Hanna Gunnarsson, försvarspolitisk talesperson för Vänsterpartiet, utvecklar partiets syn på behovet av ett folkförankrat militärt försvar.
Vi lever i ett mer sårbart samhälle. De senaste åren har det blivit tydligt vilka civila hot som finns mot Sverige, som naturkatastrofer (bränder, torka och översvämningar) i klimatförändringens spår, olika former av it-attacker, splittring mellan olika grupper i samhället, påverkansförsök och falska nyheter. Tyvärr lever vi också i en värld där de militära hoten ökar. Ryssland har under de senaste åren blivit allt mer aggressivt gentemot sina grannländer, vilket kulminerade i den regelrätta invasionen av Ukraina i februari i år. Invasionen tvingade oss i Vänsterpartiet att omvärdera vår syn på utökningen av Sveriges militära försvar, och gjorde i slutändan att vi gick med på 2 % av BNP till det militära försvaret, trots den signal om Nato-anpassning som det sänder. Vänsterpartiet menar att ett väpnat angrepp mot Sverige är osannolikt, men att det utifrån dagens säkerhetspolitiska läge inte kan uteslutas.
Jämlikhet ger säkerhet och trygghet
I grunden menar Vänsterpartiet såklart att ett mer jämlikt samhälle är ett tryggare och säkrare samhälle. Det måste därför vara en del av vår säkerhetspolitik att göra samhället mer jämlikt och stärka samhällets grund – välfärden. Vi behöver ha ett större fokus på begreppet ”mänsklig säkerhet” och se människors säkerhet och trygghet i ett helhetsperspektiv. I en trygg och säker värld måste det finnas stabila mänskliga rättigheter, stark demokrati, mat och vatten till alla, jämställdhet och jämlikhet mellan grupper, frihet från våld, tvång och förtryck samt sjukvård tillgänglig för alla. Vår värld är tyvärr långt från säker för alla människor i dag.
Fortsatt nej till svenskt Nato-medlemskap
Trots att flera partier nu har svängt om synen på svenskt Nato-medlemskap står Vänsterpartiet fast vi att militär alliansfrihet är en förutsättning för att kunna föra en självständig och progressiv utrikespolitik. Diplomati, bistånd och solidaritetsarbete är de viktigaste metoderna för att bygga fred i världen. Sverige ska vara en stark röst i världen och gå i spetsen för fred och nedrustning samtidigt som vi står upp för de mänskliga rättigheterna. Vänsterpartiet är fortsatt emot ett svenskt Nato-medlemskap och vi ser nu hur de krav och hot från Turkiet som vi varnade för har blivit verklighet. Det senaste beskedet från regeringen för att blidka Turkiet är att Sverige återigen ska börja exportera vapen dit. Vänsterpartiet hade hellre velat att Sverige skulle fortsätta utveckla det nordiska försvarssamarbetet, där vi idag har ett mycket väl utvecklat samarbete med Finland. Det är i den nordiska kontexten vi kan bygga bra samarbeten för att försvara oss tillsammans både mot civila och militära hot.
Stärk det svenska totalförsvaret
Vänsterpartiet står bakom arbetet för att återupprätta och stärka Sveriges samlade totalförsvar, där det civila samhällets robusthet och motståndskraft stärks för att vi ska kunna stå emot olika former av kriser och i värsta fall krig. Totalförsvaret är hela samhället, allt från el och dricksvatten till evakueringar, kommunikation och infrastruktur. Ett starkt totalförsvar kräver stora investeringar och ökade resurser till hela samhället, något som Vänsterpartiet förespråkar oavsett det säkerhetspolitiska läget i världen. De kriser vi sett senaste åren (stora skogsbränder, pandemin, IT-attacker och de många flyktingar som kommit till Sverige) visar med mycket stor tydlighet på hur svagt vårt välfärdssamhälle har blivit, hur lite resurser det finns och hur överarbetad personalen inom stora delar av välfärdssektorn är. Nedskärningar har gjort välfärden mycket sårbar. Om personal i exempelvis sjukvården redan går på knäna innan en kris uppstår, hur ska de då kunna lägga in det extra arbete som en stor kris kräver? Det är kommunerna som bedriver en stor del av den verksamhet som ligger allra närmast människors vardag: förskolan, skolan, äldreomsorgen och det sociala arbetet. På regional nivå tillkommer samhällsviktiga verksamheter som sjukvård och kollektivtrafik. Allt detta måste fungera i en kris. För att kommunerna ska klarar av att hålla igång verksamheten krävs planering, resurser, kunskaper och övning.
