{"id":478,"date":"2010-10-25T11:39:22","date_gmt":"2010-10-25T10:39:22","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=478"},"modified":"2010-11-14T12:49:19","modified_gmt":"2010-11-14T11:49:19","slug":"replik-vilken-roll-spelar-biologin-egentligen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2010\/10\/25\/replik-vilken-roll-spelar-biologin-egentligen\/","title":{"rendered":"Replik: Vilken roll spelar biologin egentligen?"},"content":{"rendered":"

\u00c4r m\u00e4nniskan egoist \u201dav naturen\u201d? Vad s\u00e4ger oss de nya biologiska r\u00f6nen? I R\u00f6da rummet 1\/2010 gav Erik Svensson och Pia Gustafsson<\/a><\/strong> sin syn p\u00e5 hur man som socialist kan se p\u00e5 biologisk forskning kontra samh\u00e4lle och politik. Vetenskapsteoretikern Kerstin Berminge reagerade p\u00e5 delar av inneh\u00e5llet och ger h\u00e4r sin kommentar. En titt in i id\u00e9historien, menar hon, kan ge oss avskr\u00e4ckande l\u00e4rdomar.<\/strong><\/p>\n

Erik Svensson och Pia Gustafsson skrev i R\u00f6da rummet nr 1\/2010 en informativ och l\u00e4sv\u00e4rd artikel om m\u00e4nniskors beteenden och politiska ideologier kontra v\u00e5r biologiskt best\u00e4mda natur; Homo Socialismus? \u2013 om biologi, egoism och m\u00f6jliga felslut<\/em>. De menar att de gamla id\u00e9erna inom biologin (sociobiologin), om att m\u00e4nniskorna \u00e4r i huvudsak egoistiska varelser, idag ifr\u00e5gas\u00e4tts och ers\u00e4tts med id\u00e9er om att vi \u00e4r mer sociala och samarbetsben\u00e4gna \u00e4n man tidigare trott. De po\u00e4ngterar samtidigt att man inte kan dra l\u00e5ngtg\u00e5ende slutsatser om vilket samh\u00e4lle vi b\u00f6r organisera utifr\u00e5n teorier om v\u00e5r biologiskt, evolutionshistoriskt best\u00e4mda natur.<\/p>\n

Men det smyger sig \u00e4nd\u00e5 in \u2013 mellan raderna och i slutavsnittet d\u00e4r f\u00f6rfattarna efterlyser mer respekt f\u00f6r vetenskapen \u2013\u00a0 en rekommendation om att ta biologin p\u00e5 allvar n\u00e4r vi ska f\u00f6rst\u00e5 m\u00e4nskliga beteenden, vilket g\u00f6r mig illa till mods. Id\u00e9historien s\u00e4ger oss, menar jag, att vi ska vara v\u00e4ldigt f\u00f6rsiktiga med att l\u00e4gga biologin till grund f\u00f6r samh\u00e4llsplaneringen. Den ger inte samma anledning till optimism p\u00e5 grund av att biologer, enligt Svensson\/Gustafsson, \u00e5terigen b\u00f6rjar tala om m\u00f6jligheten av gruppselektion ist\u00e4llet f\u00f6r att som hittills ensidigt h\u00e4vda teorin om individselektion.(not 1) \u00c4ven deras resonemang om hur mobbing kan ha sin grund i v\u00e5r biologi, i v\u00e5r evolutionshistoria, inger mig obehag. En titt p\u00e5 id\u00e9historien inom omr\u00e5det kan kanske klarg\u00f6ra orsakerna till min reaktion.<\/p>\n

Vi har, sedan mitten av 1900-talet, upplevt tre tydliga paradigmf\u00f6r\u00e4ndringar vad g\u00e4ller synen p\u00e5 m\u00e4nniskans biologiska natur och hur den p\u00e5verkar hennes samh\u00e4llsskapande. P\u00e5 1950-talet r\u00e5dde fortfarande f\u00f6rest\u00e4llningen att m\u00e4nniskan utvecklats i konkurrens med andra individer i samh\u00e4llet, att de starkaste hade \u00f6verlevt och fortplantat sina gener och d\u00e4rmed bidragit till artens utveckling. Det var 1800-talets liberala socialdarwinism som h\u00e4ngde kvar.<\/p>\n

