Det pågår i skrivande stund en uppslitande debatt inom amerikansk vänster om rasism, klass och politisk strategi. I debattens epicentrum finner vi ett kontroversiellt ord, begreppet “woke”, och en kontroversiell marxist, sociologen Vivek Chibber å andra sidan. I den här utblicken undersöker Röda rummets redaktionsmedlemmar Mikael Omstedt och Carl Wilén hur Chibbers förkastande av woke har satt honom på kollisionskurs med andra marxister. De undersöker hur “wokekriget” har utvecklat sig, hur det relaterar till tidigare debatter inom samtida amerikansk marxism och vad som egentligen står på spel.
I vad som framstår som ett redaktionellt krav i mediernas rapportering om Israels folkmord i Gaza upprepas det fortfarande (efter 20 månader) programmatiskt att kriget började med Hamas attack på Israel den 7:e oktober 2023. Informationen har varit obligatorisk till och med i de allt mindre notiser som våren 2025 rapporterat om ännu en dödlig bombattack som drabbat civila i palestinska flyktingläger. Det som står på spel är förstås (de absurda försöken att hävda) legitimiteten i Israels krig; argumentet att Israel ägnar sig åt självförsvar förutsätter att Hamas attack markerar krigets början. I den svenska debatten har kritikerna av denna inramning av konflikten ofta hävdat att dess ursprung i själva verket är den fördrivning av 700 000 palestinier (Nakba – katastrofen) som ägde rum i anslutning till grundandet av staten Israel 1948.
Krigen i Ukraina och Gaza fortsätter att sätta spår i utgivningen. Ola Tunander, professor emeritus i fredsforskning vid universitetet i Oslo, försöker iHybris(Karneval förlag) besvara en rad frågor om Rysslands krig mot Ukraina. Den prisbelönte indiska författaren och essäisten Pankaj Mishras uppmärksammade bokVärlden efter Gaza: en kort historik (Ordfront förlag), diskuterar bland annat hur nazisternas folkmord på judar används för att legitimera det folkmord som staten Israel nu begår mot palestinier. Historikern Håkan Blomqvists Antisemitism och antisionism – vad är vad? Om palestinasolidaritet och kampen mot judehat (Bokförläggarna Röda Rummet) ger historiska perspektiv på förhållandet mellan sionism, kolonialism och rasism mot judar. Från Atlas förlag kommer novellsamlingen Här var vårt hus – barns berättelser från Gaza– redigerad av Amer Sarsour, Dima Sarsour och Jasim Mohamed – där vi får ta del av tolv palestinska barns ord om sin brutala verklighet. I En svanesång för universitetet: Strävan efter kunskap och kvalitet – den akademiska frihetens sista strid (h:ström) diskuterar etnologen Eddy Nehls en fråga som debatterats flitigt i ljuset av alltmer aktiva försök till politisk styrning av högre utbildning och forskning.
I Italo Calvinos roman Klätterbaronen berättas det om baronen Cosimo dí Rondo, som lever i träden i den liguriska byn Ombrosa. Inspirerad av franska revolutionens idéer samlar han byborna kring ett träd på torget, och tillsammans skapar de en ”Klago- och önskebok” där de nedtecknar vad de är missnöjda med och längtar efter. Boken hängs upp i trädet så att alla kan bidra till och ta del av den, men när den är klar finns det ”ingen församling att skicka den till.” Därför lämnas den hängande och förstörs sakteligen av väder och vind. ”Ombrosaborna blev djupt bedrövade vid denna syn; de tänkte på sitt nuvarande elände och fylldes av revoltlusta.”
Marika Palmér Rivera och Lisa Pelling Livet som pågår här: Samtal om klimatet och omställningen Atlas 2024
Eftersom revolutionens vindar blåser blir dessa känslor så småningom bränsle i en revolt mot överheten. Livet som pågår här: Samtal om klimatet och omställningen av Marika Palmér Rivera och Lisa Pelling kan kanske läsas som en variant av Ombrosabornas ”Klago- och önskebok.” Studien bygger på drygt 200 intervjuer med invånare i fyra socioekonomiskt eftersatta svenska landsbygdskommuner, som alla genomgått stora omvandlingar under senare decennier i takt med att de huvudsakliga arbetsgivarna på orterna försvunnit, välfärden rullats tillbaka och befolkningen minskat. Nu ska de därtill genomgå en oundviklig klimatomställning. invånarna behöver ställa bensinbilen och ändra sina konsumtionsvanor; kommunerna behöver investera i fossilfri energi, cykelbanor, naturrestaurering, med mera. Studien ämnar belysa vad denna klämda situation betyder för människorna som bor i kommunerna och hur deras erfarenheter kan tillvaratas i en rättvis klimatomställning.
