{"id":672,"date":"2005-11-01T17:39:07","date_gmt":"2005-11-01T16:39:07","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=672"},"modified":"2010-11-22T15:32:00","modified_gmt":"2010-11-22T14:32:00","slug":"cia-och-usas-utrikespolitik","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2005\/11\/01\/cia-och-usas-utrikespolitik\/","title":{"rendered":"CIA och USA:s utrikespolitik"},"content":{"rendered":"<p>&#8221;Om man hade till\u00e4mpat N\u00fcrnbergprinciperna skulle samtliga amerikanska presidenter efter andra v\u00e4rldskriget h\u00e4ngts.\u201d<\/p>\n<p><strong>Noam Chomsky<\/strong><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-content\/uploads\/2005\/11\/Noam-Chomsky-Copyright-Don-.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft size-medium wp-image-716\" title=\"Noam-Chomsky-Copyright-Don-\" src=\"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-content\/uploads\/2005\/11\/Noam-Chomsky-Copyright-Don--226x300.jpg\" alt=\"\" width=\"226\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-content\/uploads\/2005\/11\/Noam-Chomsky-Copyright-Don--226x300.jpg 226w, https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-content\/uploads\/2005\/11\/Noam-Chomsky-Copyright-Don--773x1024.jpg 773w, https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-content\/uploads\/2005\/11\/Noam-Chomsky-Copyright-Don-.jpg 1000w\" sizes=\"auto, (max-width: 226px) 100vw, 226px\" \/><\/a>\u00c5r 1967 tr\u00e4ffade den amerikanske UD-tj\u00e4nstemannen William Blum ett val. Uppr\u00f6rd \u00f6ver USA:s krigf\u00f6ring i Vietnam b\u00f6rjade han se ett underliggande m\u00f6nster av utsugning och f\u00f6rtryck i amerikansk utrikespolitik. Han slog alla karri\u00e4rambitioner ur h\u00e5gen och best\u00e4mde sig f\u00f6r att viga sitt liv till att forska, skriva och ber\u00e4tta om USA:s &#8221;verkliga utrikespolitik&#8221;.<\/p>\n<p>Drygt 30 \u00e5r senare har resultatet av denna str\u00e4van \u00e4ven n\u00e5tt Sverige.<\/p>\n<p>Blums bok <em>CIA och USA:s verkliga utrikespolitik<\/em> har nu kommit ut p\u00e5 svenska.<!--more--> Det \u00e4r ingen slump att det sker p\u00e5 Epsilon Press, det f\u00f6rlag som \u00e4ven \u00f6versatt och publicerat en rad b\u00f6cker av Noam Chomsky, en av de allra mest vederh\u00e4ftiga och initierade kritikerna av amerikansk utrikespolitik \u2013 Makt och ideologi,Terrorismens kultur och Man kan inte m\u00f6rda historien \u2013 f\u00f6r att nu n\u00e4mna n\u00e5gra av f\u00f6rlagets tidigare utg\u00e5vor av Chomsky.<\/p>\n<p>Att Chomsky ger Blums arbete vitsorden &#8221;den \u00f6verl\u00e4gset b\u00e4sta boken i \u00e4mnet&#8221; borgar s\u00e5 att s\u00e4ga f\u00f6r kvalit\u00e8.<\/p>\n<p>Blums bok \u00e4r en oerh\u00f6rt noggrann och diger studie \u00f6ver CIA och den amerikanska politiken efter 1945. I 55 kapitel \u2013 med allt fr\u00e5n de manipulerade valen i Italien 1947-48 till mordet p\u00e5 Kongos president Patrice Lumumba 1961 eller Gulfkriget 1991 \u2013 fril\u00e4gger Blum historien. Och visst blir man som gammal antiimperialist och v\u00e4nsteraktivist synnerligen tillfreds av att f\u00e5 denna bok i sin hand. Det \u00e4r oerh\u00f6rt gl\u00e4djande att en f\u00f6rfattare i dessa dagar, under den g\u00e4llt proklamerade &#8221;pax americana&#8221;, n\u00e4r hundratusentals irakiska barns sv\u00e4ltd\u00f6d p\u00e5 sin h\u00f6jd bara blir en anteckning i marginalen, p\u00e5 ett s\u00e5 m\u00e5lmedvetet s\u00e4tt gr\u00e4ver under ytan och f\u00f6rs\u00f6ker &#8221;se vad det \u00e4r som sker i det som synes ske&#8221;.