Konkurrensinriktade bestar<\/strong><\/p>\n

Under det mer v\u00e4nsterinriktade sextiotalet b\u00f6rjade en del forskare studera vilda primater, de stora m\u00e4nniskoaporna, f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 oss m\u00e4nniskor b\u00e4ttre. Nu st\u00e4lldes fr\u00e5gan om huruvida studier av f\u00e5ngna djur i bur, som man h\u00e4nvisat till tidigare, verkligen visade djurens sanna natur. Den k\u00e4nde antropologen Louis Leakey s\u00e5g till att n\u00e5gra kvinnor fick m\u00f6jlighet att studera primaterna i deras naturliga milj\u00f6er, Jane Goodall (schimpanser i Gombe i Tanzania), Dian Fossey (gorillor i Rwanda), Shirley Strum (babianer i Kenya) och Birut\u00e9 Galidkas (orangutanger p\u00e5 Borneo). Fler forskare f\u00f6ljde snart efter. Nu v\u00e4xte det fram en helt annan bild av v\u00e5ra n\u00e4rmaste sl\u00e4ktingar. De beskrevs, i motsats till tidigare, som v\u00e4nliga, hj\u00e4lpsamma, mycket sociala djur med komplicerade sociala system och med mycket lite av stridigheter eller kontroverser inom flockarna. Vi m\u00e4nniskor, ans\u00e5gs d\u00e4rmed inte l\u00e4ngre vara de d\u00e4r hemska varelserna som var biologiskt predestinerade att kl\u00f6sa \u00f6gonen ur varandra i stenh\u00e5rd konkurrens, som de liberala socialdarwinisterna hade h\u00e4vdat. 1960- och 70-talens primatforskning passade allts\u00e5 v\u00e4l in i den tidens politisk-ekonomiska v\u00e4nstertrend.<\/p>\n

S\u00e5 kom en v\u00e4ndning igen. Den kan v\u00e4l s\u00e4gas ha slagit igenom totalt, och \u00e4ven utanf\u00f6r sociobiologin under 90-talet, d\u00e5 vi \u00e5terigen f\u00f6rvandlades till egoistiska, konkurrensinriktade bestar som bara har en enda biologisk m\u00e5ls\u00e4ttning, att f\u00f6rmera v\u00e5ra gener maximalt, precis som alla andra djur. Forskare som studerade primater och apor i det fria hade funnit att dessa inte alls var s\u00e5 fredliga som p\u00e5st\u00e5tts tidigare. Andra aparter kom i fokus, som de indiska langurerna, flocklevande apor d\u00e4r hanar p\u00e5st\u00e5s strida om grupper av honor och d\u00f6da honornas ungar n\u00e4r de lyckas besegra en flockledande hane och ta \u00f6ver hans harem. Sarah Hrdy (not 2) \u00a0\u00a0f\u00f6reslog att hanarna p\u00e5 det s\u00e4ttet kunde producera fler avkommor, en hypotes som blev mycket popul\u00e4r. \"\"<\/a><\/p>\n

Andra forskare f\u00f6rklarade nu att v\u00e5ldt\u00e4kter och manliga barnamord var resultat av m\u00e4nniskans biologiska natur (not 3), som om v\u00e5ra samh\u00e4lleliga lagar mot s\u00e5dant i sj\u00e4lva verket stred mot denna v\u00e5r natur. Jane Goodall fick uppleva hur det utbr\u00f6t ett krig bland hennes tidigare s\u00e5 fredliga schimpanser och de yngre forskare, som hade fortsatt hennes schimpansstudier i Gombe, fann att dessa inte alls var s\u00e5 fredliga som de f\u00f6rst hade f\u00f6refallit. Sociobiologins grand old man Eduard O Wilson (not 4), \u00a0f\u00f6rklarade att det var en myt att djurriket var fredligt, och d\u00e4rmed var det ocks\u00e5 naturligt att aggression och v\u00e5ld \u00e4ven f\u00f6rekommer bland m\u00e4nniskor.<\/p>\n

