{"id":4724,"date":"2025-11-30T19:55:28","date_gmt":"2025-11-30T18:55:28","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=4724"},"modified":"2025-11-30T19:55:30","modified_gmt":"2025-11-30T18:55:30","slug":"colombia-reformism-med-forhinder","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2025\/11\/30\/colombia-reformism-med-forhinder\/","title":{"rendered":"Colombia – Reformism med f\u00f6rhinder"},"content":{"rendered":"\n

Gustavo Petro tilltr\u00e4dde som president i Colombia i augusti 2022 p\u00e5 ett program med tydlig v\u00e4nsterprofil. Men vad har Petro lyckats utr\u00e4tta i praktiken? Och vad \u00e4r det f\u00f6r krafter och f\u00f6rh\u00e5llanden som lagt hinder i v\u00e4gen? Rolf Bergkvist genomlyser vad som egentligen h\u00e4nt de senaste \u00e5ren i detta omtalade latinamerikanska land.<\/strong><\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a>
FOTO: COLOMBIA ENEAS DE TROYA FLICKRCC BY 2.0<\/sup><\/strong><\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Sommarens uppm\u00e4rksammade r\u00e4ttsprocess mot f\u00f6re detta presidenten \u00c1lvaro Uribe kan kanske ge oss en spegelbild av det aktuella politiska l\u00e4get i Colombia. <\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Den 28 juli d\u00f6mdes han f\u00f6r mutbrott och f\u00f6rs\u00f6k att tysta vittnen. Under mer \u00e4n 20 \u00e5r har Uribe anklagats f\u00f6r samarbete med h\u00f6gerns milit\u00e4ra d\u00f6dspatruller. F\u00f6rst under sin tid som guvern\u00f6r i Antioquiadepartementet (1995\u20131998) och sedan som president (2002\u20132010). Processen b\u00f6rjade redan 2012 d\u00e5 senatorn Ivan Cepeda f\u00f6rklarade att han hade bevis f\u00f6r att Bloque Metro, en del av den \u00f6k\u00e4nda d\u00f6dspatrullen Autodefensas Unidas de Colombia (AUC), hade grundats p\u00e5 godset Guacharacas, som \u00e4gs av Uribes familj. AUC har av m\u00e4nniskor\u00e4ttsorganisationer anklagats f\u00f6r att ha m\u00f6rdat flera tusentals civila p\u00e5 landsbygden. Uribe svarade med att st\u00e4mma Cepeda f\u00f6r f\u00f6rtal. Det avvisades av domstolen, som i st\u00e4llet b\u00f6rjade unders\u00f6ka Cepedas anklagelse om n\u00e5got som i Sverige skulle rubriceras som \u00f6vergrepp i r\u00e4ttssak. Sedan tog det stopp. De h\u00f6gerpresidenter som f\u00f6ljde och till dem lojala domare var totalt ointresserade av att driva processen mot den tidigare presidenten. Riks\u00e5klagaren, Francisco Barbosa, som innehade \u00e4mbetet fram till 2024, f\u00f6rs\u00f6kte aktivt vid tre tillf\u00e4llen avsluta den.<\/p>\n\n\n\n

Men efter det historiska valet av Gustavo Petro i maj 2022 uppkom ett nytt l\u00e4ge. F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i landets historia satt en president och vicepresident med tydliga v\u00e4nster\u00e5sikter vid makten. En ny riks\u00e5klagare, Luz Adriana Camargo, tilltr\u00e4dde 2024 tillsammans med nya domare och jurister, vilket gjorde att r\u00e4tteg\u00e5ngen kunde fullf\u00f6ljas. Uribe f\u00e4lldes allts\u00e5 inte f\u00f6r sitt samr\u00f6re med AUC utan f\u00f6r att med mutor och direkta hot f\u00f6rs\u00f6kt tysta de f\u00e4ngslade (AUC-)vittnen som skulle kunna bekr\u00e4fta Cepedas anklagelser. Den 1:e augusti fastst\u00e4llde domaren Sandra Heredia straffet till 12 \u00e5rs husarrest.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e4nniskor\u00e4ttsaktivister och v\u00e4nsteranh\u00e4ngare jublade av tillfredsst\u00e4llelse. \u00c4ntligen en dom mot en h\u00f6gerpolitiker som under de senaste \u00e5rtiondena utpekats som delansvarig f\u00f6r de milit\u00e4ra d\u00f6dspatrullernas v\u00e5ldsd\u00e5d. H\u00f6gern i landet liksom USAs utrikesminister f\u00f6rd\u00f6mde domen. Men v\u00e4nsterns gl\u00e4dje varade bara i 19 dagar. Sedan beordrade den \u00f6verordnade distriktsdomstolen i Bogota att Uribe skulle friges fr\u00e5n husarresten i v\u00e4ntan p\u00e5 att hans \u00f6verklagan av domen behandlats. Uribe arrangerade omedelbart en stor segerfest f\u00f6r sina anh\u00e4ngare och manade till en enad h\u00f6gerfront i n\u00e4sta \u00e5rs val (parlamentsval i mars och presidentval i maj).<\/p>\n\n\n\n

