1930-talet kom att bli den svenska arbetarlitteraturens genombrottstid, då författare som Jan Fridegård, Ivar Lo Johansson, Eyvind Johnsson och Moa Martinsson nådde ut till en allt större läsekrets. Alla dessa var i mer eller mindre grad vara påverkade av Martin Andersen-Nexö. Vem var denne danske proletärförfattare och varför blev hans verk något av en måttstock inom arbetarlitteraturen? Per-Olof Mattsson tecknar ett porträtt. Fortsätt läsa
Timothy Snyder – March 2019 – photo: Mogens Engelund
Timothy Snyder har med populärhistoriska böcker, som lagt fokus på fenomenen nazism och stalinism, nått ut till en bredare läsekrets. I hans senaste bok, Vägen till ofrihet, är det istället i de auktoritära högerpopulistiska tendenserna i vår samtid han tar avstamp. Jakob Sandberg har läst den.
Timothy Snyder är en amerikansk historiker vid Yale med Östeuropa som sin specialitet. Han har profilerat sig som en av samtidens stora ”offentliga intellektuella”, och beskrivs i Fortsätt läsa
En introduktion till Ellen Meiksins Woods tänkandeDemokrater och antidemokrater under antiken var inte överens om mycket, men det stod helt klart för båda parter att den atenska demokratin och demokrati i allmänhet symboliserade den arbetande majoritetens klassmakt. För atenarna hade därför det vi kallar demokrati idag – där ett fåtal rikas makt inte längre är oförenligt med definitionen av demokrati – i själva verket varit en antidemokratisk styrelseform. För att kunna begripliggöra den process genom vilken den moderna demokratin förpassades till en rent politisk sfär, samtidigt som den ekonomiska makten lämnades intakt, menar Ellen Meiksins Wood att vi måste förstå kapitalismens särskilda form av egendomsrelationer. I den fjärde delen av Röda rummets serie över samtida marxistiska aktivister och teoretiker introducerar Carl Wilén Woods författarskap, med ett särskilt fokus på frågan om skillnaden mellan den antika och den moderna demokratin. Fortsätt läsa
Här publicerar vi det avslutande kapitlet ur boken The Origin of Capitalism (Kapitalismens ursprung), där Ellen Meiksins Wood sammanfattar sin syn på hur kapitalismen växte fram, som i väsentliga avseenden skiljer sig från de uppfattningar som dominerat innan dess. På webbplatsen marxistarkiv.se kommer senare fler utdrag ur denna viktiga bok att publiceras.
Denna bok har behandlat kapitalismens ursprung. Vad säger oss detta ursprung om systemets karaktär i sig? För det första påminner det oss om att kapitalismen inte är någon naturlig och oundviklig konsekvens av den mänskliga naturen, eller av den urgamla samhälleliga vanan att ”göra affärer och idka byteshandel”. Fortsätt läsa
Röda rummet presenterar här ett utdrag ur Andreas Malms pamflett How to Blow Up a Pipeline: Learning to Fight in a World on Fire som ges ut av Verso förlag under våren 2020.
Där diskuterar Malm möjligheterna och farorna med en strategi som går utöver gatuprotester och programmatisk pacifism. Har vi kommit till en punkt där vi måste överväga, och därmed rättfärdiga, våldsanvändning mot egendom i form av förstörelse av fossilkapitalets verksamhet?
Jag frågade en av klimatkampens ledargestalter Bill McKibben¹ efter att han hållit ett glödande tal till ett fullsatt auditorium: ”Givet att situationen är så brådskande som du skildrar den, och vilket vi alla är medvetna om att den är – när trappar vi upp vi kampen?” Han såg illa ut till mods ut inför frågan. Den första delen av hans svar uttryckte vad vi skulle kunna kalla ”asymmetrins förbehåll”:
– Så snart en social rörelse begår våldsamma handlingar, flyttar den till en terräng som Fortsätt läsa
orens tidDet senaste året har i hög grad karaktäriserats av folkliga uppror över stora delar av vår värld – i Sudan, Algeriet, Libanon, Iran och Irak, och inte minst i ett antal länder i Latinamerika. Det är protester med ett antal gemensamma nämnare: hög grad av spontanism, stort missnöje mot de styrande eliternas vanstyre och korruption samt att borttagna bränslesubventioner – eller andra för det breda folkflertalet kännbara försämringar – varit den tändande gnistan. Generellt har den dominerande nyliberala politiken hamnat i skottgluggen. I följande text tar Rolf Bergkvist med oss på en odyssé över upprorens Latinamerika.
Sommaren 2019 blev historisk i Puerto Rico. Efter flera veckor av massiva gatudemonstrationer i juni-juli tvingades ”regeringschefen”, guvernören, Ricardo Rosselló, att avgå. För första gången i sin historia lyckades invånarna på den lilla ön – ”associerad” med USA – att med sin egen, kollektiva handling avsätta den korrupte guvernören.
De folkliga protesterna kom inom loppet av några veckor att växa till en lavin; från några hundratal demonstranter den 10 juli till tusentals den 14 juli. Fortsätt läsa
När Reformisterna lanserades för allmänheten i februari i år, som en partiförening inom socialdemokratin med målsättningen att radikalisera moderpartiet, väckte det berättigad uppmärksamhet. Men hur radikala är egentligen Reformisterna? Och vilken möjlighet har man att gå i land med sin uppgift? Kjell Östberg blickar ut över en tynande socialdemokrati i allvarlig kris.
När detta skrivs är socialdemokraterna nästan jämstora med sverigedemokraterna i opinionsundersökningarna. Inte sedan 1908, när tre fjärdedelar av den vuxna befolkningen saknade rösträtt, har så få röstat på socialdemokraterna. Allvarligaste är att Fortsätt läsa
I de allt talrikare klimatmobiliseringarna har bland annat Extinction Rebellion märkt ut sig. Men vad vill Extinction Rebellion? Vad är det för organisation? Jacob Oscarsson, själv aktiv i den, ger oss en inblick.
År 1950 lanserade den amerikansk-italienska fysikern Enrico Fermi gåtan som går ut på att givet universums storlek borde det finnas enorma mängder teknologiska civilisationer. Trots det kan vi in till denna dag inte se en enda av dem. Frågan har inte blivit mindre aktuell i ljuset av de senaste decenniernas talrika fynd av planeter utanför vårt eget solsystem.
Många svarsförslag på gåtan har lagts fram men ett sticker ut: Det stora filtret. Fortsätt läsa
Från vitt skilda politiska positioner kritiseras EU ofta för bristande demokrati och tungrodd byråkrati. Kritiken riktas bland annat mot expertstyret i Bryssel och dess krångliga och otillgängliga administrativa och juridiska processer. Men frågan är om byråkratin i sig egentligen är ett så stort problem som det utmålas eller om en av EU:s främsta lösningar på byråkratiöverskottet – det som brukar kallas för nätverksstyrning – är ett ännu större demokratiskt hot genom sin marknadstillvända karaktär? I den här texten diskuterar Vanja Carlsson byråkrati som styrform med utgångspunkt i kritiken av EU och dess administrativa apparat.
Byråkrati som styrform är den absolut mest framträdande modellen för offentlig sektor under 1900-talet. Byråkratin har beskrivits som en grundpelare i moderna samhällen och som grundläggande för den kapitalistiska utvecklingen. Fortsätt läsa
