Krigen i Ukraina och Gaza fortsätter att sätta spår i utgivningen. Ola Tunander, professor emeritus i fredsforskning vid universitetet i Oslo, försöker i Hybris (Karneval förlag) besvara en rad frågor om Rysslands krig mot Ukraina. Den prisbelönte indiska författaren och essäisten Pankaj Mishras uppmärksammade bok Världen efter Gaza: en kort historik (Ordfront förlag), diskuterar bland annat hur nazisternas folkmord på judar används för att legitimera det folkmord som staten Israel nu begår mot palestinier. Historikern Håkan Blomqvists Antisemitism och antisionism – vad är vad? Om palestinasolidaritet och kampen mot judehat (Bokförläggarna Röda Rummet) ger historiska perspektiv på förhållandet mellan sionism, kolonialism och rasism mot judar. Från Atlas förlag kommer novellsamlingen Här var vårt hus – barns berättelser från Gaza – redigerad av Amer Sarsour, Dima Sarsour och Jasim Mohamed – där vi får ta del av tolv palestinska barns ord om sin brutala verklighet. I En svanesång för universitetet: Strävan efter kunskap och kvalitet – den akademiska frihetens sista strid (h:ström) diskuterar etnologen Eddy Nehls en fråga som debatterats flitigt i ljuset av alltmer aktiva försök till politisk styrning av högre utbildning och forskning.

Ett flertal böcker försöker också besvärja hopplösheten i dessa mörkertider. Statsvetaren Olle Törnquist och socialdemokraterna Anna Sundström och Ulf Carmesund har redigerat antologin Egentligen är världen full av hopp: Trettiosex röster om det solidariska motståndet mot den globala konservativa nationalismen (Korpen). Natur & Kultur ger ut Som jag behagar av George Orwell, en samling samhällskritiska essäer skrivna under de mörka 1930- och 40-talen, och Anita Goldmans försöker i Det vilda hoppets geografi (Natur & Kultur) förstå vad som bör göras för att hejda ödeläggelsen av planeten. Silvia Kakembos Sörj inte, organisera er — en bok om att sätta människor i rörelse (Atlas) vänder sig till alla som kämpar för samhällsförändring och diskuterar hur vi kan engagera fler i fackförbund, idrottsrörelsen, partier och andra ideella organisationer.
Mot bakgrund av klimatkrisen och med djupdykningar i tre historiska naturkatastrofer beskriver idéhistorikern Anders Ekström i Tidens återkomst: Pompeji, Johnstown, Fukushima (Ellerström) framväxten av en ny tidsförståelse idag. Sociologen Gunnar Olofssons nya bok, Integration och underordning i välfärdsstatens tid: Texter om sociologi, sociala problem och socialpolitik (Arkiv) tar upp välfärdsstatens hantering av sociala problem och integrationsbegreppet. Arbetsmarknadsforskaren German Benders Frontalkrock: Teslastrejken och kampen om framtiden (Atlas) skildrar Sveriges längsta arbetsmarknadskonflikt på hundra år. I Samhällsomställningen (Atlas) vill Carl-Johan Engström – professor emeritus i stadsutveckling – visa hur en hållbar stadsomvandling är möjlig. Slutligen berättar konsthistorikern Marie-Louise Flemberg i boken Kvinnan bakom bilden: 16 historiska porträtt (Santérus förlag) om livsöden bakom porträtt av kvinnor, från 1400- till 1700-tal.