Richard Dawkins eldade under genom att beskriva genen som egoistisk i boken Den sj\u00e4lviska genen.(not 5) \u00a0Samtidigt s\u00e5g vi en total politisk och ekonomisk omsv\u00e4ngning i hela v\u00e4stv\u00e4rlden. J\u00e4mlikhetspolitiken \u00f6vergavs nu till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r en nyliberal s\u00e5dan d\u00e4r konkurrens och utslagning anses vara framstegsbefr\u00e4mjande. \u00c5terigen f\u00f6rklarade allts\u00e5 biologer f\u00f6r oss att vi \u00e4r precis de varelser som den r\u00e5dande politisk-ekonomiska trenden f\u00f6ruts\u00e4tter. N\u00e4r v\u00e4nstertrender dominerat politiken har vi s\u00e5ledes ansetts vara fredliga och sociala n\u00e4r liberalismen dominerat politiken har vi ansetts vara konkurrensinriktade egoister.<\/p>\n

Nu, 20-25 \u00e5r senare, har den biologiska vinden v\u00e4nt \u00e4nnu en g\u00e5ng, enligt Svensson\/Gustafsson. De ber\u00e4ttar i sin artikel att biologer b\u00f6rjat tala om djurens samarbetsvilja, hur de flocklevande djuren inte alls \u00e4r s\u00e5 egoistiska som man trodde tidigare.\u00a0 S\u00e5 har exempelvis Franz de Waal, som studerat dv\u00e4rgschimpanser (bonobos), funnit att dessa \u00e4r otroligt fredliga sinsemellan. Svensson\/Gustafsson uppfattar denna sv\u00e4ngning, liksom accepterandet av teorin om gruppselektion, som hoppingivande, eftersom detta m\u00f6jligg\u00f6r det j\u00e4mlika och solidariska samh\u00e4lle som v\u00e4nstern talar f\u00f6r men som m\u00e5nga trott vara om\u00f6jligt p\u00e5 senare \u00e5r d\u00e5 vi har ansetts vara egoister av naturen.<\/p>\n

Jag delar deras f\u00f6rhoppning om ett mer j\u00e4mlikt och solidariskt samh\u00e4lle, men jag tror inte att beteendeekologin kan bevisa att ett s\u00e5dant samh\u00e4lle \u00f6verensst\u00e4mmer b\u00e4ttre med v\u00e5r biologiska natur, lika lite som den kunnat bevisa motsatsen. Ist\u00e4llet f\u00f6r att presentera s\u00e5dana bel\u00e4gg, som Svensson\/Gustafsson tycks mena att beteendeekologin g\u00f6r, ser jag nu hur biologin \u00e5terigen anpassas till n\u00e4sta steg i liberalismens utveckling, att den g\u00e5r mot ett alltmer auktorit\u00e4rt, icke-demokratiskt system.<\/p>\n

Socialdarwinismer<\/strong><\/p>\n

Den f\u00f6rste att inse att samh\u00e4llsfilosofin kunde ha nytta av evolutionsteorin var Darwins landsman, liberalen och samh\u00e4llsfilosofen Herbert Spencer (1820-1903). Han menade att b\u00e5de den m\u00e4nskliga arten och samh\u00e4llet utvecklas b\u00e4st genom oh\u00e4mmad konkurrens mellan individer d\u00e4r de s\u00e4mre anpassade, de fattiga, sl\u00e5s ut. Hans samh\u00e4llsfilosofi har kommit att kallas socialdarwinism. I verkligheten, vilket \u00e4r f\u00f6ga k\u00e4nt, s\u00e5g vi under 1900-talet ocks\u00e5 en konservativ socialdarwinism, som bland annat anv\u00e4ndes f\u00f6r att legitimera nazismen, vilken var en genombiologiserad konservativ ideologi.<\/p>\n

