I sin analys av Pariskommunen 1871 pekade Karl Marx på tre utmärkande drag som har kommit att betraktas som bestämmande för arbetarklassens uppror och revolutioner under det långa 1900-talet:(1) att dess delegater är valda direkt av de som genomdriver upproret, är direkt avsättbara av de samma om de inte längre har massans förtroende, och att de erhåller en ersättning motsvarande en vanlig arbetarlön; (2) att som en första åtgärd upphäva den stående armén och ersätta denna med det beväpnade folket;
Rouzbeh Parsi Mellan Gud och Stat. Iran efter ett långt 1900-tal Fri Tanke, 2025
När jag i slutet av 2012 kom hem från en knappt årslång vistelse i Iran sa jag när folk undrade hur det var att bo där, att ”Iran är världens bästa land”. Mitt svar var på samma gång uppriktigt menat och en retsam provokation, men var främst ett sätt att tvinga fram en annan syn på detta magnifika land som döljer sig bakom statsapparatens brutalitet. För Iran är verkligen ett otroligt land med tusentals ansikten, varav allt som oftast ett – bödelns – trängt igenom till den europeiska och svenska mediala offentligheten. Det har knappt funnits en enda bok om Iran på svenska; den vetgirige läsare som önskat fördjupa sig i landets rika historia, kultur och politiska landskap har hittills varit förpassad till engelskspråkig litteratur.
Utgångspunkten för Henrik Gundenäs bok Till tals. Yttrandefrihet förr, nu och sedan är att en långtgående yttrandefrihet borde förstås som fundamental för det demokratiska samhället. I ljuset av detta är Gundenäs negativ till de inskränkningar av yttrandefriheten som genomförts under senare år, tydligast exemplifierat av förändringen i grundlagen som gjort det brottsligt att röja en hemlig uppgift som kan hota Sveriges säkerhet. En annan aspekt av den ökade kritiken mot yttrandefriheten, som boken i huvudsak handlar om, är att dess negativa konsekvenser fått ett allt större utrymme i samhällsdebatten under senare 2000-talet.
Maja Larsson Föräldrarnas födelse. 250 år av experter, släktingar och andra som lagt sig i. Natur och Kultur 2025 Kläda blodig skjorta: Svenskt barnafödande under 150 år.. Natur och Kultur 2025
I slutet av boken Föräldrarnas födelse: 250 år av experter, släktingar och andra som lagt sig i konstaterar Maja Larsson att människan, i egenskap av dägg- och flockdjur, i viss mån är ”förprogrammerad att ta hand om sin avkomma”, men att formen denna omsorg tar beror på den tid och plats vi föds in i. Det innebär att föräldraideal som en gång uppfattades som självklara – exempelvis att låta barn skrika sig till sömns enligt den ökända femminutersmetoden – i dag framstår som praktexempel på dåligt och traumatiserande föräldraskap.
Vi har nyligen fått beskedet att Röda rummet inte heller i år tilldelas produktionsstöd av Kulturrådet.
Under det senaste året har vi gått från att komma ut som bilaga till veckotidningen Internationalens prenumerantertill att stå på helt egna ben, med över 400 nya prenumeranter. Vi i redaktionen har arbetat stenhårt för att göra Röda rummet till en ledande plattform för socialistisk teori, historia och strategi. Vi har också legat bakom den kanske största antologin någonsin på svenska om marxism: Samtida marxistisk teori(Daidalos, 2025).
Men vi behöver bli fler.Om vi inte lyckas öka antalet prenumeranter till omkring 600 är risken överhängande att vi tvingas lägga ned tidskriften i sin nuvarande form efter mer än 50 års utgivning.
Vad bör göras?
Klicka här för att teckna en ny prenumeration för bara 25 kronor i månaden
Klicka här för att teckna en stödprenumeration (allra bäst för Röda rummet är alternativet 100 kr/månad) och hjälp oss att sprida det här mailet till kamrater, vänner, släkt och kollegor!
