{"id":675,"date":"2005-11-01T17:51:41","date_gmt":"2005-11-01T16:51:41","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=675"},"modified":"2010-11-22T15:28:37","modified_gmt":"2010-11-22T14:28:37","slug":"levande-roster-om-rosa","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2005\/11\/01\/levande-roster-om-rosa\/","title":{"rendered":"Levande r\u00f6ster om Rosa"},"content":{"rendered":"

Anders Karlsson om ”R\u00f6ster om Rosa Luxemburg<\/em>”, Bokf\u00f6rlaget R\u00f6da Rummet, 1999. (RR 2 \/ 99)<\/p>\n

Levande r\u00f6ster om Rosa<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>Den 15 januari i \u00e5r h\u00f6lls en gigantisk manifestation i Berlin. 100-150 000 demonstranter h\u00f6gtidligh\u00f6ll 80-\u00e5rs minnet av Rosa Luxemburg och hennes vapendragare Karl Liebknecht, b\u00e5da brutalt m\u00f6rdade av den tyska staten. Demonstrationst\u00e5gets ideologiska brokighet illustrerades av att Stalinportr\u00e4tt blandades med svarta fladdrande anarkistfanor.<\/p>\n

M\u00e5nga v\u00e4nsterradikala m\u00e4nniskor ser idag \u00e5terigen Rosa Luxemburg som en symbol f\u00f6r ett alternativt samh\u00e4lle. Gammelkommunister knyter an till att hon var en av det tyska kommunistpartiets grundare, anarkister till hennes tankar om arbetarnas spontana upprorsben\u00e4genhet och socialister i allm\u00e4nhet f\u00e5ngas av hennes passionerade f\u00f6rsvar av flerpartisystem och yttrandefrihet. Under det m\u00f6rka 1930-talet f\u00f6ll annars mycket av
\nRosa Luxemburgs ide\u00e9r i gl\u00f6mska. I Nazityskland br\u00e4ndes hennes b\u00f6cker p\u00e5 b\u00e5l och i Sovjet br\u00e4nnm\u00e4rkte Stalin henne som en fiende till bolsjevismen.<\/p>\n

I slutet av 1960-talet b\u00f6rjade dock delar av den nya v\u00e4nstern att \u00e5terigen n\u00e4rma sig hennes skrifter. Hennes v\u00e5ldsamma d\u00f6d och levnads\u00f6de \u00f6verhuvudtaget den st\u00e4ndigt oppositionella handikappade judinnan som f\u00f6rs\u00f6kte f\u00f6rena k\u00e4rlek och revolution i en mansdominerad arbetarr\u00f6relse gav dock mytbildningarna riklig n\u00e4ring. Kunskapen om vad hon verkligen stod f\u00f6r \u00e4r inom dagens v\u00e4nster minst sagt suddig.<\/p>\n

R\u00f6ster om Rosa Luxemburg, en antologi utgiven p\u00e5 Bokf\u00f6rlaget R\u00f6da Rummet, \u00e4r ett f\u00f6rs\u00f6k att r\u00e5da bot p\u00e5 denna brist. Boken ger med sin kompott av t\u00e4mligen varierande bidrag en levande bild av Rosa Luxemburg i helfigur som politisk revolution\u00e4r och m\u00e4nniska. G\u00f6ran Greiders f\u00f6rord \u00e4r ett lyckokast. Greider t\u00e4cker v\u00e4l in det v\u00e4sentliga i hennes politiska g\u00e4rning och g\u00f6r tv\u00e5 l\u00e4ngre nedslag; fr\u00e5gan om den revolution\u00e4ra strategin och kampen mot kriget .<\/p>\n

Sin revolution\u00e4ra strategi formulerade Luxemburg framf\u00f6r allt i uppsatsen Masstrejk, parti och revolution, d\u00e4r hon utifr\u00e5n arbetarkampen i Ryssland 1904-05 lyfte fram masstrejken som ett offensivt politiskt vapen. Tidigare hade den tidens v\u00e4sterl\u00e4ndska socialdemokrati p\u00e5 sin h\u00f6jd sett den som ett medel f\u00f6r att f\u00e5 igenom ekonomiska krav eller f\u00f6r att flytta fram positionerna i enskilda politiska fr\u00e5gor (allm\u00e4n r\u00f6str\u00e4tt, kortare arbetstid, medmera).<\/p>\n