Den liberala socialdarwinismen hade, sedan man uppt\u00e4ckt genen kring f\u00f6rra sekelskiftet och evolutionsteorin utvecklats vidare, utg\u00e5tt fr\u00e5n att arterna hade utvecklats genom individselektion. Den ber\u00f6mde etologen och nobelpristagaren \u2013 och tillika nazisten \u2013 Konrad Lorenz, som var representant f\u00f6r den konservativa socialdarwinismen var anh\u00e4ngare av just gruppselektionstanken. Han ans\u00e5g ist\u00e4llet att samh\u00e4llet fungerar som en biologisk organism, vilket \u00e4r en traditionellt konservativ id\u00e9. Det var viktigt att alla m\u00e4nniskor visste sin plats och utf\u00f6rde sina uppgifter f\u00f6r hela organismens v\u00e4l, precis som kroppsorganen i en kropp har olika uppgifter och m\u00e5ste samverka f\u00f6r att kroppen ska h\u00e5lla sig frisk och \u00f6verleva. Organismen\/samh\u00e4llet, var allt, individen var intet. Samh\u00e4llsorganismen m\u00e5ste styras av en stark ledare som ingen fick ifr\u00e5gas\u00e4tta, precis som var fallet bland flocklevande d\u00e4ggdjur. Det var just h\u00e4ri, menade Konrad Lorenz, som nazismen st\u00e4mde med biologin och naturlagarna. M\u00e4nskligheten hade utvecklats genom utslagning av de svagare grupperna. Evolutionen av v\u00e5r art hade inte skett genom konkurrens mellan individerna inom grupperna\/samh\u00e4llena, som Spencer ans\u00e5g, utan genom att de starkaste samh\u00e4llena\/grupperna vann i konkurrensen genom de h\u00e4rdande krigen. De svagaste organismerna\/samh\u00e4llena hade slagits ut och g\u00e5tt under i dessa strider.<\/p>\n

Vad jag ser n\u00e4r jag l\u00e4ser Svensson\/Gustafsson:s artikel \u00e4r allts\u00e5 inte den positiva utveckling inom omr\u00e5det som de hoppas p\u00e5 med sin h\u00e4nvisning till att biologer nu b\u00f6rjar tala om m\u00f6jligheten av gruppselektion. Ist\u00e4llet ser jag en anpassning av biologin till det h\u00e5rdnande samh\u00e4llsklimat vi nu ser, d\u00e4r demokratin urholkas allt mer: Politiker fattar numera de stora och avg\u00f6rande besluten i tysthet utan att de diskuterats offentligt, m\u00e4nniskor efterlyser allt oftare enighet mellan de politiska partierna och \u00f6nskar sig starka och handlingskraftiga ledare. De ekonomiska eliterna beklagar sig \u00e5terigen \u00f6ver \u201ddet demokratiska \u00f6verskottet\u201d. Vi har h\u00f6rt samh\u00e4llsfilosofer, som Samuel P Huntington tala om \u201dcivilisationernas kamp\u201d. Extremh\u00f6gern vinner terr\u00e4ng \u00f6verallt i v\u00e4stv\u00e4rlden och denna str\u00f6mning p\u00e5st\u00e5r att olika kulturer inte ska och inte kan leva tillsammans. Centralbankerna har frigjorts fr\u00e5n politikernas inflytande f\u00f6r att f\u00f6rhindra att \u201dkravmaskinen\u201d folket f\u00e5r f\u00f6r stort inflytande \u00f6ver politiken, en viktig urgr\u00f6pning av demokratin. Med detta har varje v\u00e4ljark\u00e5r i sj\u00e4lva verket blivit finans- och bankv\u00e4rldens f\u00e5ngar, eller slavar om man s\u00e5 vill. Allt detta \u00e4r obehagligt likt det som h\u00e4nde under trettiotalet.<\/p>\n

