Har Marx ekonomiska tankegångar fortfarande aktualitet?

Michael Roberts har under senare år etablerat sig som en av de mer tongivande marxistiska ekonomerna inom den idag nära på utrotningshotade skara som håller fast vid att Marx analys av den kapitalistiska samhällsformen kan överföras till robusta empiriska analyser. Viktor Ottossons skärskådar hans nyutgivna bok.

Michael Roberts har under mer än trettio år arbetat som ekonom i Londons finansiella distrikt. Initialt var det främst genom sin blogg – The Next Recession – som Roberts fick en viss uppmärksamhet då han där var tidig med att förutspå den totala kraschlandning som skulle drabba världsekonomin under krisåren 2007-8. Dessa analyser mynnade även senare ut i Roberts första bok – The Great Recession. 2016 släppte Roberts sin andra bok – The Long Depression – där han hävdar att kapitalismen inträtt i ett stadie präglat av långvarig ekonomisk stagnation. I sin senaste bok – Marx 200 – väljer Marx 200 Roberts att utvärdera Marx ekonomiska tänkande tvåhundra år efter dennes födelse och ställer sig frågan hur pass relevanta dessa idéer är för oss idag.

Trots att bokens ämne skulle tillåta ett väl tilltaget sidantal har vi här att göra med en komprimerad bok på blott hundrasjuttiofem sidor där Roberts går igenom sin tolkning av Marx ekonomiska tänkande samt redogör för den kritik som har riktats mot Marx. Efter ett något trevande inledningl följer en genomgång av de tre ekonomiska lagar som Roberts menar att Marx framlägger i Kapitalet: – lagarna om värde, ackumulation och profitkvotens fallande tendens.

En central tanke som Roberts för fram är att Marx ekonomiska teori bör vara möjlig att överföra till kvantitativa beräkningar, något han menar framgår genom Marx egna – om än ofullständiga – försök att genomföra sådana beräkningar. Under senare år har även en sådan ansats blivit vanligare. Roberts menar att det har visats sig vara möjligt att testa många av Marx teorier empiriskt genom tillgänglig ekonomisk data och hänvisar bland annat till Anwar Shaikhs mycket omfattande bok Capitalism från 2016, där Shaikh försöker utveckla ett sådant ramverk. Kapitlet erbjuder troligtvis inga större överraskningar för den som är bekant med Marx men det sammanfattar på ett koncist sätt de grundläggande begrepp som Roberts anser vara de mest betydelsefulla delarna av Marx ekonomiska tänkande.

Marx kristeori

Det är när Roberts diskuterar Marx kristeori som boken får en mer tydlig inriktning, då han argumenterar för att kapitalismens kristendenser i första hand kan förklaras med Marx teori om profitkvotens fallande tendens. Denna dimension av Marx teori är omstridd och har under senare år gett upphov till långa diskussioner bland marxistiska ekonomer. Det var framför allt de konvulsioner som drabbade den kapitalistiska ekonomin under 2008 som bidrog till att skapa en ny jordmån för kritisk ekonomisk analys och samtidigt kom att utlösa en våg av nyvunnet intresse för Marx kristeori. Roberts redogör för teorin om profitkvotens fallande tendens och varför han anser att denna tendens är roten till kapitalismens periodiska kriser. Avsnittet innehåller dessutom en genomgång av hur alternativa kristeorier bland marxistiska ekonomer har utformats. Även om Roberts argumenterar för en specifik tolkning av Marx kristeori utgör denna del en fruktbar ingång för vidare studier på området.

Den mer generella kritik som riktats mot Marx ekonomiska teori hanteras i ett särskilt avsnitt där Roberts bland annat går igenom det så kallade ”transformationsproblem” som Marx teori anses ge upphov till. Denna kritik har sedan länge anförts som ett argument mot Marx värdeteori och är troligtvis bekant för den som har läst en kurs i ekonomi vid en högskola eller ett universitet, då detta ”problem” är något som vanligen framförs som ett bevis på att Marx värdeteori är logiskt osammanhängande. Avsnittet innehåller också en genomgång av de teorier som utformats av ekonomen John Maynard Keynes och hur Keynes utgångspunkter skiljer sig från Marx. Detta utgör en av de mer intressanta delarna då Keynes idéer ofta placeras inom det vänsterpolitiska spektrat. Keynes idéer dominerar idag även det ekonomiska tänkandet inom stora delar av den samtida vänstern.

