David Harvey – Kapitalet i rörelse
Under vinjetten Samtida marxistiska tänkare kommer Röda rummet presentera marxistisk inriktade forskare och aktivister som är viktiga i den nutida debatten. Vi inleder med en introduktion till David Harveys tänkande skriven av Johan Alfonsson.
David Harvey är född 1935 i England och disputerad 1961 i Cambridge som kulturgeograf. Han har publicerat en lång rad böcker som berör frågor om kapitalismens geografi (till exempel Social Justice and the City, 1973 och Rebel Cities, 2013), inte minst i förhållande till staden som plats för kapitalets realisering av vinst och olika former av motstånd. Denna forskning är uppmärksammad, men för en bredare publik är han främst känd för sina böcker om Marx analyser av kapitalismen och hur dessa kan användas för en analys av vår samtid. Läs mer
Flankerad av en improviserad utställning av affischer från Frankrike 1968 höll historikern Kjell Östberg ett inspirerande anförande som inte bara tog upp de politiska händelserna för 50 år sedan utan beskrev bakgrunden och diskuterade effekterna av skeendet. Mötet lockade ett 60-tal åhörare, varav många deltog i den livliga frågestunden och debatten som följde på Östbergs skildring.
Sextio personer tog sig genom den bitande februarikylan till Göteborgs Litteraturhus för att lyssna på historien om Kata Dalström – Agitatorn som gick sin egen väg. Historikern Gunnela Björk öste ur sina rika kunskaper om Kata Dalströms levnadsöde och levererade en fascinerande berättelse om hur hon utmanade inte bara det borgerliga samhället, utan också den framväxande byråkratin och reformismen inom arbetarrörelsen i början på förra seklet.
Utvecklingen i Katalonien och irakiska Kurdistan har återigen placerat den nationella frågan högt på den politiska dagordningen. Men hur har marxister historiskt sett förhållit sig i detta tvisteämne? Martin Fahlgren blickar bakåt men tar också upp dagens aktuella exempel och gör en kortfattad exposé över hur utfallet varit för nya självständiga stater.
”
De inom vänstern som inte tar avstånd från alla former av politiskt våld riskerar idag att stämplas som extremister och klumpas samman med rasister, fascister och islamister. Evelina Johansson och Carl Wilén undersöker hur denna stigmatisering kan förstås utifrån våldets idéhistoria från Machiavelli till våra dagar, utifrån diskussioner om våld, etik och politik inom feministisk teoribildning och utifrån det iögonfallande förhållandet att Karl Marx nästan aldrig intresserade sig för revolutionens medel i termer av våld eller icke-våld.
”