Svensson\/Gustafsson p\u00e5pekar dock att den nya id\u00e9n om att artutvecklingen (ocks\u00e5) sker genom gruppselektion inte \u00e4r helt problemfria: \u201dEn v\u00e4rld dominerad av gruppselektion blir inte med n\u00f6dv\u00e4ndighet en trevligare v\u00e4rld \u00e4n en dominerad av gen- och individselektion\u201d, skriver de. \u201dKonflikterna\u201d, menar de vidare, \u201dkan ist\u00e4llet flyttas upp p\u00e5 en h\u00f6gre niv\u00e5 och kan komma att manifesteras som konkurrens och krig mellan grupper\u201d. Och visst, det \u00e4r vad vi kommer att f\u00e5 se mer av i kampen om de sinande resurserna, om oljan inte minst, d\u00e4r krigen redan \u00e4r i full g\u00e5ng. De h\u00e4r krigen p\u00e5g\u00e5r inte p\u00e5 grund av att \u201dv\u00e5r biologiska natur\u201d tvingar oss att kriga utan av helt andra sk\u00e4l, menar jag. Men biologin erbjuder, vad det verkar, \u00e5ter en ot\u00e4ckt l\u00e4mplig f\u00f6rklaring som kan anv\u00e4ndas som legitimering av politiken \u00e4ven den h\u00e4r g\u00e5ngen. Problemet med de biologiska f\u00f6rklaringarna, trots att de tv\u00e5 artikelf\u00f6rfattarna varnar f\u00f6r detta, \u00e4r att m\u00e5nga kommer anv\u00e4nda de h\u00e4r \u201dnya\u201d biologiska id\u00e9erna f\u00f6r att h\u00e4vda att dessa nykoloniala krig \u00e4r just \u201dnaturliga\u201d, ja oundvikliga p\u00e5 grund av v\u00e5r biologiska natur<\/p>\n

Biologiska beteendef\u00f6rklaringar<\/strong><\/p>\n

Mobbningen, som \u00e4r ett problem idag, f\u00f6resl\u00e5r Svensson\/Gustafsson vidare, avspeglar kanske en generell underliggande biologisk tendens att \u201dutesluta individer som inte platsar i grupperna\u201d. Konrad Lorenz, f\u00f6respr\u00e5karen av den konservativa\/nazistiska socialdarwinismen, f\u00f6rklarade p\u00e5 sin tid, om \u00e4n indirekt, att \u00e4ven mobbningen var biologiskt naturlig. Varje samh\u00e4llsorganism m\u00e5ste, menade han, f\u00f6r samh\u00e4llets b\u00e4sta f\u00f6rg\u00f6ra dem som inte fungerar i samh\u00e4llet. Mobbningen blev d\u00e4rmed lika n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r samh\u00e4llsorganismens \u00f6verlevnad som immunsystemet \u00e4r f\u00f6r den biologiska organismens, f\u00f6r att g\u00f6ra sig av med fr\u00e4mmande och skadliga element som cancerceller exempelvis.<\/p>\n

Det faktum att biologins beteendef\u00f6rklaringar s\u00e5 v\u00e4l passat de skiftande politisk\/ekonomiska trenderna alltsedan slutet av 1800-talet ger oss anledning att st\u00e4lla oss skeptiska till biologiska f\u00f6rklaringar av m\u00e4nskliga beteenden och politiska system. Att de olika epokernas f\u00f6rklaringar \u00e4r delvis motstridiga \u00e4r ocks\u00e5 en indikation p\u00e5 att det \u00e4r n\u00e5got grundl\u00e4ggande fel p\u00e5 de biologiska f\u00f6rklaringarna.<\/p>\n