Stoppa privatiseringarna
Privatiseringar och utförsäljningar av offentlig verksamhet gjort att många kommuner inte har rådighet över den samhällsviktiga verksamheten inom kommunens gränser, något som försvårar samordning och styrning vid kriser. Från att ha haft en offentlig organisation som hade överblick, kunde planera och prioritera har vi nu samhällsviktig verksamhet uppdelad på ett mycket stort antal aktörer, varav en del dessutom har utländskt ägande, som alla bara har koll på sin lilla bit. Det gör oss sårbara. Vi måste se betydelsen av offentligt ägande och offentlig styrning av samhällsviktig verksamhet som en del av arbetet med att bygga ett robust och säkert samhälle. Att sälja ut samhällsviktig verksamhet riskerar att utsätta både landet och medborgarna för stora risker. Vänsterpartiets motstånd mot privatiseringar och utländskt ägande av samhällsviktig verksamhet har därför de senaste åren också fått en säkerhetspolitisk dimension, vilket ytterligare stärker våra argument för att det är vänsterpolitik med fokus på gemenskap som skyddar oss från kriser, inte högerpolitikens konkurrens och splittring.
Ett folkförankrat totalförsvar
Vänsterpartiet betonar vikten av ett folkligt förankrat försvar och en trovärdig svensk militär alliansfrihet. Den viktigaste grundpelaren för folkförankring i det militära försvaret är värnplikten.
Försvaret av Sverige är en angelägenhet för hela befolkningen, oavsett bakgrund och erfarenheter.
Värnplikten återinfördes 2018 efter att ha varit vilande i tio år, och gjordes då allmän för både män och kvinnor. Ungefär 8000 ungdomar gör värnplikt varje år, ett mål som Vänsterpartiet står bakom. Det är såklart otroligt viktigt att värnplikten är en bra utbildning för alla som gör den, att det finns tillräckliga resurser, att alla får rätt materiel, att befälen har rätt utbildning, att ingen utsätts för någon form av kränkande behandling och att medinflytandet genom Pliktrådet fungerar.
Det ska vara möjligt att göra både militär och civil tjänstgöring. Vänsterpartiet förespråkar därför, precis som en majoritet av riksdagen under förra mandatperioden, att en civilplikt införs. En modern civilplikt inkluderar olika former av utbildningar som är viktiga för att stå emot kriser. Det kan t.ex. handla om beredskap inom elförsörjning, cyberförmåga, sjukvård, omsorg, transport, miljöskydd och logistik. Genom dessa utbildningar gör vi samhället ännu mer robust för olika typer av kriser och höjer kunskapsnivån hos befolkningen om hur var och en kan bidra i det civila försvaret.
En annan viktig del av folkförankringen av totalförsvaret är hemvärnet och de frivilliga försvarsorganisationerna. De har en bred medlemsbas av personer från olika delar av samhället med olika kunskaper och erfarenheter. Även andra delar av civilsamhället, som Röda Korset, idrottsföreningar, religiösa samfund och andra stora föreningar som t.ex. scouterna, spelar stor roll för att mobilisera frivilliga i större och mindre kriser. I varje kommun bör det finnas en frivillig resursgrupp (FRG) där frivilliga kan engagera sig för att hjälpa till vid mindre eller större kriser. Sådana grupper har spelat en viktig roll under coronapandemin men även under tidigare kriser.
