Andreas Malms bok Corona, klimatet och det kroniska nödläget utkommer på Modernista förlag den 8/1 nästa år. I den besvarar Malm frågan varför samhällets reaktion på coronapandemin kunnat bli så kraftfull medan åtgärderna mot det mer allomfattande hotet från klimatförändringarna är helt otillräckliga. Boken är också en grundlig genomgång av sambanden mellan klimatkatastrofen och en rad andra ekologiska kriser, framförallt av det komplex som coronapandemin stammar ur: den ökande spridningen av zoonoser, sjukdomar eller infektioner som kan överföras mellan djur och människor. Malm visar på hur serien av kriser som gör att vi befinner oss i ett kroniskt globalt nödläge är resultatet av kapitalismens massiva påverkan på planeten.
Den engelska utgåvan har undertiteln War Communism in The Twenty-First Century. I bokens avslutande del analyserar Malm vad som krävs för att undgå klimatförändringarnas mest katastrofala verkningar. Vi publicerar här ett utdrag ur den delen.
”Om något av verkligt ska göras, måste byråkratin ersättas av demokrati, och det på ett verkligt revolutionärt sätt, som att utfärda en krigsförklaring mot oljebaronerna och aktieägarna.”
Lenin
Hans krigsförklaring utgick från deras vägran att producera tillräckligt med olja och kol. Han ville föra kriget mot baronerna och aktieägarna för att tvinga fram en snabbare utvinningstakt – Ryssland ”är en av de rikaste länderna i världen vad gäller tillgångar på flytande bränsle” – utan att ha minsta aning om några negativa effekter. Bränslebrist var en del av hans katastrofläge. Vårt sammanbrott har motsatt utgångspunkt, så om något verkligt ska göras måste det bli ett krig med ett annat mål: att ta bort den här industrin för alltid. Det börjar med en nationalisering av alla privata företag som utvinner, bearbetar Läs mer
Hur vänstern ska förhålla sig till minoritetsaktioner, som exempelvis sabotage eller mindre gruppers fysiska attacker mot polis och politiska meningsmotståndare, har länge varit en tvistefråga inom arbetarrörelsen – med motsättningar och polemik som sträcker sig ända tillbaka till Marx och Bakunins dagar. Martin Fahlgren resonerar kring detta ämne.
Om människor skapar sin egen historia så är det under omständigheter som de själva inte valt. Politisk ekonomi analyserar dessa omständigheter och därmed möjligheterna till samhällsförändring som de bär på i varje given period. Sådana analyser var länge en intellektuell angelägenhet i den socialistiska arbetarrörelsen. Anwar Shaikhs bidrag till en marxistisk ekonomisk teori – utvecklad i kölvattnet av 68-rörelsen fram till den innevarande konjunkturen efter finanskrisen – sticker ut eftersom det är början på ett empiriskt grundat forskningsprogram med strategisk relevans för arbetarrörelsen. I den femte delen av Röda rummets serie över samtida marxistiska aktivister och teoretiker introducerar David Zachariah Anwar Shaikhs tänkande.
Fram för en ny livsnjutning fri från individualism och kommersiellt tvång. Filosofen Kate Soper menar att vägen ur krisen för klimatet, ekologin och ekonomin är att utveckla de sinnliga nöjena. Lars-Olov Olsson har läst hennes bok.
Minns David Graeber
I andra delen av Göran Therborns föreläsning till Erik Olin Wrights minne ligger fokus på förståelsen av medelklassens karaktär. Att dess ställning i det kapitalistiska systemet är historiskt villkorad och präglas av globaliseringens skilda verkningar i nord och syd är av betydelse för formandet av en vänsterpolitik för jämlikhet och klimatomställning.