvecklades blev de negativa konsekvenserna allt tydligare, b\u00e5de i det globala Syd och Nord. Utflyttningen av industrin innebar f\u00f6rlust av arbetstillf\u00e4llen och l\u00f6nestagnation. Privatisering urholkade den kapitalistiska v\u00e4lf\u00e4rdsstaten. Global oj\u00e4mlikhet och imperialistiska krig i Mellan\u00f6stern ledde till miljoner flyktingar som i Nord uppfattades som konkurrenter om b\u00e5de l\u00f6ner och sociala tj\u00e4nster, inte minst av de samh\u00e4llsgrupper som hade drabbats h\u00e5rdast av v\u00e4lf\u00e4rdssystemets erosion. F\u00f6r en stor del av befolkningen i det globala Nord v\u00e4ckte pressen p\u00e5 l\u00f6ner, v\u00e4lf\u00e4rdsstatens urholkning och \u201dmigrationsproblemet\u201d nostalgi f\u00f6r den starka nationalstaten, som en sk\u00f6ld mot globaliseringens destruktiva krafter. H\u00f6gernationalistisk populism blev den politiska trend som vann p\u00e5 motst\u00e5ndet mot den nyliberala globaliseringens konsekvenser i Nord: Le Pen i Frankrike, Alternative f\u00fcr Deutschland i Tyskland, Brexit i Storbritannien, och till viss del Trump i USA.<\/p>\n\n\n\n

I Syd m\u00f6ttes de \u201dstrukturanpassningar\u201d som nyliberalismen kr\u00e4vde ocks\u00e5 av motst\u00e5nd, ofta i form av v\u00e4nsterpopulism. Finanskrisen 2008 f\u00f6rst\u00e4rkte ytterligare kraven p\u00e5 statlig kontroll \u00f6ver kapitalet, b\u00e5de i Nord och Syd. Balansen i den huvudsakliga mots\u00e4ttningen b\u00f6rjade tippa mot nationalism och nationalstatens \u00e5terkomst.<\/p>\n\n\n\n

Dock utmanade ett specifikt nationellt projekt den nyliberala globaliseringen och USA:s hegemoni mer \u00e4n andra. \u00c5 ena sidan resulterade nyliberal globalisering i en \u00f6kad v\u00e4rde\u00f6verf\u00f6ring till Nord. \u00c5 andra sidan b\u00f6rjade den enorma utvecklingen av de produktiva krafterna i Syd att v\u00e4nda p\u00e5 spelplanen. I sin iver att maximera vinsterna genom utflyttning av industriell produktion till l\u00e5gl\u00f6nel\u00e4nder industrialiserade det transnationella kapitalet Syd, och \u00f6verf\u00f6rde teknik och kunskap, vilket f\u00f6r\u00e4ndrade den ekonomiska maktbalansen i v\u00e4rldssystemet. Kinas uppg\u00e5ng som v\u00e4rldens ledande industrimakt har brutit den polariserande dynamiken mellan centrum och periferi, f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 tv\u00e5hundra \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Mellan 1979 och 2018 var Kinas genomsnittliga \u00e5rliga tillv\u00e4xttakt 9,5 %, beskriven av V\u00e4rldsbanken som \u201dden snabbaste l\u00e5ngvariga expansionen av en st\u00f6rre ekonomi i historien.\u201d15<\/sup> Kina blev v\u00e4rldens ledande industriproducent. Finanskrisen blev en v\u00e4ckarklocka f\u00f6r Kinas ledning \u2013 insikten att nyliberalismen inte l\u00e4ngre var en dynamisk kraft f\u00f6r att utveckla de produktiva krafterna, utan snarare ett problem i form av ekonomisk stagnation, social oj\u00e4mlikhet och milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring. Den nyliberala globala kapitalismens glansdagar var \u00f6ver. Kina gick fr\u00e5n strategin \u201dn\u00e5gra blir rika f\u00f6rst\u201d till \u201dgemensamt v\u00e4lst\u00e5nd\u201d och fattigdomsbek\u00e4mpning p\u00e5 landsbygden, samt fr\u00e5n exportberoende av Nord till \u00f6kad handel inom Syd och en expanderande hemmamarknad. L\u00f6nerna i Kina har \u00f6kat fr\u00e5n omkring 1 dollar per timme 2005 till \u00f6ver 8 dollar per timme. Detta har inneburit en \u00f6kande mots\u00e4ttning mellan Kinas nationella utvecklingsprojekt och global kapitalism. H\u00f6gre l\u00f6ner inneb\u00e4r minskade vinster f\u00f6r v\u00e4sterl\u00e4ndska f\u00f6retag som verkar i Kina och reducerar deras m\u00f6jlighet till oj\u00e4mlikt utbyte.<\/p>\n\n\n\n

