{"id":926,"date":"2012-02-04T23:22:36","date_gmt":"2012-02-04T22:22:36","guid":{"rendered":"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/?p=926"},"modified":"2012-02-27T15:43:33","modified_gmt":"2012-02-27T14:43:33","slug":"genom-skuldkrisens-dimridaer","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/2012\/02\/04\/genom-skuldkrisens-dimridaer\/","title":{"rendered":"Genom skuldkrisens dimrid\u00e5er"},"content":{"rendered":"

Ur nr 3-4 2011<\/em><\/p>\n

Leif Pag<\/strong>\"\"<\/a><\/strong>rotsky l\u00e4r nyligen ha kommenterat skuldkrisen med orden: \u201dDagens l\u00e4ge \u00e4r om\u00f6jligt, alla alternativ tycks ocks\u00e5 om\u00f6jliga och det finns ingen v\u00e4g fram\u00e5t.\u201d Men vilka \u00e4r de verkliga mekanismerna bakom den alltmer akuta skuldkrisen i den Europeiska unionen och vart b\u00e4r v\u00e4gen som Pagrotsky inte ser?<\/strong><\/p>\n

I denna intervju f\u00f6rklarar Eric Toussaint \u2013 sedan \u00f6ver tjugo \u00e5r engagerad i kampen mot skulds\u00e4ttningens verkningar i tredje v\u00e4rlden \u2013 spelet bakom finansmarknadens kulisser och anger en v\u00e4g ut ur skuldf\u00e4llan. \u00a0
\n<\/strong><\/p>\n

St\u00e4mmer det att Grekland m\u00e5ste f\u00f6rbinda sig att betala omkring 15 procents r\u00e4nta f\u00f6r att f\u00e5 teckna tio\u00e5riga l\u00e5n?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Ja, det g\u00f6r det. Marknaden \u00e4r bara beredd att k\u00f6pa de tio\u00e5riga obligationer som\u00a0Grekland vill s\u00e4lja p\u00e5 villkor att de binder sig f\u00f6r att betala s\u00e5 orimliga r\u00e4ntor.<\/p>\n

Kommer Grekland att skriva under tio\u00e5riga l\u00e5n p\u00e5 s\u00e5dana villkor?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Nej, Grekland har inte r\u00e5d att betala s\u00e5 h\u00f6ga r\u00e4ntor. Det skulle kosta landet alldeles f\u00f6r mycket. \u00c4nd\u00e5 kan vi n\u00e4stan dagligen l\u00e4sa b\u00e5de i mainstream- och alternativa media (d\u00e4r de sistn\u00e4mnda \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att kunna utveckla en kritisk uppfattning) att Grekland m\u00e5ste l\u00e5na till 15 procent eller mer.<\/p>\n

\u00c4nda sedan krisen br\u00f6t ut p\u00e5 v\u00e5ren 2010 har Grekland i sj\u00e4lva verket tagit korta l\u00e5n med tre, sex eller tolv m\u00e5naders l\u00f6ptid p\u00e5 marknaden, inte l\u00e4ngre, till en r\u00e4nta p\u00e5 mellan fyra och fem procent.1 M\u00e4rk v\u00e4l att innan spekulationerna mot Grekland inleddes kunde landet l\u00e5na till mycket l\u00e5g r\u00e4nta, eftersom banker och investeringsinstitutioner (pensionsfonder, f\u00f6rs\u00e4kringsbolag) var mycket ivriga att l\u00e5na ut.<\/p>\n

Den 13 oktober 2009 utf\u00e4rdade man till exempel tre m\u00e5naders statsobligationer, s\u00e5 kallade T-Bills, till mycket l\u00e5g r\u00e4nta p\u00e5 0,35 procent. Samma dag utf\u00e4rdade de sex m\u00e5naders obligationer till 0,59 procent r\u00e4nta. Sju dagar senare, 20 oktober 2009, gav de ut ett\u00e5riga obligationer till 0,94 procent.2\u00a0 Det var mindre \u00e4n sex m\u00e5nader innan krisen br\u00f6t ut. V\u00e4rd\u00aderingsinstituten hade givit Grekland och bankerna som beviljade det ena l\u00e5net efter det andra mycket h\u00f6ga v\u00e4rderingssiffror. Tio m\u00e5nader senare var Grekland tvunget att utf\u00e4rda sex m\u00e5naders obligationer till 4,65 procent r\u00e4nta \u2013 med andra ord \u00e5tta g\u00e5nger h\u00f6gre. Det pekar p\u00e5 en grundl\u00e4ggande f\u00f6r\u00e4ndring av omst\u00e4ndigheterna.<\/p>\n

Ett annat talande faktum visar p\u00e5 bankernas ansvar: 2008 kr\u00e4vde bankerna h\u00f6gre r\u00e4nta av Grekland \u00e4n 2009.<\/p>\n

I juni-juli-augusti 2008, f\u00f6re kraschen som orsakades av Lehman Brothers\u2019 konkurs, var r\u00e4ntorna fyra g\u00e5nger h\u00f6gre \u00e4n i oktober 2009. De l\u00e5g som l\u00e4gst (under en procent) fj\u00e4rde kvartalet 2009.3\u00a0 Det kan verka ologiskt eftersom en privatbank verkligen inte f\u00f6rv\u00e4ntas s\u00e4nka sin r\u00e4nta i samband med en st\u00f6rre internationell kris, minst av allt till ett land som Grekland, som \u00e4r angel\u00e4get att l\u00e5na. Men det var fullkomligt logiskt fr\u00e5n bankernas synvinkel, utifr\u00e5n att de var ute efter att maximera vinsterna, samtidigt som de litade p\u00e5 att statsmakterna skulle r\u00e4dda dem om det blev problem. Efter Lehman Brothers\u2019 konkurs \u00f6ste de amerikanska och europeiska regeringarna ut enorma m\u00e4ngder pengar f\u00f6r att l\u00f6sa ut bankerna, \u00e5terst\u00e4lla tilltron och stimulera den ekonomiska \u00e5terh\u00e4mtningen. Bankerna anv\u00e4nde dessa pengar f\u00f6r att l\u00e5na ut till l\u00e4nder som Grekland, Portugal, Spanien och Italien, \u00f6vertygade som de (med r\u00e4tta) var, att om det skulle bli n\u00e5gra problem s\u00e5 skulle Europeiska Centralbanken (ECB) och EU-kommissionen hj\u00e4lpa dem.<\/p>\n

S\u00e5 du menar att de privata bankerna medvetet f\u00f6ste in Grekland i en oh\u00e5llbar skuldf\u00e4lla genom att erbjuda l\u00e5ga r\u00e4ntor, och sedan kr\u00e4vde mycket h\u00f6gre r\u00e4ntor som gjorde det om\u00f6jligt f\u00f6r Grekland att l\u00e5na p\u00e5 l\u00e4ngre perioder \u00e4n ett \u00e5r?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Ja, precis. Jag p\u00e5st\u00e5r inte att det var n\u00e5gon sorts komplott, men det \u00e4r uppenbart att bankerna bokstavligen kastade kapital i armarna p\u00e5 l\u00e4nder som Grekland, i synnerhet genom att s\u00e4nka r\u00e4ntorna de beg\u00e4rde, eftersom de ans\u00e5g att pengarna de s\u00e5 gener\u00f6st hade f\u00e5tt fr\u00e5n offentliga myndigheter m\u00e5ste omvandlas till l\u00e5n f\u00f6r l\u00e4nderna i eurozonen. Vi m\u00e5ste komma ih\u00e5g att f\u00f6r bara tre \u00e5r sedan verkade staterna vara mer p\u00e5litliga akt\u00f6rer, samtidigt som de privata f\u00f6retagens f\u00f6rm\u00e5ga att betala tillbaka sina skulder var oviss.<\/p>\n

F\u00f6r att \u00e5terg\u00e5 till det konkreta exempel som n\u00e4mndes ovan, s\u00e5 s\u00e5lde den grekiska regeringen den 20 oktober 2009 sina tre m\u00e5naders s\u00e5 kallade T-bills till en r\u00e4nta p\u00e5 0,35 procent, i ett f\u00f6rs\u00f6k att skrapa ihop 1,5 miljarder euro. Banker och andra investeringsinstitutioner f\u00f6reslog ungef\u00e4r fem g\u00e5nger denna summa; 7,04 miljarder. Slutligen beslutade regeringen att l\u00e5na 2,4 miljarder.<\/p>\n

Nej, det \u00e4r ingen \u00f6verdrift att h\u00e4vda att bankerna bokstavligen kastade pengar efter Grekland.<\/p>\n

