Kan vetenskapsmännen ha missbedömt klimatförändringarnas påverkan på livsmedelstillgången?
När jordens medeltemperatur höjs drabbas stora områden i Syd av ökad torka och minskat skördeutfall. Men kompenseras inte det åtminstone i viss mån av rikare skördar i de tempererade zonerna längre norrut? George Monbiot fruktar ett betydligt mörkare scenario.
Jag tror att vi kan ha gjort ett misstag: ett misstag vars konsekvenser, om jag har rätt, knappast kan överdrivas. Prognoserna när det gäller världens livsmedelsproduktion kan vara helt felaktiga.
Livsmedelspriserna stiger igen, delvis på grund av de skador som drabbat skördarna på norra halvklotet, som en följd av våldsamma väderförhållanden. I USA, Ryssland och Ukraina förstördes skördarna av ovanligt svår torka. I delar av norra Europa, såsom Storbritannien, blev de ödelagda av ett oupphörligt regnande.
Trots detta är det inte, som ett reportage i Guardian hävdade för en tid sedan, ”en av de sämsta skördarna i världen på flera år.”1 Det är en av de bästa. Förra året var världens spannmålsproduktion den största någonsin, och årets skörd är bara 2,6 procent mindre.2 Problemet är kombinationen av en växande befolkning och det moraliskt anstötliga faktum att så mycket spannmål används till djurfoder och biobränsle3, vilket gör att det krävs en ny rekordskörd varje år. Trots att 2012 är den tredje största skörden i världshistorien (efter de 2011 och 2008)4 så är det också ett år med livsmedelsunderskott där vi kommer att konsumera omkring 28 miljoner ton mer spannmål än vad bönderna producerat.5 Om inte 2013 års skörd blir ett nytt världsrekord hamnar de fattiga i ett mycket allvarligt läge.
Så frågan om hur klimatförändringarna kan komma att förändra livsmedelsproduktionen är av yttersta vikt. Den är också extremt svår att besvara, och är beroende av verktyg vars själva namn blottar den avskräckande komplexiteten i uppgiften; ”multinominella endogena, växlande regressionsmodeller”.6 Problemet är att det är så många faktorer inblandade. Kommer mera nederbörd att balanseras av en ökad avdunstning? Kommer koldioxidens gödslande effekt att vara kraftigare än de skador uppvärmningen orsakar? I hur stor utsträckning kan bönderna anpassa sig? Kommer nya sorters grödor att kunna utvecklas och introduceras i takt med väderförändringarna?
I mycket grova drag råder det dock samstämmighet om att klimatförändringarna kommer att drabba bönderna i tropikerna och gynna bönderna i de tempererade länderna. Ett omtalat vetenskapligt arbete som publicerades 2005 drog slutsatsen, att om vi skulle följa den mest extrema utvecklingskurvan för utsläppen av växthusgaser (den som vi råkar följa nu) skulle den globala uppvärmningen årligen öka skördarna i de rika länderna med tre procent fram till 2080-talet och minska dem med sju procent i de fattiga länderna.7 Det ger en total minskning av världens livsmedelstillgångar (i jämförelse med utfallet utan de av människan orsakade klimatförändringarna) på fem procent. 
Arbeten som publicerats senare ger stöd för denna slutsats: de förutsäger hårda tider för bönderna i Afrika och södra Asien,8, 9, 10 men ett läge med lukrativ avkastning för bönderna i de kallare delarna av världen,11, 12, 13 vars skördar kommer att öka just vid en tidpunkt då utvecklingsländerna i mindre grad blir förmögna att försörja sig själva. Klimatförändringarna kommer troligen att bli förödande för många av världens fattiga. Om inte bönderna i utvecklingsländerna kan konkurrera, så kommer både deras inkomster och livsmedelstrygghet att försämras, och antalet ständigt undernärda människor kommer att öka. De länder de lever i, vars tillväxt till stor del förväntas komma från livsmedelsproduktion, blir tvungna att importera en större andel av sina livsmedel. Men i fråga om det totala varuflödet förutspår inte modellerna något olösligt problem.
