I Italo Calvinos roman Klätterbaronen berättas det om baronen Cosimo dí Ron­do, som lever i träden i den liguriska byn Ombrosa. Inspirerad av franska revolu­tionens idéer samlar han byborna kring ett träd på torget, och tillsammans skapar de en ”Klago- och önskebok” där de nedtecknar vad de är missnöjda med och längtar efter. Boken hängs upp i trädet så att alla kan bidra till och ta del av den, men när den är klar finns det ”ingen församling att skicka den till.” Där­för lämnas den hängande och förstörs sakte­ligen av väder och vind. ”Ombrosaborna blev djupt bedrövade vid denna syn; de tänkte på sitt nuvarande elände och fylldes av revoltlus­ta.”

Eftersom revolutionens vindar blåser blir dessa känslor så småningom bränsle i en revolt mot överheten. Livet som pågår här: Samtal om klimatet och omställningen av Marika Palmér Rivera och Lisa Pelling kan kanske läsas som en variant av Ombrosabornas ”Klago- och önskebok.” Studien bygger på drygt 200 intervjuer med in­vånare i fyra socioekonomiskt eftersatta svens­ka landsbygdskommuner, som alla genomgått stora omvandlingar under senare decennier i takt med att de huvudsakliga arbetsgivarna på orterna försvunnit, välfärden rullats tillbaka och befolkningen minskat. Nu ska de därtill genomgå en oundviklig klimatomställning. invånarna behöver ställa bensinbilen och ändra sina konsumtionsvanor; kommunerna behöver investera i fossilfri energi, cykelbanor, naturrestaurering, med mera. Studien ämnar belysa vad denna klämda situation betyder för människorna som bor i kommunerna och hur deras erfarenheter kan tillvaratas i en rättvis klimatomställning.

Susan Ferguson är en kanadensisk feministisk akademiker och aktivist, bosatt i USA. Sedan 1990-talet har hon spelat en nyckelroll i att formulera hur vi kan förstå kvinnors arbete och omsorg inom ramen för den samtida kapitalismen. I sina texter, däribland den inflytelserika Women and Work (2019), undersöker hon hur feministiska teoretiker och rörelser har förstått arbete. Ett återkommande tema i hennes författarskap är barndomens roll – och särskilt barnets lek – som innesluten i kapitalismens logik men även som i viss mån motverkande. Hon intresserar sig även för hur kapitalismens tidsregim krockar med omsorgens och livsskapandets tid, och vad denna kollision kan säga oss om möjligheten till motstånd. I denna text – Fergusons första i svensk översättning – ställer hon frågan: Hur kan reproduktivt arbete, trots sin förankring i det kapitalistiska systemet, samtidigt erbjuda en form av motstånd, just genom att följa en annan rytm, en annan tidslighet än kapitalismens?

I Danmark används avancerade beräkningsmodeller för att förutse effekterna av politiska förslag. Det är modeller som ofta undervärderar omsorgsarbete och bygger på en snäv bild av människan som nyttomaximerande individ. I sin uppmärksammade bok Underskott, som nyligen har översatts till svenska, riktar Emma Holten skarp kritik mot denna etablerade ekonomiska logik, och synliggör hur kvinnors arbete – både det betalda och obetalda – systematiskt osynliggörs. Boken har i Danmark skapat livlig debatt. Röda rummets redaktionsmedlem Lotte Schack ger här en introduktion till Holtens bok och till den danska debatten om omsorgsarbete, nationalekonomi och beräkningsmodeller – och förklarar varför den engagerar så många människor.