L\u00e5t oss ocks\u00e5 \u00e5terg\u00e5 till tidsintervallen f\u00f6r de v\u00e4steuropeiska bankernas beviljande av l\u00e5n till Grekland mellan 2005 och 2009. Banker i de v\u00e4steuropeiska l\u00e4nderna \u00f6kade sina l\u00e5n till Grekland (b\u00e5de till den privata och offentliga sektorn) i flera steg. Mellan december 2005 och mars 2007 \u00f6kade l\u00e5nem\u00e4ngden med 50 procent, fr\u00e5n strax under 80 miljarder dollar till 120 miljarder. Trots att subprimekrisen *1 hade brutit ut i USA \u00f6kade l\u00e5nen \u00e5terigen mellan juni 2007 och sommaren 2008, denna g\u00e5ng med 33 procent (fr\u00e5n 120 miljarder till 160 miljarder), och d\u00e4refter blev de kvar p\u00e5 en mycket h\u00f6g niv\u00e5 (omkring 120 miljarder). Det betyder att v\u00e4steuropeiska privata banker anv\u00e4nde de pengar som de fick till mycket l\u00e5g r\u00e4nta fr\u00e5n ECB, Bank of England, den amerikanska centralbanken och den amerikanska valutamarknaden (se nedan) f\u00f6r att \u00f6ka sina l\u00e5n till l\u00e4nder som Grekland utan att ta h\u00e4nsyn till \u2028riskerna.4<\/p>\n

Privatbankerna b\u00e4r allts\u00e5 ett tungt ansvar f\u00f6r Greklands \u00f6verv\u00e4ldigande skulder. Grekiska privatbanker l\u00e5nade ocks\u00e5 ut enorma m\u00e4ngder till offentliga myndigheter och den privata sektorn. \u00c4ven de har ett betydande ansvar f\u00f6r den nuvarande situationen. F\u00f6ljaktligen borde de skulder som utl\u00e4ndska och grekiska banker g\u00f6r anspr\u00e5k p\u00e5 fr\u00e5n Grekland betraktas som icke-legitima och d\u00e4rmed ogiltiga.<\/p>\n

Den stora grekiska obligationsbasaren<\/em><\/strong><\/p>\n

Du s\u00e4ger att Grekland har upph\u00f6rt att utf\u00e4rda tio\u00e5riga obligationer efter att krisen br\u00f6t ut i maj 2010. Varf\u00f6r beg\u00e4r d\u00e5 marknaderna en r\u00e4nta p\u00e5 15 procent eller mer p\u00e5 grekiska tio\u00e5riga obligationer? 5<\/strong><\/p>\n

\u2013 Det p\u00e5verkar f\u00f6rs\u00e4ljningspriset p\u00e5 \u00e4ldre grekiska skuldsedlar som byts p\u00e5 den sekund\u00e4ra marknaden eller OTC-marknaden. \u00a7 Det finns en annan mycket viktigare konsekvens; n\u00e4mligen att det tvingar Grekland att v\u00e4lja mellan tv\u00e5 alternativ:<\/p>\n

a) antingen vara \u00e4nnu mer beroende av s\u00e5 kallade trojkan (IMF, ECB, EU-kommissionen) f\u00f6r att f\u00e5 l\u00e5ngsiktiga l\u00e5n (10-15-30 \u00e5r) och g\u00e5 med p\u00e5 deras villkor, eller<\/p>\n

b) v\u00e4gra f\u00f6lja marknadens och trojkans diktat och st\u00e4lla in betalningarna och samtidigt inleda en revision f\u00f6r att v\u00e4gra fullg\u00f6ra de icke-legitima delarna av sina skulder.<\/p>\n

Innan vi tittar p\u00e5 dessa alternativ, kan du f\u00f6rklara vad den sekund\u00e4ra marknaden \u00e4r?<\/strong><\/p>\n

\u2013Precis som f\u00f6r begagnade bilar finns det en andrahandsmarknad f\u00f6r skulder. Investeringsinstitutioner och hedgefonder \u2020 k\u00f6per eller s\u00e4ljer obligationer p\u00e5 den sekund\u00e4ra marknaden eller p\u00e5 OTC-marknaden. Investeringsinstitutionerna \u00e4r de absolut viktigaste akt\u00f6rerna.<\/p>\n

Senaste g\u00e5ngen Grekland utf\u00e4rdade tio\u00e5riga obligationer var den 11 mars 2010, innan spekulationsangreppen inleddes och trojkan ingrep. F\u00f6r att f\u00e5 fem miljarder euro band landet sig i mars 2010 f\u00f6r en r\u00e4nta p\u00e5 6,25 procent \u00e5rligen till 2020. Det \u00e5ret m\u00e5ste landet betala tillbaka hela det l\u00e5nade kapitalet. Som vi har sett l\u00e5nar man nu inte l\u00e4ngre p\u00e5 tio \u00e5r eftersom r\u00e4ntorna exploderade. N\u00e4r vi f\u00e5r l\u00e4sa att den tio\u00e5riga r\u00e4ntan \u00e4r 14,86 procent s\u00e5 anger det priset f\u00f6r tio\u00e5riga obligationer p\u00e5 den sekund\u00e4ra marknaden.<\/p>\n

Investeringsinstitutioner som k\u00f6pte dessa obligationer i mars 2010 f\u00f6rs\u00f6ker s\u00e4lja dem p\u00e5 den sekund\u00e4ra skuldmarknaden eftersom de har blivit h\u00f6griskpapper, genom att Grekland kanske inte kan betala tillbaka deras v\u00e4rde n\u00e4r de l\u00f6per ut.<\/p>\n

Kan du f\u00f6rklara hur man best\u00e4mmer andrahandspriset p\u00e5 tio\u00e5riga obligationer som utf\u00e4rdats av Grekland<\/strong>?<\/p>\n

\u2013Nedanst\u00e5ende tabell kan hj\u00e4lpa oss att f\u00f6rst\u00e5 vad som menas med att den grekiska r\u00e4ntan p\u00e5 tio \u00e5r uppg\u00e5r till 14,86 procent. L\u00e5t oss ta ett exempel: en bank k\u00f6pte i mars 2010 grekiska obligationer f\u00f6r 500 miljoner euro, d\u00e4r varje obligation kostade 1 000 euro. Banken kommer varje \u00e5r att ta ut en r\u00e4nta p\u00e5 62,5 euro (det vill s\u00e4ga 6,25 procent p\u00e5 1 000 euro) per obligation. P\u00e5 kapitals\u00e4kerhetsmarknadens s\u00e4regna spr\u00e5k s\u00e5 kommer en obligation att ge en kupong v\u00e4rd 62,5 euro i avkastning. Nu, 2011, betraktas dessa obligationer som riskabla eftersom det ingalunda \u00e4r s\u00e4kert att Grekland 2020 kommer att kunna betala tillbaka det utl\u00e5nade kapitalet. S\u00e5 de banker som har m\u00e5nga grekiska obligationer s\u00e5som BNP Paribas (de hade i juli 2011 fortfarande kvar obligationer f\u00f6r 5 miljarder euro), Dexia (3,5 miljarder), Commerzbank (3 miljarder), Generali (3 miljarder), Soci\u00e9t\u00e9 G\u00e9n\u00e9rale (2,7 miljarder). Dessa samt Royal Bank of Scotland, Allianz och grekiska banker, s\u00e4ljer nu sina obligationer p\u00e5 den sekund\u00e4ra marknaden eftersom de har \u201dskr\u00e4pobligationer\u201d i sina bokslut. F\u00f6r att kunna lugna sina aktie\u00e4gare (och stoppa dem fr\u00e5n att s\u00e4lja sina aktier), sina kunder (hindra dem fr\u00e5n att ta ut sina besparingar) och europeiska myndigheter, m\u00e5ste de bli av med s\u00e5 m\u00e5nga grekiska obligationer som m\u00f6jligt. Och detta efter att fram till mars 2010 ha glufsat i sig dem.<\/p>\n

Till vilket pris kan de s\u00e4lja dem? Det \u00e4r d\u00e4r r\u00e4ntan p\u00e5 14,86 procent spelar en roll. Hedgefonder och andra blodsugarfonder som \u00e4r beredda att k\u00f6pa grekiska obligationer som utf\u00e4rdades i mars 2010 vill ha en avkastning p\u00e5 14,86 procent. Om de k\u00f6per obligationer som ger en avkastning p\u00e5 62,5 euro, s\u00e5 m\u00e5ste denna summa utg\u00f6ra 14,86 procent av ink\u00f6pspriset, s\u00e5 obligationerna s\u00e4ljs f\u00f6r bara 420,50 euro.<\/p>\n

Se tabell.<\/p>\n

Sammanfattningsvis: om k\u00f6parna vill f\u00e5 en faktisk r\u00e4nta p\u00e5 14,86 procent kommer de inte att betala mer \u00e4n 420,50 euro f\u00f6r 1000-euro-obligationer. Som ni kan f\u00f6rest\u00e4lla er vill inte bankerna s\u00e4lja med en s\u00e5dan f\u00f6rlust.<\/p>\n

Du s\u00e4ger att investeringsinstitutionerna s\u00e4ljer grekiska obligationer. Har du n\u00e5gon uppfattning om i vilken omfattning?<\/strong><\/p>\n

\u2013 De franska bankerna f\u00f6rs\u00f6kte minimera riskerna de tagit, och minskade d\u00e4rf\u00f6r 2010 sin exponering mot Grekland med 44 procent (fr\u00e5n 27 miljarder till 15 miljarder dollar). Tyska banker gick tillv\u00e4ga p\u00e5 liknande s\u00e4tt: deras direkta exponering minskade mellan maj 2010 och februari 2011 med 60 procent (fr\u00e5n 16 miljarder till 10 miljarder euro).Under\u00a0 2011 har detta \u00e5tert\u00e5g varit \u00e4nnu mer p\u00e5fallande.<\/p>\n

