En intervju om aktivism i en tid av folkmord och klimatkatastrof
I vår kristäta samtid träder en ny generation aktivister fram. De reser tält på universitetsområden för att protestera mot tystnaden kring folkmordet i Gaza, de blockerar maskiner för att stoppa rovdrift av naturen. Röda rummets Johan Örestig Kling har träffat studenten och aktivisten Alva Danielsson och intervjuat henne om vilka lärdomar hon gjort under sina år i Palestina- och klimaträttviserörelsen.
Fortsätt läsa
När motstånd skildras i samtida populärkultur antar det ofta formen av den ensamma hjälten, alltså en exceptionell gestalt som bär och driver motståndet på egen hand. Mod framstår då som någonting djupt personligt – det görs till en fråga om karaktär, integritet och överlevnad. Men vad händer med motståndet när det endast kan föreställas i individuell form? I en tid där auktoritär populism återigen vinner mark och demokratiska strukturer utmanas blir frågan om politiskt mod angelägen. I en omläsning av Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta som en berättelse om mod snarare än om hjältemod undersöker författaren Maria Broberg motståndets infrastruktur, och hur handlingskraft kan uppstå när människor upplever sig själva som en del av ett vi.
Fortsätt läsa
I tider av kris, folkmord, och repression tycks hoppet om en ny våg av protestmusik ha gått om intet. I denna essä ifrågasätter Röda Rummets Ludvig Sunnemark idén om politisk musik som något som främst kretsar kring budskap och ser istället dess potential i ljud, affekt och kollektiva erfarenheter.
Fortsätt läsa
Phil Marfleet är brittisk historiker, socialist och författare till flertalet böcker om Mellanöstern, den senaste, Palestine, Imperialism and the Struggle for Freedom, kunde inte vara mer angelägen. En snabbt växande skara söker idag svar på hur det är möjligt för Israel att fortsätta begå ett folkmord, samt varför västvärlden blundar för vad som sker eller aktivt stödjer Israel. Berättelsen om Palestina började inte den 7 oktober 2023.
Fortsätt läsa
Antisemitism och antisionism är två av de ord som mest frekvent förekommer i debatten om solidaritetsrörelsen för Palestina. Johan Örestig Kling har läst en bok av historikern Håkan Blomqvist som inte bara klargör betydelsen av dessa begrepp utan framför allt ger dem nyansrikedom och liv genom ett historiskt perspektiv som ofta saknas i debatten.
Fortsätt läsa
Vad har hänt med den breda opinion som helt nyligen stod bakom neutralitet, fred och nedrustning? I dagens Sverige sluter hela den parlamentariska vänstern upp bakom ett expansivt Nato som osar av krigsretorik. Ledande företrädare för de båda ”arbetarpartierna” är överens med de borgerliga om nödvändigheten av en gigantisk upprustning som oundvikligen kommer att innebära nedskärningar i välfärd och klimatsatsningar.
Fortsätt läsa
I sin analys av Pariskommunen 1871 pekade Karl Marx på tre utmärkande drag som har kommit att betraktas som bestämmande för arbetarklassens uppror och revolutioner under det långa 1900-talet:(1) att dess delegater är valda direkt av de som genomdriver upproret, är direkt avsättbara av de samma om de inte längre har massans förtroende, och att de erhåller en ersättning motsvarande en vanlig arbetarlön; (2) att som en första åtgärd upphäva den stående armén och ersätta denna med det beväpnade folket;
Fortsätt läsa
När jag i slutet av 2012 kom hem från en knappt årslång vistelse i Iran sa jag när folk undrade hur det var att bo där, att ”Iran är världens bästa land”. Mitt svar var på samma gång uppriktigt menat och en retsam provokation, men var främst ett sätt att tvinga fram en annan syn på detta magnifika land som döljer sig bakom statsapparatens brutalitet. För Iran är verkligen ett otroligt land med tusentals ansikten, varav allt som oftast ett – bödelns – trängt igenom till den europeiska och svenska mediala offentligheten. Det har knappt funnits en enda bok om Iran på svenska; den vetgirige läsare som önskat fördjupa sig i landets rika historia, kultur och politiska landskap har hittills varit förpassad till engelskspråkig litteratur.
Fortsätt läsa
Utgångspunkten för Henrik Gundenäs bok Till tals. Yttrandefrihet förr, nu och sedan är att en långtgående yttrandefrihet borde förstås som fundamental för det demokratiska samhället. I ljuset av detta är Gundenäs negativ till de inskränkningar av yttrandefriheten som genomförts under senare år, tydligast exemplifierat av förändringen i grundlagen som gjort det brottsligt att röja en hemlig uppgift som kan hota Sveriges säkerhet. En annan aspekt av den ökade kritiken mot yttrandefriheten, som boken i huvudsak handlar om, är att dess negativa konsekvenser fått ett allt större utrymme i samhällsdebatten under senare 2000-talet.
Fortsätt läsa
I slutet av boken Föräldrarnas födelse: 250 år av experter, släktingar och andra som lagt sig i konstaterar Maja Larsson att människan, i egenskap av dägg- och flockdjur, i viss mån är ”förprogrammerad att ta hand om sin avkomma”, men att formen denna omsorg tar beror på den tid och plats vi föds in i. Det innebär att föräldraideal som en gång uppfattades som självklara – exempelvis att låta barn skrika sig till sömns enligt den ökända femminutersmetoden – i dag framstår som praktexempel på dåligt och traumatiserande föräldraskap.
Fortsätt läsa