Venezuelas ekonomiska kris: Betyder den att vänstern misslyckats?
Mark Weisbrot
Internationella medier har under lång tid nu levererat en oavbruten kanonad av historier och ledarkommentarer (ibland svåra att skilja från varandra) om sammanbrottet för Venezuelas ekonomi. Brist på mat och läkemedel, timslångt köande efter basvaror, inkomster som urholkas av tresiffrig inflation, och till och med matupplopp, dominerar medierapporteringen. Fortsätt läsa
Allierad i kampen?
– identitetspolitikens möjligheter och fällor
Identitetspolitik har blivit ordet på allas läppar. Liberaler varnar för universalismens annalkande undergång och socialister för kampens splittring i frågor om representation. Johannes Jensen orienterar sig i identitetspolitiken och resonerar kring hur socialister bör förhålla sig.
”Vi gillar olika” säger antirasisten som om det vore en självklarhet, men vad är det egentligen som är så olika? Det är i denna komplexa motfråga som vänstern just nu gräver – många skulle kanske till och med säga kört fast. Att olika riktningar inom den brett definierade vänstern står emot varandra, till och med bekämpar varandra, är allt annat än nytt – men sällan har väl den rent språkliga förbistringen varit större. Således svämmar kultursidor och debattforum över av mer eller mindre antagonistiska inlagor, där ingen part riktigt tycks nå utanför sin egen svär och där alla upplever sin egen ståndpunkt som djupt missförstådd. Så vad är egentligen ”identitetspolitik”? Fortsätt läsa
Kan Sverige bli mer jämlikt?
Det socialdemokratiska författarparet Anders Nilsson och Örjan Nyström har gett ut en rad böcker där den svenska samhällsutvecklingen analyseras och där författarna dessutom presenterar egna uppslag till förändring. I sin senaste bok Flyktingkrisen och den svenska modellen strävar de efter att ge en bred strukturell förståelse av hur migrationsströmmarna påverkar det svenska samhället och vilka möjligheter och svårigheter som föreligger.
Maoism på avvägar
Jan Myrdals beslut att skriva i den högerextrema tidskriften Nya Tider har orsakat en debatt där även delar av den vänster som stått honom nära – Clarté, Fib/Kulturfront och de sista åren även ”r-arna” i Kommunistiska Partiet – nu tar avstånd från honom.
Att Myrdal nu följer samma logik som Nils Flyg i trettiotalets Socialistiska Partiet (som hamnade i samarbete med den tidens bruna krafter) är inte en blixt från klar himmel. Hela Myrdals historia har pekat mot möjligheten av ett sådant steg. Dels handlar det om den variant av förvriden ”marxism-leninism” som Myrdal tillhört, i realiteten Stalins och maoismens politik och ideologi. Dels handlar det antagligen till viss del om Myrdals speciella personliga karaktär – alla från den stalinist-maoistiska traditionen går ju inte den väg Myrdal nu beträder. Fortsätt läsa
Vari består det ryska hotet?
I Kungsträdgården står som alltid Karl XII med handen riktad mot öster. Idag, liksom många gånger tidigare under historiens lopp, pekar makten i Sverige ut det stora landet på andra sidan Östersjön som huvudfienden. Men vad ligger bakom dagens frostiga klimat mellan Stockholm och Moskva? Erni & Ola Friholt tecknar sin bild av den rådande kalla krigsstämningen. Fortsätt läsa
Läs nya numret som PDF; Klicka på bilden!Inom kort kommer artiklarna att finnas som separata inlägg./Red.
Venezuela: delbokslut över ett bakslag
Ända sedan 2003 har Rolf Bergkvist i en rad artiklar för Röda rummets räkning följt den rådande utvecklingen i Venezuela, en process som Hugo Chávez gav epitetet ”socialism för det 21:a århundradet”. Efter Chávez död har emellertid landets väg mot socialismen hamnat i en djup återvändsgränd, och då inte minst på grund av det häftigt fallande oljepriset. Följande artikel bör därför ses som ett delbokslut över en – vad det idag verkar – avbruten revolution.