I n\u00e5gon mening har f\u00f6rst\u00e5s allt vi m\u00e4nniskor tar oss f\u00f6r m\u00f6jliggjorts av v\u00e5ra gener. Utan gener funnes vi inte ens. Allt m\u00e4nniskor gjort eller g\u00f6r m\u00e5ste med n\u00f6dv\u00e4ndighet till\u00e5tas av generna. Det generna inte till\u00e5ter, det g\u00f6r ingen m\u00e4nniska, som att flyga genom att flaxa med armarna, f\u00f6r att ta ett \u00f6vertydligt exempel. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r en sj\u00e4lvklarhet idag att allting vi, eller n\u00e5gra av oss, g\u00f6r p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt har sin grund i biologin men det som intresserar oss n\u00e4r det g\u00e4ller v\u00e5rt samh\u00e4llsbyggande \u00e4r inte det sj\u00e4lvklara.<\/p>\n

Vi vet redan, genom otaliga samh\u00e4lls- och beteendevetenskapliga studier, att om man tvingar m\u00e4nniskor att konkurrera s\u00e5 blir m\u00e4nniskor stressade och l\u00e4ttare egoistiska och d\u00e5 \u00f6kar ocks\u00e5 v\u00e5ldet och mobbingen. St\u00e4ller man grupper mot varandra skapar man l\u00e4tt fiendskap och rentav krig mellan dessa, som vi sett demonstrerat, b\u00e5de i f\u00f6r detta Jugoslavien och i Rwanda. Ger man d\u00e4remot m\u00e4nniskor trygga levnadsf\u00f6rh\u00e5llanden blir de avsev\u00e4rt mycket mer samarbetsvilliga, hj\u00e4lp- och omt\u00e4nksamma och mindre ben\u00e4gna att mobba. Sedan spelar det ingen roll om evolutionen sker genom individselektion eller gruppselektion eller b\u00e5dadera.<\/p>\n

D\u00e4rmed blir biologiska f\u00f6rklaringar om att eller p\u00e5 vilket s\u00e4tt v\u00e5ra beteenden styrs av v\u00e5ra gener t\u00e4mligen ointressanta n\u00e4r det g\u00e4ller att organisera v\u00e5ra samh\u00e4llen s\u00e5 bra som m\u00f6jligt f\u00f6r s\u00e5 m\u00e5nga som m\u00f6jligt. Vi vet ocks\u00e5 redan vad som m\u00e5ste till f\u00f6r att vi ska f\u00e5 s\u00e5dana samh\u00e4llen. F\u00f6r detta beh\u00f6ver vi inte ing\u00e5ende kunskaper om genfrekvenser hos den ena eller den andra gruppen av m\u00e4nniskor, om vi inte t\u00e4nker oss en modernare form av eugenik d\u00e4r fostren unders\u00f6ks f\u00f6r borttagande av somliga eller f\u00f6r genetisk manipulation av dem. Sedan \u00e4r naturligtvis mer ing\u00e5ende kunskaper om gener av intresse av andra sk\u00e4l.<\/p>\n

Jag vill betona att jag inte f\u00f6r ett \u00f6gonblick antyder att Svensson och Gustafsson \u00e4r ute efter att legitimera ett antidemokratiskt system. Jag vill bara peka p\u00e5 n\u00e5gra id\u00e9historiska aspekter p\u00e5 det de diskuterar i sin artikel. Jag menar inte heller att (andra) biologer medvetet g\u00e5r in f\u00f6r att prestera biologiska teorier f\u00f6r att legitimera de r\u00e5dande samh\u00e4llssystemen. Det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s snarare s\u00e5 att n\u00e4r biologer ser en viss politisk utveckling d\u00e5 s\u00f6ker de i sin vetenskap efter svar p\u00e5 fr\u00e5gan vad i v\u00e5r biologiska natur som kan f\u00f6rklara det som sker. Somliga biologer g\u00e5r f\u00f6re, andra f\u00f6ljer efter. De tv\u00e5 perspektiven \u201dmer makt \u00e5t eliterna\u201d kontra \u201dmer makt \u00e5t folket\u201d har avl\u00f6st varandra under hela v\u00e5r k\u00e4nda historia och det har f\u00f6rst\u00e5s alltid funnits personer som inte ligger i fas med sin tids r\u00e5dande trend men som ser sin chans n\u00e4r trender v\u00e4nder igen.<\/p>\n

