I jakten på kärlek har allt fler människor vänt sig till dejtingappar – men bakom löftet om närhet döljer sig en marknad styrd av kapitalets logik. Istället för att sammanföra människor mot ett gemensamt mål, tycks apparna profitera på våra drömmar, vår ensamhet och våra misslyckanden. Den här texten undersöker hur kärlekens digitala landskap alltmer formas av kapitalismens behov, där våra mest intima begär förvandlas till råvara i ett system som både exploaterar och förstärker könade konflikter.

_{^{Foto: Shelley Friedberg@FLICKR CC BY-NC 2.0}}

Vad är kärlekens roll under kapitalismen? Är den enbart en ideologisk slöja som döljer hemarbetets reella ojämlikheter, eller har kärleken potential att överskrida kapitalets och patriarkatets makt? Den här texten undersöker den moderna kärlekens motsägelsefulla natur som en källa till förtryck såväl som frihetspotential.

I detta nummer återpublicerar Röda rummet två texter från den tid då tidskriften gavs ut under namnet Fjärde Internationalen. Texterna skrevs med två års mellanrum i mitten av 1980-talet, men talar fortfarande direkt till frågor som är centrala för dagens socialistiska och feministiska diskussioner.

Den första texten är den fransk-brasilianska marxisten Michael Löwys ”Romantisk och marxistisk utopi”, som publicerades på svenska för första gången i nr 3/1985 i översättning av Katarina Katz. Löwy lyfter fram den ofta förbisedda närvaron av romantisk kapitalkritik i Marx’ tänkande, och argumenterar för att denna inte nödvändigtvis är bakåtsträvande eller konservativ. Tvärtom menar han att den romantiska impulsen kan bidra med en moralisk och visionär dimension till det marxistiska projektet: ”För romantiska revolutionärer gäller det emellertid inte så mycket att återvända till det förflutna som att ta en omväg genom det förgångna till framtiden, till en Ny Moralisk Värld”.

Två år senare, i nr 3/1987, skrev Katarina Katz texten ”Feminism, socialism, organisation och utopi”. Även om Löwys text inte nämns uttryckligen, var den en viktig inspiration för hennes analys. Katz undersöker hur feministiska perspektiv kan fördjupa och förnya den socialistiska rörelsen – inte minst genom att synliggöra det oavlönade arbete kvinnor utför i hemmet, ett arbete som är avgörande för samhällets reproduktion men som fortfarande saknar både erkännande och politisk tyngd. Katz lyfter också fram kvinnors erfarenheter av alternativa organisationsformer och hur dessa kan bidra till att forma en mer mänsklig, inkluderande och livsnära vänsterpolitik – en politik där livskvalitet, omsorg och känslor ges samma vikt som ekonomisk rationalitet. Samtidigt diskuterar hon de utmaningar som följer av rörelsens lösa struktur och vikten av att hålla fast vid utopiska visioner som en väg till verklig samhällsförändring.

Genom att återpublicera dessa två texter vill vi inte bara uppmärksamma deras historiska värde, utan också bidra till en pågående diskussion om hur drömmen om en annan värld kan hållas vid liv – i romantikens, feminismens och socialismens namn. <<

Numret du håller i dina händer är det hundrade numret av tidskriften Röda rummet sedan vi bytte namn 1997. Trots att det förstås är någonting att fira så är det svårt att komma i feststämning nuförtiden. Många av de texter som publiceras i detta nummer vittnar om en värld som tycks förtvivlande glädje- och kärlekslös. I en översättning av Branko Marcetics genomgång av Israels krig i Gaza, som ursprungligen publicerades i Jacobin, blir det tydligt att det som händer i Gaza inte har någon motsvarighet. I sin text om Tidöregeringens förslag på kvalificeringskrav i välfärden skildrar Maria Persdotter den djupt empatilösa politik som drivs – inte bara i Sverige utan runt om i världen – där en form av nyliberal nationalism skapar en, om möjligt, ännu svårare situation, särskilt för flyktingar.

Läs här som PDF

Eller hellre, prenumerera och läs på papper! Bästa sättet att stödja vår framtida utgivning.