Den olustiga historien visar lite av det problem Gustavo Petro har haft att brottas med under n\u00e4stan hela sin presidentperiod. Han valdes utifr\u00e5n ett tydligt reformprogram efter de stora folkliga protesterna 2019 och 2021, de st\u00f6rsta sedan slutet av 1970-talet. Att en person som vill genomdriva sociala reformer som gynnar befolkningsmajoriteten, och i synnerhet de fattigaste, blir president inneb\u00e4r inte att statsapparatens olika delar skiftar f\u00e4rg. Domare, poliser, milit\u00e4ra officerare, tj\u00e4nstem\u00e4n p\u00e5 olika niv\u00e5er och lagstiftande parlamentariker f\u00f6r\u00e4ndrar inte \u00f6ver en natt sina sociala sympatier och antipatier. I ett kapitalistiskt klassamh\u00e4lle \u00e4r staten ett organ f\u00f6r att bevara den makthavande klassens makt. En korrupt domare eller avskydd general kan bytas ut men den grundl\u00e4ggande funktionen best\u00e5r. Men l\u00e5t oss g\u00e5 tillbaka till dagarna efter valsegern i maj 2022.<\/p>\n\n\n\n

Den nya regeringen<\/strong>
\u201dMarknaden\u201d m\u00f6tte valet av den radikale presidentkandidaten med \u201doro\u201d. De n\u00e4rmast f\u00f6ljande veckorna f\u00f6ll aktieb\u00f6rsen i Bogota med 13 procent och valutan rasade med 18 procent. Det trots att Petro i sitt segertal f\u00f6rs\u00e4krat att: \u201dVi kommer att utveckla kapitalismen i Colombia\u2026inte f\u00f6r att vi \u00e4lskar den, utan f\u00f6r att vi f\u00f6rst m\u00e5ste komma f\u00f6rbi f\u00f6rmoderna strukturer\u201d. Bakom den tanken verkar det d\u00f6lja sig en grumlig och nygammal stadieteori; f\u00f6r att st\u00e4lla fr\u00e5gan om en \u00f6verg\u00e5ng till socialism, eller \u00e5tminstone kunna genomf\u00f6ra sociala reformer som gynnar befolkningsmajoriteten, m\u00e5ste f\u00f6rst den reellt existerande kapitalismen utvecklas.<\/p>\n\n\n\n

Men ingen vettig m\u00e4nniska bed\u00f6mer andra personer efter de ord som yttras. Det \u00e4r aldrig talet som vi enbart utg\u00e5r fr\u00e5n. Det \u00e4r alltid de praktiska handlingarna som \u00e4r ytterst avg\u00f6rande. Det som kom att lugna stressade finansm\u00e4ns nerver och skenande blodtryck var att Petro omg\u00e5ende valde att utse en regering med gamla v\u00e4lk\u00e4nda \u2013 \u201drespekterade\u201d skulle aff\u00e4rspressen skriva \u2013 borgerliga politiker och ekonomer.<\/p>\n\n\n\n

