Från Koch-finansierade tankesmedjor till svenska Facebook-grupper som Bränsleupproret – den klimatförnekande rörelsen är i dag en global och ideologiskt brokig allians. Den samlar konservativa, marknadsliberaler, högerextrema och konspirationsteoretiker i ett gemensamt motstånd mot såväl vetenskapen som progressiv klimatpolitik. Men hur ser detta nätverk ut globalt och varför sticker Sverige ut? Anton Törnberg & Kjell Vowles analyserar fenomenet.
Klimatförnekelse är i dag inte främst ett uttryck för okunskap. Det är ett organiserat politiskt projekt, tätt sammanflätat med högerpopulism, nationalism, marknadsfundamentalism och misstro mot etablerade institutioner. Projekt drivs av vad forskare har kallat en förnekelsemaskin – ett globalt ekosystem av konservativa tankesmedjor, lobby-organisationer och alternativa medieplattformar, ofta med rötter i USA. Målet med detta organiserade motstånd är att undergräva klimatvetenskapens legitimitet och blockera politisk handling.
Under de senaste 40 åren har finanssektorns stärkt sitt grepp över både den globala ekonomin och den nationella politiken. Dagens finanskapitalism framstår inte bara som alltmer ojämlik och instabil, utan även djupt odemokratisk då våra makthavare allt oftare återfinns på Caymanöarna och Wall Street snarare än i kommunhus och riksdag. Detta ger upphov till historiska utmaningar, men i den nya institutionella infrastrukturen och investeringskapacitet återfinns även förutsättningarna för en mer demokratisk ekonomi. Vänstern måste försöka förstå denna situation. Därför presenterar vi här en intervju med Michael A. McCarthy, sociolog vid University of California, Santa Cruz, som är aktuell med boken The Master’s Tools: How Finance Wrecked Democracy (and a Radical Plan to Rebuild It)
Mikael Omstedt (MO): Titeln på din bok är en parafras på feministen Audre Lordes berömda påstående att ”Herrens verktyg aldrig kommer att riva ner herrens hus”. Du menar att vi i själva verket kan använda finansmarknadens verktyg för att riva ner kapitalets hus. Kan du berätta varför du drar denna slutsats?
Quinn Slobodian Hayek’s Bastards: The Neoliberal Roots of the Populist Right Penguin Books, 2025
I ett bortglömt hörn av internet finns den nedlagda, marknadsliberala tankesmedjan Migros hemsida. En titt på hemsidan är som att stiga in i en tidsmaskin och besöka borgerligheten ett par år före Tidövavtalet. Här samlas upprop för att sätta de universella mänskliga rättigheterna före nationella särintressen, och rapporter som belägger den fria invandringens positiva effekter på ekonomin. Den senaste statusuppdateringen är från år 2015. Som av en händelse var det samma år som den moderatanknutna PR-byrån Kreab orkestrerade det möte mellan företrädare för sverigedemokraterna och toppar inom näringslivet som beredde väg för det aktuella regeringsunderlaget. (Dagens Industri, 20150915).
I jakten på kärlek har allt fler människor vänt sig till dejtingappar – men bakom löftet om närhet döljer sig en marknad styrd av kapitalets logik. Istället för att sammanföra människor mot ett gemensamt mål, tycks apparna profitera på våra drömmar, vår ensamhet och våra misslyckanden. Den här texten undersöker hur kärlekens digitala landskap alltmer formas av kapitalismens behov, där våra mest intima begär förvandlas till råvara i ett system som både exploaterar och förstärker könade konflikter.
Vad är kärlekens roll under kapitalismen? Är den enbart en ideologisk slöja som döljer hemarbetets reella ojämlikheter, eller har kärleken potential att överskrida kapitalets och patriarkatets makt? Den här texten undersöker den moderna kärlekens motsägelsefulla natur som en källa till förtryck såväl som frihetspotential.
I detta nummer återpublicerar Röda rummet två texter från den tid då tidskriften gavs ut under namnet Fjärde Internationalen. Texterna skrevs med två års mellanrum i mitten av 1980-talet, men talar fortfarande direkt till frågor som är centrala för dagens socialistiska och feministiska diskussioner.
Den första texten är den fransk-brasilianska marxisten Michael Löwys ”Romantisk och marxistisk utopi”, som publicerades på svenska för första gången i nr 3/1985 i översättning av Katarina Katz. Löwy lyfter fram den ofta förbisedda närvaron av romantisk kapitalkritik i Marx’ tänkande, och argumenterar för att denna inte nödvändigtvis är bakåtsträvande eller konservativ. Tvärtom menar han att den romantiska impulsen kan bidra med en moralisk och visionär dimension till det marxistiska projektet: ”För romantiska revolutionärer gäller det emellertid inte så mycket att återvända till det förflutna som att ta en omväg genom det förgångna till framtiden, till en Ny Moralisk Värld”.
