![\"\"](\"http:\/\/www.rodarummet.org\/web\/wp-content\/uploads\/2010\/07\/venezuela-73.jpg\" "\\"venezuela-73\\"")
<\/a>Genom att g\u00f6ra importen konstgjort billig och landets export dyrare s\u00e5 skadar en \u00f6verv\u00e4rderad valuta de delar av ekonomin som inte \u00e4r knuten till oljan och f\u00f6rsv\u00e5rar ekonomins m\u00f6jligheter att komma bort fr\u00e5n oljeberoendet. \u00c4n v\u00e4rre \u00e4r landets h\u00f6ga inflationstakt (28 procent under f\u00f6rra \u00e5ret, i genomsnitt 21 procent under de senaste sju \u00e5ren), vilket g\u00f6r valutan allt mer \u00f6verv\u00e4rderad i reala termer f\u00f6r varje \u00e5r. (Tidningarna har \u00e4ven missf\u00f6rst\u00e5tt det h\u00e4r problemet. Inflationen \u00e4r i sig sj\u00e4lv f\u00f6r h\u00f6g, men det \u00e4r inte sj\u00e4lva pris\u00f6kningarna som medf\u00f6r de stora skadorna p\u00e5 ekonomin utan genom att de orsakar en tilltagande \u00f6verv\u00e4rdering av det reala bytesf\u00f6rh\u00e5llandet.)<\/p>\nMen Venezuela befinner sig inte i samma situation som Grekland eller som Portugal, Irland och Spanien. Eller f\u00f6r den delen Lettland eller Estland. De f\u00f6rstn\u00e4mnda l\u00e4nderna \u00e4r bundna till en \u00f6verv\u00e4rderad valuta \u2013 euron \u2013 och att genomf\u00f6ra en finanspolitik som g\u00e5r ut p\u00e5 att minska skulderna, vilket f\u00f6rdjupar deras recession och\/eller f\u00f6rdr\u00f6jer \u00e5terh\u00e4mtningen. De har ingen kontroll \u00f6ver penningpolitiken, vilken styrs av Europeiska centralbanken. De sistn\u00e4mnda l\u00e4nderna befinner sig i en liknande situation s\u00e5 l\u00e4nge som de knyter sin valuta till euron, vilket har medf\u00f6rt att produktionsfallet har varit sex till \u00e5tta g\u00e5nger st\u00f6rre \u00e4n Venezuelas under de tv\u00e5 senaste \u00e5ren.<\/p>\n
Venezuela kontrollerar sin egen valutakurs, liksom sin penning- och finanspolitik. Den kan stimulera ekonomin genom en expansiv finans- och penningpolitik och dessutom via f\u00f6r\u00e4ndringar av valutakursen \u2013 genom att l\u00e5ta valutan flyta. En \u201dplanerad\u201d flytande valutakurs \u2013 d\u00e5 regeringen inte best\u00e4mmer sig f\u00f6r en viss v\u00e4xelkurs utan intervenerar n\u00e4r det beh\u00f6vs f\u00f6r att stabilisera v\u00e4xelkursen – skulle passa den venezuelanska ekonomin mycket b\u00e4ttre \u00e4n den nuvarande fasta v\u00e4xelkursen. Regeringen skulle kunna h\u00e5lla v\u00e4xelkursen p\u00e5 en konkurrenskraftig niv\u00e5 och inte, som f\u00f6r n\u00e4rvarande, sl\u00f6sa en massa dollar p\u00e5 att minska gapet mellan den officiella och parallella kursen. Trots att det, som vanligt, fanns f\u00f6ruts\u00e4gelser om att inflationen skulle stiga skyh\u00f6gt vid den senaste devalveringen, s\u00e5 gjorde den inte det. F\u00f6rmodligen d\u00e4rf\u00f6r att de flesta v\u00e4xelkurstransaktionerna i vilket fall som helst g\u00f6rs p\u00e5 den svarta marknaden.<\/p>\n
Venezuela har goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar att l\u00f6sa sina nuvarande samh\u00e4llsekonomiska problem och genomf\u00f6ra en kraftfull ekonomisk expansion, vilket skedde under \u00e5ren 2003-2008. Landet st\u00e5r inte inf\u00f6r en kris, utan snarare inf\u00f6r ett val av politik.<\/p>\n
Ur The Guardian 6\/5-2010<\/p>\n
Mark Weisbrot<\/strong> \u00e4r amerikansk ekonom som leder Center for Economic and Policy Research(CEPR). http:\/\/www.cepr.net\u00a0K\u00e4nd som kolumnist i The Guardian och New York Times.<\/p>\n \u00d6vers\u00e4ttning: Ingemar Sandstr\u00f6m<\/strong><\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Efter att Venezuelas ekonomi f\u00f6rra \u00e5ret krympte (vilket flertalet ekonomier i den v\u00e4stra hemisf\u00e4ren gjorde), efter det att valutans v\u00e4rde fallit drastiskt p\u00e5 den inofficiella, parallella svarta marknaden och efter att elektricitetsbrist r\u00e5der i landet dyker det upp rubriker i … Forts\u00e4tt l\u00e4sa