Som finansminister uts\u00e5g han redan 30 maj Jos\u00e9 Antonio Ocampo, en ekonomiprofessor vid Yale-universitet i USA och tidigare finansminister under 1990-talet. Det medf\u00f6rde att ett av Petros centrala vall\u00f6ften omg\u00e5ende \u201djusterades\u201d. Under valkampanjen f\u00f6respr\u00e5kade han skatteh\u00f6jningar f\u00f6r att bekosta de reformer som skulle genomf\u00f6ras. En \u00f6kad f\u00f6rm\u00f6genhetsskatt, \u00f6kad beskattning av gruvindustrin och andra f\u00f6retag skulle ge motsvarande 11,55 miljarder dollar till statskassan. Med Ocampo som finansminister halverades den summan redan innan han tilltr\u00e4tt sin post.<\/p>\n\n\n\n

Men \u00e4ven andra centrala vall\u00f6ften avvisades av Ocampo. \u00d6verg\u00e5ngen till en gr\u00f6n, eller \u00e5tminstone gr\u00f6nare, ekonomi genom att stoppa expansionen av fossilsektorn med ett moratorium mot nya tillst\u00e5nd f\u00f6r exploatering viftades oblygt bort. Med h\u00e4nvisning till att olja och kol tillsammans svarar f\u00f6r omkring h\u00e4lften av landets exportinkomster f\u00f6rklarade Ocampo att \u201dColombia kan inte reducera sina inkomster fr\u00e5n oljeexporten p\u00e5 kort sikt.\u201d Nej, \u201ddet m\u00e5ste bli en l\u00e5ngsiktig anpassning\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Ekonomen \u00c1lvaro Leyva uts\u00e5gs till utrikesminister. Han var gruv- och energiminister p\u00e5 1980-talet och n\u00e4ra r\u00e5dgivare till president Juan Manuel Santos (2010-2018). En annan \u201dveteranekonom\u201d, Cecilia L\u00f3pez Monta\u00f1o, blev jordbruksminister. En post som hon \u00e4ven hade under 1980-talet. Listan kan g\u00f6ras l\u00e5ng med v\u00e4lk\u00e4nda namn fr\u00e5n tidigare h\u00f6gerregeringar. Det enda undantaget fr\u00e5n denna samling \u201drespekterade\u201d borgerliga ekonomer och politiker var poeten och artisten Patricia Ariza, som fick bli kulturminister.<\/p>\n\n\n\n

Den ov\u00e4ntade situationen uppstod nu dock d\u00e5 Petro, med uttalad vilja att genomf\u00f6ra sociala reformer f\u00f6r fr\u00e4mst de fattiga i landet, tilltr\u00e4dde i augusti 2022 med st\u00f6d av en majoritet i parlamentets b\u00e5da delar. Trots att koalitionen Pacto Hist\u00f3rico, som st\u00f6dde Petro i valet, bara vann 28 platser i deputeradekammaren (av 188) och 20 i senaten (av 108) hade han vid tilltr\u00e4det uttalat st\u00f6d av 125 i deputeradekammaren och 80 i senaten. Till och med C\u00e9sar Gaviria, ordf\u00f6rande f\u00f6r Partido Liberal, som kampanjade aktivt f\u00f6r den borgerliga h\u00f6gerkandidaten i presidentvalet, uttalade sitt st\u00f6d f\u00f6r den nya, reformistiska presidenten. Den enda haken \u00e4r att Gaviria, liksom Ocampo och en majoritet fr\u00e5n de borgerliga partierna, faktiskt \u00e4r motst\u00e5ndare till de reformer som Petro utlovat \u2013 s\u00e5 det k\u00e4rvade t\u00e4mligen omedelbart.<\/p>\n\n\n\n

Redan under regeringens f\u00f6rsta \u00e5r fick n\u00e5gra ministrar avg\u00e5 p\u00e5 grund av sitt motst\u00e5nd. Och det parlamentariska st\u00f6det ersattes snabbt av h\u00f6gerns opposition. Petro och hans (nya) ministrar har presenterat reformf\u00f6rslag som f\u00f6rdr\u00f6jts, f\u00f6rs\u00e4mrats, blockerats och rivits upp. Ibland av den borgerliga parlamentsmajoriteten, ibland med hj\u00e4lp av reaktion\u00e4ra domare inom \u201dr\u00e4ttsv\u00e4sendet\u201d. L\u00e5t oss belysa n\u00e5gra exempel.<\/p>\n\n\n\n