Men här reser sig en allvarlig invändning. De modeller som använts i de flesta av dessa arbeten förutsäger effekterna av förändringar i genomsnittliga förhållanden. De tar inte hänsyn till extrema väderhändelser.14, 15 Visst, det är rimligt; modellerna är redan komplexa nog. Men tänk om förändringarna av storleken på den globala skörden avgörs mindre av genomsnittliga förhållanden än av extrema?
Det var vad som hände 2012 och det är det troligaste scenariot framgent. En artikel publicerat i år av världens ledande klimatforskare, James Hansen, visar att antalet förekomster av extremt varma väderhändelser (såsom den torka som drabbade USA och Ryssland) har ökat med omkring en faktor 50 jämfört med årtiondena före 1980.16 För 40 år sedan berördes vanligtvis mellan 0,1 och 0,2 procent av jorden av extrem sommarhetta. Idag drabbas omkring tio procent. ”Vi kan med hög tillförlitlighet”, varnar Hansen, ”beräkna att det område som kommer att utsättas för väderavvikelser med extrem hetta kommer att bli ännu större under de närmaste decennierna och vi kommer att få se ännu värre ytterligheter.” Trots det ingår inte dessa extremer i de standardmodeller som används för att förutsäga förändringar av skördarna.
Om de mekanismer som förutsägs i en annan artikel är korrekta, är det inte bara extrem värme som kommer att bli vanligare. 17 Jag har förklarat det här tidigare, men jag tror att det är värt att upprepa:
Jetströmmar är de luftströmmar som rör sig österut över det övre norra halvklotet. De skiljer av det fuktiga vädret i norr från det varmare, torrare vädret i söder. Längs detta band gungar enorma utvikningar som kallas Rossbyvågor. När Arktis värms upp blir utvikningarna långsammare och brantare.
Vädret låser sig i sitt läge. Väderförhållanden som fastnat är ett annat sätt att säga extremt väder. Om jetströmmen fastnar norr om där du befinner dig blir vädret varmt och torrt, och temperaturen stiger – och stiger. Om den placerar sig söder om dig fortsätter det bara att regna, marken blir mättad och floderna spränger sina vallar. I somras verkar Storbritannien och USA ha befunnit sig på motsatta sidorna av utvikningar som låsts fast, och skördarna i båda länderna föröddes av motsatta sorters extremt väder. 
Det är här vi befinner oss med bara 0,8 graders global uppvärmning och 30 procent förlust av is i haven under sommartid. Tänk er då en värld med två, fyra eller sex graders uppvärmning och en pol utan is, så får ni en föreställning av vad som kan ske.
Bönderna i de rika länderna kan anpassa sig till en förändring av de genomsnittliga förhållandena.
Det är emellertid svårt att se hur de skulle kunna anpassa sig till extrema händelser, i synnerhet om dessa händelser skiftar år från år. Förra vintern ägnade jag exempelvis flera dagar åt att skydda mina äppelträd mot torka, eftersom det våren innan hade varit så torrt att större delen av frukten skrumpnade och dog några veckor efter pollineringen. Årets vår var så blöt att det knappt fanns några pollinerare överhuvudtaget: det var de obefruktade blommorna som vissnade och dog. Det är min smala lycka att jag inte får min utkomst av fruktodling.
Det kanske inte finns något som är normalt längre. Kanske den mjuka genomsnittliga uppvärmning som klimatmodellerna förutspår – på samma gång skrämmande och egendomligt lugnande – döljer våldsamma ytterligheter som inga bönder kan planera för eller har förmåga att tackla när de inträffar.
Hur påverkar det en värld som redan idag antingen måste öka livsmedelsproduktionen eller drabbas av svält?