Röda rummet #1 – 2026
Missa inte vårt kommande nummer som landar i brevlådan i början av mars. Det innehåller bland annat:
Försök att förstå hur illa situationen är i Gaza. Tänk dig alla människor du växte upp med och kände: Din mamma och pappa, dina far- och morföräldrar, mostrar, farbröder, kusiner, dina barndomsvänner, vänners vänner, grannar, affärsinnehavaren du brukade skämta med, och restaurangägaren som tyckte om dig och alltid gav dig något extra.
Gustavo Petro tillträdde som president i Colombia i augusti 2022 på ett program med tydlig vänsterprofil. Men vad har Petro lyckats uträtta i praktiken? Och vad är det för krafter och förhållanden som lagt hinder i vägen? Rolf Bergkvist genomlyser vad som egentligen hänt de senaste åren i detta omtalade latinamerikanska land.
FOTO: COLOMBIA ENEAS DE TROYA FLICKRCC BY 2.0
Sommarens uppmärksammade rättsprocess mot före detta presidenten Álvaro Uribe kan kanske ge oss en spegelbild av det aktuella politiska läget i Colombia.
Kina är idag kapitalistiskt. Detta har inneburit en oerhörd omvandling av ett land som i princip hade avskaffat privat ägande av produktionsmedlen under 1950-talet. Dessutom genomförde Kina några av 1900-talets mest radikala politiska experiment under det följande decenniet. Trots den djupgående förändringen av produktionsförhållandena under de senaste fyrtio åren, behåller Kommunistpartiet (KKP) sitt maktmonopol. Partiet utger sig fortfarande för att vara socialistiskt, om än med ”kinesiska särdra
Kinas kommunistiska väg till kapitalism har skapat en djup förvirring inom vänstern (både i Kina och globalt) om hur man ska beskriva dagens situation.1 Att klargöra denna fråga är mycket viktigt för antikapitalistisk kamp, och blir allt viktigare givet Kinas växande globala makt. I slutändan handlar frågan om följande: Tror vi att den kinesiska staten och dess opposition mot den USA-ledda världsordningen bidrar till en frigörande politik eller inte? Om svaret är nej och vi förstår Kina som låst i en kamp med USA om kontrollen över systemet – snarare än ett försök att överskrida kapitalismen – leder det till en helt annan politisk slutsats: Att vi själva, i opposition till alla stater, måste skapa en radikal oberoende väg till frigörelse.
Ingen har kunnat undgå att Kina över tiden stärkt sina positioner på den internationella arenan. Men hur stark makt besitter egentligen dagens härskare i Beijing? Anders Karlsson tecknar en bild av dagens kinesiska imperialism.
Torkil Lauesen ger oss i sin artikelImperialismens kris och kapitalismens sluten välskriven översikt av den marxistiska synen och analysen av fenomenet imperialism som en ofrånkomlig konsekvens av kapitalismens historiska utveckling. Kapitalexporten, när ekonomiska aktörer spränger nationalstatens bojor, utgör här det tydligaste kännetecknet, det som Lenin i hög grad uppehöll sig vid i sin bok Imperialismen som kapitalismens högsta stadium (1917). I sin syn på dagens Kina – och dess roll i det rådande världssystemet – skiljer sig dock Lauesen markant från den uppfattning som är vanligt förekommande i den politiska tradition där vår tidskrift Röda rummet har sina rötter.
Med begreppet den ”huvudsakliga motsättningen” som mitt analytiska verktyg1 och ”ojämlikt utbyte” som min teori om imperialism2, kommer jag att presentera imperialismens historia i en mycket koncentrerad form, från kolonial imperialism, via nykolonial imperialism och nyliberal imperialism, till den nuvarande förnyade geopolitiska kampen och de kriser som denna innebär för det kapitalistiska produktionssättet.
Kolonialism & kapitalismens födelse Det var Lenin som 1917 introducerade begreppet ”imperialism” i sin bok Imperialismen som kapitalismens högsta stadium.3 Men imperialismen, i form av kolonialism, är lika gammal som kapitalismen själv.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
