Hela numret som PDF
Nedan publiceras artiklarna som separata inlägg.
Det är nu snart två år sedan Hugo Chávez avled i cancer. Efter hans död har en rad interna motsättningar kommit upp till ytan. Därtill pressas landet av vikande oljepriser och en fientligt inställd borgarklass. Frågan är vart revolutionen är på väg
För precis ett år sedan förlorade den borgerliga oppositionen de lokalval som man ville göra till en folkomröstning mot den nationella regeringen. Under hela kampanjen Läs mer
I ett samhälle där vänstern famlar medan den nationalistiska högern är på frammarsch finns det ett skriande behov av att hitta ett projekt som enar. Vänsterdebattören Malcom Kyeyune har lyft fram nationalisternas förmåga att samlas kring gemenskapskänslor. Men är all form av gemenskap verkligen besläktade – eller ens eftersträvansvärda? Johannes Jensen resonerar kring begreppet.
Populister och fascister är i rörelse över hela kontinenten – även i Sverige. Sverigedemokratisk Ungdom är kanske landets tredje största politiska ungdomsförbund och nazisterna i Svenska Motståndsrörelsen och Läs mer
”Vi vet var vi hör hemma”, så uttryckte sig den dåvarande svenska överbefälhavaren, Torsten Gustafsson, redan 1981, underförstått att Nato var den naturliga partnern för det ändock alliansfria Sverige. Med det kalla krigets slut har också Sverige i rask takt orienterat sig ännu närmare Nato. Men hur bör vi socialister se på den svenska krigsmakten? Med nedanstående inledning och därtill kopplade diskussionsinlägg öppnar Röda rummet till debatt i denna fråga.
När politiska partier föds har de starka visioner om en bättre och annorlunda framtid. Vartefter som ett parti slutar vara rörelse och blir institution, byråkrati och ett parti ”som alla andra”, bleknar visionerna – drömmarna dunstar bort. Läs mer
Påståenden om människans natur är ett av samhällsideologins mest kraftfulla retoriska verktyg – alltid stödjande sig på förment vetenskapliga sanningar. I sin senaste bok spårar Göran Greider hur greppet använts politiskt genom historien och väljer att själv göra bruk av det i en plädering för solidaritet. Biologen Erik Svensson utvärderar Greiders ansats.
Valåret 2014 kom en liten essäbok ut på Ordfronts förlag av den produktive och välkände vänsterdebattören Göran Greider. Titeln provocerar: Den solidariska genen. Det är inte svårt att förstå att titeln är en kritisk blinkning mot den populärvetenskapliga författare Richard Dawkins evolutionsbiologiska bestseller Läs mer
Kapitalismen har en oerhörd förmåga att utveckla produktivkrafterna. Trots alla sina brister är systemet därmed i historisk mening progressivt. Detta är i det närmaste axiom inom marxismen som går tillbaka ända till Kommunistiska manifestet. Men stämmer det verkligen i dagens värld? David Graeber rör om bland de för givet tagna sanningarna.
En hemlig undran svävar över oss, en känsla av besvikelse, ett brutet löfte som vi fick när vi var barn, om hur vår värld skulle komma att bli när Läs mer
Det nuvarande systemet för att söka forskningsmedel är ett gigantiskt slöseri med tid och resurser, skriver Jeff Werner
Så kom beskeden från Vetenskapsrådet och Riksbankens jubileumsfond. Några av mina kollegor som har fått projektmedel, jublar och korkar upp champagne. Men för drygt nittio procent av dem som Läs mer
”Folkhemshistorien är välkänd och Per-Albin har blivit de flestas landsfader. Brantings politiska gärning och gestalt är suddigare. Jag har därför velat skildra Brantings historia, den politiska, kulturella och privata.” Så motiverar Olle Svenning i förordet till Hövdingen varför han valt att teckna ett porträtt i helfigur av Hjalmar Branting. Läs mer
”Att försöka återupprätta Albin Ström är mitt första motiv för att skriva 
denna bok.” Det förklarar Johan Lönnroth, tidigare ledande vänsterpartist, riksdagsledamot och vice ordförande, i sin biografi över den en gång så framträdande och bullrige vänstersocialisten. Håkan Blomqvist synar Lönnroths försök och placerar det även i ett större perspektiv med arbetarrörelsens historia som fond
Albin Ström, det var den fattige torparsonen från Dalsland, gestaltningen av en svensk rebellisk arbetarradikalism som trängde ända upp i riksdagspolitiken med sin antimilitarism och sitt okuvliga överhetstrots. Läs mer
Trotskijs öde, och i synnerhet mordet på honom, har länge fascinerat politiskt och historiskt intresserade. Ett exempel på det är den kubanske författaren Leonardo Padura med den historiska romanen Mannen som
älskade hundar. Den har utkommit på många språk, inklusive danska (men tyvärr inte svenska – än), och har fått översvallande recensioner, inklusive på Kuba, där den erhöll det prestigefulla litteraturpriset Premio Nacional de Literatura cubana. Vi återger här två recensioner: Johan Lönnroths anmälan har en personlig vinkling, den andra som är översatt från danska, ger en översiktlig bild av vad boken handlar om.
Det var Ines Lohr, skaparen av det mysiga bokcaféet på Kapellplatsen I Göteborg, som tipsade mig om Läs mer