Vad g\u00f6r ECB i detta avseende?<\/strong><\/p>\n

\u2013 ECB \u00e4gnar sig helt \u00e5t att tj\u00e4na bankernas intressen.<\/p>\n

Men hur?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Genom att sj\u00e4lva k\u00f6pa grekiska obligationer p\u00e5 den sekund\u00e4ra marknaden. ECB k\u00f6per fr\u00e5n de privata bankerna som vill bli av med s\u00e4kerheterna som baseras p\u00e5 den grekiska skulden med en v\u00e4rdeminskning p\u00e5 omkring 20 procent. ECB betalar cirka 800 euro f\u00f6r en obligation vars v\u00e4rde var 1 000 euro n\u00e4r den utf\u00e4rdades. Som framg\u00e5r av tabellen ovan \u00e4r dessa obligationer mycket l\u00e4gre v\u00e4rderade p\u00e5 den sekund\u00e4ra marknaden eller p\u00e5 OTC-marknaden. Det \u00e4r l\u00e4tt att inse varf\u00f6r bankerna uppskattar att f\u00e5 800 euro av ECB ist\u00e4llet f\u00f6r marknadspriset. Samtidigt \u00e4r det \u00e4nnu ett exempel p\u00e5 den enorma klyftan mellan \u00e5 ena sidan privatbankernas och de europeiska ledarnas verkliga praktik och deras predikningar om behovet att l\u00e5ta marknadskrafterna best\u00e4mma priset \u00e5 den andra. ECB \u00e4r alltid lojal mot privata intressen.<\/p>\n

Den 8 augusti 2011 b\u00f6rjade ECB k\u00f6pa obligationer som hade utf\u00e4rdats av de europeiska stater som hade hamnat i sv\u00e5righeter. Vad anser du om det?<\/p>\n

\u2013En f\u00f6rsta viktig sak att komma ih\u00e5g: media rapporterade att ECB skulle b\u00f6rja k\u00f6pa obligationer utan att uppge att det som vanligt bara skulle \u00e4ga rum p\u00e5 den sekund\u00e4ra marknaden.<\/p>\n

ECB k\u00f6per inte obligationer ur den grekiska skulden direkt fr\u00e5n den grekiska regeringen utan fr\u00e5n banker p\u00e5 den sekund\u00e4ra marknaden. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r bankerna blev s\u00e5 n\u00f6jda den 8 augusti 2011. ECB h\u00e4vdar faktiskt att man inte k\u00f6pte n\u00e5gra obligationer p\u00e5 den sekund\u00e4ra marknaden mellan mars 2011 och 8 augusti 2011. Det var en k\u00e4lla till f\u00f6rtret f\u00f6r bankerna, eftersom de ville bli av med grekiska obligationer och obligationer fr\u00e5n andra probleml\u00e4nder och d\u00e5 tvingades s\u00e4lja dem till minimipris p\u00e5 den sekund\u00e4ra marknaden. De flesta av bankerna s\u00e5lde v\u00e4ldigt f\u00e5 eftersom priserna faktiskt var alltf\u00f6r l\u00e5ga.6 Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r de kr\u00e4vde att ECB skulle b\u00f6rja k\u00f6pa igen.<\/p>\n

ECB:s \u00e5terkomst p\u00e5 den sekund\u00e4ra marknaden h\u00f6jde priset p\u00e5 grekiska obligationer, inte sant?<\/strong><\/p>\n

\u2013Ja, men bara ett tag, och det som betyder n\u00e5got \u00e4r att ECB k\u00f6per enorma m\u00e4ngder och till ett h\u00f6gre pris \u00e4n marknadspriset. Mellan maj 2010 och mars 2011 k\u00f6pte ECB grekiska obligationer fr\u00e5n banker och andra investeringsinstitutioner f\u00f6r 66 miljarder euro. Mellan 8 och 12 augusti, det vill s\u00e4ga p\u00e5 fem dagar, k\u00f6pte man grekiska, irl\u00e4ndska, portugisiska, spanska och italienska obligationer f\u00f6r 22 miljarder euro. Under den p\u00e5f\u00f6ljande veckan k\u00f6pte man f\u00f6r ytterligare 14 miljarder. Vi vet inte hur stor del som var grekiska obligationer men vi kan se att k\u00f6pen var massiva. Det som klart framg\u00e5r \u00e4r att ECB:s praktik att k\u00f6pa obligationer g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r investeringsinstitutioner att spekulera och g\u00f6ra saftiga profiter.<\/p>\n

Bankerna kan faktiskt k\u00f6pa obligationer till underpriser p\u00e5 den sekund\u00e4ra marknaden eller mycket mer diskret p\u00e5 OTC-marknaden som \u00e4r helt oreglerad (42,5 procent av deras nominella v\u00e4rde under dagarna efter 8 augusti och \u00e4nnu l\u00e4gre n\u00e5gra veckor senare) och s\u00e4lja dem till ECB f\u00f6r 80 procent av v\u00e4rdet. Omfattningen av dessa aff\u00e4rer kanske \u00e4r marginell, det \u00e4r sv\u00e5rt att veta exakt. Men de \u00e4r verkligen ytterst l\u00f6nsamma och jag kan inte se hur ECB eller marknadsmyndigheterna skulle kunna f\u00f6rhindra det ens om de skulle vilja det.<\/p>\n

Vi m\u00e5ste komma ih\u00e5g att aff\u00e4rerna p\u00e5 den sekund\u00e4ra marknaden \u00e4r n\u00e4stan oreglerade, och att j\u00e4mte den sekund\u00e4ra marknaden finns OTC-marknaden som inte alls regleras av de offentliga myndigheterna. Skuldobligationer s\u00e4ljs och k\u00f6ps regelbundet med \u201dsnabb avs\u00e4ttning\u201d, det vill s\u00e4ga att en k\u00f6pare, exempelvis en bank, kan k\u00f6pa f\u00f6r dussintals miljoner utan att beh\u00f6va betala f\u00f6r dem n\u00e4r de f\u00e5r dem. K\u00f6parna lovar att de ska betala, de f\u00e5r obligationerna, s\u00e4ljer dem vidare och betalar det de var skyldiga med inkomsterna fr\u00e5n \u00e5terf\u00f6rs\u00e4ljningen. Det visar att k\u00f6pet aldrig gjordes f\u00f6r att f\u00e5 avkastning i form av obligationsr\u00e4nta, utan k\u00f6ptes och s\u00e5ldes med en g\u00e5ng f\u00f6r att maximera vinsten (ren spekulation).<\/p>\n

Om de inte lyckas s\u00e4lja dessa obligationer vidare till ett bra pris eller inte alls, s\u00e5 kan de naturligtvis inte betala kalaset. Det kan leda till en krasch, eftersom hundratals investeringsinstitutioner spelar samma spel och de summor som st\u00e5r p\u00e5 spel \u00e4r astronomiska. Aff\u00e4rer med s\u00e4kerheter som baseras p\u00e5 statsskulden i l\u00e4nder med problem uppg\u00e5r till tiotals eller hundratals miljarder euro p\u00e5 den avreglerade marknaden.<\/p>\n

Varf\u00f6r k\u00f6per inte ECB direkt fr\u00e5n de l\u00e4nder som ger ut obligationerna ist\u00e4llet f\u00f6r p\u00e5 de sekund\u00e4ra marknaderna?<\/strong><\/p>\n

\u2013D\u00e4rf\u00f6r att de ber\u00f6rda regeringarna vill bevara den privata sektorns monopol p\u00e5 krediter till offentliga organ. B\u00e5de ECB:s egna stadgar och Lissabonf\u00f6rdraget f\u00f6rbjuder direkta l\u00e5n till medlemsstater, och det g\u00e4ller \u00e4ven centralbankerna inom EU. ECB l\u00e5nar d\u00e4rf\u00f6r ut till privata banker som i sin tur l\u00e5nar till stater med andra investeringsinstitutioner.<\/p>\n

Som jag n\u00e4mnde tidigare s\u00e5lde franska, tyska och andra banker massiva m\u00e4ngder grekiska obligationer under 2010 och f\u00f6rsta kvartalet 2011. Hittills har ECB varit den st\u00f6rsta k\u00f6paren och den k\u00f6per \u00f6ver det sekund\u00e4ra marknadspriset. 7<\/p>\n

Som ni kan inse gynnar det alla m\u00f6jliga manipulationer fr\u00e5n bankerna och andra investeringsinstitutioner, eftersom v\u00e4rdet p\u00e5 obligationerna garanteras f\u00f6r innehavarna och det samtidigt som marknaderna sl\u00e4ppts fria. Uppenbarligen har de privata bankerna satt press p\u00e5 ECB f\u00f6r att den ska k\u00f6pa obligationer till ett h\u00f6gre pris, och h\u00e4vdat att de m\u00e5ste bli av med dem f\u00f6r att st\u00e4da upp sina bokslut och f\u00f6rhindra \u00e4nnu en omfattande finanskris. \"\"<\/a><\/p>\n