<\/p>\n<p>&#8221;L\u00e4r k\u00e4nna sanningen, sanningen ska g\u00f6ra er fria&#8221;. S\u00e5 st\u00e5r det vid ing\u00e5ngen till CIA:s h\u00f6gkvarter i Langley, Virginia. Med tanke p\u00e5 denna organisations framfart \u2013 med mord, tortyr och st\u00f6d till milit\u00e4rkupper v\u00e4rlden \u00f6ver \u2013 f\u00e5r denna h\u00f6gst\u00e4mda devis en i det n\u00e4rmaste orwellsk klang, ett &#8221;nyspr\u00e5k&#8221; d\u00e4r krig blir fred och frihet synonymt med slaveri.<\/p>\n<p>\u00c5r 1997 uppbar detta gigantiska underr\u00e4ttelsemaskineri en budget p\u00e5 hela 26 miljarder dollar. S\u00e5 gott som hela v\u00e5r jord t\u00e4cks upp med agenter, stationer och teknisk \u00f6vervakning. CIA har ett vakande \u00f6ga som finns med n\u00e4stan alltid och \u00f6verallt. Att l\u00e4sa dess historia \u00e4r som att bl\u00e4ddra i en katalog av aktioner till st\u00f6d f\u00f6r despotiska USA-v\u00e4nliga makteliter och mot social f\u00f6r\u00e4ndring. Vissa \u00e5rtal och h\u00e4ndelser under efterkrigstiden \u2013 exempelvis st\u00f6rtandet av den nationalistiska regeringen Mossadeq och tills\u00e4ttandet av shahen i Iran 1953, kuppen mot den folkvalda v\u00e4nsternationalistiska regeringen Arbenz i Guatemala 1954 som ledde till att de nationaliserade plantagerna \u00e5tergick i United Fruits \u00e4go, de blodiga milit\u00e4rkupperna i Indonesien 1965 och Chile 1973, contras l\u00e5gintensiva terrorkrig mot sandinisterna i Nicaragua p\u00e5 1980-talet, etc. \u2013 \u00e4r intimt f\u00f6rknippade med CIA.<\/p>\n<p>William Blums bok \u00e4r inte det f\u00f6rsta f\u00f6rs\u00f6ket att kasta ljus \u00f6ver spionorganisationen. Men innan de amerikanska skribenterna Tomas Ross och David Wise 1965 gav ut sitt portalverk The invisible government fanns det inte mycket skrivet om CIA. Under det kalla krigets mest frysta tid var det i USA mer eller mindre synonymt med landsf\u00f6rr\u00e4deri att blicka in bakom underr\u00e4ttelseorganets f\u00f6rl\u00e5ten. Under 1970-talet \u2013 i Vietnamkrigets och Watergateskandalens svallv\u00e5gor \u2013 \u00f6ppnades s\u00e5 dammluckorna. En hel rad arbeten om amerikansk utrikespolitik i allm\u00e4nhet och CIA i synnerhet hamnade p\u00e5 bokhandelsdiskarna.<\/p>\n<p>Det mest omtalade var nog den avhoppade agenten Philip Agees <em>CIA inifr\u00e5n<\/em>.<em> Dagbok 1956-74<\/em>. Agee hade varit stationschef i flera latinamerikanska l\u00e4nder och kunde med stor detaljrikedom avsl\u00f6ja h\u00e4ndelsef\u00f6rlopp i det f\u00f6rdolda.<\/p>\n<p>Mycket annat kom upp i offentlighetens ljus i samband med kongressf\u00f6rh\u00f6ren i mitten av 1970-talet. H\u00e4r tvingades h\u00f6ga CIA-tj\u00e4nstem\u00e4n att under ed redog\u00f6ra f\u00f6r hemliga operationer, mordf\u00f6rs\u00f6k p\u00e5 utl\u00e4ndska statschefer och liknande. Det framkom att CIA i m\u00e5nga fall inte gett de folkvalda politikerna tillb\u00f6rlig information, brutit mot lagen och agerat som en stat i staten. Den tidigare CIA-chefen Richard Helms d\u00f6mdes till villkorligt<br \/>\nf\u00e4ngelse f\u00f6r att han v\u00e4grade att avsl\u00f6ja detaljer om de operationer mot Chiles president Salvador Allende som ledde fram till general Pinochets milit\u00e4rkupp 1973.<\/p>\n<p>N\u00e4mnas b\u00f6r ocks\u00e5 Bob Woodwards gedigna arbete <em>CIA:s hemliga krig 1981-87<\/em>. I fokus st\u00e5r h\u00e4r USA:s ih\u00e4rdiga f\u00f6rs\u00f6k att st\u00f6rta Nicaraguas sandinistregering, med Iran-Contrasaff\u00e4ren som kulmen. Boken ger \u00f6verhuvudtaget en tydlig bild av amerikansk utrikespolitik under Reagan\u00e5ren, hur man p\u00e5 ett h\u00e4nsynsl\u00f6st och m\u00e5lmedvetet s\u00e4tt f\u00f6rs\u00f6kte att ta tillbaka f\u00f6rlorad terr\u00e4ng efter Vietnamkriget.