Kinas m\u00f6te med nyliberalismen skiljer sig \u00e5t fr\u00e5n Rysslands, resten av Asiens, Afrikas eller Latinamerikas. Dessa regioner tvingades genom \u201dstrukturanpassningar\u201d att \u00f6ppna sina ekonomier f\u00f6r exploatering av transnationella bolag. Kina d\u00e4remot beh\u00f6ll sitt nationella projekt intakt (\u201dsocialism med kinesiska s\u00e4rdrag\u201d). Deng Xiaopings kung-fustrategi mot nyliberalismen var att b\u00f6ja sig f\u00f6r trycket fr\u00e5n den kapitalistiska offensiven utan att bryta kommunistpartiets makt. D\u00e4refter att anv\u00e4nda nyliberalismens dynamiska kraft mot sig sj\u00e4lv, genom att l\u00e5ta den utveckla Kinas produktiva krafter. Politiken stod hela tiden \u00f6ver ekonomin. Kina hade den organisatoriska, sociala och politiska kapaciteten att anv\u00e4nda teknik\u00f6verf\u00f6ringen f\u00f6r att utveckla f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r att r\u00f6ra sig mot socialismen. Genom Kinas uppg\u00e5ng och utvecklingen av ett multipol\u00e4rt v\u00e4rldssystem genomg\u00e5r v\u00e4rlden en djupg\u00e5ende f\u00f6r\u00e4ndring.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 1970-talet kr\u00e4vde Tredje v\u00e4rldens stater en ny v\u00e4rldsordning \u2013 idag bygger de den. P\u00e5 1970-talet kunde h\u00e4rskarklassen lansera en kraftfull motoffensiv i form av nyliberal globalisering. Idag \u00e4r h\u00e4rskarklassen f\u00f6rvirrad; de kan inte l\u00e4ngre styra p\u00e5 det gamla s\u00e4ttet. USA \u00e4r fortfarande en farlig hegemon rent milit\u00e4rt, men Syd \u00e4r p\u00e5 en ekonomisk offensiv. Medan Tredje v\u00e4rldens omvandlande kraft p\u00e5 1970-talet baserades p\u00e5 \u201dden revolution\u00e4ra andan\u201d \u2013 det ideologiska f\u00f6rs\u00f6ket att dominera den ekonomiska utvecklingen \u2013 \u00e4r det globala Syds omvandlande kraft idag baserad p\u00e5 dess ekonomiska styrka.<\/p>\n\n\n\n

Geopolitiskt imperialism<\/strong>
Med den nyliberala globaliseringens kris, USA:s hegemoni i nedg\u00e5ng, Kinas uppg\u00e5ng och utvecklingen av ett multipol\u00e4rt v\u00e4rldssystem har vi n\u00e5tt en punkt d\u00e4r den kapitalistiska produktionsformen inte l\u00e4ngre \u00e4r det mest effektiva s\u00e4ttet att utveckla de produktiva krafterna, utan har blivit irrationell \u2013 den f\u00f6rst\u00f6r b\u00e5de m\u00e4nskligt liv och jorden.<\/p>\n\n\n\n