En artikel av George Monbiot
Artikelförfattaren är krönikör på den
brittiska tidningen The Guardian.
Hans texter kan läsas på:
www.monbiot.com
Översättning från engelska Göran Källqvist.
Ur Guardian 16 oktober 2012
NOTER
1. http://www.guardian.co.uk/environment/2012/oct/10/un-rising-food-costs-weather
2. http://www.fao.org/news/story/en/item/161602/icode/
3. http://www.monbiot.com/2007 /11/06/an-agricultural-crime-against-humanity/ Publicerad i Röda rummet 3/2007: Västvärldens törst efter biobränsle orsakar svält i den fattiga världen. www.rodarummet.org/web/aldre-nummer/2007-2/
4. http://www.fao.org/news/story/en/item/161602/icode/
5. http://www.fao.org/news/story/en/item/161602/icode/
6. http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=2030220
7. Martin Parry, Cynthia Rosenzweig och Matthew Livermore, 2005. Climate change, global food supply and risk of hunger. Philosophical Transactions of the Royal Society – B, vol 360, s 2125–2138. doi:10.1098/rstb.2005.1751, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1569580/
8. Till exempel Jerry Knox, Tim Hess, Andre Daccache och Tim Wheeler, 2012. ”Climate change impacts on crop productivity in Africa and South Asia”. Environmental Research Letters 7. 034032. doi:10.1088/1748-9326/7/3/034032
9. Christoph Müller et al, 2012. ”Climate change risks for African agriculture”. Proceedings of the National Academy of Sciences Early Edition. http://www.pnas.org/cgi/doi/10.1073/pnas.1015078108
10. P. Krishnan et al, 2011. ”High temperature effects on rice growth, yield, and grain quality”. Advances in Agronomy. Vol 111, s 87-205.
11. Jan Beck, 2012. ”Predicting climate change effects on agriculture from ecological niche modeling: who profits, who loses?” Climatic Change – publicerad online. doi:10.1007/s10584-012-0481-x http://www.springerlink.com/content/p46301h961544077/
12. Tom Osborne, Gillian Rose och Tim Wheeler, 2012 (under tryckning). ”Variation in the global-scale impacts of climate change on crop productivity due to climate model uncertainty and adaptation”. Agricultural and Forest Meteorology. http://dx.doi.org/10.1016/j.agrformet.2012.07.006
13. Kyungsuk Cho et al, 2012. ”Winter wheat yields in the UK: uncertainties in climate and management impacts”. Climate Research. Vol. 54, s 49–68. doi: 10.3354/cr01085
14. Martin Parry, Cynthia Rosenzweig och Matthew Livermore, 2005 (som ovan) skriver till exempel: “Modellerna för beräkningar av skördeutfallet innehåller ett antal förenklingar. Exempelvis antas ogräs, sjukdomar och skadeinsekter vara under kontroll, inga problematiska markförhållanden (t ex hög salthalt eller surhetsgrad) och att det inte sker några extrema väderhändelser som svåra stormar.”
15. Och Kyungsuk Cho et al 2012 (som ovan) säger: ”Vi tar inte med effekter som orsakats av negativa markförhållanden såsom salthalt, surhetsgrad och jordtäthet, extrema väderhändelser eller skadeinsekter och sjukdomar, vilka alla troligen direkt eller indirekt kommer att påverkas av klimatförändringarna och de därav orsakade förändringarna av jordbruksmetoderna.”
16. James Hansen, Makiko Satoa, Reto Ruedy, 2012. ”Perception of climate change. Proceedings of the National Academy of Sciences”, publicerad online. http://www.pnas.org/content/early/2012/07/30/1205276109.full.pdf+html?with-ds=yes
17. Jennifer A. Francis and Stephen J. Vavrus, 2012. ”Evidence linking Arctic amplification to extreme weather in midlatitudes”. Geophysical Research Letters, Vol. 39, L06801, doi:10.1029/2012GL051000.