Ur nr 3-4 2011
När massakern på Utöya precis uppdagats och de döda kropparna fortfarande var varma och föräldrar fortfarande letade
efter sina barn, satte sig en viss Bruce Bawer och plitade ned följande rader: ”Jag fruktar att det kommer att bli mycket svårare att adressera dessa frågor nu när en galen mördare har blivit affischnamnet för islamkritik”. I detta läge, när hela världen var i sorg och förtvivlan, oroade sig alltså Bawer för ”islamkritikens” framtid.
Han var säkert inte ensam med denna oro, att kritisera islam har blivit närmast en folksport. Europa speglar sig i islamofobin, faktum är att Läs mer →
Ur nr 3-4 2011
I en tid när moderaterna kallar sig det nya arbetarpartiet och bilden av en växande medelklass dominerar medielandskapet kan klass tyckas vara vår viktigaste utgångspunkt. Att dechiffrera det liberala mantrat – som säger att alla kan bli entreprenörer – och framföra en marxistisk klassanalys med betoning på den ekonomiska ojämlikheten blir då avgörande.
Men räcker det? Kristina Martinsson introducerar här ett kompletterande analysinstrument.
Ovanstående resonemang om klass florerar med jämna mellanrum inom Läs mer →
Ur nr 3-4/2011
De fokuspunkter där klassmotsättningarnas hetta strålar samman och plötsligt slår ut ibrand har en tendens att vara märkligt svåra förutse. I botten kamp för bröd, arbete och politiska rättigheter, men den tändande gnistan kan också vara en elefant i ett rådhus. En antologi om 1800-talets upplopp får Anne Berg att ställa frågor om klasskampsbegreppets räckvidd
Hur kommer det decennium vi har bakom oss och det som ligger framför oss att framstå i historiens backspegel? Kommer upploppen i Aten, den spanska torgockupationsrörelsen och ett brinnande London ses som enskilda brott i en annars harmonisk och Läs mer →
Publicerat i Historia, Övrigt
|
Ur nr 3-4 2011
Kritik mot religionen tar sig nu starka uttryck, bland annat har föreningen Humanisterna haft kampanjen ”Gud finns nog inte” och forskare som Richard Dawkins försöker leda i vetenskapligt bevis att gud inte existerar.
Genomgående hos dessa kritiker är att religionen, per definition, framställs som en reaktionär ideologi. Reza Chitsaz ger sig här i kast med Läs mer →
Kära läsare
Historien håller på och vänder blad. Vi gör detta Röda rummet-nummer i den tid då det kanske bara är timmar eller dagar innan naturen omkring oss vårexploderar, men redan för några månader sedan slog något mycket stort ut. Med början i Tunisien i januari beskådar vi just nu en våg av folklig kamp i arabvärlden som omdanar världen.
Det ord som tidigare varit antingen marginaliserat eller tömt på sitt innehåll fick nu både verklig innebörd och rekordfeta typsnitt på de flesta dagstidningars mittuppslag: revolution.
Vi såg unga kvinnor som tillsammans med män – i hundratusentals – förflyttade Tahrirtorget i Kairo till 
världspolitikens centrum. Möjligheten för ett folk att kasta en tyrann över ända med egen kraft födde något… ja, vad egentligen? I detta nummer försöker vi, med hjälp av Andreas Malms artikel, fånga detta något, denna historiska ommöblering. Vi skriver historia – och då på det sätt som vi tror att historia måste skrivas för att vara verksam; i djup och nära kontakt med de folkmassor som förändrar dess gång.
Även resten av numret präglas till stor del av detta: rörelser, klass och kamp. Vilka är förutsättningarna för en folklig rörelse även här i vårt än så länge tysta konungarike? Maria Sundvall letar trådar som kan bryta vanmakten och Erik Helgeson nystar i andra ändar för att utvärdera Läs mer →
Vilka maktmedel har fackföreningsrörelsen när det verkligen kommer till kritan? Erik Helgeson läser antologin Hopsnackat, om den grå vardagens kamp, jämsides med ett av LO:s centrala strategidokument. Han resonerar vidare utifrån sina egna erfarenheter från striderna i Göteborgs hamn.
Svensk litteratur inrymmer en stor skatt av berättelser och ögonvittnesskildringar om arbetsplatskamp. Många av dem är dramatiska och fascinerande i sin återgivning av militanta strider mellan kämpande arbetarkollektiv och arbetsgivare som understötts av statens politiker, poliser och domstolar. Det är beskrivningar om uppoffringar, svek, nederlag och segrar, vilka har bestående
Beställ boken här: http://folkrorelselinjen.nu/
Läs mer →
Jag har haft turen att inte behöva söka jobb på många år. Av vana surfar jag ändå in på Platsbanken då och då. Med tiden har det blivit ett sätt att hålla verklighetskontakten. Lejonparten av jobben finns inom ”försäljning” eller inom ”socialt arbete”. Det handlar i stort sett aldrig om heltid. Det handlar i stort sett aldrig om fast lön. Det handlar om nannyjobb tisdagar och torsdagar 15–19 (barnhämtning, middagsfix). Om att ordna säljpartyn i hemmet och kränga på sina bekanta sexleksaker.
Det handlar om att Läs mer →
Frågan om kön, eller genus, har genomgått förändringar under åren – och med den feminismen. Ett postmodernt synsätt har trängt in och underminerat maktanalysen. Ska frågan om klass gå samma väg? Kajsa Ekis Ekman har läst en bok som vill lansera en ny modell för klassanalys. 
Hon välkomnar utmaningen men skärskådar innehållet kritiskt – och funderar på vad vi kan sätta emot.
När kvinnorörelsen kämpat till sig en mängd avgörande framgångar som rätten till abort och daghem, kom den första backlashen. Den kallades särartsfeminism.
Läs mer →
Tunisien, Egypten, Libyen, Syrien, Jemen… Land efter land i arabvärlden omfattas av folkliga protester och uppror. Sagoskimret från Tusen och en natt verkar idag långt borta.
Men vad är bakgrunden till alla dessa sociala jäsningsprocesser? Och varför exploderar arabvärlden just nu? Andreas Malm försöker gå under ytan och se mönster i den kaskad av information som för tillfället bibringas oss från denna del av världen.
Revolutioner, påpekade Rosa Luxemburg, är svåra att bemästra med analys medan de fortfarande pågår. ”Allt går i vartannat eller löper parallellt, korsar varandra, flyter samman; det är ett hav av föränderliga fenomen, i evig rörelse.” Först och främst kommer förstås revolutionen som en chock för dess fiender. I Dagens Nyheter kunde man den nionde februari, två dagar innan Hosni Mubarak spolades bort av landsomfattande strejker, bondeprotester och de största revolutionära massdemonstrationerna i världen sedan Iran 1979, ta del av analysen att den egyptiska demokratirörelsen bestod av ”begränsade sektorer” från ”övre medelklassen eller överklassen”. Arbetare och bönder stödde fortfarande Mubarak, och därför kunde revolutionen omöjligen vinna; någon form av historiskt rekord i missbedömning. Men revolutionen är lika oförutsägbar för Läs mer →