Ett växande militärt försvar
Försvarsmakten kommer växa mycket de närmaste åren. Efter många år av nedskärningar och ett militärt försvar som var på en miniminivå ser även vi i Vänsterpartiet behovet av tillväxt. Det innebär att Försvarsmakten måste anställa mer personal – men framförallt att man lyckas behålla den personalen som redan finns och locka personer som slutat tillbaka till yrket. Som vänsterpartist är det inte svårt att engagera sig i frågor som rör arbetsvillkor, arbetsmiljö och löner (även om löner såklart ska förhandlas mellan arbetsmarknadens parter och inte sättas av politiker), och det finns stora behov av förbättringar på dessa områden inom Försvarsmakten. Några aktuella frågor är att se över den lite konstiga regeln om max antal anställningsår för soldater (12 år) och övergångsvillkor för pensionsålder (här har bland annat stridspiloter hamnat i kläm).
När Försvarsmakten nu ska växa har Vänsterpartiet haft fokus på att tillväxten måste ske på ett hållbart sätt. Vi har lyssnat noga på vad försvarsmyndigheterna anser är möjligt och önskvärt, hur och var de vill växa. Vänsterpartiet har därför förespråkat långsam tillväxt och att verksamheten ska växa på de orter där man redan finns, i enlighet med Försvarsmaktens önskemål. Det betyder att vi har röstat nej till nya regementen på nya orter men stått bakom att utöka i Arvidsjaur, Göteborg och Uppsala. Det finns stor risk att regionalpolitik får spela alltför stor roll när nya regementsorter beslutas och det är inte ett ansvarsfullt sätt att bedriva försvarspolitik.
Ta ansvar för klimat och miljö
Försvarsverksamhet är långt ifrån miljövänlig. De stora militära fordonen och flygplanen innebär stora utsläpp, många skjutfält är förorenade efter årtionden av övningar och stora landytor med värdefull natur tas i anspråk för militär verksamhet. Svenska Freds publicerade för två år sedan en rapport om Försvarsmaktens miljö- och klimatarbete som visar på stora brister, men framförallt att det är svårt att granska Försvarsmaktens arbete på detta område på grund av den stora sekretessen.
Vi lever mitt i klimatförändring och ökande miljöproblem. Klimatförändring är i sig ett hot mot vårt samhälle och vår säkerhet, och alla delar av samhället måste därför verka för omställning för att minska utsläppen, sluta förorena dricksvattnet och stoppa den miljöförstöring som på många ställen i världen orsakar konflikter och krig och tvingar människor att fly. Försvarsmakten måste sluta utgöra ett hinder för den samhällsomställning som behövs. Idag har totalförsvaret en särställning i miljöbalken som gör att totalförsvarets intressen kan stoppa nödvändiga investeringar i till exempel vindkraft. Detta måste förändras. Försvarsmakten sätter idag stopp för utbyggnad av både havbaserad vindkraft och solpaneler på land i framförallt södra Sverige. Företag som vill bygga ut förnybar energi har erbjudit möjliga lösningar för att kunna garantera Försvarsmaktens övningar men inte fått tillräckligt gehör.
En annan stor miljöpåverkande verksamhet är Försvarsmaktens övningar i och över Vättern. Sveriges näst största sjö är i dag en viktig dricksvattentäkt för ca 280 000 personer med ett mål om att utöka för fler personer och större områden framöver. Protesterna mot Försvarsmaktens övningar är stora och Vänsterpartiet menar att övningarna måste begränsas och på sikt upphöra. Behovet av rent dricksvatten i framtiden måste vara ett större intresse än de militära övningarna. Försvarsmakten ska självklart inte kunna få några undantag från lagstiftning eller nödvändiga åtgärder för att skydda miljön.
För att samhället ska vara tryggt, säkert och motståndskraftigt mot kriser och i värsta fall krig krävs framförallt stora investeringar i vår gemensamma välfärd, att vi stoppar privatiseringar och utländskt ägande av samhällsviktig verksamhet och på allvar ser till att vi har ett samhälle där alla får plats och känner att de hör hemma. Men det behövs också ett militärt försvar som kan försvara Sverige. Ett starkt totalförsvar behövs för ett robust och säkert samhälle.
Hanna Gunnarsson är försvarspolitisk talesperson för Vänsterpartiet