Samtidigt har den \u00f6verg\u00e5ngsform av produktion som utvecklats i kapitalismens skugga visat sig vara mer effektiv f\u00f6r att utveckla produktivkrafterna. Investeringar i den statligt \u00e4gda sektorn i Kina \u00f6kar \u00e5terigen, och strategiskt koordinerad statlig planering har, enligt The Australian Strategic Policy Institute<\/em>, gjort Kina ledande inom 57 av 64 kritiska teknologier under perioden 2019\u20132023.16<\/sup> Dessa teknologier str\u00e4cker sig fr\u00e5n f\u00f6rsvar, rymd, energi, milj\u00f6, artificiell intelligens, bioteknik, robotik, cyber- och datorteknik, avancerade material till nyckelomr\u00e5den inom kvantteknologi. USA kan inte l\u00e4ngre konkurrera med Kina, som h\u00e5ller p\u00e5 att bli v\u00e4rldens ledande innovativa ekonomiska makt.<\/p>\n\n\n\n

Det globala handelsm\u00f6nstret \u00e4r under omvandling. Efter hundra \u00e5r minskar handeln mellan Nord\u2013Syd, medan handeln mellan Syd\u2013Syd \u00f6kar. Detta manifesteras i utvecklingen av transport- och infrastrukturprojekt i det globala Syd som underl\u00e4ttar detta nya handelsm\u00f6nster. Den globala v\u00e4rde\u00f6verf\u00f6ringen genom oj\u00e4mlikt utbyte fr\u00e5n Syd till Nord har b\u00f6rjat minska f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 150 \u00e5r. Handelsstrukturens omvandling \u00e5tf\u00f6ljs av f\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e4rldssystemets finans- och banksf\u00e4r. Alternativ till Bretton Woods-institutionerna \u2013 V\u00e4rldsbanken och IMF \u2013 utvecklas i BRICS-kontexten. Detta ger det globala Syd m\u00f6jligheter att investera och handla i egna valutor ist\u00e4llet f\u00f6r i dollar, och att l\u00e5na pengar utan krav p\u00e5 strukturanpassningar och andra politiska villkor. Staterna i det globala Syd vinner d\u00e4rmed ekonomiskt utrymme och m\u00f6jligheter att inta en antiimperialistisk h\u00e5llning.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r USA f\u00f6rlorar sin ekonomiska \u00f6verl\u00e4gsenhet har landet v\u00e4nt sig till politiskt tryck och milit\u00e4ra medel i en geopolitisk kamp om dominans. USA st\u00e4rker de gamla milit\u00e4rallianserna och bygger nya i ett f\u00f6rs\u00f6k att omvandla sin milit\u00e4ra makt till f\u00f6rnyad ekonomisk dominans. USA drar in Europa \u2013 och d\u00e4rmed ocks\u00e5 Sverige \u2013 i en konfrontation med Ryssland, Kina och det globala Syd i allm\u00e4nhet. NATO-medlemskap \u00e4r ingen \u00e0 la cartemeny; Europa m\u00e5ste sv\u00e4lja hela den amerikanska menyn, inklusive USA:s politik i Mellan\u00f6stern och Fj\u00e4rran \u00d6stern.<\/p>\n\n\n\n

Trumps MAGA-strategi<\/strong>
Eftersom USA inte l\u00e4ngre kan uppr\u00e4tth\u00e5lla sin hegemoni genom ekonomisk \u00f6verl\u00e4gsenhet, anv\u00e4nder landet i st\u00e4llet sitt inflytande \u00f6ver globala finans- och bankinstitutioner i denna konfrontation. I st\u00e4llet f\u00f6r den tidigare nyliberala konkurrensen anv\u00e4nds ekonomin som vapen genom handelskrig, sanktioner och blockader.<\/p>\n\n\n\n

Trump f\u00f6rs\u00f6ker utnyttja USA:s st\u00e4llning som v\u00e4rldens st\u00f6rsta konsumentmarknad som ett verktyg f\u00f6r att pressa fram tribut fr\u00e5n \u00f6vriga v\u00e4rlden i form av tullar f\u00f6r att f\u00e5 tilltr\u00e4de till den amerikanska marknaden. Denna press backas upp av olika former av politiska och milit\u00e4ra hot.<\/p>\n\n\n\n