I kampen om den politiska makten var man n\u00e4stan uteslutande inriktad p\u00e5 att gradvis vinna \u00f6kat inflytande genom parlamentariskt arbete och valframg\u00e5ngar. Det tyska SPD, den internationella arbetarr\u00f6relsens d\u00e5varande flaggskepp , kallade det den gamla bepr\u00f6vade taktiken. Luxemburg var d\u00e4remot den f\u00f6rsta att se masstrejken som en m\u00f6jlig brygga mellan de dagspolitiska fr\u00e5gorna och den socialistiska framtiden, att binda samman dagskrav och \u00f6verg\u00e5ngskrav som senare tiders revolution\u00e4ra marxister kom att uttrycka det. Hos de \u00e4ngsliga fack- och partiledningarna i Tyskland fick hon dock ringa geh\u00f6r.<\/p>\n

Greiders andra nedslag handlar om Rosa Luxemburgs kamp mot kriget och f\u00f6r de arbetandes solidaritet \u00f6ver gr\u00e4nserna. I Stuttgart 1907 hade Andra Internationalen tagit en resolution, f\u00f6rfattad av Lenin och Luxemburg, d\u00e4r det understr\u00f6ks att de socialdemokratiska partierna m\u00e5ste l\u00e4gga ner all kraft p\u00e5 att f\u00f6rhindra att ett v\u00e4rldskrig br\u00f6t ut. Om kriget trots allt br\u00f6t ut var det deras uppgift att v\u00e4nda sig mot sina egna inhemska h\u00e4rskare och slutgiltigt st\u00f6rta kapitalismen.<\/p>\n

N\u00e4r det kom till kritan var dock inte denna resolution v\u00e4rd ens papperet den var skriven p\u00e5. I augusti 1914 r\u00f6stade de flesta socialdemokrater, och d\u00e5 framf\u00f6r allt de tyska, f\u00f6r krigskrediter. F\u00f6r Luxemburg var detta givetvis ett bombnedslag. Andra Internationalen l\u00e5g i spillror och allt vad hon stod f\u00f6r verkade ha g\u00e5tt f\u00f6rlorat. Enligt Clara Zetkin, hennes v\u00e4nninna och medk\u00e4mpe, \u00f6verv\u00e4gde hon och Luxemburg till och med att beg\u00e5 sj\u00e4lvmord. Rosa Luxemburg hamnade, som oppositionella gjorde i denna m\u00f6rkrets tid, i f\u00e4ngelse.<\/p>\n

Sammanlagt satt hon inne hela tre \u00e5r och fyra m\u00e5nader under kriget. Ingenting kunde dock hindra henne fr\u00e5n att arbeta politiskt. Hon skrev b\u00f6cker, pamfletter och en uppsj\u00f6 av tidningsartiklar. I pamfletten Socialdemokratins kris analyserade hon kriget som h\u00e4rstammande ur mots\u00e4ttningar i det kapitalistiska systemet och f\u00f6rs\u00f6kte kasta ljus \u00f6ver det socialdemokratiska sveket. En rad av hennes mustiga uttryck har blivit bevingade, exempelvis Socialism eller barbari, Prolet\u00e4rer i alla l\u00e4nder f\u00f6renen eder i fredstid och sk\u00e4r halsen av varandra i krig , Socialdemokratin \u00e4r ingenting annat \u00e4n ett stinkande lik och de tyska socialdemokraterna \u00e4r de st\u00f6rsta skurkar v\u00e4rlden n\u00e5gonsin sk\u00e5dat.<\/p>\n

Hennes litter\u00e4ra stil var oefterh\u00e4rmlig. I f\u00f6ljande smakprov beskriver hon Tyskland efter att den f\u00f6rsta patriotiska v\u00e5gen lagt sig:<\/p>\n

”Sk\u00e5despelet har mist sin tjuskraft. Reservisterna h\u00f6r inte l\u00e4ngre n\u00e5gra h\u00f6ga jubelskrin fr\u00e5n unga flickor som springer fram mot deras vagnar; och de st\u00e5r inte l\u00e4ngre glatt leende i t\u00e5gf\u00f6nstren f\u00f6r att vinka till folket; ist\u00e4llet vandrar de tyst och stilla genom gatorna, d\u00e4r m\u00e4nniskor med f\u00f6rgr\u00e4mda ansikten g\u00e5r till sina vardagliga sysslor.<\/p>\n