Jag f\u00f6resl\u00e5r allts\u00e5 att vi inte alls beh\u00f6ver l\u00e5ta oss n\u00f6ja med den tr\u00f6st som Erik Svensson och Pia Gustafsson tycks ge oss, att vi kan strunta i v\u00e5r biologiska natur och f\u00f6rs\u00f6ka skapa det goda samh\u00e4llet trots att vi \u00e4r utsatta f\u00f6r gruppselektion och trots att mobbing nog ligger i v\u00e5r natur. V\u00e5ra m\u00f6jligheter att skapa det goda samh\u00e4llet ligger ist\u00e4llet, menar jag, helt inom de ramar som v\u00e5ra gener ger oss. Det g\u00e4ller bara att inte skapa det samh\u00e4lle, de omst\u00e4ndigheter som framkallar det s\u00e4msta m\u00f6jligheterna inom oss, som det liberala konkurrensinriktade utslagningssamh\u00e4llet g\u00f6r, eller som diktatoriska och maktgalna ledare kan framkalla med effektiv propaganda. I den saken \u00e4r vi s\u00e4kert \u00f6verens.<\/p>\n

En artikel av Kerstin Berminge<\/span>
\nArtikelf\u00f6rfattaren \u00e4r fil dr i vetenskapsteori, nu pensionerad, tidigare verksam vid G\u00f6teborgs universitet. Har skrivit avhandlingen Tv\u00e5 etologer. En vetenskapsteoretisk analys av Konrad Lorenz forskarutveckling j\u00e4mf\u00f6rd med Niko Tinbergens<\/em> 1988, samt bland annat Kvinnan \u2013 djur eller m\u00e4nniska? Ett vetenskapsteoretiskt perspektiv p\u00e5 biologismens kvinnosyn<\/em> 2002<\/p>\n

NOTER:<\/span><\/p>\n

1) Med gruppselektion menar man att evolutionen sker genom att grupper vinner \u00f6ver andra grupper i kampen om resurserna ist\u00e4llet f\u00f6r att den evolution\u00e4ra kampen om vem som f\u00e5r m\u00f6jlighet att f\u00f6ra sina gener vidare sker i kamp mellan individer, allts\u00e5 genom individselektion.<\/p>\n

2) Hrdy Sarah, 1977, The Langurs of Abu. Female and Male strategies of Reproduction, Harward Univ, Press. Hrdy Sarah, 1981, The Whoman That Never Evolved, Mass. London<\/p>\n

3) Hernstein R J \/ Murray C, 1994, The Bell Curve. Intelligence and Class Structure in American Life, Free Press, New York.<\/p>\n

4) Eduard O Wilson, Sociobiology. The New Synthesis, 1976 Harvard Univ. Press<\/p>\n

5) Dawkins Richard\u201a 1978, The Selfish Gene\u201a Paladin. P\u00e5 svenska Den sj\u00e4lviska genen, 1992<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00c4r m\u00e4nniskan egoist \u201dav naturen\u201d? Vad s\u00e4ger oss de nya biologiska r\u00f6nen? I R\u00f6da rummet 1\/2010 gav Erik Svensson och Pia Gustafsson sin syn p\u00e5 hur man som socialist kan se p\u00e5 biologisk forskning kontra samh\u00e4lle och politik. Vetenskapsteoretikern Kerstin … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":30,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[148,5,32],"tags":[290,285,286,289,287,288],"class_list":["post-478","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-debatt","category-politik","category-vetenskap","tag-etologi","tag-jane-goodall","tag-kerstin-berminge","tag-konrad-lorenz","tag-socialdarwinism","tag-sociobiologi"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-7I","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/478","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/30"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=478"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/478\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":543,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/478\/revisions\/543"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=478"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=478"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=478"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}