Online med Facebook Live
Möt Arche, Lira musikmagasin, Tidningen Skriva, Meänmaa, Ord&Bild och Röda rummet. Minipaneler, musikuppträdanden och läsningar.
Se hela programmet på Facebook
”Vi är inga maskiner”, det var gruvarbetarna på LKAB:s fältrop när de vid årsskiftet 1969-1970 lade ner arbetet. Därefter följde också en tid när kampen för arbetets innehåll var i blickpunkten. Men var befinner vi oss idag? Jan-Olov Carlsson kan se tillbaka på flera decennier av fackligt förtroendemannaskap på Volvo Lastvagnar i Umeå, en tidsperiod när det förhatliga löpande bandet såväl försvunnit som kommit tillbaka.
Det har alltid förts en kamp om villkoren i arbetet. Fokus har dock skiftat över tid. Det man först tänker på är arbetsmiljöfrågor, löner, arbetstider, semester och andra allmänna villkor. Sett över tid har också stora framgångar kunnat uppnås. Kollektivavtalets betydelse kan inte nog understrykas, som ett resultat av kollektiv kamp.
Jag tror tyvärr att självbilden om den svenska reformismens historiska framgångar underminerar den kamp som måste föras för att vidmakthålla och, i ännu högre grad, förstärka arbetarklassen position i samhället. Fortfarande sägs det att vi har en av världens starkaste och bäst organiserade fackföreningsrörelse. Ändå befinner vi oss på ett sluttande Läs mer
I Polen kulminerade den heta politiska sommaren 1980 som präglats av en lång strejkvåg med att arbetarna på det väldiga Leninvarvet i Gdansk ockuperade anläggningen. Regeringen tvingades till förhandlingar med strejkledningen. Fackföreningen Solidarnosc erkändes och växte lavinartat. Dess medlemsantal uppgick vid årsskiftet till nio miljoner. Håkan Blomqvist guidar genom en berättelse av folklig kamp där drömmen om en socialism med mänskligt ansikte gavs tydliga konturer, men där slutet på många sätt blev bittert.
Den 27-åriga Henryka Krzywonos stannade bara helt sonika den spårvagn hon körde och bad alla passagerare att kliva av med uppmaning till total strejk i hela Gdansk. Samtidigt skyndade sig Alina Pienkowska, Leninvarvets unga sjuksköterska, och Anna Walentynowicz som redan fyllt femtio och nyss återfått jobbet, till den stora varvsporten och försökte dra igen den. Äldre arbetare hade börjat lämna varvet, strejken var över, företagsledningen hade tagit tillbaka avsked och även lovat lönehöjningar. ”Om ni slutar strejka nu säljer ni ut oss andra. Vi kommer att slås ihjäl som flugor!”, varnade elektrikern och strejkledaren Lech Walesa. Läs mer
Andreas Malms bok Corona, klimatet och det kroniska nödläget utkommer på Modernista förlag den 8/1 nästa år. I den besvarar Malm frågan varför samhällets reaktion på coronapandemin kunnat bli så kraftfull medan åtgärderna mot det mer allomfattande hotet från klimatförändringarna är helt otillräckliga. Boken är också en grundlig genomgång av sambanden mellan klimatkatastrofen och en rad andra ekologiska kriser, framförallt av det komplex som coronapandemin stammar ur: den ökande spridningen av zoonoser, sjukdomar eller infektioner som kan överföras mellan djur och människor. Malm visar på hur serien av kriser som gör att vi befinner oss i ett kroniskt globalt nödläge är resultatet av kapitalismens massiva påverkan på planeten.
Den engelska utgåvan har undertiteln War Communism in The Twenty-First Century. I bokens avslutande del analyserar Malm vad som krävs för att undgå klimatförändringarnas mest katastrofala verkningar. Vi publicerar här ett utdrag ur den delen.
”Om något av verkligt ska göras, måste byråkratin ersättas av demokrati, och det på ett verkligt revolutionärt sätt, som att utfärda en krigsförklaring mot oljebaronerna och aktieägarna.”
