Med Donald Trump som president inleds av allt att döma en helt ny politisk period i den senkapitalistiska eran. Om den tidigare perioden inleddes den 11:e september 2001 och det “krig mot terrorn” som kom att föras i de mänskliga rättigheternas namn, representerar Donald Trumps pågående “krig mot woke” en naken kapitalism helt utan mänskligt ansikte där kapitalister och deras politiska hantlangare öppet berikar sig med alla till buds stående medel. Trump har rivstartat sin andra mandatperiod med
ett frontalangrepp på misshagliga aktivister, statligt anställda, akademiker och ytterst sett hela den gigantiska rörelse mot rasistiskt polisvåld och orättvisa som främst representeras av Black Lives Matterrörelsen. Därtill har Trumps tillträde som president inneburit att såväl Putin som Netanyahu passerat ytterligare gränser just när man trodde att det inte kunde bli värre. Om någon har låtit sig övertygas av Francis Fukuyamas idé om “historiens slut” och den liberala demokratins slutgiltiga seger är det hög tid för omprövning.
Listan på bakslag skulle tyvärr kunna göras mycket längre. Det viktiga är hursomhelst att konstatera att en kapitalism med rättigheter, demokrati, mångfald, frihandel och klimatpolitik verkar ha bytts ut mot en som kastat alla pretentioner på att legitimera sin rovdrift överbord.
För en marxistiskt grundad vänster gäller det i det här läget att navigera med stor noggrannhet. Åt höger riskerar vi att gå vilse i ett liberalt omfamnande av formella rättigheter och en form av demokrati som inte angriper ojämlikhetens ekonomiska rötter. I värsta fall hamnar vi på den här vägen i allians med organisationer och partier som inte har några som helst problem med kapitalism och nyliberalism och som bidragit till den splittring och polarisering vilken lagt grunden för den trumpistiska politiken, även om de på ytan ser sig som motståndare till högerns attacker på demokrati och rättigheter. På den andra sidan lockar tvärtom ett ultravänsteristiskt förkastande av allianser som sådana. Här motiveras ofta vägran att samarbeta medelst en idé om att demokrati och rättigheter under kapitalismen ändå bara är ett vapen i eliternas imperialism och försök att hålla arbetarklassen tillbaka. I den här situationen är det avgörande att inte tappa bort frågan om antikapitalism, samtidigt som högerns attack mot den liberala demokratins institutioner och folks rätt till självbestämmande inte får underskattas.
För att kunna ställa de grundläggande frågorna om vår tids politiska och ekonomiska utmaningar krävs plattformar för socialistisk debatt om den aktuella konjunkturen, om teori, historia och strategi. Syftet med Röda rummet är att vara en sådan plattform.
Vi har nu under mer än ett år kommit ut som en självständig tidskrift med egna prenumeranter och ett nytt format. Vi har med hjälp av en utökad redaktion breddat tidskriftens innehåll och arbetar på ett mer systematiskt sätt än tidigare med övervakning av den radikala bokutgivningen inom ramen för vad vi kallar för “Den röda tråden.” Vi har fått många nya prenumeranter och har träffat er läsare i olika sammanhang. Men när samtiden ser ut som den gör vill vi nå ännu fler, så vi hoppas att du som läser den här texten vill hjälpa oss att hitta fram till nya och nygamla läsare. I en tid då vänstermedia pressas tillbaka är anfall bästa försvar. Vi kommer med andra ord inte nöja oss med mindre socialistisk debatt och diskussion.
I det här dubbelnumret hittar du ett samtal om Andreas Malms bok The destruction of Palestine is the destruction of the earth (2024); en enkät som pejlar läget i den palestinska solidaritetsrörelsen på universiteten; den första svenska översättningen av den kanadensiska feministen Susan Ferguson; en utblick över den konflikt som brutit ut inom den amerikanska vänstern i svallvågorna efter Trumps attacker mot “woke”; initierade analyser av känslornas roll i politiken, Elon Musks omstrukturering av den amerikanska statsapparaten, och kulturtidskrifternas framtid samt en längre reflektion över olika marxisters tolkning av Karl Ove Knausgård – och mycket mer. I avsnittet “Den röda tråden” finner du som vanligt recensioner av den senaste samhällskritiska litteraturen.
Välkommen in i Röda rummet!
