Det amerikanska samhället skakas av stundtals våldsamma protester mot framförallt poliskårens systematiska rasism, som tog sig uttryck i mordet på George Floyd. Här publicerar vi ett uttalande om protesterna från redaktionskollektivet för den radikala tidskriften Spectre.
Våren och försommaren 2020 har utmärkts av två händelser: Coronautbrottet och mordet på George Floyd i Minnesota, USA. Gemensamt för båda är att de pekar mot djupa orättvisor i samhället, som måste förstås som en effekt av det kapitalistiska system vi lever i och den nyliberala tappning som är dess nuvarande signum. Ett flertal texter i det här numret kretsar kring dessa två händelser och erbjuder både en politisk analys och diskussion om vad de kräver av oss politiskt. Fortsätt läsa 
Under de senaste åren har massiva kvinnostrejker svept över världen. Kvinnor i bland annat Spanien, Argentina, Schweiz, Italien och Tyskland (och ett femtiotal andra länder) har samlats och protesterat mot frågor som berör inskränkt aborträtt, våld mot kvinnor, nedmontering av välfärden och kvinnors obetalda/underbetalda betalda arbete. Kvinnor som strejkar, samt kvinnostrejken som sådan – som präglas av att uttryckligen sätta kvinnans specifika roll i produktion och reproduktion i centrum – är emellertid inte någonting nytt. I texterna nedan möts tre ingångar till temat.
Eva Schmitz diskuterar historiska fall av kvinnor som strejkar och pekar på hur kvinnor, trots antagandet om motsatsen, har varit synnerligen aktiva strejkare.
Strejk var ett av de viktigaste vapnen för det växande industriproletariatet i deras kamp för högre lön, kortare arbetstid, bättre arbetsvillkor och rätten att organisera sig i en fackförening när det kapitalistiska produktionssättet fick sitt genombrott i slutet av 1800-talet. Fortsätt läsa
Under senare delen av 1980-talet och början av 1990-talet försköts Sverige häftigt i nyliberal riktning. Men vad var det egentligen som hände? Och hur ska vi förstå bakgrunden till denna process? Kerstin Eldh bringar ljus över ett avgörande vägval i svensk politisk historia.
Vad är det med Nancy MacLeans bok om nyliberalen James Buchanan, Democracy in Chains, som så oroar nyliberaler? För inte så länge sedan tog Mattias Svensson heder och ära av författaren i Aftonbladet. Fortsätt läsa
I Todd Phillips film Joker, får vi följa den misslyckade ståuppkomikern Arthur Flecks transformation till ärkeskurken Jokern. Men lika mycket som filmen målar ett rörande psykologiskt porträtt av Jokern skildrar den 1980-talets nyliberala härjningar och dess konsekvenser. I varsin text närmar sig Catharina Thörn och Tobias Pontara Arthur Fleck och det Gotham han lever i.
Vi ser huvudpersonen sitta vid ett sminkbord i en lokal för hyrclowner. I bakgrunden hörs en radio där ett nyhetsankare berättar att sopstrejken går in på sin artonde dag med tusentals sopor som samlats på hög i staden. Hälsoministeriet har utlyst undantagstillstånd för första gången på decennier. Fortsätt läsa
Ståle Holgersen menar – utifrån en analys av det kapitalistiska systemets funktionssätt – att det stora folkflertalet inte har något gott att vänta sig av kriser inom den rådande ekonomin. All kraft måste riktas mot undanröja de förhållanden som är själva krisens drivkraft och mot dem som gynnas av den.
Coronapandemin och den ekonomiska krasch som nu skakar världen är ett enormt hot mot människor över hela jorden. För många kapitalister är krisen dock en möjlighet, och för det kapitalistiska systemet står den för en lösning på underliggande problem i dagens ekonomi. Covid-19 är den kreativa förstörelse kapitalismen behövde för att kunna överleva. Det låter vansinnigt, och det är det verkligen. Fortsätt läsa
I den femte delen av Röda rummets serie Nutida marxistiska tänkare presenterar Johan Örestig den kanadensiske teoretikern och aktivisten David McNallys tänkande.
David McNally är professor i historia vid universitetet i Houston, USA, och har sedan slutet av 1980-talet publicerat sju böcker och över sextio vetenskapliga artiklar. Ursprungligen kommer han från Kanada där han förutom sitt akademiska arbete varit mångårig aktivist inom bland annat New Socialist Group. Hans gärning håller sig dock inte inom ramarna för något avgränsat vetenskapligt ämne eller forskningsområde. Genom åren har han behandlat ämnen som kapitalismens uppkomst, marknadssocialism, förhållandet mellan språk, kultur och kroppsarbete, finanskrisen år 2008 och frågan om hur vår fascination för monster, vampyrer och zombies är kopplade till kapitalismen. Fortsätt läsa
[Ur Catalyst, vol 3, nr 3, hösten 2019. Artikeln grundar sig på en föreläsning vid en minneskonferens för Eric Olin Wright, som hölls i Madison, Wisconsin, 2 november 2019. Översättning från engelska, Göran Källqvist.]
Catalysts redaktionella kommentar: Denna artikel presenterar en dagordning för forskning om en klassanalys som svarar mot den nya situationen i detta århundrade, med flerdimensionella undersökningar av ojämlikhet och globala analyser av förhållandena mellan kapital och arbete. Speciell uppmärksamhet bör riktas mot ekologisk
ojämlikhet, arbetarklassens stora olikheter i global måttstock samt den symptomatiska innebörden och politiska konsekvenserna av medelklassens nuvarande position, såväl i det globala syd som det globala norr.
Det fanns en tid när en glänta skymtade i kapitalismens mörka skog, öppnad av vietnameserna och andra antikoloniala rörelser i söder och motståndet i norr mot de koloniala krigen, av uppror bland afroamerikaner och av Medborgarrättsrörelsen, av det franska maj 1968 – en revolution till hälften, den heta hösten i Italien 1969, Unidad Popular i Chile, feminismens frambrytning. Det var den revolterande marxismens tid. Klassanalysen blev en central del av den, i sökandet efter de samhällskrafter som skulle kunna leda världen genom gläntan och bortom kapitalismen. Fortsätt läsa
