Varthän klassamhället?
Intervju med Göran Therborn som leder arbetet med en uppdaterad klassanalys av det svenska samhället.
Vad har du idag – innan projektet ”Klass i Sverige” tar fram en uppdaterad klassanalys – för allmän bild av hur den svenska klasstrukturen förändrats sedan du 1980 kom ut med boken ”Klasstrukturen i Sverige”?
Sverige har blivit mycket mer genomsyrat kapitalistiskt och förborgerligat.
Innebär den ökande ojämlikheten de senaste decennierna att Sverige blivit mer kapitalistiskt? Hur har utvecklingen påverkat möjligheterna till vänsterpolitik?
Den förra klassboken kom ut när ojämlikheten i Sverige var som lägst i modern tid. Ojämlikheten har sedan drivits fram av den postindustriella kapitalismen, med avregleringarna av börsen, bankerna och kapitalmarknaden i mitten på 80-talet, och som skapade den spruckna finansbubblan och massarbetslösheten på 90-talet. De nya förmånerna för en exkluderande medelklass – privatiseringen av skola och vård, avskaffande av förmögenhets-, arvs- och fastighetsskatter, ränteavdrag för redan billiga bostadslån – har beskurit utrymmet för en progressiv politik.
Läs mer
Anti-Standing – om postmarxism, prekariatbegreppet och klass
Prekariatet har genom den brittiske sociologen Guy Standing blivit ett begrepp som används allmänt i politisk debatt. Men hur bör vi – utifrån ett marxistiskt klassperspektiv – förstå det?
Klass är vänsterns och arbetarrörelsens mest centrala begrepp, ändå är det ett begrepp som det råder stor oenighet kring. Inte blir klarheten större av att det idag verkar råda inflation på framställningar av hur klassamhället har omstöpts eller till och med försvunnit. Läs mer
Sent på jorden
I en avhandling om klimatfrågan har Rikard Warlenius borrat i begrepp som klimatskuld, ekologisk skuld och ekologiskt ojämnt utbyte. Sebastian Svenberg har läst den.
Klimathotets allvar handlar inte bara om riskerna med ett förändrat klimat på jorden utan också om konsekvenserna av historiskt ojämlika villkor globalt. För de rika staterna och många av de största företagen utgör medvetenheten om Läs mer
Om nyliberalismens liv efter döden
– en undersökning av nyliberalismens idé och sociala jordmån
Under och efter den senaste finanskrisen kom många att tala om nyliberalismens kris, men är detta fenomen verkligen i kris och – i så fall – på vilket sätt? Carl Wilén försöker att ringa in begreppet – och dess samhälleliga tyngd – utifrån en historisk, ideologisk och socio-ekonomisk förståelse.
Nyliberalismens död: från finanskrisen 2007 till Trump 2016
I samband med finanskrisen 2007 började allt fler tala om att nyliberalismens tid var över.1 Samtidigt har många letat förgäves efter de utbredda förändringar som skulle vittna om ett faktiskt skifte från nyliberal politik och ekonomi till något nytt. Kanske var det bara den uttalade nyliberala ideologin som blev utmanad i samband med finanskrisen, snarare än den nyliberala politiska och ekonomiska ordningen. Vissa menade till och med att ingenting alls hade hänt. På frågan ”vad består av nyliberalismen efter finanskrisen?” konstaterade sociologen Colin Crouch för några år sedan att svaret måste vara ”praktiskt taget allt.”2
Läs mer
Storbritanniens historiska år
Klassfrågornas återkomst i politiken ansågs av det ”politiska kommentariatet” som en omöjlighet. Därför inväntades Corbyns avgång efter vad som skulle bli ett katastrofval för Labour. Men det omöjliga blev plötsligt möjligt. Den konservativa premiärministern Theresa May förlorade sin majoritet och kommer sannolikt inte sitta kvar vid makten när sommaren är slut. Corbyns framgång är dock i grund och botten ett resultat av arbetarklassens politiska uppvaknande efter 40 år av nyliberalism. Läs mer
Jeremy Corbyn – mer än en dagslända
Hur ska vi förstå fenomenet Jeremy Corbyn? Och vilka möjligheter öppnas för den breda brittiska vänsterrörelsen? Evelina Johansson har läst en bok som tar sig an dessa frågeställningar.
I en artikel i tidningen The Journal från 2010 konstaterade parlamentsledamoten Ronnie Cambell, som tillhör Labours mer radikala skikt, att den stora skillnaden mellan Labour och Tories är att de förstnämnda ”skär halsen av dig långsamt” medan de sistnämnda ”hugger huvudet av dig på en gång”. Läs mer
Hjälp molnen högre uppstiga…
Anteckningar från en torr och kall vår
Denna
torra och kalla vår ber mig redaktionen för Röda Rummet att skriva en artikel om vinster i välfärden i Reepaluutredningens spår. Vad kan det bli annat än en klagevisa?
Hos vädret torrt/nu kölden sommaren river.
Det finns mycket att klaga över. Nog kan det tyckas som om Lars Wivallius, äventyraren, bedragaren, poeten, sedermera advokaten, skulle ha haft annat än vädret att klaga över när han satt internerad på Kajaneborg i norra Finlands skogar i fem års tid på 1630-talet och troligen under den tiden (det är många uppgifter som är vaga om Wivallius) skrev sin mest kända dikt, Klagevisa över denna torra och kalla vår.
Men att tala om vädret kan som bekant stå för så mycket annat. Läs mer
Nyliberal utbildningspolitik i Trumps Amerika
Vad kan Trumpadministrationens makttillträde betyda för det amerikanska skolväsendet? Mattias Börjesson skärskådar ett område som hamnat i medial skugga.
Valet av Donald Trump till amerikansk president har enligt många borgerliga bedömare inneburit ett brott med några av den nyliberala ortodoxins grundsatser, som internationell frihandel och utlokalisering av produktion till låglöneländer. Efter Trumps första tre månader som president finns det inte mycket som tyder på att han kommer fullfölja den protektionistiska ekonomiska politik som utlovades under valkampanjen. Men oavsett om Trumps politik skulle leda till ett brott med frihandelspolitiken, råder ingen tvekan om att hans politik innebär en fullföljning av den nyliberala linjen när det handlar om skattesänkningar för de rika och privatisering av det offentliga skolväsendet. Läs mer
Vilken väg för USA:s bakgårdspolitik?
Historiskt sett har USA sett Latinamerika som sin egen bakgård, en region där man egenmäktigt ger sig själv rätten att intervenera och dominera. Runt millennieskiftet svepte dock en vänstervåg över regionen, vilken ifrågasatte den rådande relationen till den stora 
grannen norr. Hur reagerade USA under Bush och Obama på denna vänstervåg och vad kan vi räkna med för kursriktning under Trump? Vilken roll spelar andra imperialistmakters – och då främst Kinas – vidgade intressen i området? Rolf Bergkvist ana-lyserar det rådande läget. Läs mer