Vingklippta reformer<\/strong>
Den reformering av utbildningen som Petro utlovat stoppades i praktiken den 19 juni 2024. Senatens ordf\u00f6rande, Iv\u00e1n Name, v\u00e4grade helt enkelt att l\u00e5ta det reformf\u00f6rslag som utarbetats g\u00e5 till omr\u00f6stning. Reformen syftade till att inf\u00f6ra gratis offentlig skolg\u00e5ng fr\u00e5n f\u00f6rskola till universitet. F\u00f6r n\u00e4rvarande \u00e4r utbildningen endast obligatorisk, och gratis, fr\u00e5n 5 till 15 \u00e5rs \u00e5lder. Lagf\u00f6rslaget, som enh\u00e4lligt godk\u00e4ndes av deputeradekammaren i april, kommer nu att f\u00f6ras tillbaka till ruta ett under n\u00e4sta mandatperiod.<\/p>\n\n\n\n

Ett annat exempel \u00e4r turerna kring arbetslagstiftningen. F\u00f6rslaget till en reformering kom redan i mars 2023. Sedan gick det tv\u00e5 \u00e5r innan ett urvattnat f\u00f6rslag kunde antas av parlamentet den 20 juni i \u00e5r. Vissa perioder har f\u00f6rslaget varit helt stoppat av h\u00f6gerledam\u00f6ter; bland annat v\u00e4grade den parlamentariska kommission som behandlade f\u00f6rslaget att l\u00e5ta parlamentet r\u00f6sta om det, med argumentet att det var f\u00f6r \u201dradikalt\u201d. F\u00f6rst efter att den tidigare kommissionen ersatts med en ny blev det m\u00f6jligt att g\u00e5 till beslut. Trots att f\u00f6rslaget f\u00f6rs\u00e4mrats och begr\u00e4nsats j\u00e4mf\u00f6rt med regeringens ursprungliga inneb\u00e4r det vissa f\u00f6rb\u00e4ttringar f\u00f6r landets arbetare. Dit h\u00f6r f\u00f6rst\u00e4rkta r\u00e4ttigheter f\u00f6r gig- och jordbruksarbetare samt f\u00f6r l\u00e4rlingar, begr\u00e4nsningar av korttidskontrakt och en ny pensionsfond f\u00f6r lantbrukare.<\/p>\n\n\n\n

Ytterligare ett bakslag f\u00f6r Petro, denna g\u00e5ng f\u00f6r hans gr\u00f6na agenda, kom n\u00e4r kongressen i juni 2024 avvisade hans f\u00f6rslag att f\u00f6rbjuda fracking f\u00f6r skifferolja och skiffergas (tv\u00e5 \u00e5r efter att f\u00f6rslaget f\u00f6rst presenterats). Nederlaget var ett stort bakslag f\u00f6r Petro, som hade kommit till makten med st\u00f6d av en stark och h\u00f6gst\u00e4md gr\u00f6n v\u00e4ljarkrets. F\u00f6rslaget att f\u00f6rbjuda fracking var en av hans administrations viktigaste och en del av en st\u00f6rre insats f\u00f6r att fasa ut fossila br\u00e4nslen. Men skam den som ger sig.<\/p>\n\n\n\n

I juli i \u00e5r lade milj\u00f6minister Lena Estrada fram ett nytt lagf\u00f6rslag till parlamentet som syftar till att f\u00f6rbjuda fracking och prospektering samt utvinning av ickekonventionella olje- och gasreserver. I ett uttalande fr\u00e5n milj\u00f6ministeriet uttrycktes olika farh\u00e5gor om hanteringens milj\u00f6m\u00e4ssiga och sociala p\u00e5verkan, s\u00e5som vatten-, mark- och luftf\u00f6roreningar samt dess intensiva vattenbehov. Striden \u00e4r allts\u00e5 inte \u00f6ver.<\/p>\n\n\n\n

Parlamentet stoppade ocks\u00e5 ett lagf\u00f6rslag f\u00f6rra \u00e5ret som skulle ha tvingat boskapsuppf\u00f6dare och f\u00f6rpackningsindustrin att sp\u00e5ra k\u00f6ttets ursprung, som ett s\u00e4tt att reducera bruket av avverkad skogsmark som betesmark.<\/p>\n\n\n\n

