Elon Musk och Donald Trump är i färd med att omforma den federala statens själva grundstruktur. Under deras inflytande fungerar den amerikanska staten inte längre bara som ett instrument för det kapitalistiska systemet i stort. Den har också blivit ett verktyg för personlig vinning bland en snäv krets inom affärseliten. David Calnitsky analyserar framtidsutsikterna.
Artikeln är publicerad på Jacobins blog (jacobin.com) den 21:e mars i år.
Det har gått 12 år sedan den sjätte och sista delen av Karl Ove Knausgårds autofiktiva roman Min kamp gavs ut på svenska. Då kretsade en hel del av debatten kring hans utlämnande beskrivningar inte bara av sina egna utan också familjemedlemmars, släktingars, vänners och kulturpersonligheters egenheter. Men i skuggan av denna bitvis högljudda debatt har det också förts diskussioner om vad Knausgårds roman har att säga om sim samtid. Inte minst har en växande skara marxister och vänsterintellektuella behandlat Knausgårds författarskap. 2023 tilldelades Knausgård – trots att han absolut inte skulle beskriva sig själv som någon övertygad marxist – dessutom Jan Myrdalsällskapets ”Leninpriset.” Johan Örestig Kling har läst Min kamp och går i dialog med de tre vänsterorienterade tänkarna Fredric Jamesons, Anna Kornbluhs och Martin Hägglunds analyser av romansviten. Jameson, Kornbluh och Hägglund intresserar sig alla för frågan om den politiska potentialen i att vända sig inåt, mot det privata, intima och existentiella. Men deras slutsatser är radikalt olika.
Fortsätt läsa
Susan Ferguson är en kanadensisk feministisk akademiker och aktivist, bosatt i USA. Sedan 1990-talet har hon spelat en nyckelroll i att formulera hur vi kan förstå kvinnors arbete och omsorg inom ramen för den samtida kapitalismen. I sina texter, däribland den inflytelserika Women and Work (2019), undersöker hon hur feministiska teoretiker och rörelser har förstått arbete. Ett återkommande tema i hennes författarskap är barndomens roll – och särskilt barnets lek – som innesluten i kapitalismens logik men även som i viss mån motverkande. Hon intresserar sig även för hur kapitalismens tidsregim krockar med omsorgens och livsskapandets tid, och vad denna kollision kan säga oss om möjligheten till motstånd. I denna text – Fergusons första i svensk översättning – ställer hon frågan: Hur kan reproduktivt arbete, trots sin förankring i det kapitalistiska systemet, samtidigt erbjuda en form av motstånd, just genom att följa en annan rytm, en annan tidslighet än kapitalismens?
Fortsätt läsa
Det statliga ekonomiska stödet till landets kulturtidskrifter ter sig alltmer opålitligt. Vi måste börja fundera hur vi kan skapa våra egna progressiva stödstrukturer, menar Toivo Jokkala i den här essän som jämför 1970-talets kulturpolitik med de senaste tio årens tilltagande kulturkrig och vilka nya hinder och möjligheter som följt därav.
(Genom ett beklagligt missöde i layoutprocessen av föreliggande nummer av Röda rummet föll slutet av artikeln bort i den tryckta versionen av numret. Här återges artikeln i sin helhet.)
I Danmark används avancerade beräkningsmodeller för att förutse effekterna av politiska förslag. Det är modeller som ofta undervärderar omsorgsarbete och bygger på en snäv bild av människan som nyttomaximerande individ. I sin uppmärksammade bok Underskott, som nyligen har översatts till svenska, riktar Emma Holten skarp kritik mot denna etablerade ekonomiska logik, och synliggör hur kvinnors arbete – både det betalda och obetalda – systematiskt osynliggörs. Boken har i Danmark skapat livlig debatt. Röda rummets redaktionsmedlem Lotte Schack ger här en introduktion till Holtens bok och till den danska debatten om omsorgsarbete, nationalekonomi och beräkningsmodeller – och förklarar varför den engagerar så många människor.
Fortsätt läsa
Tidigare i år gick Carl-Göran Ekerwald bort vid 101 års ålder. Ekerwald var en mångsidig svensk författare, essäist och folkbildare som under mer än sex decennier bidrog till det litterära och offentliga samtalet i Sverige. Han debuterade 1959 och publicerade därefter ett stort antal verk, ofta med fokus på existentiella frågor, litteraturhistoria och filosofi, och var också en viktig förmedlare av klassisk persisk poesi till svenska. I den här personligt hållna betraktelsen får vi följa med Röda Rummets redaktionsmedlem Jakob Sandberg genom hans möten med Ekerwald – från upptäckten av Ekerwald författarskap under en Moskvavistelse 2008 via ett möte i det verkliga livet i december 2011 i en lägenhet i Uppsala, till hans allra sista text som han dikterade för sin dotter en vecka innan han avled den 8 april 2025.
Fortsätt läsa
Känslor är en central drivkraft i politiken, men deras logik är underskattad. Känslors mobiliserbarhet beror på de känslosammas sociala positioner inom en viss kontext. I debatten om förslaget om anmälningsplikt för offentliganställda har protesterna emot det avfärdats av regeringen som uttryck för tjänstepersonernas illegitima överkänslighet. I en annan debatt för inte så länge sedan, tiggeridebatten, användes känslomässiga argument däremot för att legitimera repressiva åtgärder. Erik Hansson och Jacob Lind argumenterar här för att känslornas politiska kraft ska erkännas, samt för att deras underliggande logik bör mobiliseras i den politiska kampen. I den mån som människor gör sin egen historia rör det sig om en känslosam sådan.
Fortsätt läsaMed Donald Trump som president inleds av allt att döma en helt ny politisk period i den senkapitalistiska eran. Om den tidigare perioden inleddes den 11:e september 2001 och det “krig mot terrorn” som kom att föras i de mänskliga rättigheternas namn, representerar Donald Trumps pågående “krig mot woke” en naken kapitalism helt utan mänskligt ansikte där kapitalister och deras politiska hantlangare öppet berikar sig med alla till buds stående medel. Trump har rivstartat sin andra mandatperiod med
Fortsätt läsa
Inom kort publiceras innehållet som enskilda inlägg på hemsidan.
De växande problemen med fusk och arbetslivskriminalitet i den svenska byggsektorn skylls ofta på utländska aktörer. Men denna förklaring förbiser svenska företags roll och de inhemska politiska beslut som har bidragit till att skapa en billig, exploaterbar och svagt organiserad arbetskraft. Med utgångspunkt i den dödliga arbetsplatsolyckan i Sundbyberg 2023 belyser Maria Wallstam behovet av en djupgående förändring, inte bara av regleringar och lagstiftning, utan också av de politiska och ekonomiska strukturer som har gett upphov till de kortsiktiga spekulativa aktörer som idag dominerar i byggsektorn.
Den 11 december 2023 inträffade Sveriges dödligaste arbetsplatsolycka sedan Estoniakatastrofen när fem arbetare omkom på en byggarbetsplats i Sundbyberg. Projektledare var byggherrebolaget Magnolia, men ansvarig för arbetsmiljö och säkerhet var huvudentreprenören Andersson Company AB, ett företag med en diger historia av arbetsmiljörelaterade anmärkningar.
Fortsätt läsa