I det bleka dagsljusets tillnyktrande atmosf\u00e4r kan man h\u00f6ra en annan k\u00f6r: de hesa tjuten fr\u00e5n slagf\u00e4ltets gamar och hyenor. Tiotusen t\u00e4lt, garanterat reglementsenliga! 100 ton fl\u00e4sk, kakao, kaffesurrogat, levereras direkt mot kontant betalning! Granater, svarvar, patronv\u00e4skor, \u00e4ktenskapsbyra f\u00f6r soldat\u00e4nkor, l\u00e4derb\u00e4lten, agentur f\u00f6r arm\u00e8leveranser endast allvarligt menade erbjudanden!<\/p>\n

Den kanonmat, som i augusti och september med patriotisk h\u00e4nf\u00f6relse lastades p\u00e5 t\u00e5gen, ruttnar nu i Belgien, vid Vogeserna och i Masurien, medan profitm\u00f6jligheterna frodas p\u00e5 de d\u00f6das gravar.”<\/p><\/blockquote>\n

Av antologins \u00f6vriga kapitel \u00e4r det speciellt bidragen fr\u00e5n Karl Radek och Ernest Mandel som jag vill framh\u00e5lla. Radek ger en s\u00e5dan initierad bild av V\u00e5r kamrat Rosa Luxemburgs liv och kamp, som bara en som sj\u00e4lv tillh\u00f6rde arbetarr\u00f6relsens f\u00f6rgrundsfigurer vid denna tid kan g\u00f6ra (Radek var politiskt aktiv i s\u00e5v\u00e4l Polen, Tyskland som Ryssland och senare Sovjet).<\/p>\n

Intressant kuriosa i sammanhanget \u00e4r att Radek nedtecknade denna positiva minnesruna trots att han och Luxemburg hade varit p\u00e5 bitter kollisionskurs. Radek beskyllde Luxemburg, och de \u00f6vriga i ledningen f\u00f6r Polens Socialdemokratiska Parti, f\u00f6r toppstyre. Luxemburg sl\u00e4ppte d\u00e5 loss en st\u00f6rtflod av anklagelser mot honom allt fr\u00e5n f\u00f6rskingring till st\u00f6ld av en rock och lyckades f\u00e5 Radek utesluten ur partiet.(!) Exemplet visar att hon kunde ha nog s\u00e5 h\u00e5rda nypor mot opponenter i de egna leden.<\/p>\n

Det fanns inte bara den Luxemburg som var demokratins och pluralismens v\u00e4kterska utan ocks\u00e5 den som till n\u00e4stan varje pris skulle ha sin vilja igenom. K\u00e4nt \u00e4r att det polska partiet var minst lika centralstyrt som Lenins bolsjevikparti vilket Luxemburg i kraftiga ordalag angrep f\u00f6r bristande demokrati. Ernest Mandel tecknar, med det tyska socialdemokratiska partiet som bakgrund, en bild av Rosa Luxemburgs revolution\u00e4ra strategi d\u00e4r han levandeg\u00f6r hennes n\u00e4stintill st\u00e4ndiga strid och opposition mot den byr\u00e5kratiska ledningens ovilja att se massaktioner, och d\u00e5 framf\u00f6r allt strejker, som ett vapen i kampen f\u00f6r den politiska makten.<\/p>\n

Han tar ocks\u00e5 upp hennes oerh\u00f6rda k\u00e4nsla f\u00f6r faran att politiska organisationer stelnar till, att ledarna alltmer distanserar sig fr\u00e5n gr\u00e4sr\u00f6tterna och blir en del av det r\u00e5dande systemet: Tidigare revolutioner, och speciellt revolutionerna 1848, har visat att det inte \u00e4r massorna som m\u00e5ste h\u00e5llas i tyglar i revolution\u00e4ra situationer, utan de parlamentariska sakf\u00f6rarna, s\u00e5 att de inte kan f\u00f6rr\u00e5da massorna. Det var dessa insikter som ledde henne fram till sitt starka f\u00f6rsvar f\u00f6r flerpartisystem och yttrandefrihet, f\u00f6r att de arbetande alltid m\u00e5ste tillerk\u00e4nnas r\u00e4tten till sj\u00e4lvst\u00e4ndig organisering och att den fria debatten \u00e4r den samh\u00e4lleliga utvecklingens motor.<\/p>\n