Ocks\u00e5 inom v\u00e5rdsektorn p\u00e5g\u00e5r striden mot de privata bolagen. I b\u00f6rjan av september meddelade det stora colombianska sjukf\u00f6rs\u00e4kringsbolaget Sanitas, som \u00e4gs av den multinationella Keralty Group, att man \u00e5tertagit kontrollen \u00f6ver bolaget efter ett ingripande fr\u00e5n h\u00e4lsov\u00e5rdsmyndigheten (Supersalud) i april 2024. Att staten drog sig ur var f\u00f6ljden av ett beslut fr\u00e5n konstitutionsdomstolen den 26:e juni i \u00e5r, som enligt uppgift fann att det f\u00f6rekom \u201dprocedurm\u00e4ssiga oegentligheter\u201d i samband med det statliga \u00f6vertagandet.<\/p>\n\n\n\n

Pensionsreformen<\/strong>
Men allt har oppositionen inte kunnat stoppa. 15 m\u00e5nader efter att den presenterades antog parlamentet en viktig pensionsreform i mitten av juni f\u00f6rra \u00e5ret. \u201dDetta \u00e4r den mest betydande sociala er\u00f6vringen av Colombias arbetande befolkning p\u00e5 l\u00e4nge\u201d, skrev presidenten p\u00e5 sociala medier. Och det \u00e4r sant. Det \u00e4r Petros viktigaste lagstiftningsseger sedan tilltr\u00e4det 2022.<\/p>\n\n\n\n

Lagf\u00f6rslaget syftar i huvudsak till att skapa ett mer r\u00e4ttvist pensionssystem genom att kr\u00e4va att h\u00f6ginkomsttagare betalar in till den statliga pensionsfonden, Colpensiones, och genom att h\u00f6ja pensionerna f\u00f6r de fattiga. Regeringen har sagt att 60 procent av \u00e4ldre colombianer f\u00f6r n\u00e4rvarande inte har tillg\u00e5ng till pension, och menar att reformen kommer att gynna upp till tre miljoner m\u00e4nniskor som annars inte skulle f\u00e5tt n\u00e5gon pension.<\/p>\n\n\n\n

Enligt det nya systemet, som tr\u00e4dde i kraft i juli i \u00e5r, kommer arbetstagare att vara skyldiga att avs\u00e4tta bidrag till den offentliga pensionsfonden som drivs av Colpensiones p\u00e5 inkomster upp till 2,3 minimil\u00f6ner \u2013 motsvarande 715 USD. P\u00e5 inkomster \u00f6ver detta kan bidrag avs\u00e4ttas frivilligt till privata pensionsfondsf\u00f6rvaltare (AFP). Regeringen hade ursprungligen s\u00f6kt godk\u00e4nnande f\u00f6r en h\u00f6gre gr\u00e4ns p\u00e5 fyra minimil\u00f6ner, men denna s\u00e4nktes av senaten.<\/p>\n\n\n\n

Colombianer som bara har gjort enstaka pensionsinbetalningar \u2013 enligt den nationella statistikmyndigheten (Dane) arbetar \u00f6ver 56 procent av befolkningen inom den informella sektorn \u2013 kommer att f\u00e5 ett till\u00e4gg fr\u00e5n Colpensiones. De kommer att f\u00e5 sina besparingar, plus ett bidrag p\u00e5 20 procent f\u00f6r m\u00e4n och 30 procent f\u00f6r kvinnor, f\u00f6r att motverka oj\u00e4mlikheter mellan k\u00f6nen. Fattiga eller utsatta personer som \u00e4r 65 \u00e5r eller \u00e4ldre har r\u00e4tt till en m\u00e5natlig grundpension p\u00e5 motsvarande 60 USD. Denna ers\u00e4ttning kommer att betalas ut fr\u00e5n den nationella budgeten och kommer inte att administreras av Colpensiones.<\/p>\n\n\n\n