Juli och augusti var bra m\u00e5nader f\u00f6r att bedriva s\u00e5dan utpressning, eftersom aktiemarknaderna mellan 8 juli och 18 augusti 2011 f\u00f6ll med mellan 15 och 25 procent. Aktiekursen p\u00e5 de banker som l\u00e5nade ut pengar till Grekland, i synnerhet franska banker, bokstavligen rasade. ECB greps av panik och gav efter f\u00f6r bankirernas och investeringsinstitutionernas p\u00e5tryckningar och b\u00f6rjade k\u00f6pa obligationer igen. ECB:s ingripande r\u00e4ddade situationen, \u00e5tminstone ett tag, f\u00f6r ett antal stora banker, s\u00e4rskilt de franska. \u00c4nnu en g\u00e5ng hj\u00e4lpte offentliga institutioner den privata sektorn ur knipan. Men det finns en \u00e4nnu mer skandal\u00f6s aspekt p\u00e5 ECB:s upptr\u00e4dande.<\/p>\n

Kan du f\u00f6rklara?<\/strong><\/p>\n

\u2013Det \u00e4r l\u00e4tt. ECB l\u00e5nar ut pengar till privata banker till en mycket l\u00e5g r\u00e4nta, en procent mellan maj 2009 och april 2011, 1,5 procent idag, och ber bara bankerna som f\u00e5r l\u00e5nen att ge n\u00e5gon form av ekonomisk garanti. Det som bankerna l\u00e4mnar som garanti \u00e4r just de obligationer (kallade \u201ds\u00e4kerheter\u201d) p\u00e5 vilka de, om det \u00e4r grekiska, portugisiska eller irl\u00e4ndska obligationer, f\u00e5r r\u00e4nta p\u00e5 mellan 3,75 och fem procent, om de har l\u00f6ptider p\u00e5 mindre \u00e4n ett \u00e5r (se ovan), och mer om det \u00e4r obligationer som har l\u00f6ptider p\u00e5 tre, fem eller tio \u00e5r.<\/p>\n

<\/strong><\/p>\n

Varf\u00f6r kallar du det skandal\u00f6st?<\/strong><\/p>\n

\u2013 D\u00e4rf\u00f6r att bankerna l\u00e5nar fr\u00e5n ECB till en r\u00e4nta p\u00e5 mellan 1 och 1,5 procent f\u00f6r utl\u00e5ning med minst 3,75 procent r\u00e4nta till stater. N\u00e4r de en g\u00e5ng har k\u00f6pt obligationerna och kvitterat ut deras r\u00e4nta s\u00e5 vinner de tv\u00e5 g\u00e5nger till: de l\u00e4mnar dessa obligationer som s\u00e4kerhet f\u00f6r att l\u00e5na till l\u00e5g r\u00e4nta fr\u00e5n ECB och l\u00e5nar ut dessa pengar \u00e4n en g\u00e5ng till stater till en h\u00f6g r\u00e4nta. ECB g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r dem att g\u00f6ra redan h\u00f6ga profiter \u00e4nnu saftigare.<\/p>\n

Sedan 2009-2010 har ECB dessutom \u00e4ndrat sina kriterier f\u00f6r s\u00e4kerheter och g\u00e5tt med p\u00e5 att bankerna anv\u00e4nder h\u00f6griskobligationer som s\u00e4kerhet, n\u00e5got som uppenbarligen uppmuntrar bankerna till oansvarig utl\u00e5ning, eftersom de \u00e4r s\u00e4kra p\u00e5 att antingen kunna s\u00e4lja obligationerna till ECB eller anv\u00e4nda dem som garanti. Det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s helt logiskt att f\u00f6resl\u00e5 att ECB skulle agera annorlunda och l\u00e5na direkt till stater mot 1-1,5 procent r\u00e4nta ist\u00e4llet f\u00f6r att \u00f6ver\u00f6sa bankerna med g\u00e5vor som den g\u00f6r.<\/p>\n

Men har ECB n\u00e5got val i och med att den \u00e4r bunden av sina stadgar och Lissabonf\u00f6rdraget?<\/strong><\/p>\n

Flera best\u00e4mmelser i f\u00f6rdraget f\u00f6ljs hursomhelst inte (att kvoten mellan skuld och BNP inte ska \u00f6verstiga 60 procent, att kvoten mellan budgetunderskottet och BNP inte ska \u00f6verstiga tre procent) s\u00e5 med tanke p\u00e5 omst\u00e4ndigheterna skulle vi kunna gl\u00f6mma de h\u00e4r reglerna ocks\u00e5.<\/p>\n

Under n\u00e4sta skede m\u00e5ste vi vara medvetna om att olika EU-f\u00f6rdrag m\u00e5ste upph\u00e4vas, ECB:s stadgar m\u00e5ste f\u00f6r\u00e4ndras radikalt och EU m\u00e5ste grundas p\u00e5 andra f\u00f6ruts\u00e4ttningar. Men f\u00f6r att uppn\u00e5 det m\u00e5ste styrkef\u00f6rh\u00e5llandena f\u00f6rst f\u00f6r\u00e4ndras med hj\u00e4lp av massiva mobiliseringar p\u00e5 gr\u00e4srotsniv\u00e5.<\/p>\n

Europeiskt Brady-avtal<\/em><\/strong><\/p>\n

<\/strong><\/p>\n

Efter det europeiska toppm\u00f6tet den 21 juli 2011 tillk\u00e4nnagavs att Greklands skuld skulle minskas genom att man v\u00e4nde sig till bankerna f\u00f6r avtal om skuldl\u00e4ttnader. Var det ett klokt drag?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Inte alls. Dessa beslut ger inte l\u00e4nderna med ekonomiska problem n\u00e5gon bra l\u00f6sning. Besluten den 21 juli kommer, under f\u00f6ruts\u00e4ttning att de f\u00f6rst stadf\u00e4sts av medlemsl\u00e4ndernas parlament i september-oktober 2011, bara att l\u00e4tta en aning p\u00e5 snaran som stryper befolkningarna i de h\u00e4r l\u00e4nderna. Dessutom s\u00e4tter de europeiska regeringarna i fallet Grekland (som snart kommer att f\u00f6ljas av fler l\u00e4nder) sin lit till att bankerna \u2013 som till stor del \u00e4r de ansvariga f\u00f6r katastrofen \u2013 ska utforma en politik som \u00e4r skr\u00e4ddarsydd efter deras egna behov. De inr\u00e4ttade en specialkartell av stora kreditbanker under det pampiga men missledande namnet Institute of International Finance (IIF), som har skisserat en meny med olika alternativ med fyra m\u00f6jliga scenarier. 8<\/p>\n

Som Cr\u00e9dit Agricole, en av de viktigaste franska bankerna, p\u00e5minner om 9 s\u00e5 hittade IIF helt klart sin inspiration i den s\u00e5 kallade Brady-planen som till\u00e4mpades p\u00e5 1980- och 1990-talen f\u00f6r att bem\u00f6ta skuldkrisen i 18 utvecklingsl\u00e4nder (se nedan). Stats\u00f6verhuvudena, Europakommissionen och bankerna tillk\u00e4nnagav att det skulle minska skulden med 21 procent, vilket inte st\u00e4mmer. I b\u00e4sta fall skulle Greklands skuld minska med 13,5 miljarder euro, det vill s\u00e4ga fyra procent av det nuvarande skuldbeloppet, som uppg\u00e5r till 350 miljarder euro (och kommer att \u00f6ka ytterligare under de kommande \u00e5ren). Siffran 21 procent \u00e4r den v\u00e4rdeminskning bankerna \u00e4r beredda att g\u00f6ra p\u00e5 de grekiska obligationer som de \u00e4ger. Det \u00e4r bara en bokf\u00f6ringsteknisk \u00e5tg\u00e4rd. Det p\u00e5verkar faktiskt \u00f6verhuvudtaget inte vad den grekiska regeringen m\u00e5ste betala. Bank\u00e4garna var s\u00e5 n\u00f6jda med att deras f\u00f6rslag skulle antas av stats\/regeringscheferna och ECB att flera av dem s\u00e5 tidigt som i slutet av juli och b\u00f6rjan av augusti tillk\u00e4nnagav att de f\u00f6rberedde 21 procent i f\u00f6rluster p\u00e5 grekiska obligationer som l\u00f6per ut 2020. BNP Paribas avskrev exempelvis 534 miljoner euro och Dexia 377 miljoner i tillg\u00e5ngar.10 Genom att g\u00f6ra det spelar bankerna en ledande roll i IIF:s str\u00e4vanden att f\u00e5 parlamenten i EU-l\u00e4nderna att godk\u00e4nna \u00f6verenskommelsen mellan stats- och regeringscheferna och ECB. Dessutom kan s\u00e5dana f\u00f6rv\u00e4ntade f\u00f6rluster r\u00e4knas av fr\u00e5n deras vinster f\u00f6r att minska skatten. Men hittills har det funnits en br\u00e5kstake bland bankerna, n\u00e4mligen Royal Bank of Scotland (RBS), som drog sig ur IIF och tillk\u00e4nnagav att den skulle g\u00f6ra en 50-procentig avskrivning ist\u00e4llet f\u00f6r p\u00e5 21 procent och f\u00f6rberedde f\u00f6rluster p\u00e5 733 miljoner pund, vilket visar att en 21-procentig avskrivning \u00e4r l\u00e5ngtifr\u00e5n tillr\u00e4cklig.<\/p>\n

