Under de senaste åren har massiva kvinnostrejker svept över världen. Kvinnor i bland annat Spanien, Argentina, Schweiz, Italien och Tyskland (och ett femtiotal andra länder) har samlats och protesterat mot frågor som berör inskränkt aborträtt, våld mot kvinnor, nedmontering av välfärden och kvinnors obetalda/underbetalda betalda arbete. Kvinnor som strejkar, samt kvinnostrejken som sådan – som präglas av att uttryckligen sätta kvinnans specifika roll i produktion och reproduktion i centrum – är emellertid inte någonting nytt. I texterna nedan möts tre ingångar till temat.
Svenska kvinnor som strejkar: ett historiskt perspektiv
Eva Schmitz diskuterar historiska fall av kvinnor som strejkar och pekar på hur kvinnor, trots antagandet om motsatsen, har varit synnerligen aktiva strejkare.
Strejk var ett av de viktigaste vapnen för det växande industriproletariatet i deras kamp för högre lön, kortare arbetstid, bättre arbetsvillkor och rätten att organisera sig i en fackförening när det kapitalistiska produktionssättet fick sitt genombrott i slutet av 1800-talet. Läs mer
Under senare delen av 1980-talet och början av 1990-talet försköts Sverige häftigt i nyliberal riktning. Men vad var det egentligen som hände? Och hur ska vi förstå bakgrunden till denna process? Kerstin Eldh bringar ljus över ett avgörande vägval i svensk politisk historia.
Coronapandemin och den ekonomiska krasch som nu skakar världen är ett enormt hot mot människor över hela jorden. För många kapitalister är krisen dock en möjlighet, och för det kapitalistiska systemet står den för en lösning på underliggande problem i dagens ekonomi. Covid-19 är den kreativa förstörelse kapitalismen behövde för att kunna överleva. Det låter vansinnigt, och det är det verkligen. 
David McNally är professor i historia vid universitetet i Houston, USA, och har sedan slutet av 1980-talet publicerat sju böcker och över sextio vetenskapliga artiklar. Ursprungligen kommer han från Kanada där han förutom sitt akademiska arbete varit mångårig aktivist inom bland annat New Socialist Group. Hans gärning håller sig dock inte inom ramarna för något avgränsat vetenskapligt ämne eller forskningsområde. Genom åren har han behandlat ämnen som kapitalismens uppkomst, marknadssocialism, förhållandet mellan språk, kultur och kroppsarbete, finanskrisen år 2008 och frågan om hur vår fascination för monster, vampyrer och zombies är kopplade till kapitalismen. 
1930-talet kom att bli den svenska arbetarlitteraturens genombrottstid, då författare som Jan Fridegård, Ivar Lo Johansson, Eyvind Johnsson och Moa Martinsson nådde ut till en allt större läsekrets. Alla dessa var i mer eller mindre grad vara påverkade av Martin Andersen-Nexö. Vem var denne danske proletärförfattare och varför blev hans verk något av en måttstock inom arbetarlitteraturen? Per-Olof Mattsson tecknar ett porträtt. 
En introduktion till Ellen Meiksins Woods tänkande