Att f\u00f6rb\u00e4ttringen av pensionssystemet godk\u00e4ndes av parlamentet kan till en del ha att g\u00f6ra med det fiasko som den nyliberala f\u00f6rs\u00e4mring som gjordes f\u00f6r 25 \u00e5r sedan inneburit. D\u00e5 \u201derbj\u00f6ds\u201d anst\u00e4llda \u201dfriheten\u201d att sj\u00e4lva v\u00e4lja om man ville placera sina pensionspengar i det statliga alternativet eller privata fondbolag. Det gick inte s\u00e5 bra. Den \u00f6verv\u00e4gande delen av befolkningen valde det statliga alternativet. Det var mest h\u00f6gavl\u00f6nade som spekulerade genom de privata finansbolagen. (Inom parentes p\u00e5minner det mycket om Sverige: h\u00e4r har vi m\u00f6jlighet att l\u00e5ta privata finansbolag ta hand om en mindre del av den statliga pensionen, Premiepensionen. Men liksom i Colombia har en f\u00f6rkrossande majoritet av oss valt att inte v\u00e4lja n\u00e5got privat bolag utan i st\u00e4llet l\u00e5tit statliga 7:e AP-fonden sk\u00f6ta placeringarna!)<\/p>\n\n\n\n

Allomfattande fred?<\/strong>
\u201dTotal fred\u201d var ett av Petros prioriterade valslogans. Det betydde att fullf\u00f6lja det fredsavtal som sl\u00f6ts med den st\u00f6rsta gerillaorganisationen, Fuerzas Armadas Revolucionarias de Colombia (FARC), 2016 samt att inleda seri\u00f6sa fredsf\u00f6rhandlingar med dels de fraktioner av FARC som v\u00e4grade l\u00e4mna in sina vapen (som nu \u00e4r grupperade i Segunda Marquetalia, och Estado Mayor Central (EMC)), dels Ej\u00e9rcito de Liberaci\u00f3n Nacional (ELN), som aldrig deltog i de tidigare f\u00f6rhandlingarna.<\/p>\n\n\n\n

Det har inte g\u00e5tt speciellt bra. F\u00f6rhandlingar har f\u00f6rts med fr\u00e4mst ELN och perioder av vapenvila har varvats med milit\u00e4ra strider, men gruppen har konsekvent v\u00e4grat l\u00e4mna fr\u00e5n sig sina vapen eller upph\u00f6ra med sin v\u00e4pnade verksamhet. Huvudargumentet fr\u00e5n ELNs ledare \u00e4r att Petros minoritetsregering hittills inte lyckats genomf\u00f6ra ens en br\u00e5kdel av sina utlovade reformer och knappast kommer att kunna verkst\u00e4lla n\u00e5gra som leder till varaktiga och grundl\u00e4ggande f\u00f6r\u00e4ndringar.<\/p>\n\n\n\n

Enligt en l\u00e4ckt underr\u00e4ttelserapport, som tidningen El Tiempo<\/em> tog del av i augusti, har de v\u00e4pnade grupperna h\u00f6jt sitt sammanlagda medlemsantal med sex procent det senaste halv\u00e5ret till 21 958, med spridning \u00f6ver 29 av landets 33 departement. Men de flesta \u00e4r inte med i n\u00e5gon av gerillaorganisationerna. Den \u00f6verv\u00e4gande majoriteten \u00e4r faktiskt organiserade av knarkkartellerna. Av det totala antalet \u00e4r exempelvis 7 551 direkt knutna till den st\u00f6rsta kokainmaffian, Clan del Golfo, medan ELN s\u00e4gs ha 3 357 medlemmar. Med tanke p\u00e5 att siffrorna kommer fr\u00e5n milit\u00e4rens underr\u00e4ttelsetj\u00e4nst \u00e4r det dock inte s\u00e4kert att de \u00e4r helt tillf\u00f6rlitliga. Endast en mindre fraktion ur ELN, k\u00e4nd som Comuneros del Sur, har under v\u00e5ren f\u00f6rt separata fredsf\u00f6rhandlingar med regeringen och de senaste m\u00e5naderna l\u00e4mnat in sina vapen. Den gruppen omfattar mindre \u00e4n 200 medlemmar.<\/p>\n\n\n\n