\u00d6verenskommelsen den 21 juli s\u00e4gs ocks\u00e5 inneb\u00e4ra att l\u00e5nen fr\u00e5n trojkan till Grekland, Irland och Portugal skulle f\u00f6rl\u00e4ngas \u00f6ver en l\u00e4ngre period med l\u00e4gre r\u00e4nta. St\u00e4mmer det?<\/strong><\/p>\n

\u2013 De europeiska regeringarna meddelade verkligen att de t\u00e4nkte minska r\u00e4ntan som de debiterade Grekland, Irland och Portugal med tv\u00e5 eller tre punkter.11 Att tillk\u00e4nnage en minskning av r\u00e4ntorna med 3,5 procent i 15 eller till och med 30 \u00e5r \u00e4r samma sak som att medge att de r\u00e4ntor som de hittills hade beg\u00e4rt var orimliga. \u00c5tg\u00e4rden motiveras av den uppenbara f\u00f6r\u00f6delse som de har bidragit till att uts\u00e4tta dessa l\u00e4nder f\u00f6r, och risken att krisen skulle sprida sig till andra l\u00e4nder. De \u00e5tg\u00e4rder som de europeiska regeringarna f\u00f6rkunnade den 21 juli 2011 \u00e4r ett tydligt erk\u00e4nnande av det \u201dor\u00e4ttf\u00e4rdiga berikande\u201d som de \u00e4r ansvariga f\u00f6r och den svekfulla karakt\u00e4ren p\u00e5 deras politik.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r att berika sig p\u00e5 ett bedr\u00e4gligt s\u00e4tt, att skaffa vinst p\u00e5 ett olagligt s\u00e4tt. Det motsvarar en allm\u00e4n princip i internationell lag som definieras i artikel 38 i Internationella domstolens lagverk. L\u00e4nder som Tyskland, Frankrike och \u00d6sterrike l\u00e5nar p\u00e5 marknaden till tv\u00e5 procents r\u00e4nta och l\u00e5nar ut samma pengar till Grekland mot 5 eller 5,5 procents r\u00e4nta och till Irland mot sex procent r\u00e4nta. P\u00e5 samma s\u00e4tt l\u00e5nar IMF fr\u00e5n sina medlemmar mot l\u00e5g r\u00e4nta och l\u00e5nar ut till Grekland, Irland och Portugal mot mycket h\u00f6gre r\u00e4nta.<\/p>\n

Vad \u00e4r den bedr\u00e4gliga karakt\u00e4ren p\u00e5 trojkans politik?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Bedr\u00e4geri \u00e4r ett viktig begrepp inom internationell lag.12 Det syftar p\u00e5 ett avsiktligt bedr\u00e4gligt f\u00f6rfarande f\u00f6r att skada en annan person. Om en stat f\u00f6rleds att sluta ett avtal om ett l\u00e5n med hj\u00e4lp av ett missledande agerande av en annan stat eller en internationell organisation som \u00e4r part i f\u00f6rhandlingarna, s\u00e5 kan den \u00e5beropa bedr\u00e4geri som grundval f\u00f6r att f\u00f6rklara avtalet f\u00f6r ogiltigt eftersom det sl\u00f6ts p\u00e5 falska grunder. Nu utnyttjar trojkan Greklands, Irlands och Portugals sv\u00e5ra bel\u00e4genhet f\u00f6r att genomdriva \u00e5tg\u00e4rder som g\u00e5r mot medborgarnas sociala och ekonomiska r\u00e4ttigheter, strider mot gemensamma \u00f6verenskommelser, kr\u00e4nker l\u00e4ndernas \u00f6verh\u00f6ghet och i vissa fall \u00e4ven deras konstitutioner.<\/p>\n

Tack vare vissa italienska tidningar k\u00e4nner vi till att ECB i b\u00f6rjan av augusti 2011 utnyttjade spekulationsangrepp mot Italien f\u00f6r att tvinga dess regering att genomf\u00f6ra samma sorts antisociala \u00e5tg\u00e4rder som Grekland, Irland och Portugal. Om den italienska regeringen inte fogade sig, f\u00f6rklarade ECB, skulle man kanske inte kunna hj\u00e4lpa Italien alls.<\/p>\n

Det medlemmarna i trojkan g\u00f6r kan j\u00e4mf\u00f6ras med det motbjudande beteendet hos n\u00e5gon som p\u00e5st\u00e5r sig hj\u00e4lpa en person i sv\u00e5righeter, men i sj\u00e4lva verket bara g\u00f6r det v\u00e4rre och drar nytta av det. Vi kan ocks\u00e5 betrakta det som planerats gemensamt av IMF, ECB och EU-kommissionen, och av regeringarna som st\u00f6der det, som brottsliga handlingar. Att f\u00f6rena sig f\u00f6r att planera och genomf\u00f6ra en brottslig handling \u00f6kar g\u00e4rningsm\u00e4nnens ansvar.<\/p>\n

\u00c4n mer: den ekonomiska politik som trojkan tvingar igenom kommer inte att g\u00f6ra det m\u00f6jligt f\u00f6r de ber\u00f6rda l\u00e4nderna att f\u00f6rb\u00e4ttra sin situation. Under tre decennier har denna skadliga politik till\u00e4mpats \u00e5 privata storbolags, IMF:s och de industrialiserade l\u00e4ndernas v\u00e4gnar i skuldsatta l\u00e4nder i Syd och ett antal l\u00e4nder i det forna sovjetblocket. De l\u00e4nder som fogade sig allra mest undergivet tvingades genomlida fruktansv\u00e4rda skeden. De som v\u00e4grade g\u00e5 med p\u00e5 diktaten fr\u00e5n de internationella organen \u2013 med dess nyliberala doktriner \u2013 har klarat sig mycket b\u00e4ttre. Vi m\u00e5ste erinra oss detta, f\u00f6r vi m\u00e5ste g\u00f6ra det v\u00e4lk\u00e4nt att resultatet av den politik som trojkan och investeringsinstitutionerna kr\u00e4ver \u00e4r givet p\u00e5 f\u00f6rhand. Varken idag eller i morgon har de r\u00e4tt att h\u00e4vda att de inte visste vad deras politik skulle leda till. Vi kan redan se vad som h\u00e4nder i Grekland.<\/p>\n

<\/strong><\/p>\n

Under mer \u00e4n ett \u00e5r nu har CADTM varnat f\u00f6r en skuldreduktion under ledning av fordrings\u00e4garna, n\u00e4mligen Trojkan, bankerna och andra investeringsinstitutioner. \u00c4r det r\u00e4tt?<\/strong><\/p>\n

\u2013Naturligtvis. Den nuvarande finansoperationen leds av fordrings\u00e4garna och \u00e4r anpassad efter deras intressen. Som jag har visat ovan \u00e4r den nuvarande planen en europeisk version av Brady-planen.\u00a0 L\u00e5t oss inte gl\u00f6mma i vilket sammanhang denna plan genomf\u00f6rdes i slutet av 1980-talet.<\/p>\n

Under b\u00f6rjan av krisen som br\u00f6t ut 1982 hj\u00e4lpte IMF och de amerikanska och brittiska regeringarna och andra stormakter privatbankerna i Norr, som hade tagit enorma risker n\u00e4r de beviljade l\u00e5n till l\u00e4nder i Syd, speciellt i Latinamerika. N\u00e4r utvecklingsl\u00e4nder, till att b\u00f6rja med Mexiko, var n\u00e4ra att st\u00e4lla in betalningarna, gick IMF och l\u00e4nderna i Parisklubben med p\u00e5 att l\u00e5na dem kapital under f\u00f6ruts\u00e4ttning att de betalade tillbaka till de privata bankerna i Norr och genomf\u00f6rde \u00e5tstramningsprogram \u2013 den \u00f6k\u00e4nda strukturella anpassningspolitiken. N\u00e4r skulderna i Syd d\u00e4refter v\u00e4xte i allt snabbare takt utarbetade de Brady-planen (efter namnet p\u00e5 USA:s d\u00e5varande finansminister) som innebar att de mest illa utsatta l\u00e4ndernas skuld omstrukturerades med hj\u00e4lp av obligationsv\u00e4xling. De deltagande l\u00e4nderna var Argentina, Brasilien, Bulgarien, Costa Rica, Elfenbenskusten, Dominikanska republiken, Ecuador, Jordanien, Mexiko, Nigeria, Panama, Peru, Filippinerna, Polen, Uruguay, Venezuela och Vietnam. Brady tillk\u00e4nnagav p\u00e5 den tiden att att skulderna skulle minska med 30 procent. N\u00e4r det verkligen skedde en minskning var den mycket mindre \u00e4n s\u00e5, och i flera fall \u00f6kade till och med skulderna, se nedan, och de nya obligationerna (Brady-obligationer) garanterade en fast r\u00e4nta p\u00e5 omkring sex procent, vilket var mycket f\u00f6rm\u00e5nligt f\u00f6r bankerna. Det s\u00e4kerst\u00e4llde ocks\u00e5 att \u00e5tstramningspolitiken skulle forts\u00e4tta under IMF:s och V\u00e4rldsbankens \u00f6verinseende. Idag ger samma logik samma katastrofala resultat p\u00e5 andra breddgrader.<\/p>\n

