Stäng Ner Elbit bjuder in till stödfest för att kunna fortsätta störa det israeliska vapenföretaget Elbit Systems verksamhet.
Trots prat om vapenvila fortsätter Israels folkmord.
Samtidigt är Sverige genom miljardaffärer med krigsindustrin medskyldiga.
20/12 kl 20 Skjul Fyra Sex (Fiskhamnsgatan 41, Göteborg)
Aktivisten, debattören och forskaren Ilan Pappé räknas till den grupp av israeliska historiker som under det sena 1980-talet framträdde som ”de nya historikerna” som ifrågasatte den etablerade israeliska historieskrivningen kring statens grundande, den palestinska fördrivningen (al-Nakba) och framväxten av den israelisk-palestinska konflikten. Han har skrivit flera viktiga böcker om situationen i Palestina, inte minst klassikern Den etniska rensningen av Palestina ochKort historik över Israel-Palestina-konflikten. Hans senaste bok heter Israel on the Brink. Eight Steps for a Better Future.
Föreläsningen äger rum den16 december kl 15.15-17.00 i Lingsalen, Studenternas hus, Götabergsgatan 17
Arr: GUPAS och Institutionen för Globala Studier vid Göteborgs universitet
Mer om arrangemanget här
Branko Marcetic
Försök att förstå hur illa situationen är i Gaza. Tänk dig alla människor du växte upp med och kände: Din mamma och pappa, dina far- och morföräldrar, mostrar, farbröder, kusiner, dina barndomsvänner, vänners vänner, grannar, affärsinnehavaren du brukade skämta med, och restaurangägaren som tyckte om dig och alltid gav dig något extra.
Fortsätt läsaGustavo Petro tillträdde som president i Colombia i augusti 2022 på ett program med tydlig vänsterprofil. Men vad har Petro lyckats uträtta i praktiken? Och vad är det för krafter och förhållanden som lagt hinder i vägen? Rolf Bergkvist genomlyser vad som egentligen hänt de senaste åren i detta omtalade latinamerikanska land.
Sommarens uppmärksammade rättsprocess mot före detta presidenten Álvaro Uribe kan kanske ge oss en spegelbild av det aktuella politiska läget i Colombia.
Fortsätt läsaEli Friedman:
Kina är idag kapitalistiskt. Detta har inneburit en oerhörd omvandling av ett land som i princip hade avskaffat privat ägande av produktionsmedlen under 1950-talet. Dessutom genomförde Kina några av 1900-talets mest radikala politiska experiment under det följande decenniet. Trots den djupgående förändringen av produktionsförhållandena under de senaste fyrtio åren, behåller Kommunistpartiet (KKP) sitt maktmonopol. Partiet utger sig fortfarande för att vara socialistiskt, om än med ”kinesiska särdra
Kinas kommunistiska väg till kapitalism har skapat en djup förvirring inom vänstern (både i Kina och globalt) om hur man ska beskriva dagens situation.1 Att klargöra denna fråga är mycket viktigt för antikapitalistisk kamp, och blir allt viktigare givet Kinas växande globala makt. I slutändan handlar frågan om följande: Tror vi att den kinesiska staten och dess opposition mot den USA-ledda världsordningen bidrar till en frigörande politik eller inte? Om svaret är nej och vi förstår Kina som låst i en kamp med USA om kontrollen över systemet – snarare än ett försök att överskrida kapitalismen – leder det till en helt annan politisk slutsats: Att vi själva, i opposition till alla stater, måste skapa en radikal oberoende väg till frigörelse.
Fortsätt läsaIngen har kunnat undgå att Kina över tiden stärkt sina positioner på den internationella arenan. Men hur stark makt besitter egentligen dagens härskare i Beijing? Anders Karlsson tecknar en bild av dagens kinesiska imperialism.
Torkil Lauesen ger oss i sin artikel Imperialismens kris och kapitalismens slut en välskriven översikt av den marxistiska synen och analysen av fenomenet imperialism som en ofrånkomlig konsekvens av kapitalismens historiska utveckling. Kapitalexporten, när ekonomiska aktörer spränger nationalstatens bojor, utgör här det tydligaste kännetecknet, det som Lenin i hög grad uppehöll sig vid i sin bok Imperialismen som kapitalismens högsta stadium (1917).
I sin syn på dagens Kina – och dess roll i det rådande världssystemet – skiljer sig dock Lauesen markant från den uppfattning som är vanligt förekommande i den politiska tradition där vår tidskrift Röda rummet har sina rötter.
Torkil Lauesen:
Med begreppet den ”huvudsakliga motsättningen” som mitt analytiska verktyg1 och ”ojämlikt utbyte” som min teori om imperialism2, kommer jag att presentera imperialismens historia i en mycket koncentrerad form, från kolonial imperialism, via nykolonial imperialism och nyliberal imperialism, till den nuvarande förnyade geopolitiska kampen och de kriser som denna innebär för det kapitalistiska produktionssättet.
Kolonialism & kapitalismens födelse
Det var Lenin som 1917 introducerade begreppet ”imperialism” i sin bok Imperialismen som kapitalismens högsta stadium.3 Men imperialismen, i form av kolonialism, är lika gammal som kapitalismen själv.
Den första engelska översättningen av första bandet av Karl Marx Kapitalet utkom 1887, fyra år efter hans död. Översättningen företogs huvudsakligen av Samuel Moore, en jurist som var aktiv i arbetarrörelsen och god vän till Marx och Engels. Som medöversättare anges Edward Aveling (Marx yngsta dotter Eleonors partner), men denne lär inte ha levererat särskilt mycket. Projektet översågs förstås av Engels som var förvaltare och utgivare av Marx kvarlåtenskap. Denna översättning har blivit en av två standardöversättningar till engelska och ingår i den officiella Marx-Engels Collected Works.
Fortsätt läsaI Röda Rummet #3-4 (2025) publicerades ett boksymposium kring Frances Tuuloskorpis bok ”Bageriet i paradiset” (Verbal förlag). Där publicerades kommentarer till boken av tre skribenter med facklig erfarenhet, Lars Henriksson, Frida Tånghag och Daria Bogdanska, samt ett svar av Tuuloskorpi själv. Boksymposiet finns nu att läsa på Tuuloskorpis blogg, där det för övrigt finns mängder av andra matnyttiga inlägg för alla intresserade av facklig organisering och folkrörelselinjen.
Motsättningen mellan frihetsälskande nyliberalism och nationalistisk konservatism framställs ofta som en avgörande konfliktlinje i vår tid. Tänk Macron versus Le Pen, Harris versus Trump, eller för den delen, Reinfledts Nya Moderater versus Kristerssons Tidösamarbete. Utifrån en diskussion om regeringens förslag på kvalificeringskrav i välfärden – där nyliberal åtstramningspolitik möter etnonationalistisk välfärdschauvinism – ifrågasätter Maria Persdotter en sådan uppdelning.
”Nu tar vi nästa steg för att för första gången på riktigt införa en arbetslinje i integrationspolitiken.”
Så sade äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) när hon tidigare i år presenterade den statliga utredning som haft i uppdrag att utforma begränsningar och villkor för nyanländas tillgång till flera statliga trygghetssystem och välfärdsförmåner.
Förslaget är en del av en mer övergripande bidragsreform med det uttalade målet att motverka ”långvarigt bidragsberoende” och ”utanförskap” bland utrikesfödda, som även omfattar skärpta aktivitetskrav och ett bidragstak inom försörjningsstödet.