Under ett helt decennium kom utvecklingen i Latinamerika att framstå som ett positivt, praktiskt exempel på att en annan politik faktiskt är fullt möjlig. Det var där – i brasilianska Porto Alegre – de alternativa världsforumen började att hållas. I samma stad lanserades även ett lokal form av ”deltagande demokrati”. Och i mitten av årtiondet avvisades det frihandelsavtal för hela den amerikanska kontinenten som USAs storbolag försökte tvinga fram. Nya regionala initiativ utanför USA-imperialismens kontroll lanserades, som ALBA, Telesur och Bancosur. Under det senaste året har dock det politiska läget i regionen på många sätt förändrats: – Den 22 november 2015 vann företagaren och högermannen Mauricio Macri presidentvalet i Argentina med tre procentenheters marginal. Fortsätt läsa
Arbetarkampens nya landskap
Vart är den amerikanska ekonomin på väg? Snart kommer varenda fabriksarbetare att köra taxi åt Uber och lastbilarna blir självkörande – i alla fall om man ska tro vad ekonomimedia skriver. I den här intervjun ger fackföreningsaktivisten Kim Moody, en av grundarna av tidskriften Labor Notes och författare till ett flertal böcker om den amerikanske arbetsmarknaden, en annan bild av utvecklingen.
Chris Brooks: Det skrivs en hel del om den så kallade ”gig-ekonomin” där arbetarna passerar genom en rad olika anställningar åt olika app-baserade företag som Uber, TaskRabbit (för hushållstjänster som städ- och flytthjälp) och Mechanical Turk (onlinetjänster som bildkategorisering etc). Är detta verkligen framtidens arbeten?
Kim Moody: En sak man bör lägga märke till är att, förutom några företag som Uber, så är de flesta inte arbetsgivare. De är digitala plattformar där man kan hitta jobb. Det är inte apparna som bestämmer arbetstider och lön, inte ens vilken teknik som används i arbetet. Det är fortfarande arbetsgivarna som styr och ställer. Om arbetsvillkoren försämras så beror det inte på att folk nu hittar jobben med digitala metoder istället för via annonser i tidningarna. 
Och i diskussionerna om gig-ekonomin så utgår man från att det plötslig är en hel massa människor som har flera jobb. Men i själva verket så har andelen av arbetsstyrkan som har mer än ett jobb inte ändrats mycket de senaste 40 åren. Flertalet av dem är människor som har ett vanligt heltidsarbete och som också har en bisyssla, något som verkligen inte är ett nytt fenomen. Det finns gott om folk med mer än ett jobb, men det har det alltid gjort. Fortsätt läsa
Moody skriver mot makten
Ett begrepp som fått gehör även i radikala kretsar är ”prekariatet”, av författare som Guy Standing utnämnt till en ny samhällsklass, skild från arbetarklassen med osäkra, om ens några, anställningsförhållanden. Och visst har det skett stora förändringar i de industrialiserade länderna när det gäller arbetsvillkor och anställningsformer under de senaste fyrtio åren. Men osäkra förhållanden är inget nytt utan har snarare varit regel i arbetarklassen. Det är istället perioden av stabilitet några decennier efter andra världskriget som utgjorde undantaget, en parentes av relativ trygghet där arbetare kunde räkna med långa anställningar och fungerande sociala skyddsnät. Den byggde på obruten tillväxt och en välfärdsstat som i sig var resultatet av kompromisser baserade på styrkeförhållanden som den uppåtstigande arbetarrörelsen kämpat sig till under årtiondena innan. Fortsätt läsa
Vad vilja socialdemokraterna? Det var rubriken på August Palms legendariska tal i Malmö 6 november 1881 när han skisserade upp de avgörande linjerna för den nya rörelsen. Men vad vill dagens socialdemokrati? Och varför är trenden att man går kräftgång över nästan hela Europa? Kjell Östberg tar pulsen på en europeisk socialdemokrati med grava problem.
Våren 2016 intervjuar jag en ä
rrad medarbetare på ett nordiskt socialdemokratiskt partis centrala kansli. Partiet hade just sålt det påkostade hus man under 1970-talet byggde till en bostadsrättsförening och hyrt mindre lokaler i en kommersiell fastighet i närheten. Han ser tillbaka på de senaste valrörelserna. Det har gått bakåt. Partiet sitter inte längre i regeringen, men det är en annan förändring som verkar ta honom hårdast: ”– När jag ansvarade för partiets kampanj inför EU-valet härom året gjorde jag en smärtsam erfarenhet. För första gången saknades i flera avdelningar någon som kunde koka kaffe till våra valmöten – då har det hänt något”. Fortsätt läsa