Det \u00e4r v\u00e4ldigt intressant att titta p\u00e5 de bed\u00f6mningar som g\u00f6rs i efterhand av tv\u00e5 v\u00e4lk\u00e4nda nyliberala ekonomer, Kenneth Rogoff, tidigare chefsekonom p\u00e5 IMF och Carmen Reinhart, universitetsprofessor och r\u00e5dgivare \u00e5t IMF och V\u00e4rldsbanken. Det h\u00e4r \u00e4r vad de skrev om Brady-obligationen 2009. F\u00f6rst h\u00e4vdar de: \u201dDet \u00e4r p\u00e5fallande hur fr\u00e5nvarande de v\u00e4lk\u00e4nda Brady-omstruktureringarna fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1990-talet \u00e4r n\u00e4r nu kraftiga skuldminskningarna sker.\u201d De grundar sedan sin negativa bed\u00f6mning p\u00e5 f\u00f6ljande faktorer:\u00a0 Tre \u00e5r efter Brady-avtalen var faktiskt skuldens andel av BNP i Argentina och Peru st\u00f6rre \u00e4n vad den hade varit \u00e5ret f\u00f6re omstruktureringen!<\/p>\n

\u00c5r 2000 hade sju av de l\u00e4nder som hade genomf\u00f6rt en Brady-liknande omstrukturering (Argentina, Brasilien, Ecuador, Per, Filippinerna, Polen och Uruguay) en h\u00f6gre kvot mellan utlandsskulden och BNP \u00e4n vad de hade upplevt tre \u00e5r efter omstruktureringen, och i slutet av 2000 hade fyra av dessa l\u00e4nder (Argentina, Brasilien, Ecuador och Peru) skuldkvoter som var h\u00f6gre \u00e4n innan avtalet.<\/p>\n

2003 hade fyra av medlemmarna i Bradys grupp (Argentina, Elfenbenskusten, Ecuador och Uruguay) \u00e5terigen st\u00e4llt in betalningarna eller lagt om avbetalningsplanen p\u00e5 utlandsskulden.<\/p>\n

2008, mindre \u00e4n 20 \u00e5r efter avtalet, hade Ecuador st\u00e4llt in betalningarna tv\u00e5 g\u00e5nger. N\u00e5gra andra medlemmar i Bradys grupp kan f\u00f6lja efter. 13<\/p>\n

Den europeiska versionen f\u00f6ljer troget den ursprungliga Brady-planen in i minsta detalj. Inom ramen f\u00f6r planen m\u00e5ste de deltagande l\u00e4nderna k\u00f6pa nollkupongobligationer fr\u00e5n den amerikanska statsbanken *, som garanti om de skulle st\u00e4lla in betalningarna. Den europeiska plan som utarbetats av bankerna, EC och ECB (med fullt st\u00f6d fr\u00e5n IMF) f\u00f6resl\u00e5r fyra alternativ. I de f\u00f6rsta tre k\u00f6per Grekland, via European Financial Stability Facility (EFSF) [Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten], nollkupongobligationer som garanti f\u00f6r att det skall betala tillbaka kapitalbeloppet p\u00e5 trettio\u00e5riga obligationer.14<\/p>\n

Vad tycker du om planen?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Den kommer inte att hj\u00e4lpa Grekland att bli av med skulden av tv\u00e5 grundl\u00e4ggande sk\u00e4l. F\u00f6r det f\u00f6rsta \u00e4r skuldminskningen helt otillr\u00e4cklig, och f\u00f6r det andra kommer den ekonomiska och sociala politik som Grekland ska genomf\u00f6ra f\u00f6r att tillfredsst\u00e4lla trojkans krav att f\u00f6rsvaga landet \u00e4nnu mer. F\u00f6ljaktligen kan de nya l\u00e5n som Grekland beviljas inom ramen f\u00f6r denna plan, s\u00e5v\u00e4l som de tidigare nu omstrukturerade skulderna med fog beskrivas som odi\u00f6sa. \u00a7<\/p>\n

ECB s\u00e4gs vara mot en kraftig nedsk\u00e4rning av Greklands skuld<\/strong>.<\/p>\n

\u2013 Det st\u00e4mmer. ECB \u00e4r f\u00e5nge i sin egen politik: eftersom den k\u00f6pte massor av grekiska obligationer p\u00e5 den sekund\u00e4ra marknaden och gick med p\u00e5 att banker inklusive grekiska banker, kunde l\u00e4mna grekiska obligationer som s\u00e4kerhet f\u00f6r de l\u00e5n som den beviljade, s\u00e5 best\u00e5r tillg\u00e5ngarna i dess bokslut av enorma m\u00e4ngder av grekiska obligationer (plus irl\u00e4ndska, portugisiska, italienska och spanska obligationer). Om man skulle genomf\u00f6ra en 50 eller 60 procentig nedsk\u00e4rning av de grekiska obligationerna s\u00e5 skulle ECB:s budget inte vara balanserad. \u00c5 andra sidan \u00e4r det fortfarande fullt genomf\u00f6rbart eftersom det bara handlar om bokf\u00f6ring.<\/p>\n

ECB:s motst\u00e5nd mot en kraftig nedsk\u00e4rning sammanfaller \u00e5terigen med privatbankernas, som inte heller vill g\u00e5 med p\u00e5 att deras tillg\u00e5ngar nedv\u00e4rderas, intressen. ECB har satt tryck p\u00e5 EU:s stats\u00f6verhuvuden och p\u00e5 EU-kommissionen att de ska st\u00e4rka EFSF s\u00e5 att den kan k\u00f6pa h\u00f6griskobligationer. Man vill genomf\u00f6ra det s\u00e5 snabbt som m\u00f6jligt.<\/p>\n

Alternativa utv\u00e4gar <\/em><\/strong><\/p>\n

<\/em><\/strong><\/p>\n

Under det h\u00e4r samtalet har du h\u00e4vdat att Grekland \u00e4r tvunget att v\u00e4lja mellan tv\u00e5 alternativ: <\/strong><\/p>\n

\u2013 antingen att krypa till korset och g\u00e5 med p\u00e5 att v\u00e4nda sig till trojkan, <\/strong><\/p>\n

\u2013 eller att v\u00e4gra att f\u00f6lja marknadens och Trojkans diktat genom att st\u00e4lla in betalningarna och kr\u00e4va en granskning f\u00f6r att kunna tillbakavisa den or\u00e4ttm\u00e4tiga delen av skulden. Du har beskrivit det f\u00f6rsta alternativet. Skulle du nu kunna f\u00f6rklara det andra mer i detalj?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Vi talade om fallet Grekland. Det \u00e4r viktigt att p\u00e5peka att andra l\u00e4nder nu st\u00e4lls inf\u00f6r samma val \u2013 Irland, Portugal, och vi f\u00e5r inte gl\u00f6mma Ungern, Bulgarien, Rum\u00e4nien eller till och med Lettland \u2013 f\u00f6r att bara n\u00e4mna l\u00e4nderna i EU. Det finns all anledning att tro att det \u00e4r Italiens och Spaniens tur imorgon. Och vi ska inte bli f\u00f6rv\u00e5nade om vi i \u00f6vermorgon f\u00e5r se \u00e4nnu fler EU-l\u00e4nder i samma bel\u00e4genhet, eftersom krisen accelererar snabbt. Utanf\u00f6r EU \u00e4r Island ett annat h\u00f6griskfall.<\/p>\n

Det b\u00e4sta f\u00f6r l\u00e4nder som uts\u00e4tts f\u00f6r utpressning fr\u00e5n spekulanter, IMF och andra organisationer som Europakommissionen \u00e4r att ta sin tillflykt till ett ensidigt moratorium p\u00e5 betalningarna av statsskulden. Att binda sig f\u00f6r en s\u00e5dan ensidig handling skulle fullst\u00e4ndigt f\u00f6r\u00e4ndra maktbalansen till fordrings\u00e4garnas nackdel. Oavsett om de \u00e4r banker, f\u00f6rs\u00e4kringsbolag eller pensionsfonder skulle de f\u00e5 s\u00e5 br\u00e5ttom att s\u00e4lja sina obligationer att r\u00e4ntorna skulle rasa till n\u00e4stan noll. Vad g\u00e4ller trojkan, s\u00e5 skulle den bli tvungen att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rhandla fram rabatter. Ryssland \u00e5r 1998, Argentina 2001 och Ecuador 2008 kungjorde alla ett moratorium p\u00e5 sina skulder, och samtliga klarade sig v\u00e4ldigt bra.15<\/p>\n

Det \u00e4r viktigt att anv\u00e4nda sig av dessa aktuella erfarenheter och finna den b\u00e4sta strategin f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra befolkningens levnadsf\u00f6rh\u00e5llanden och konkret bryta med det kapitalistiska systemets mekanismer.<\/p>\n

Vilka ytterligare \u00e5tg\u00e4rder kr\u00e4vs j\u00e4mte ett ensidigt inst\u00e4llande (moratorium) av skuldbetalningarna?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Ett ensidigt moratorium b\u00f6r kombineras med en granskning \u2013 offentlig genomlysning \u2013 av de offentliga l\u00e5nen med medborgerligt deltagande fr\u00e5n det civila samh\u00e4llet. Denna granskning m\u00e5ste g\u00f6ra det m\u00f6jligt att l\u00e4gga fram n\u00f6dv\u00e4ndiga bevis och argument inf\u00f6r regeringen och folkopinionen f\u00f6r att r\u00e4ttf\u00e4rdiga upph\u00e4vandet\/tillbakavisandet av den del av skulden som konstateras vara or\u00e4ttf\u00e4rdig. Internationell lag och de olika l\u00e4ndernas egna lagar ger en legal grund f\u00f6r att env\u00e4ldigt och ensidigt g\u00f6ra detta upph\u00e4vande\/tillbakavisande.16<\/p>\n