P\u00e5 denna punkt var hon skarp i sin kritik av de inskr\u00e4nkningar i de demokratiska r\u00e4ttigheterna som bolsjevikerna genomf\u00f6rde 1918:<\/p>\n

”Men med det politiska livets undertryckande i hela landet m\u00e5ste ocks\u00e5 livet i sovjeterna alltmer f\u00f6rlamas. Utan allm\u00e4nna val, oh\u00e4mmad press-, och f\u00f6rsamlingsfrihet, fri meningskamp, utd\u00f6r livet i varje offentlig institution, blir ett skenliv d\u00e4r byr\u00e5kratin ensam f\u00f6rblir det aktiva elementet.<\/p>\n

Det offentliga livet somnar s\u00e5 sm\u00e5ningom in, n\u00e5gra dussin partiledare av outt\u00f6mlig energi och gr\u00e4nsl\u00f6s idealism dirigerar och regerar, bland dem styr i realiteten ett dussin framst\u00e5ende hj\u00e4rnor och en elit av arbetarklassen uppb\u00e5das d\u00e5 och d\u00e5 till f\u00f6rsamlingar f\u00f6r att appl\u00e5dera ledarnas tal och enh\u00e4lligt antaga f\u00f6relagda resolutioner, i grund och botten allts\u00e5 en klickhush\u00e5llning visserligen en diktatur men inte en proletariatets diktatur utan en handfull politikers diktatur.”<\/p><\/blockquote>\n

Med kuslig sk\u00e4rpa f\u00f6reb\u00e5dade h\u00e4r Luxemburg hur de demokratiska inskr\u00e4nkningar som inf\u00f6rdes under Lenin i sin f\u00f6rl\u00e4ngning skulle komma att v\u00e4ndas mot arbetarklassen och bereda v\u00e4g f\u00f6r stalindiktaturen och massutrotningen av Oktoberrevolutionens ledande k\u00e4mpar. I grund och botten l\u00e5g h\u00e4r en stark \u00f6vertygelse hos henne att det framtida socialistiska samh\u00e4llet m\u00e5ste vara, och inte kan vara n\u00e5got annat \u00e4n en gigantisk utvidgning av de demokratiska r\u00e4ttigheterna f\u00f6r alla. Redan vid sexton \u00e5rs \u00e5lder dr\u00f6mde hon ju om ett samh\u00e4llssystem som till\u00e5ter en att med rent samvete \u00e4lska alla.<\/p>\n

Trots att 80 \u00e5r har g\u00e5tt sedan Rosa Luxemburg m\u00f6rdades k\u00e4nns hennes ide\u00e8r \u00e4n idag som friska v\u00e5rvindar, v\u00e4l s\u00e5 viktiga f\u00f6r socialister att ha med i bagaget som tankegodset fr\u00e5n Lenin eller Trotskij. Du som \u00e4nnu inte bekantat dig med Rosa Luxemburg, eller vill l\u00e4ra k\u00e4nna henne mer, l\u00e4s R\u00f6ster om Rosa Luxemburg!<\/p>\n

Anders Karlsson<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Anders Karlsson om ”R\u00f6ster om Rosa Luxemburg”, Bokf\u00f6rlaget R\u00f6da Rummet, 1999. (RR 2 \/ 99) Levande r\u00f6ster om Rosa Den 15 januari i \u00e5r h\u00f6lls en gigantisk manifestation i Berlin. 100-150 000 demonstranter h\u00f6gtidligh\u00f6ll 80-\u00e5rs minnet av Rosa Luxemburg och … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":28,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[27,9,26,15],"tags":[408,404,406,405,121,84,407,295],"class_list":["post-675","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-bocker","category-historia","category-kultur","category-socialism-politik","tag-berlin","tag-ernest-mandel","tag-gorna-greider","tag-karl-radek","tag-roda-rummet","tag-rosa-luxemburg","tag-roster-om-rosa-luxemburg","tag-socialdemokratin"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-aT","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/675","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/28"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=675"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/675\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":715,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/675\/revisions\/715"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=675"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=675"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=675"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}