Ungern 1956 – sextio år sedan det antistalinistiska upproret

De flesta uppror i historien har slagits ner. Så också upproret i Budapest 1956. Samtidigt förebådade Ungernupproret stalinismens och Sovjetimperiets fall 35 år senare. Lagom till 60-årsminnet av revolten publicerar nu Bokförläggarna Röda Rummet en nyutgåva av Sture Källbergs klassiska reportagebok Uppror – Budapest 1956.

Författaren Sture Källberg, som då var 28 år, befann sig i Budapest som representant för det svenska kommunistpartiets ungdomsförbund när upproret bröt ut och drogs med i de dramatiska händelserna. Hans skildring är unik på flera sätt. Dels eftersom det är en förstahandskälla där han beskriver utvecklingen utifrån sina egna upplevelser på plats: Massdemonstrationerna framför parlamentet den 23 oktober; hur Stalinstatyn störtades, bildandet av arbetarråden och studenternas revolutionskommitté som ledde gatustriderna mot säkerhetspolisen AVH:s styrkor samt slutligen hur upproret krossades av nyanlända sovjetiska stridsvagnar. Fortsätt läsa →

Politik underifrån  –  de kollektiva konfrontationernas historia

Anders Fraurud

                                               Att den svenska historien inte bara bestått av fredligt samförstånd utan också av kamp och konflikter är en viktig insikt. Men uppfattningen om modern svensk historia som en utveckling helt och hållet i fredligt samförstånd har länge varit den dominerande. Idag förstärks den av alltmer utbredda nationalistiska förklaringar om det ursprungliga och det svenska. Fortsätt läsa →

Nytt nummer ute nu!

Läs som PDF: roda-rummet-2016-nr-2

Kära Läsare

Venezuela befinner sig i dagsläget i en allvarlig ekonomisk och politisk kris. Hugo Chávez projekt om en ”Socialism för det 21:a århundradet” har otvivelaktigt hamnat i en djup återvändsgränd. Knappast förvånande är nu många borgerliga kommentatorer snabba med att peka ut de socialistiska intentionerna som den avgörande

Fortsätt läsa →

Vilka är de specifika politiska förhållanden som ligger bakom uppkomsten av det som i dag betecknas som ”populistiska rörelser”? Hur relevant är begreppet? Och hur bör socialister förhålla sig? Richard Seymour försöker besvara frågorna.

Om man skulle ge sig på att formulera en teori om populism utifrån mediernas rapportering om ämnet så skulle den i grova drag se ut så här: Majoriteten av människor utanför den politiska klassen – den som utgör politikens verkställande skikt av rationellt resonerande handläggare – är i grund och botten en hop vulgära, driftstyrda varelser som offer för sina materiella begär och grumliga önskemål vinglar hit och dit och är oförmögna att göra reella politiska överväganden. I politiskt svåra situationer förleds de av försåtliga demagoger som utlovar falska lösningar och folk riktar sina primitiva – potentiellt våldsamma – politiska impulser mot sina välgörare i det politiska skiktet. ”Populism” uppstår när folket inte längre erkänner sina verkliga styresmän och börjar bita i kopplet. Fortsätt läsa →

I Storbritannien får mer än tre miljoner löntagare sin regelbundna inkomst från arbete som är helt organiserat via olika internetplattformar, drivna av företag som Uber, Upwork och Taskrabbit. Det rör sig inte om ett fenomen i marginalen i specifika branscher, menar Ursula Huws: ”Det som sker är att flera olika trender som sakta byggts upp över flera decennier nu konvergerar och påskyndar uppkomsten och spridningen av en ny modell för arbetsordning. Det handlar om en storskalig omstrukturering av arbete inom en rad olika sektorer.”

Det är ett välbekant mönster. Först kommer en ekonomisk kris. Därefter följer en enorm omstrukturering av kapitalet – och med denna, en omstrukturering av arbetet – som ställer alla tidigare gällande förhållanden i tvivelsmål. Fortsätt läsa →

I början av 2000-talet svepte en vänstervåg – starkast markerad i Venezuela under Hugo Chávez – över Latinamerika. I land efter land kom mer eller mindre radikala regimer till makten. Under senare år är det dock tydligt hur artikulerade högerkrafter återerövrar ansenlig terräng. Vad är det egentligen som händer? Rolf Bergkvist gör analytiska nedslag i kontinentens politiska utveckling.

Den aktuella situationen i Brasilien, där högern (inklusive anhängare till den tidigare militärdiktaturen i landet) inlett en massiv kampanj för att avsätta den folkvalda presidenten, Dilma Rousseff, är ytterligare en länk i den kedja av bakslag Fortsätt läsa →

Klicka på bilden för att läsa tidningen som PDF.

Inom kort publiceras innehållet som separata artiklar på sidan.