F\u00f6r de l\u00e4nder som tar till betalningsanst\u00e5nd m\u00e5ste det utan dr\u00f6jsm\u00e5l bli ett moratorium p\u00e5 r\u00e4ntorna p\u00e5 den del som inte betalas.<\/p>\n

I andra l\u00e4nder, som Frankrike, Belgien, Storbritannien, \u00e4r det inte absolut n\u00f6dv\u00e4ndigt att p\u00e5bjuda ett ensidigt moratorium medan genomlysningen p\u00e5g\u00e5r. Granskningen beh\u00f6vs f\u00f6r att avg\u00f6ra omfattningen p\u00e5 de l\u00e5n som ska f\u00f6rklaras upph\u00e4vda\/tillbakavisade. Om den internationella konjunkturen f\u00f6rs\u00e4mras kan det bli n\u00f6dv\u00e4ndigt med betalningsanst\u00e5nd \u00e4ven f\u00f6r l\u00e4nder som s\u00e4ger sig vara s\u00e4kra mot de privata fordrings\u00e4garnas utpressning.<\/p>\n

Och hur kan det civila samh\u00e4llet delta?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Civilsamh\u00e4llets deltagande \u00e4r absolut n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r att garantera att granskningen utf\u00f6rs b\u00e5de effektivt och \u00e4rligt. Granskningskommissionen skulle exempelvis kunna vara sammansatt av olika organ fr\u00e5n den ber\u00f6rda staten s\u00e5 att de kan rapportera om dess arbete. Hursomhelst \u00e4r det deltagandet av de sociala r\u00f6relserna, civilsamh\u00e4llets gr\u00e4sr\u00f6tter, som kommer att vara nyckeln till att genomlysningen lyckas. De sociala r\u00f6relserna kan utse sina egna experter i granskningen av de offentliga finanserna; ekonomer, jurister och f\u00f6rfattningsexperter. Givetvis m\u00e5ste de samh\u00e4llsr\u00f6relser som p\u00e5verkas av skuldkrisen ocks\u00e5 vara f\u00f6retr\u00e4dda. Granskningen b\u00f6r bidra till att avg\u00f6ra de olika ansvarigheterna i skulds\u00e4ttningsprocessen och kr\u00e4va att de ansvariga, nationellt och internationellt, st\u00e4lls inf\u00f6r r\u00e4tta.<\/p>\n

I de flesta fall har den h\u00e4rskande klassen inget intresse av att f\u00e5 en verklig granskning under inflytande av det civila samh\u00e4llet.<\/strong><\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r alldeles sant. Fallet jag n\u00e4mnde tidigare motsvarar en situation d\u00e4r starka folkliga mobiliseringar f\u00f6r v\u00e4nsterkrafter in i regeringen \u2013 en regering som kommer att anta en politik i folkets intressen eller till och med g\u00e5 \u00e4nnu l\u00e4ngre. Jag erinrar mig n\u00e5got som Arthur Scargill, en av de fr\u00e4msta ledarna f\u00f6r gruvstrejken i Storbritannien i mitten av 1980-talet sa. Han menade att i grund och botten beh\u00f6vde de en regering som var lika lojal mot arbetarnas intressen som Margaret Thatcher var mot kapitalistklassens intressen. \u2028I den nuvarande situationen i Europa \u00e4r vi fortfarande l\u00e5ngt ifr\u00e5n att uppn\u00e5 det. Vi st\u00e4lls mot regeringar som \u00e4r fientliga till tanken p\u00e5 en genomlysning av skulderna och helt ovilliga att ifr\u00e5gas\u00e4tta skuld\u00e5terbetalningarna. D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste vi skapa medborgerliga granskningskommissioner helt utan deltagande av regeringsf\u00f6retr\u00e4dare.<\/p>\n

Vem ska betala kalaset f\u00f6r upph\u00e4vandet av skulderna?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Vad som \u00e4n h\u00e4nder \u00e4r det inte mer \u00e4n r\u00e4tt att de privata institutioner och v\u00e4lbest\u00e4llda personer som \u00e4ger skuldpappren ska ta sm\u00e4llen f\u00f6r att upph\u00e4va de or\u00e4ttm\u00e4tiga skulderna, eftersom det \u00e4r de som till stor del \u00e4r ansvariga f\u00f6r krisen och dessutom i stor utstr\u00e4ckning har tj\u00e4nat p\u00e5 den. Att l\u00e5ta dem b\u00e4ra kostnaden f\u00f6r upph\u00e4vandet \u00e4r bara r\u00e4tt om det ska bli en \u00e5terg\u00e5ng till \u00f6kad social r\u00e4ttvisa.<\/p>\n

Kommer ocks\u00e5 sm\u00e5 aktie\u00e4gare eller arbetare som har statliga skuldpapper i pensionsbesparingar att drabbas?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Det m\u00e5ste g\u00f6ras en korrekt kartl\u00e4ggning s\u00e5 att medborgare med blygsamma eller mer ordin\u00e4ra medel kan h\u00e5llas skadel\u00f6sa.<\/p>\n

Vad kommer att h\u00e4nda med dem som \u00e4r ansvariga f\u00f6r de or\u00e4ttf\u00e4rdiga skuldernas uppkomst?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Om granskningen visar att det finns brott knutna till den or\u00e4ttf\u00e4rdiga skulds\u00e4ttningen s\u00e5 kommer de skyldiga att straffas h\u00e5rt och d\u00f6mas att betala skadest\u00e5nd, och de b\u00f6r inte slippa f\u00e4ngelsestraff om deras f\u00f6rbrytelser \u00e4r allvarliga. Vad g\u00e4ller de regeringsmyndigheter som har uppmanat till or\u00e4ttf\u00e4rdiga l\u00e5n s\u00e5 m\u00e5ste de h\u00e5llas ansvariga.<\/p>\n

Vad ska man g\u00f6ra med de delar av skulden som inte kan anses vara or\u00e4ttf\u00e4rdiga, olagliga och\/eller odi\u00f6sa?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Till de skulder som inte bed\u00f6ms vara or\u00e4ttf\u00e4rdiga ska fordrings\u00e4garna bidra genom att minska kursen p\u00e5 obligationerna och r\u00e4ntan, liksom att l\u00e4gga om betalningarna \u00f6ver en l\u00e4ngre period. \u00c4ven h\u00e4r ska positiv diskriminering g\u00f6ras f\u00f6r sm\u00e5 innehavare av statliga skuldpapper och l\u00e5ta dem \u00e5terbetalas p\u00e5 normala villkor. Dessutom ska den del av statsbudgeten som \u00f6ronm\u00e4rks f\u00f6r att betala av skulder begr\u00e4nsas s\u00e5 att den \u00e4r anpassad till landets ekonomiska l\u00e4ge och regeringens f\u00f6rm\u00e5ga att betala tillbaka p\u00e5 ett s\u00e4tt\u00a0 som inte \u00e4ventyrar v\u00e4lf\u00e4rdssystemens kvalitet. Detta kommer att efterlikna det som gjordes f\u00f6r Tyskland efter andra v\u00e4rldskriget. Avtalet i London 1953 om Tysklands skuld bestod till exempel av att skulden minskades med 62 procent, och det f\u00f6reskrev att f\u00f6rh\u00e5llandet mellan skuldbetalning och exportint\u00e4kter inte skulle \u00f6verskrida fem procent. Man skulle kunna sl\u00e5 fast f\u00f6ljande f\u00f6rh\u00e5llande: den summa som ansl\u00e5s till att betala av skulden f\u00e5r inte \u00f6verskrida fem procent av staten inkomster. Det kr\u00e4vs ocks\u00e5 ett juridiskt ramverk f\u00f6r att undvika en upprepning av krisen som inleddes 2007-2008: det ska vara f\u00f6rbjudet att socialisera privata skulder; det ska vara obligatoriskt med en st\u00e4ndig granskning av statsskulden; brott i anknytning till or\u00e4ttf\u00e4rdig skulds\u00e4ttning ska inte preskriberas; or\u00e4ttf\u00e4rdiga skulder ska f\u00f6rklaras ogiltiga, och s\u00e5 vidare.<\/p>\n

Skulder kan upph\u00e4vas men vad kan man g\u00f6ra \u00e5t resten?<\/strong><\/p>\n

– Det kr\u00e4vs en hel rad andra \u00e5tg\u00e4rder. \u00c5tstramningsprogrammen m\u00e5ste avslutas, bankerna ska \u00f6verf\u00f6ras till den offentliga sektorn, det beh\u00f6vs radikala skattereformer, sektorer som har privatiserats under den nyliberala eran ska socialiseras, arbetstiden m\u00e5ste sk\u00e4ras ner radikalt.17 Alla dessa \u00e5tg\u00e4rder m\u00e5ste genomf\u00f6ras, f\u00f6r \u00e4ven om upph\u00e4vandet av skulderna \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt s\u00e5 kommer det inte att r\u00e4cka om systemets logik f\u00f6rblir of\u00f6r\u00e4ndrad.n<\/p>\n