”Det finns årtionden då inget händer, och veckor då årtionden händer”. På Internet sprids detta påstådda Lenincitat för att illustrera Trumpadministrationens senaste elefantklampande i världspolitikens porslinsbutik. Citatet är av allt att döma falskt, antingen är det inte Lenins eget eller en parafras på en betydligt mindre aforistisk text. Men den globala turbulensen är äldre än Trump, och kan till stor del härledas till två stora händelser i vår tid: Ukrainakriget och utplånandet av Gaza. Respektive konflikt har på förlaget Faethon nyligen förärats var sin bok: Den mäktiga floden dånar – en reseberättelse från Ukrainaav Peter Handberg, och Ett märkligt nederlag – om samtycket till skövlingen av Gazaav Didier Fassin.
Att världen befinner sig i ett katastroftillstånd är en utbredd känsla. Varje år slår nya kriser till. Pandemier, extremväder, krig, och framgångar för extremhögern utgör bara ett axplock ur den kavalkad av chocker som har blivit det nya normala, men som vid en första anblick inte verkar ha mycket gemensamt. I sin senaste bok, The New Age of Catastrophe, tar den brittiske marxisten Alex Callinicos ett helhetsgrepp om den nya katastrofala tidsålder som han menar att vi levt i sedan den globala finanskrisen 2008. Han beskriver vår tid som en generell ”civilisationskris” som yttrar sig i såväl ekonomiska kriser som en krackelerande demokrati, samtidigt som de obönhörligt fortgående klimatförändringarna utgör den viktigaste långsiktiga drivkraften bakom det tilltagande katastroftillståndet.
Få rörelser är så omgärdade av mytologiskt skimmer som Situationistiska Internationalen. Sedan organisationen dödförklarade sig själv 1972 har det skrivits mängder av böcker och artiklar som diskuterat organisationens framväxt, dess ideologiska rötter och inte minst dess betydelse för majrevolten 1968. En vital publikation i denna genre är den nyligen utgivna Leaving the Twentieth Century av McKenzie Wark, professor i medier och kulturstudier vid The New School i New York. Wark har här gett oss den kanske mest inträngande framställningen av rörelsens idémässiga rötter och historiska bakgrund.
Torkil Lauesen I imperialismens kölvatten. Sveriges roll i det imperialistiska systemet Koloni förlag, 2024
Torkil Lauesen (född 1952) blev under 1970-talet medlem i Kommunistisk Arbejdskreds (KAK), ett maoistiskt parti. Efter en brytning 1979 blev han en ledande kraft i den så kallade Blekingegadeligan, utifrån den gata i Köpenhamn där dess lokal var belägen. Organisationen koncentrerade sig på att genom aktioner mot värdetransporter och post/bankkontor få in pengar till PFLP:s väpnade kamp för ett fritt Palestina. Denna illegala verksamhet slutade med att Lauesen 1991-1995 tvingades avtjäna ett fängelsestraff. Tiden i fängelse utnyttjade han till studier i politisk teori, vilket ledde fram till en akademisk examen. Under senare decennier har Lauesen skrivit en rad böcker om politisk kamp och antiimperialistisk strategi – med globala Syd som fokus. I imperialismens kölvatten – Sveriges roll i det imperialistiska systemet (utgiven på engelska 2021 och i svensk översättning 2024) dissekerar Sveriges roll och position i detta system från 1500-talet och fram till våra dagar, samtidigt som Lauesen även analyserar själva systemets utveckling och förändring över tid.
Sedan oktober 2023 har universitet och högskolor runt om i världen blivit en viktig samlingsplats för de som motsätter sig Israels fortsatta ockupation av Palestina och pågående folkmord på palestinier. Studenter och anställda har solidariserat sig med den palestinska frihetskampen, ockuperat campusområden och krävt att deras universitet ska avbryta sina samarbeten med de israeliska universitet och forskningsinstitut som är medskyldiga till ockupationen. I vårt grannland Norge klippte flera stora universitet banden med sina israeliska samarbetspartners redan 2024, men svenska universitet har vägrat att göra det samma. Genom de följande texterna undersöker vi hur den palestinska solidaritetsrörelsen mår på universiteten idag. Först reflekterar Irene Molina, professor vid Uppsala universitet, över vad det innebär att ge Palestinarörelsen sitt stöd, både som medmänniska och som akademiker. Därefter publicerar vi en enkät där sex röster från palestinasrörelsen vid fem olika universitet svarar på frågor om rörelsens status och framtid, samt hur de har bemötts av universitetens ledning.
I bokenThe Destruction of Palestine is the Destruction of the Earth (2025) argumenterar Andreas Malm för att Israels förstörelse av Gaza är djupt sammankopplad med fossilkapitalismens förstörelse av jorden. Med utgångspunkt i historiskt och samtida material menar Malm att fossilkapitalet har strävat efter att dominera Palestina ända sedan 1840 då den brittiska flottans ångdrivna kanonbåtar tvingade igenom ett frihandelsavtal. Idag äger det ”första avancerade senkapitalistiska folkmordet” rum med klimatkrisen som fond. Dessutom reflekterar Malm över hur den globala vänstern ska förhålla sig till det palestinska motståndet och dess olika fraktioner, samt kritiserar dem som reducerar USA:s imperialistiska agerande i regionen till ett resultat av pro-israelisk lobbyverksamhet. Här publicerar vi tre kommentarer på boken, med ett efterföljande svar från Malm.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.