Lenin
Hans krigsförklaring utgick från deras vägran att producera tillräckligt med olja och kol. Han ville föra kriget mot baronerna och aktieägarna för att tvinga fram en snabbare utvinningstakt – Ryssland ”är en av de rikaste länderna i världen vad gäller tillgångar på flytande bränsle” – utan att ha minsta aning om några negativa effekter. Bränslebrist var en del av hans katastrofläge. Vårt sammanbrott har motsatt utgångspunkt, så om något verkligt ska göras måste det bli ett krig med ett annat mål: att ta bort den här industrin för alltid. Det börjar med en nationalisering av alla privata företag som utvinner, bearbetar Läs mer
Hur vänstern ska förhålla sig till minoritetsaktioner, som exempelvis sabotage eller mindre gruppers fysiska attacker mot polis och politiska meningsmotståndare, har länge varit en tvistefråga inom arbetarrörelsen – med motsättningar och polemik som sträcker sig ända tillbaka till Marx och Bakunins dagar. Martin Fahlgren resonerar kring detta ämne.
De massiva protesterna och demonstrationerna mot det rasistiska polisvåldet och rasismen i USA, den så kallade Black Lives Matter-rörelsen, måste givetvis stödjas av varje socialist och progressiv människa. Men som alltid vid utbrott av radikala rörelser sker också en hel del som ur revolutionär synvinkel är problematiskt, i synnerhet sådant som Läs mer
Den moderna kapitalismen gör gränserna mellan varor, producenter och konsumenter suddiga. Är det vi, framför våra skärmar, som är varan när information håller på att bli den dominerande produktivkraften? Eller är vi producenterna, och vem konsumerar i så fall? Johan Örestig försöker med hjälp av ett antal nya böcker i ämnet göra reda för kapitalismens utvecklingstendenser och dess samhälleliga konsekvenser.
Ett helt grundläggande antagande i den marxistiska traditionen är att kapitalismen är ett historiskt system. Det betyder att det hålls samman av vissa egenskaper. Framförallt att kapitalackumulation är det överordnade samhälleliga målet samt att värde bestäms av det som Marx kallade samhälleligt nödvändig arbetstid. Läs mer
Skandinavien och Sverige har beskrivits som en testplats för marknadsanpassade styrformer. För omsorgsrelationer har nyliberaliseringen medfört att klass kommit att spela en allt större roll. Samtidigt som personer ur över- och medelklassen har resurser att köpa omsorgstjänster på RUT-marknaden ökar det obetalda omsorgsarbetet från familj och vänner inom arbetarklassen. Lina Palmqvist ger en inblick i hur denna storskaliga ekonomiska och politiska förändring har omvandlat omsorgsrelationer och hur den upplevs i vardagen.
Europa sägs befinna sig i en omsorgskris. Fler och fler uppnår hög ålder, vilket väntas leda till överskott på äldre hjälpbehövande och underskott på omsorgsarbetare. Tillsammans med återkommande ekonomiska kriser beskrivs förhållandet som en av de största utmaningarna för de europeiska staternas välfärdssystem. Läs mer
Om människor skapar sin egen historia så är det under omständigheter som de själva inte valt. Politisk ekonomi analyserar dessa omständigheter och därmed möjligheterna till samhällsförändring som de bär på i varje given period. Sådana analyser var länge en intellektuell angelägenhet i den socialistiska arbetarrörelsen. Anwar Shaikhs bidrag till en marxistisk ekonomisk teori – utvecklad i kölvattnet av 68-rörelsen fram till den innevarande konjunkturen efter finanskrisen – sticker ut eftersom det är början på ett empiriskt grundat forskningsprogram med strategisk relevans för arbetarrörelsen. I den femte delen av Röda rummets serie över samtida marxistiska aktivister och teoretiker introducerar David Zachariah Anwar Shaikhs tänkande.
Under lång tid var frågan om den politiska ekonomins egenskaper och dynamik en given och akut utgångspunkt för den socialistiska arbetarrörelsens försök att förstå och förändra kapitalismen. Redan i den Första Internationalen debatterades huruvida ökade lönekostnader för kapitalägare kunde leda till bestående förbättringar Läs mer
Fram för en ny livsnjutning fri från individualism och kommersiellt tvång. Filosofen Kate Soper menar att vägen ur krisen för klimatet, ekologin och ekonomin är att utveckla de sinnliga nöjena. Lars-Olov Olsson har läst hennes bok.
I slutet av oktober rapporterade Björn Djurberg, radions Kinakorrespondent, om ett försök med en ny sorts digitala pengar i Shenzhen. I ett jättelikt köpcentrum pratar han med två 25-åringar som är bland de 50 000 personer som har fått cirka 250 kr var att spendera i försöket, men de har ännu inte på sista dagen bestämt vad de ska köpa. De är ändå inte stressade för det. Det hela låter som en skola i konsumism, att köpa för köpandets egen skull. Läs mer