<\/p>\n<p>En del av vad Blum skriver \u00e4r ocks\u00e5, \u00e5tminstone f\u00f6r mig, historiska nyheter. Som exempelvis att CIA \u00e4nda fram till mitten av 1960-talet skickade in sabotagegrupper i \u00d6steuropa, grupper vars uppgift var att orsaka t\u00e5gursp\u00e5rningar, spr\u00e4nga broar och kraftverk, f\u00f6rst\u00f6ra vapenfabriker, etc. \u2013 med det slutliga m\u00e5let att f\u00e5 till st\u00e5nd inhemska v\u00e4pnade resningar. Inte undra p\u00e5 att det kalla kriget faktiskt s\u00e5 l\u00e4nge var s\u00e5 kallt som det var.<\/p>\n<p>Det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s inte heller n\u00e5gon munter l\u00e4sning som Blum bjuder oss. Ibland k\u00e4nns det som att likt en Dante f\u00f6retaga sig en resa ner i underjorden. M\u00e5nga kapitel dryper av blod och terror, h\u00e4r bara ett exempel: &#8221;En f\u00f6re detta amerikansk underr\u00e4ttelsetj\u00e4nstofficer i Vietnam, K Barton Osborn, vittnade inf\u00f6r en av representantshusets kommitt\u00e9er, att misst\u00e4nkta som f\u00e5ngades under Phoenix-programmet f\u00f6rh\u00f6rdes i helikoptrar och ibland knuffades ut. Han ber\u00e4ttade ocks\u00e5 om anv\u00e4ndning av elchocker och om att hamra in en femton centimeter l\u00e5ng tr\u00e4plugg genom \u00f6rat in i hj\u00e4rnan tills offret dog&#8221;.<\/p>\n<p>En bock i kanten satte jag dock vid l\u00e4sningen av boken. Blum har bitvis en tendens att bli n\u00e5got \u00f6verpolemisk. Exempelvis h\u00e4vdar han att f\u00f6rnekandet av USA:s \u00f6vergrepp \u00e4r v\u00e4rre \u00e4n f\u00f6rnekandet av den nazistiska f\u00f6rintelsen. Varf\u00f6r r\u00e4cker det inte med att s\u00e4ga att f\u00f6rnekandet av dessa b\u00e5da illd\u00e5d \u00e4r lika allvarliga, att terror \u00e4r terror oavsett om det ut\u00f6vas i Auschwitz eller i Vietnams djungler? Risken \u00e4r att Blum genom att intaga ett s\u00e5dant polemiskt h\u00f6gl\u00e4ge st\u00f6ter bort vissa l\u00e4sare, att han kan uppfattas som en enkel propagandist.<\/p>\n<p>F\u00f6r det \u00e4r han ju verkligen inte.Tv\u00e4rtom f\u00e5r man leta efter ett mer v\u00e4ldokumenterat vittnesb\u00f6rd. Boken borde ha en given plats i varje radikal m\u00e4nniskas bokhylla, lite som funktionen av ett uppslagsverk f\u00f6r oss som str\u00e4var efter att f\u00f6r\u00e4ndra tillst\u00e5ndet i v\u00e5r v\u00e4rld.<\/p>\n<p><strong>Anders Karlsson<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>&#8221;Om man hade till\u00e4mpat N\u00fcrnbergprinciperna skulle samtliga amerikanska presidenter efter andra v\u00e4rldskriget h\u00e4ngts.\u201d Noam Chomsky \u00c5r 1967 tr\u00e4ffade den amerikanske UD-tj\u00e4nstemannen William Blum ett val. Uppr\u00f6rd \u00f6ver USA:s krigf\u00f6ring i Vietnam b\u00f6rjade han se ett underliggande m\u00f6nster av utsugning och &hellip; <a href=\"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2005\/11\/01\/cia-och-usas-utrikespolitik\/\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":28,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[27,24,7,26,19],"tags":[398,396,400,402,397,401,66,403,399],"class_list":["post-672","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-bocker","category-imperialism","category-internationellt","category-kultur","category-usa","tag-arbenz","tag-cia","tag-guatemala","tag-iran","tag-langoey","tag-mossadeq","tag-vietnam","tag-watergate","tag-william-blum"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-aQ","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/672","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/28"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=672"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/672\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":674,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/672\/revisions\/674"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=672"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=672"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=672"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}