USA har haft underskott i b\u00e5de handelsbalansen och statsbudgeten sedan b\u00f6rjan av 1970-talet. B\u00e5da har nu n\u00e5tt astronomiska niv\u00e5er. Dessa underskott \u00e4r ett uttryck f\u00f6r USA:s nedg\u00e5ng som produktiv nation och dess f\u00f6rvandling till en parasit\u00e4r konsumentnation baserad p\u00e5 finansialisering.<\/p>\n\n\n\n

Anledningen till att USA har kunnat g\u00f6ra detta \u00e4r dess kontroll \u00f6ver det globala finansiella systemet. Efter andra v\u00e4rldskriget lyckades USA, genom Bretton Woods-institutionerna, g\u00f6ra dollarn till v\u00e4rldens handelsvaluta. Internationell handel, till exempel oljehandel, avr\u00e4knas i dollar \u00e4ven om USA inte \u00e4r direkt involverat i aff\u00e4ren. Detta \u00e4r orsaken till att alla v\u00e4rldens centralbanker m\u00e5ste ha dollarreserver. Sedan b\u00f6rjan av 1970-talet har USA tryckt dollar utan t\u00e4ckning i produktion eller motsvarande guldreserver f\u00f6r att finansiera sitt handels- och budgetunderskott.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 grund av USA:s militarisering av finansinstitutionerna s\u00f6ker nu det globala Syd avdollarisering. Detta har m\u00f6tts av Trumps hot om strafftullar mot varje stat som driver avdollarisering. Problemet f\u00f6r USA \u00e4r att det \u00e4r l\u00e4ttare f\u00f6r det globala Syd att klara sig utan amerikanska konsumenter \u00e4n det \u00e4r f\u00f6r de amerikanska konsumenterna att klara sig utan exploateringen av l\u00e5gl\u00f6nearbete i det globala Syd. Trumps tullar, ekonomiska sanktioner och blockader bidrar till en erosion av den nyliberala v\u00e4rldsmarknaden. Detta \u00e4r ett enormt problem f\u00f6r l\u00e4nder som Sverige, som \u00e4r beroende av en \u00f6ppen global marknad.<\/p>\n\n\n\n

Trumps politik \u2013 hur m\u00e4rklig den \u00e4n kan verka \u2013 svarar mot ett verkligt problem: Att USA inte l\u00e4ngre har den ekonomiska \u00f6verl\u00e4gsenheten som kr\u00e4vs f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla sin hegemoni. Trumps krav p\u00e5 att EU ska bidra till finansieringen av USA:s milit\u00e4rapparat \u00e4r ett exempel p\u00e5 detta problem. Hans vilja att annektera Gr\u00f6nland, Kanada och Panamakanalen har ocks\u00e5 en egen logik i att s\u00e4kra USA:s kontroll \u00f6ver sina tre omgivande v\u00e4rldshav, och d\u00e4rmed bef\u00e4sta sin position i konfrontationen med Kina och Ryssland.<\/p>\n\n\n\n

Europeiska unionen \u2013 och d\u00e4rmed \u00e4ven Sverige \u2013 har valt att st\u00e4lla sig bakom USA:s hegemoni i hopp om att NATO-alliansen ska kunna uppr\u00e4tth\u00e5lla v\u00e4stv\u00e4rldens privilegierade st\u00e4llning i v\u00e4rldssystemet. I dag upprepar de skandinaviska socialdemokratierna, och till och med den parlamentariska v\u00e4nstern, samma misstag som socialisterna i Andra internationalen gjorde 1914 \u2013 de r\u00f6star f\u00f6r upprustning, vilket leder in i ett v\u00e4rldskrig. Genom att st\u00f6dja NATO identifierar de sig med de imperialistiska nationalstaternas intressen.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 grund av v\u00e4rldssystemets instabilitet \u00e4r det sv\u00e5rt att f\u00f6rutse framtiden, \u00e4ven p\u00e5 kort sikt. En sak \u00e4r dock s\u00e4ker: Krisen f\u00f6r det kapitalistiska produktionss\u00e4ttet kommer att f\u00f6rdjupas: ekonomiskt, politiskt och ekologiskt.<\/p>\n\n\n\n

