På spaning i bokskörden

Krigen i Ukraina och Gaza fortsätter att sätta spår i utgivningen. Ola Tunan­der, professor emeritus i fredsforsk­ning vid universitetet i Oslo, försöker i Hybris (Karneval förlag) besvara en rad frågor om Rysslands krig mot Ukraina. Den prisbelönte indiska författaren och essäisten Pankaj Mishras uppmärksammade bok Världen efter Gaza: en kort historik (Ordfront förlag), disku­terar bland annat hur nazisternas folkmord på judar används för att legitimera det folkmord som staten Israel nu begår mot palestinier. Historikern Håkan Blomqvists Antisemitism och antisionism – vad är vad? Om palestinasolidaritet och kampen mot judehat (Bokförläggarna Röda Rummet) ger histo­riska perspektiv på förhållandet mellan sionism, kolonialism och rasism mot judar. Från Atlas förlag kommer novellsamlingen Här var vårt hus – barns berättelser från Gaza – redigerad av Amer Sarsour, Dima Sarsour och Jasim Mohamed – där vi får ta del av tolv palestinska barns ord om sin brutala verklighet. I En svanesång för universitetet: Strävan efter kunskap och kvalitet – den akademiska frihetens sista strid (h:ström) diskuterar etnologen Eddy Nehls en fråga som debatterats flitigt i ljuset av alltmer aktiva försök till politisk styrning av högre utbildning och forskning.

Ett flertal böcker försöker också besvärja hopp­lösheten i dessa mörkertider. Statsvetaren Olle Törnquist och socialdemokraterna Anna Sund­ström och Ulf Carmesund har redigerat antologin Egentligen är världen full av hopp: Trettiosex röster om det solidariska motståndet mot den globala konservativa nationalismen (Korpen). Natur & Kultur ger ut Som jag behagar av George Orwell, en samling samhällskritiska essäer skrivna under de mörka 1930- och 40-talen, och Anita Gold­mans försöker i Det vilda hoppets geografi (Natur & Kultur) förstå vad som bör göras för att hejda ödeläggelsen av planeten. Silvia Kakembos Sörj inte, organisera er — en bok om att sätta människor i rörelse (Atlas) vänder sig till alla som kämpar för samhällsförändring och diskuterar hur vi kan en­gagera fler i fackförbund, idrottsrörelsen, partier och andra ideella organisationer.

Mot bakgrund av klimatkrisen och med djupdyk­ningar i tre historiska naturkatastrofer beskriver idéhistorikern Anders Ekström i Tidens återkomst: Pompeji, Johnstown, Fukushima (Ellerström) framväxten av en ny tidsförståelse idag. Sociologen Gunnar Olofssons nya bok, Integration och under­ordning i välfärdsstatens tid: Texter om sociologi, sociala problem och socialpolitik (Arkiv) tar upp välfärdsstatens hantering av sociala problem och integrationsbegreppet. Arbetsmarknadsforskaren German Benders Frontalkrock: Teslastrejken och kampen om framtiden (Atlas) skildrar Sveriges längsta arbetsmarknadskonflikt på hundra år. I Samhällsomställningen (Atlas) vill Carl-Johan Engström – professor emeritus i stadsutveckling – visa hur en hållbar stadsomvandling är möjlig. Slutligen berättar konsthistorikern Marie-Louise Flemberg i boken Kvinnan bakom bilden: 16 histo­riska porträtt (Santérus förlag) om livsöden bakom porträtt av kvinnor, från 1400- till 1700-tal.

Det här inlägget postades i Övrigt. Bokmärk permalänken.