\u00d6vers\u00e4ttning: G\u00f6ran K\u00e4llqvist<\/strong><\/p>\n

sidnot sid 1<\/p>\n

*\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Subprimel\u00e5n \u00e4r ett amerikanskt begrepp som syftar p\u00e5 den del av den l\u00e5nemarknaden i USA som riktar sig till mindre kreditv\u00e4rdiga l\u00e5ntagare. Vid subprimel\u00e5n ges l\u00e5n i f\u00f6rh\u00e5llande till v\u00e4rdet p\u00e5 de tillg\u00e5ngar som bel\u00e5nas, men ingen bed\u00f6mning g\u00f6rs av l\u00e5ntagarens betalningsf\u00f6rm\u00e5ga \u2013 \u00f6a.<\/p>\n

\u00a7\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 OTC (over the counter trading= Handel \u00f6ver disk)\u00a0 \u00e4r handel som genomf\u00f6rs utanf\u00f6r reglerade erk\u00e4nda handelsplatser som b\u00f6rsmarknader \u2013 \u00f6a.<\/p>\n

\u2020\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 En hedgefond \u00e4r ett sammanfattande begrepp f\u00f6r m\u00e5nga olika typer av specialfonder. Gemensamt f\u00f6r dem \u00e4r att de har friare regler f\u00f6r sina placeringar \u2013 \u00f6a.<\/p>\n

sidnot sid 4<\/p>\n

*\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Det \u00e4r obligationer som inte ger r\u00e4tt till regelbundna utbetalning av r\u00e4nta eller kuponger, d\u00e4rav namnet. De k\u00f6ps till underkurs mot sitt nominella v\u00e4rde, som utbetalas n\u00e4r obligationen l\u00f6per ut. Nollkupongobligationer indexregleras vanligtvis mot inflationen.<\/p>\n

\u00a7\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Odi\u00f6s (f\u00f6rhatlig, avskyv\u00e4rd) skuld \u00e4r ett begrepp inom internationell lag som menar att en statsskuld som en regim har \u00e5dragit sig i syften som inte tj\u00e4nar nationens b\u00e4sta intressen inte ska kunna drivas in \u2013 \u00f6a.<\/p>\n

NOTER<\/p>\n

Hellenic Republic Public Debt Bulletin, nr 62, juni 2011. Tillg\u00e4nglig p\u00e5 www.bankofgreece.gr.<\/h5>\n
Hellenic Republic Public Debt Bulletin, nr 56, december 2009.<\/h5>\n
Bank of Greece, Economic Research Department \u2013 Secretariat, Statistics Department \u2013 Secretariat, Bulletin of Conjunctural Indicators, nr 124, oktober 2009. Tillg\u00e4nglig p\u00e5 www.bankofgreece.gr.<\/h5>\n
Samma sak kan ses under samma period i Portugal, Spanien och l\u00e4nderna i Central- och \u00d6steuropa.<\/h5>\n
Den 25 augusti 2011 n\u00e5dde den grekiska tio\u00e5riga r\u00e4ntan 18,55%, dagen innan 17,9%. Den tv\u00e5\u00e5riga r\u00e4ntan var svindlande 45,9%. (www.lemonde.fr).<\/h5>\n
I Hellenic Republic Public Debt Bulletin, nr 62, juni 2011, s 4, ser vi tydligt hur den sekund\u00e4ra marknaden bokstavligt talat torkar ut efter maj 2010 n\u00e4r ECB b\u00f6rjade k\u00f6pa obligationer.<\/h5>\n
I slutet av 2009, innan den grekiska krisen br\u00f6t ut, innehade franska finansinstitutioner (huvudsakligen banker) 26% av de grekiska obligationer som hade s\u00e5lts utomlands, tyska banker hade 15%, italienska 10 , Belgien 9, Holland 8, Luxemburg 8, Storbritannien 5%. Kort sagt hade finansinstitutioner, s\u00e4rskilt banker, inte mindre \u00e4n 81% av de grekiska obligationer som hade s\u00e5lts utomlands.<\/h5>\n
De sammanfattas i en artikel i The Financial Times, 26 juli 2011, s 23 och i Cr\u00e9dit Agricoles bulletin Perspectives Hebdo, 18-22 juli 2011.<\/h5>\n
http:\/\/www.lesechos.fr.<\/h5>\n
Financial Times, 6-7 augusti 2011.<\/h5>\n
Se EU-r\u00e5dets officiella uttalande: http:\/\/www.consilium.europa.eu\/<\/h5>\n
Artikel 49 i Wien-konventionen fr\u00e5n 1969 och Wien-avtalet 1986.<\/h5>\n
Carmen M. Reinhart, Kenneth S. Rogoff, This Time is Different: Eight Centuries of Financial Folly, Princeton University Press, 2009, s 84-85. Kan hittas online p\u00e5 googlebook.<\/h5>\n
Se Cr\u00e9dit Agricole, Perspectives Hebdo, 18-22 juli 2011, s 3.<\/h5>\n
Se Damien Millet, Eric Toussaint (red), La dette ou la vie, Aden-CADTM, 2011, kapitel 19. Den 19 juli 2011 \u00e4gnade Financial Times en hel sida (s 7) \u00e5t den relativa framg\u00e5ng Argentina hade haft efter att ha v\u00e4grat att betala en avsev\u00e4rd del av sin skuld. Joseph Stiglitz, vinnare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2002, mellan 1995 och 1997 ordf\u00f6rande i president Bill Clintons ekonomiska r\u00e5d och mellan 1997 och 2000 chefsekonom och vice ordf\u00f6rande i V\u00e4rldsbanken, h\u00e4nvisar till Argentina och Ryssland och argumenterar kraftfullt f\u00f6r att st\u00e4lla in betalningarna av statsskulden. I en samling uppsatser som 2010 publicerades av Oxford University Press (Barry Herjman, Jos\u00e9 Antonio Ocampo, Shari Spiegel, Overcoming Development Country Debt Crisis) h\u00e4vdar han att Ryssland 1998 och Argentina 2000 visade att ett ensidigt inst\u00e4llande av skuldbetalningarna kan vara till nytta f\u00f6r l\u00e4nder som best\u00e4mmer sig f\u00f6r den handlingslinjen. \u201dB\u00e5de teorin och praktiken visar att hotet att st\u00e4nga av l\u00e5nekranen troligen har varit \u00f6verdrivet.\u201d (sid 48) I en artikel i Journal of Development Economics med rubriken \u201dDe sv\u00e5rgripbara kostnaderna av en env\u00e4ldig betalningsinst\u00e4llelse\u201d presenterar Eduardo Levy Yeyati och Ugo Panizza, tv\u00e5 ekonomer som har arbetat f\u00f6r Interamerikanska utvecklingsbanken, resultaten av sin forskning p\u00e5 fall med inst\u00e4llda betalningar i omkring 40 l\u00e4nder. Deras viktigaste slutsats var: \u201dPerioder av inst\u00e4llda betalningar betecknar slutet p\u00e5 den ekonomiska \u00e5terh\u00e4mtningen.\u201d (I Journal of Development Economics, nr 94 2011, s 95-105.) F\u00f6r mer om Ryssland och Argentina, se \u00e4ven C Lapavitsas, A Kaltenbrunner, G Lambrinidis, D Lindo, L Meadway, J Mitchell, J P Painceira, E Pires, J Powell, A Stenfors, N Teles, \u201dThe Eurozone between Austerity and Default\u201d, september 2010 (www.researchonmoneyandfinance.org). Ang\u00e5ende l\u00e4rdomarna f\u00f6r Grekland fr\u00e5n Argentina, se Claudio Katz: http:\/\/www.cadtm.org.<\/h5>\n
Se Damien Millet, Eric Toussaint (red), La dette ou la vie, www.cadtm.org\/La-Dette-ou-la-Vie Aden-CADTM, 2011, kapitel 20 och 21.<\/h5>\n
Se Eight Key Proposals for Another Europe.\u00a0 www.cadtm.org\/Eight-key-proposals-for-another<\/a><\/h5>\n

En intervju med Eric Toussaint<\/p>\n

Eric Toussaint \u00e4r ordf\u00f6rande i belgiska sektionen av CADTM, Kommitt\u00e9n f\u00f6r avskaffande av Tredje v\u00e4rldens skuld. Intervjun som i sin helhet innefattar ytterligare tv\u00e5 delar \u201dCDS and rating agencies: factor(ie)s of risk and destabilization\u201d och \u201dHas the crisis peaked yet\u201d \u00e4r publicerad p\u00e5 www.cadtm.org mellan 12 och 26 september 2011.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ur nr 3-4 2011 Leif Pagrotsky l\u00e4r nyligen ha kommenterat skuldkrisen med orden: \u201dDagens l\u00e4ge \u00e4r om\u00f6jligt, alla alternativ tycks ocks\u00e5 om\u00f6jliga och det finns ingen v\u00e4g fram\u00e5t.\u201d Men vilka \u00e4r de verkliga mekanismerna bakom den alltmer akuta skuldkrisen i … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[6,23],"tags":[],"class_list":["post-926","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekonomi","category-kapitalism"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pRzA9-eW","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/926","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=926"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/926\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":985,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/926\/revisions\/985"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=926"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=926"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=926"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}