Vi lever i dramatiska och farliga tider. Vi kan inte utesluta storskaliga krig. I v\u00e4rsta fall ett k\u00e4rnvapenkrig. Vi kan inte heller utesluta en klimatkollaps vid seklets slut om vi inte lyckas f\u00f6r\u00e4ndra produktionss\u00e4ttet. De kommande \u00e5rtiondena blir avg\u00f6rande, inte bara i kampen mot kapitalism och imperialism \u2013 utan f\u00f6r m\u00e4nsklighetens och planetens framtid.<\/p>\n\n\n\n

Som Immanuel Wallerstein menade tror jag att 2000-talet \u00e4r kapitalismens slutspel. I sin sista reflektion innan han dog 2019 skrev Wallerstein: \u201dJag tror att det finns 50\u201350 chans f\u00f6r en transformerande f\u00f6r\u00e4ndring, men bara 50\u201350.\u201d17<\/sup> Men utg\u00e5ngen \u00e4r inte en fr\u00e5ga om att singla slant \u2013 den beror p\u00e5 m\u00e4nniskorna, p\u00e5 oss. Kapitalismens strukturella kris inneb\u00e4r att systemet \u00e4r i obalans och att konjunkturer inte kommer i regelbundna v\u00e5gor, utan i pl\u00f6tsliga, okontrollerbara och djupa sv\u00e4ngningar. Detta \u00e4r omst\u00e4ndigheter d\u00e4r akt\u00f6ren \u2013 de subjektiva revolution\u00e4ra krafterna \u2013 kan g\u00f6ra skillnad.<\/p>\n\n\n\n

Avslutning<\/strong>
Den grundl\u00e4ggande mots\u00e4ttningen inom kapitalismen \u2013 mellan imperativet att expandera produktionen och bristen p\u00e5 konsumtionskraft \u2013 fann en historisk form som m\u00f6jliggjorde dess fortsatta existens genom v\u00e4rde\u00f6verf\u00f6ring fr\u00e5n periferin till den imperialistiska k\u00e4rnan. Imperialismen f\u00f6rl\u00e4ngde kapitalismens livsl\u00e4ngd med tv\u00e5 \u00e5rhundraden. Men imperialismen var inte den slutliga l\u00f6sningen p\u00e5 kapitalismens mots\u00e4ttningar, utan skapade ist\u00e4llet en rad nya huvudmots\u00e4ttningar. Vi har sett hur imperialismens former har f\u00f6r\u00e4ndrats \u2013 fr\u00e5n kolonialism till USA-ledd nykolonialism, nyliberal globalisering och fram till dagens geopolitiska kamp. Dessa omvandlingar har drivits fram av de skiftande huvudmots\u00e4ttningarna: Interimperialistisk rivalitet, USA-ledd imperialism kontra Tredje v\u00e4rlden, transnationellt kapital kontra nationalstaten, och den nuvarande nedg\u00e5ngen f\u00f6r USA:s hegemoni kontra Kinas uppg\u00e5ng och en multipol\u00e4r v\u00e4rldsordning.<\/p>\n\n\n\n

Imperialismen befinner sig i kris, v\u00e4rde\u00f6verf\u00f6ringen minskar och den hegemoniska makten kan inte l\u00e4ngre styra p\u00e5 det gamla s\u00e4ttet \u2013 detta markerar kapitalismens slut. Lenin definierade imperialismen som kapitalismens h\u00f6gsta stadium, vilket inneb\u00e4r att imperialismens slut ocks\u00e5 implicerar kapitalismens fall. <<<\/p>\n\n\n\n

Torkil Lauesen<\/strong> \u00e4r dansk politisk aktivist och f\u00f6rfattare som har skrivit flera b\u00f6cker om imperialism. Han var medlem i den s\u00e5 kallade
Blekingegadegruppen under 1970- och 1980-talet.<\/p>\n\n\n\n

