Krigen i Ukraina och Gaza fortsätter att sätta spår i utgivningen. Ola Tunan­der, professor emeritus i fredsforsk­ning vid universitetet i Oslo, försöker i Hybris (Karneval förlag) besvara en rad frågor om Rysslands krig mot Ukraina. Den prisbelönte indiska författaren och essäisten Pankaj Mishras uppmärksammade bok Världen efter Gaza: en kort historik (Ordfront förlag), disku­terar bland annat hur nazisternas folkmord på judar används för att legitimera det folkmord som staten Israel nu begår mot palestinier. Historikern Håkan Blomqvists Antisemitism och antisionism – vad är vad? Om palestinasolidaritet och kampen mot judehat (Bokförläggarna Röda Rummet) ger histo­riska perspektiv på förhållandet mellan sionism, kolonialism och rasism mot judar. Från Atlas förlag kommer novellsamlingen Här var vårt hus – barns berättelser från Gaza – redigerad av Amer Sarsour, Dima Sarsour och Jasim Mohamed – där vi får ta del av tolv palestinska barns ord om sin brutala verklighet. I En svanesång för universitetet: Strävan efter kunskap och kvalitet – den akademiska frihetens sista strid (h:ström) diskuterar etnologen Eddy Nehls en fråga som debatterats flitigt i ljuset av alltmer aktiva försök till politisk styrning av högre utbildning och forskning.

I Italo Calvinos roman Klätterbaronen berättas det om baronen Cosimo dí Ron­do, som lever i träden i den liguriska byn Ombrosa. Inspirerad av franska revolu­tionens idéer samlar han byborna kring ett träd på torget, och tillsammans skapar de en ”Klago- och önskebok” där de nedtecknar vad de är missnöjda med och längtar efter. Boken hängs upp i trädet så att alla kan bidra till och ta del av den, men när den är klar finns det ”ingen församling att skicka den till.” Där­för lämnas den hängande och förstörs sakte­ligen av väder och vind. ”Ombrosaborna blev djupt bedrövade vid denna syn; de tänkte på sitt nuvarande elände och fylldes av revoltlus­ta.”

Eftersom revolutionens vindar blåser blir dessa känslor så småningom bränsle i en revolt mot överheten. Livet som pågår här: Samtal om klimatet och omställningen av Marika Palmér Rivera och Lisa Pelling kan kanske läsas som en variant av Ombrosabornas ”Klago- och önskebok.” Studien bygger på drygt 200 intervjuer med in­vånare i fyra socioekonomiskt eftersatta svens­ka landsbygdskommuner, som alla genomgått stora omvandlingar under senare decennier i takt med att de huvudsakliga arbetsgivarna på orterna försvunnit, välfärden rullats tillbaka och befolkningen minskat. Nu ska de därtill genomgå en oundviklig klimatomställning. invånarna behöver ställa bensinbilen och ändra sina konsumtionsvanor; kommunerna behöver investera i fossilfri energi, cykelbanor, naturrestaurering, med mera. Studien ämnar belysa vad denna klämda situation betyder för människorna som bor i kommunerna och hur deras erfarenheter kan tillvaratas i en rättvis klimatomställning.

Sedan oktober 2023 har universitet och högskolor runt om i världen blivit en viktig samlingsplats för de som motsätter sig Israels fortsatta ockupation av Palestina och pågående folkmord på palestinier. Studenter och anställda har solidariserat sig med den palestinska frihetskampen, ockuperat campusområden och krävt att deras universitet ska avbryta sina samarbeten med de israeliska universitet och forskningsinstitut som är medskyldiga till ockupationen. I vårt grannland Norge klippte flera stora universitet banden med sina israeliska samarbetspartners redan 2024, men svenska universitet har vägrat att göra det samma. Genom de följande texterna undersöker vi hur den palestinska solidaritetsrörelsen mår på universiteten idag. Först reflekterar Irene Molina, professor vid Uppsala universitet, över vad det innebär att ge Palestinarörelsen sitt stöd, både som medmänniska och som akademiker. Därefter publicerar vi en enkät där sex röster från palestinasrörelsen vid fem olika universitet svarar på frågor om rörelsens status och framtid, samt hur de har bemötts av universitetens ledning.