ADHD-debatten

OPIUM ÅT FOLKET –läkemedelsindustrin exploaterar samhällskrisens effekter på individen

ADHD-medicinering ökar bland unga och vuxna. Redan för två år sedanuttalade FN:s kommitté för barnens rättigheter allvarlig oro över studier som påvisar snabbt ökande utskrivning av psyko­stimulantia som  Ritalin och Concerta till barn med ADHD-diagnos.
Inom psykiatrin i Sverige anses det idag föredömligt att ge dessa preparat till mer än sex procent av pojkar mellan 10 och 14 år. Dessa anses lida av en ärftlig hjärndefekt. Lars Lundström redovisar utvecklingen och ifrågasätter det rådande psykiatriska paradigmets grunder och varnar för dess samhälleliga konsekvenser

Andelen svenskar med ADHD-diagnos har på några år mångdubblats. Dussintals nya privata företag erbjuder dyra snabbdiagnoser. Förutsättningarna för… Läs mer

ADHD, LÄKEMEDELSINDUSTRIN OCH VÄNSTERNS UPPGIFTER

I sin artikel Opium åt folket – läkemedelsindustrin exploaterar samhällskrisens effekter på individen, i förra numret av Röda rummet, beskrev Lars Lundström ADHD-medicineringen som ”ett kemiskt experiment utan motstycke” och kritiserade skarpt diagnostikens grunder. Här tecknar Jörgen Hassler en helt annan bild utifrån sina erfarenheter och genmäler samtidigt mot en rad av Lundströms påståenden.
Diagnos och behandling vid ADHD har tagits upp i flera vänstertidningar, bland annat Röda Rummet och veckotidningen Internationalen. Perspektivet har varit kritiskt, till diagnosen i sig och framförallt till läkemedelsbehandling vid ADHD. Här är 15 anteckningar med ett delvis annat perspektiv. Läs mer

PSYKIATRISK DIAGNOSTISERING PÅVERKAR HELA SAMHÄLLET

Med konkurrensen som den avgörande relationen mellan människor, måste ett nyliberalt system kunna förklara den allt större mängden förlorare. Tidigare hade kyrkan sitt syndaregister. Nutiden laborerar med funktionshinder och symptom. Det skriver Eva Kärfve i debatten om ADHD.

I två nummer av Röda rummet har ADHD-diagnostiken diskuterats. I den första Läs mer

Istället för debatt, förvirring

En tid innan jag läste Eva Kärfves svar på min artikel i Röda Rummet 3/2012 pratade jag med en person med autismdiagnos om de tidigare inläggen i debatten. Hen sa ”jag förstår inte vad det är ni inte är överens om, egentligen”.

Den där förmågan till – ska vi kalla det konkretion? – är ju en fördel med autism. (Medan oförmågan att förstå varför människor inte kommer överens är en nackdel.) Och hen har rätt, på ett konkret plan är det mycket vi är överens om.

Vi är överens om att kommersialiseringen av den medicinska forskningen och medikaliseringen av sjukvården är ett gigantiskt problem (vilket jag, till skillnad från Kärfve, tyckte var ett huvudtema i min artikel).

Vi är också överens om att mesta som har med ADHD att göra egentligen inte… Läs mer