Våren 1956, åtta år efter Nakba korsade en grupp palestinska fedayyin det upplöjda dike som var det enda som då skilde Gaza och den israeliska staten från varandra. På dikets ena sida levde 300 000 palestinier, varav 200 000 var flyktingar som fördrivits från det omgivande området, på den andra låg en handfull nya israeliska bosättningar. De palestinska krigarna dödade säkerhetsvakten Roi Rotberg under ett försök att ta sig in i kibbutzen Nahal Oz. Rotbergs kropp fördes in i Gaza, men återlämnades efter ingripande från FN. Moshe Dayan, som vid denna tid var generalstabschef råkade för tillfället befinna sig i bosättningen för ett bröllop, och bad om att få hålla minnestalet vid Rotbergs begravning nästföljande afton. När han talade om de män som hade dödat Rotberg sade han ”Varför skulle vi beklaga oss över deras hat mot oss? I åtta år har de suttit i Gazas flyktingläger och med egna ögon sett hur vi har förvandlat det land och de byar som de och deras förfäder tidigare har bebott till vårt hemland.” Det var ett erkännande av det palestinierna förlorat som dagens israeliska politiker inte längre har råd att ge uttryck för. Men Dayan förespråkade inte någon rätt att återvända; han avslutade sitt tal med att argumentera för att Israel behövde göra sig redo för ett permanent och bittert krig, vilket var en huvuduppgift för vad Israel kallade gränsområdesbosättningar.
Fortsätt läsaFörlag
Internationellt
Intressant
Socialistisk Politik
Tidskrifter
Kategorier
- Afrika
- Arbete
- Balkan
- Böcker
- Debatt
- Djurrätt
- Ekonomi
- Fackligt
- Feminism
- Gamla nummer
- Historia
- Imperialism
- Internationellt
- Invandring, rasism
- Kapitalism
- Kära läsare
- Klimat
- Krönikor
- Kultur
- Latinamerika
- Medicin, vård
- Mellanöstern
- Miljö
- Östeuropa
- Övrigt
- Politik
- Religion
- Social välfärd
- Socialdemokrati
- Socialism
- Tidskrifter
- USA
- Vetenskap