Avslutningsvis behandlar Roberts hur Marx ekonomiska tänkande står sig idag – är det fortfarande relevant för den som vill förstå dagens värld? Inte helt förvånande är Roberts svar jakande på denna fråga. De fenomen som Marx menar karakteriserar den kapitalistiska samhällsformen är fortfarande en del av verkligheten. Roberts lyfter fram den imperialistiska ordningens kontinuitet där kapitalismens utbredning har dragit in allt större delar av jorden i kapitalackumulationens obönhörliga logik. Enligt Roberts diagnos ser utsikterna för den kapitalistiska ekonomin inte särskilt goda ut och vi går troligtvis en turbulent tid till mötes med djupa strukturella kriser.

Även om Roberts i Marx 200 argumenterar för en specifik tolkning av Marx analys av kapitalism ger den även en god – om än kort – inblick i de argument som anförts mot Marx tänkande generellt samt de olika teorier som förts fram för att förklara kapitalismens kristendenser. Tyvärr är nothanteringen i boken slarvigt genomförd med flera ofullständiga noter, vilket på ett onödigt sätt drar ner trovärdigheten och transparensen i flera av bokens argument. Det finns även vissa problem med bokens historiska analyser av 1900-talet där Marx kristeori appliceras för att förklara historiska skeenden. Dessa genomgångar tenderar bitvis att bli onödigt svepande vilket medför att kopplingarna mellan teori och empiri inte alltid är helt tydliga.

Trots detta är Marx 200 en läsvärd bok som visar på relevansen av Marx ekonomiska tänkande i vår tid samt hur illa förstått detta tänkande ofta är från såväl vän som fiende. Roberts ambition att genom statistisk metod empiriskt omsätta Marx teorier till konkret forskning är synnerligen välkommen men denna ingång är mer utvecklad i Roberts tidigare bok The Long Depression.

För den intresserade finns det anledning att hålla utkik efter antologin World in Crises som ges ut av Haymarket Books senare i år. I antologin, där Roberts tillsammans med Gugliemo Carchedi är redaktör, kommer en mängd marxistiska ekonomer från olika delar av världen att bidra med analyser av den kapitalistiska världsekonomin och empiriskt försöka belägga Marx teori om profitkvotens centrala roll i kapitalets reproduktionsprocess.

Givetvis kan ett fördjupat intresse för Marx ekonomiska tänkande endast utgöra en högst begränsad pusselbit i en mer diger ansträngning att finna vägar ut ur det politiska ödelandskap som den socialistiska vänstern befinner sig i. Även om begränsningarna är uppenbara i dagens läge går det förhoppningsvis att skönja konturerna av ett sådant fördjupat intresse. En förutsättning för att det ska få en bestående inverkan på det politiska landskapet avgörs i hög utsträckning av huruvida det kan nå bredare grupper än vad som idag är fallet. I den bästa av världar kan den ansats Roberts intar i Marx 200 bidra till att skapa impulser för en levande diskussion där Marx kritiska perspektiv åter kan få liv och spridas utanför de snäva kretsar som idag fortfarande tar det på allvar. <<

 

Litteratur:

Michael Roberts Marx 200 – a review of Marx´s economics 200 years after his birth, (Lulu, 2018)

Anwar Shaikh – Capitalism: competition, conflict, crises – Oxford University Press (2016).

Michael Roberts – The long depression: how it happened, why it happened, and what happens next – Haymarket Books (2016).

Michael Roberts – The great recession: profit cycles, economic crises. A marxist view – Lulu (2009).

Michael Roberts blogg: https://thenextrecession.wordpress.com/

 

Viktor Ottosson är skribent med en master i Sociologi vid Göteborgs Universitet

 

 

Det här inlägget postades i Övrigt och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.