Två år senare, i nr 3/1987, skrev Katarina Katz texten ”Feminism, socialism, organisation och utopi”. Även om Löwys text inte nämns uttryckligen, var den en viktig inspiration för hennes analys. Katz undersöker hur feministiska perspektiv kan fördjupa och förnya den socialistiska rörelsen – inte minst genom att synliggöra det oavlönade arbete kvinnor utför i hemmet, ett arbete som är avgörande för samhällets reproduktion men som fortfarande saknar både erkännande och politisk tyngd. Katz lyfter också fram kvinnors erfarenheter av alternativa organisationsformer och hur dessa kan bidra till att forma en mer mänsklig, inkluderande och livsnära vänsterpolitik – en politik där livskvalitet, omsorg och känslor ges samma vikt som ekonomisk rationalitet. Samtidigt diskuterar hon de utmaningar som följer av rörelsens lösa struktur och vikten av att hålla fast vid utopiska visioner som en väg till verklig samhällsförändring.
Genom att återpublicera dessa två texter vill vi inte bara uppmärksamma deras historiska värde, utan också bidra till en pågående diskussion om hur drömmen om en annan värld kan hållas vid liv – i romantikens, feminismens och socialismens namn. <<
Går marxism ihop med utopier? Innebär ”utopi” förnekande av vetenskapen? Inte nödvändigtvis, eftersom den konkreta utopin — socialismen — innebär en strikt vetenskaplig analys av de objektiva möjligheterna av en framtid i frihet, av de faktiska villkoren för en radikal omformning av samhällslivet. Samtidigt går det inte att förneka att den socialistiska utopin också bär i sig en ”samhällelig valmöjlighet”, ett val av grundläggande inställning, ett sammanhängande system av värdeomdömen, vars utgångspunkter vi kan finna i Marx och Engels egna verk, tätt sammanlänkad med deras kritisk-vetenskapliga analys.
Vad kan vänstern lära av feminismen? Hur man än definierar ”feminism” ger ämnet en uppsjö av möjliga infallsvinklar. De flesta av dem är mer eller mindre kontroversiella inom vänstern eller inom kvinnorörelsen eller båda. För det första måste man utgå från åtminstone en underförstådd definition av begreppet ”feminism” och någon entydig sådan existerar inte. Det finns ju stora åsiktskillnader mellan socialistiska feminister, radikalfeminister och liberala feminister. Skulle man dessutom ta med i beräkningen alla anti-feministers tolkningar av termen skulle denna enda glosa kräva en hel ordbok.
Varmt välkommen till bokrelease för antologin Samtida marxistisk teori (Daidalos, 2025). Gäst är humanekologen och marxisten Andreas Malm som kommer samtala med bokens redaktörer om den marxistiska teorins syfte och ställning i vår tid.
Efter decennier av nyliberal dominans har marxismen åter trätt fram som en gravitationspunkt i den samtida samhällsdebatten. Det växande behovet av verktyg för att förstå och utmana kapitalismens alltmer instabila ordning har drivit fram en global renässans för den marxistiska teorin – även i Sverige, där forskare, intellektuella och aktivister bidrar till dess utveckling.
Antologin Samtida marxistisk teori presenterar 37 samtida tänkare från hela världen som på olika sätt har fört den marxistiska teorin in i det krisdrabbade 2000-talet. Läs mer om boken på Daidalos hemsida: https://www.daidalos.se/samtida-marxisitsk-teori.htm
I panelsamtalet deltar: Andreas Malm – lektor i humanekologi vid Lunds universitet, prisbelönt marxist och medlem i redaktionen för tidskriften Historical Materialism Samt bokens fyra redaktörer: Evelina Johansson Wilén – docent i genusvetenskap vid Örebro universitet och medlem i redaktionen för tidskriften Röda rummet. Lotte Schack – doktorand i sociologi vid Göteborgs universitet och medlem i redaktionen för tidskriften Röda rummet. Carl Wilén – postdoktor vid Avdelningen för mänskliga rättigheter, Historiska institutionen, Lunds universitet och medlem i redaktionen för tidskriften Röda rummet. Johan Örestig Kling – fil.dr i sociologi och universitetslektor vid pedagogiska institutionen, Umeå universitet och medlem i redaktionen för tidskriften Röda rummet.
Bokreleasen arrangeras av bokförlaget Daidalos och tidskriften Röda rummet.
Var och när? Lördagen den 29/11 Kl 14:00-15:30: Panelsamtal och diskussion Kl 15:30-16:30: Mingel och bokförsäljning Plats: Sappören, Campus Haga. Sprängkullsgatan 15, Göteborg.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