Ett resultat av den upptrappade v\u00e4pnade kampen \u00e4r ett st\u00f6rre antal internflyktingar. Den Gen\u00e8vebaserade organisationen Internal Displacement Monitoring Centre (IDMC) meddelade den 13 maj att det under 2024 har registrerats 7,3 miljoner internflyktingar i Colombia. Det \u00e4r en dramatisk \u00f6kning med 43 procent j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r och den h\u00f6gsta siffran sedan IDMC b\u00f6rjade f\u00f6ra statistik 2009. I \u00e5r inleddes en offensiv av ELN i Catatumbo-regionen i departementet Norte de Santander, vilket ytterligare sp\u00e4tt p\u00e5 siffran.<\/p>\n\n\n\n

Men \u00e4ven om v\u00e4pnad aktivitet fr\u00e5n gerillagruppernas sida bidragit till flyktingproblemet \u00e4r den inte huvudorsaken. De senaste \u00e5rtiondena har miljoner m\u00e4nniskor f\u00f6rdrivits fr\u00e5n sina hem p\u00e5 landsbygden av kokainmaffians milit\u00e4ra enheter och p\u00e5 grund av massakrer fr\u00e5n regeringsarm\u00e9ns d\u00f6dspatruller. Till det ska l\u00e4ggas en f\u00f6r\u00e4ndring av landets ekonomi; \u00c4ven om jordbruksexporten fortfarande \u00e4r viktig har de senaste \u00e5rtiondena inneburit att inhemska och internationella storbolag expanderat sin jakt p\u00e5 mineraler f\u00f6r export. Den delen har f\u00e5tt en helt annan tyngd f\u00f6r exportinkomsterna (liksom olja och kol som n\u00e4mns tidigare). Ofta har bolagens aggressiva gruvverksamhet skapat v\u00e5ldsamma konflikter med ursprungsfolk och lokalbefolkningen i allm\u00e4nhet.<\/p>\n\n\n\n

Oavsett om man delar ELNs kritik av regeringens of\u00f6rm\u00e5ga att genomdriva sina utlovade reformer eller inte \u00e4r det, f\u00f6r tillf\u00e4llet, sv\u00e5rt att se att den v\u00e4g av v\u00e4pnad kamp som de och EMC\/ Segunda Marquetalia valt skulle f\u00e5 n\u00e5gra positiva resultat f\u00f6r den folkliga sj\u00e4lvorganiseringen och f\u00f6rsvarskampen som vi s\u00e5g 2019 och 2021. \u00c5r 2019 h\u00f6lls den st\u00f6rsta generalstrejken sedan 1977 \u2013 med massiva demonstrationer i varenda stad. Det m\u00f6ttes fr\u00e5n h\u00f6gerregeringen av repression och hot. Till de fackliga organisationerna, som nog inte riktigt r\u00e4knat med den omfattning strejken fick, ansl\u00f6t sig organisationer f\u00f6r ursprungsfolken, kvinnogrupper, studenter, de afrikanska organisationerna och milj\u00f6grupper. Det blev en gemensam protest som l\u00e5g till grund f\u00f6r Petros valseger. Det \u00e4r snarare med erfarenheterna fr\u00e5n den klassbaserade handlingen det kan bli m\u00f6jligt att bryta borgerskapets nuvarande blockeringar \u2013 och g\u00f6ra utlovade reformer till verklighet! <<<\/p>\n\n\n\n

Rolf Bergqvist<\/strong> \u00e4r Latinamerikak\u00e4nnare och har under \u00e5rens lopp medverkat flitigt i R\u00f6da rummet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Gustavo Petro tilltr\u00e4dde som president i Colombia i augusti 2022 p\u00e5 ett program med tydlig v\u00e4nsterprofil. Men vad har Petro lyckats utr\u00e4tta i praktiken? Och vad \u00e4r det f\u00f6r krafter och f\u00f6rh\u00e5llanden som lagt hinder i v\u00e4gen? Rolf Bergkvist genomlyser … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_feature_clip_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[1781],"class_list":["post-4724","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-rolf-bergqvist"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-1ec","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4724","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4724"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4724\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4730,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4724\/revisions\/4730"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4724"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4724"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4724"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}