Noter:
1<\/strong> Lauesen, Torkil. 2020. The Principal Contradiction<\/a><\/em>. Montreal: Kersplebedeb.
2<\/strong> Emmanuel, Arghiri. 1972. Unequal Exchange \u2013 a study of the Imperialism of Trade<\/a><\/em>. New York: Monthly Review Press.
3<\/strong> Lenin, V.I. 2024 [1917]. Imperialismen som Kapitalismens H\u00f6gsta Stadium<\/em>. G\u00f6teborg: Bokf\u00f6rlaget Stormklockan.
4<\/strong> Lauesen, Torkil. 2018. The Global Perspective<\/a><\/em>. Montreal: Kersplebedeb: 60-67.
5<\/strong> Marx, Karl. 1969. [1867]. Kapitalet: Kritik av Den Politisk Ekonomin: F\u00f6rsta Boken<\/em>. Lund: Bo Cavefors Bokf\u00f6rlag: 55.
6<\/strong> Marx, Karl. 1975 [1861]. \u201cEconomic Manuscripts, 1861\u201363: Theories of Surplus Value.\u201d I Karl Marx & Frederick Engels: Collected Works<\/em>, Volume 32. Moscow: Progress Publishers: 80
7<\/strong> Marx, Karl. 1975 [1861]. \u201cEconomic Manuscripts, 1861\u201363: Theories of Surplus Value.\u201d In Karl Marx & Frederick Engels: Collected Works, Volume 32. Moscow: Progress Publishers: 101
8<\/strong> Lauesen, Torkil. 2024. The Long Transition to Socialism and the End of Capitalism<\/a>.<\/em> Iskra Books.
9<\/strong> Kneller, Richard, Bernhofen, Daniel and El- Sahli, Zouheir. 2016. \u201cEstimating the effects of the container revolution on world trade<\/a>.\u201d Journal of International Economics<\/em>. Vol. 98: 36-50.
10<\/strong> UNCTAD. 2009. Handbook of Statistics, 1980\u20132009<\/em>. New York: United Nations. Available at: https:\/\/unctad.org\/system\/files\/official-document\/tdstat45_ en.pdf (unctad.org)
11<\/strong> ILO. 2011. World of Work Report 2011<\/a>. Geneva: International Labour Organization.
12<\/strong> Suwandi, Intan and Foster, John Bellamy. 2016. \u201cMultinational Corporations and the Globalization of Monopoly Capital.<\/a>\u201d Monthly Review. Vol. 68, no. 3, July-August.
13<\/strong> Dedrick, J., Kraemer K. L., & Tsai T. (1999). ACER: An IT company learning to use information technology to compete<\/a>.
P.156. Center for Research on Information Technology and Organization, University of California. pcic.merage.uci.edu
14<\/strong> Hickel, Jason, Morena Hanbury Lemos och Felix Barbour. 2024. \u201cUnequal Exchange of Labour in the World Economy,<\/a>\u201d Nature Communications. Vol 15 (July): 6298.
15<\/strong> Congressional Research Service. 2019. China\u2019s Economic Rise: History, Trends, Challenges, and Implications for the United States. Washington, D.C.: Congressional Research Service.
16<\/strong> Australian Strategic Policy Institute. 2024. ASPI\u2019s two-decade Critical Technology Tracker: The rewards of long-term research investment<\/a>. Canberra: Australian Strategic Policy Institute.
17<\/strong> Wallerstein, Immanuel. 2019. \u201cThis is the end; this is the beginning<\/a>.\u201d <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En artikel av Torkil Lauesen. Med begreppet den \u201dhuvudsakliga mots\u00e4ttningen\u201d som mitt analytiska verktyg och \u201doj\u00e4mlikt utbyte\u201d som min teori om imperialism2, kommer jag att presentera imperialismens historia i en mycket koncentrerad form, fr\u00e5n kolonial imperialism, via nykolonial imperialism och … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"[{\"id\":\"cc51c794-c026-48a5-8414-ef445d658690\",\"content\":\"\"}]","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[24,23,1],"tags":[598,1629],"class_list":["post-4686","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-imperialism","category-kapitalism","category-okategoriserade","tag-imperialism","tag-torkil-lauesen"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-1dA","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4686","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4686"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4686\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4787,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4686\/revisions\/4787"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4686"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4686"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4686"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}